Snart betalar - Svea Ekonomi

Svea Update - Oktober 2011 

Snart 

betalar 

alla med 

mobilen 

Allt fler konsumenter drömmer om att kunna sköta sina 

varuköp med mobilen. Och allt fler handlare vill ta betalt 

på det sättet. Nu kommer systemet som hjälper dem. 

Läs mer på sidan 3 

Så skyddas fordringar om 

kunden går i konkurs 

Nu rustar sig Sverige för lågkonjunktur och många leverantörer 

oroar sig för om deras kunder kommer att kunna betala i framtiden. 

Så här skyddar du dina fordringar när kunden har hamnat 

på obestånd. 

Läs mer på sidan 4 - 5 

Oktober 2011 

Ingen generell utbildning 

av delgivningsmän 

Den 1 april kom en ny delgivningslag, som ger 

privata delgivningsmän större befogenheter. 

Men det blir ingen generell utbildning av delgivningsmän, 

utan varje företag ansvarar själva 

för utbildning av sin personal. 


E-handel i andra EU-länder 

kan ge stora momseffekter 

E-handlare som säljer varor eller tjänster till 

privatpersoner i andra EU-länder kan bli momsregistreringsskyldiga 

i de länderna. Det händer 

när omsättningen i landet överskrider ett visst 

tröskelvärde. 


Övrigt i detta nummer: 

• Över 34 000 bolag har slopat revisorn 

- sidan 8 

• Regeringen ändrar 3:12-reglerna – igen 

- sidan 8 

• Fusk med kassaregister kostar miljarder 

- sidan 8 

• Nyföretagandet fortsätter öka 

- sidan 9 

• Fler får skuldsanering - sidan 9 

• Konkurser - sidan 6 

• Kurser och Seminarier - sidan 10 

• Nyckeltal - sidan 11 

• Viktiga datum - sidan 12 

Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se


I det här numret av Svea Update 

Svea Ekonomis VD Lennart Ågren. 

Konjunktursignalerna pekar 

just nu mot att vi går mot 

osäkrare tider. Ena månaden 

rapporterar UC att antalet konkurser 

stiger, nästa att de går 

ner. I så osäkra tider finns det 

all anledning för den som är 

leverantör att fundera över sina 

kundföretags hälsotillstånd. 

Här kan du kontakta oss 

Huvudkontor Sverige: 

Svea Ekonomi AB 

Solnavägen 102 A 

Box 100, 169 81 Solna 

Tel. 08-735 90 00 

Fax. 08-735 48 17 

info@sveaekonomi.se 

Svea Inkasso AB 

Solnavägen 102 A 

Box 101, 169 81 Solna 

Tel. 08-735 90 00 

Fax. 08-83 95 69 

inkasso@sveaekonomi.se 

Regionkontor Sverige: 

Göteborg: 

Otterhällegatan 12 B 

Box 2149 

403 13 Göteborg 

Tel. 031-17 25 45 

Fax. 031-711 18 16 

Åseda: 

Skolgatan 8 

Box 116 

360 70 Åseda 

Tel. 0474-488 50 

Fax. 0474-716 68 

Därför ägnar vi i det här numret av 

Update en hel del utrymme åt vad 

som händer vid konkurser. Här kan 

du läsa om vad som händer om du 

har skickat en faktura till ett företag 

som går i konkurs – får du betalt eller 

inte? Läs den intressanta 

intervjun med Ackordscentralens 

chef Hans Ödén. 

Du vet väl också att du som företagare 

inte själv behöver agera om 

en kund inte betalar. Är du inkasso- 

kund hos Svea, är det våra medarbetare 

som sköter om det. 

Läs om hur det går till. 

Övriga kontor: 

Danmark: 

Svea Inkasso A/S 

Tel. +45 70 27 25 00 

Fax. +45 70 27 25 01 

www.sveainkasso.dk 

Svea Finans A/S 

Torvestrædet 3 

DK-3450 Allerød 

Tel. + 45 7020 3300 

Finland: 

Parkerhouse Finans Finland OY 

Metsänneidonkuja 6 

SF-02120 Espoo 

Tel. +358 9 7255 5360 

Svea Perintä OY 

Tel. +358 9 4242 300 

Fax. +358 9 4242 3097 

Svea Perintä 

Tel. +358 3 5124 400 

Fax. +358 3 512 4411 

Svea Rahoitus 

Tel. +358 9 4242 3030 

Fax. +358 9 4242 3031 

www.svea.fi 

Norge: 

Svea Finans/Svea Inkasso 

Tel. +47 21 54 24 00 

Fax. +47 21 54 24 01 

www.sveafinans.no 

Svea Finans NUF 

Tel. +47 73 93 06 00 

Fax. +47 73 93 06 01 

www.sveafinans.no 

Men alla moln är inte mörka. Även 

om det finns en viss finansiell oro, 

fortsätter konsumenterna att handla 

i butik, och de köper allt mer över 

nätet. För handlare som säljer till 

andra länder kan det dra med sig 

momseffekter. Vi har tabellen som 

visar vid vilken nivå du måste börja 

betala moms i olika EU-länder. 

Och till sist – jag är övertygad om 

att vi alla snart kommer att betala 

våra inköp med hjälp av mobilen. 

Därför har Svea Ekonomi blivit delägare 

i PayGround, ett företag som 

har ett billigt och säkert system för 

mobilbetalningar. 

Trevlig läsning! 

Estland: 

Svea Finantseerimine OÜ 

Veerenni 58a-44 

11314, Tallin 

Tel. +372 6 7994 22 

Fax. + 372 6 7994 24 

info@svea.ee 

www.svea.ee 

Schweiz: 

Svea Finans AG 

Balz Zimmermann-Str.7 

Postfach 

8058 Zürich-Flughafen 

Schweiz 

Tel. +41 43 321 25 02 

info@parkerhouse.ch 

www.parkerhouse.ch 

Holland: 

Svea Finans Nederland BV 

Reeuwijkse Poort 107b 

2811 MX, Reeuwijk 

Tel. + 31 182 624 400 

info@sveafinans.nl 

www.sveafinans.nl 

Lettland: 

Svea Inkasso SIA 

Kr. Valdemãra iela 21 

LV-1010, Riga 

Tel. +371 67 334 214 

Fax +371 67 334 210 

svea@inbox.lv 

Österrike: 

Svea Ekonomi 

IZ NÖ Süd Strasse 2 

OBJ M7 

2351, Wiener Neudorf 

zuerich@sveaekonomi.at 

www.sveaekonomi.at 

Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 2


Snart betalar alla med mobilen 

PayGround´s VD Markus Andersson. 

Allt fler konsumenter drömmer om att kunna sköta sina varuköp med 

mobilen. Och allt fler handlare vill ta betalt på det sättet. Nu kommer 

tekniken som gör det möjligt. 

Företaget PayGround i Solna har en lösning för mobila betalningar 

kopplat till separat faktura och kort. Tjänsten integreras 

enkelt i butikers kassasystem, webbshoppar eller andra 

affärsanpassade system. Id-kontroller, kreditkontroller och faktureringsrutiner 

mot en mängd databaser genomförs i realtid. 

Payground är inte ensamt på marknaden, men 

vd Markus Andersson räds inte konkurrenter. 

– Det är lätt att blanda ihop olika mobila betalningstjänster på 

marknaden. Det finns många olika aktörer med lösningar för 

olika ändamål. Vissa är förskottsbetalda elektroniska plånböcker, 

något som konsumenten ofta har svårt för. Vår lösning 

bygger på enkelhet. Det ska fungera i dag – inte om tio år. Och 

konsumenten ska inte behöva ladda upp pengar innan hon kan 

handla. 

Så här fungerar Payground: Butiken eller e-shoppen blir kund 

hos Payground och systemet integreras hos handlaren. Nu kan 

kunderna komma in i den fysiska eller virtuella butiken och 

börja handla. Köpet genomförs med hjälp av kundens telefonnummer, 

registrering samt en pinkod. Ett par dagar efter att 

kunden har genomfört ett köp får handlaren in pengarna på sitt 

konto – PayGround tar då över kreditrisken. Kunden får en 

separat faktura på det som köpts. Mindre betalningar samlas 

upp under en period till en samlingsfaktura. 

– Avgiften motsvarar ungefär den transaktionsavgift som 

banken tar för ett kortköp eller de e-plånbokslösningar som 

finns på marknaden. Det blir alltså mycket billigare än att 

betala med dagens mobila betalmetoder, såsom premium-SMS, 

där teleoperatörerna tar avgifter på mellan 15 och 40 procent, 

säger Markus Andersson. Erfarenheten säger att kunderna helst 

vill betala via faktura när de näthandlar. Anledningen är att det 

är enkelt och att de slipper oroa sig för säkerheten om de 

uppger sitt kortnummer m m på internet eller i butik. 

Markus Andersson menar att PayGrounds system skapar nya 

möjligheter för handlare. Infrastrukturen blir billigare, och 

genom att ge konsumenten fler och enklare betalmetoder 

gynnar man försäljningen. I många fall höjs även säkerheten 

genom bättre validering vid köp. 

– Allt – från registrering, identifikation, validering och kreditkontroll 

flyttats ut till kundens mobil, säger han. 

Sedan en tid är Svea Ekonomi en av delägarna i Payground, 

vilket Markus Andersson hälsar med stor tillfredsställelse. 

– Svea Ekonomi är den största aktören i Norden på kredithantering 

och fakturaadministration. Tillsammans med Svea 

Ekonomi blir vi en betydande spelare och kan tillhandahålla 

bästa möjliga service till våra kunder. 

Markus Andersson tror att det tar några år innan vanan att 

betala och ta betalt via mobilen har satt sig. Men om tio år 

tror han att vi alla kommer att betala på det sättet även när vi 

köper vår snusdosa i 7/Eleven. 

– Vår plattform är byggd för att passa in i dagens befintliga 

kassa- och e-handelssystem, samtidigt som vi har stort fokus 

på kommande förändringar inom betalindustrin. 



Så skyddas fordringar om 

kunden går i konkurs 

Hans Ödén, jurist på Ackordscentralen. 

Nu rustar sig Sverige för lågkonjunktur och många leverantörer oroar sig för om deras 

kunder kommer att kunna betala i framtiden. Så här skyddar du dina fordringar när 

kunden har hamnat på obestånd. 

Hans Ödén är obeståndsjurist på Ackordscentralen och 

arbetar som konkursförvaltare och rekonstruktör när bolag 

inte längre kan göra rätt för sig. Han är alltså ett slags 

ombud för borgenärerna och ska bland annat bevaka att 

så många som möjligt får så mycket som möjligt av sina 

fordringar. 

– Vid en konkursansökan börjar jag med att bilda mig 

en uppfattning om bolagets status, alltså vilka tillgångar 

och skulder som finns, säger han. Det kallas för konkursbouppteckning. 

Om bokföringen är i ordning brukar det gå 

ganska lätt. 

Men det är inte alltid bokföringen har skötts oklanderligt i 

bolag med problem. Om du misstänker att din faktura inte 

blivit bokförd och alltså inte finns med i reskontran måste 

du själv höra av dig till konkursförvaltaren, i brev eller mail. 

Om du inte vet vem konkursförvaltaren är, ska du vända dig 

till tingsrätten på den ort där företaget har sitt säte. Det är 

nämligen tingsrätten som utser konkursförvaltare. 

Som leverantör kommer dina fordringar att hamna i högen 

av oprioriterade fordringar. Läs i rutan på sidan 5 i vilken 

ordning fordringarna prioriteras. 

Om konkursförvaltaren kommer fram till att det finns 

tillgångar som räcker även till de oprioriterade fordringarna 

inleds ett bevakningsförfarande. Detta kungörs i 

tidningarna och då måste du själv bevaka din fordran i en 

bevakningsinlaga till tingsrätten. Du måste också kunna 

visa kopior på fakturor för att styrka dina krav. 

– Det finns vissa krav på hur den skrivelsen ska vara utformad 

och vilken information som ska finnas, säger Hans 

Ödén. Alla borgenärer som finns med i konkursbouppteckningen 

kommer att kontaktas av tingsrätten, som 

också informerar om hur bevakningsinlagan ska utformas. 

Om din fordran inte finns med i reskontran och inte heller 

i konkursbouppteckningen måste du själv bevaka när det 

är dags att skicka in din bevakningsinlaga. Läs alltså 

tidningarnas kungörelser så du inte missar möjligheten. 

Räkna med att det tar ett tag innan du kan få dina pengar. 

Enligt Hans Ödén brukar det ta 1–1,5 år innan en 

”normalkonkurs” i ett mindre bolag är klar. Men du kan 

följa arbetets gång under tiden. 

– Varje halvår upprättar konkursförvaltaren en halvårsberättelse 

som visar hur mycket pengar som kommit in. 

Den kan man få från tingsrätten, säger Hans Ödén. Genom 

att jämföra med konkursbouppteckningen får man då en 

uppfattning om hur mycket pengarna kommer att räcka 

till. 

Fortsättning på sidan 5 



Så skyddas fordringar om kunden går i konkurs - Råd & Tips - fortsättning från sidan 4 

Prioriterad eller oprioriterad? 

Vid en konkurs prioriteras skulderna så här: 

• Prioriterade fordringar delas in i två grupper – särskild och 

allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt har företräde framför 

allmän förmånsrätt. 

Särskild förmånsrätt. Hit hör i huvudsak borgenärer som har 

pantbrev i fast egendom som säkerhet för sin fordran, eller företagshypotek 

i näringsidkarens lösa egendom. 

Allmän förmånsrätt, eller prioriterade fordringar. Det handlar 

om kostnader som en borgenär har haft för att försätta ett bolag 

i konkurs och revisors- och redovisningskostnader (dock inte rådgivning). 

Hit hör också skulder som rekonstruktören har godkänt 

under en rekonstruktion (superförmånsrätt) plus anställdas löner, 

men om staten har betalat ut lönegaranti övertar staten denna 

fordran. 

Om det behövs har revisorn och redovisningskonsulten, kostnaderna 

för att försätta en gäldenär i konkurs samt den så kallade 

superförmånsrätten företräde framför företagshypoteket. 

• Oprioriterade fordringar. Leverantörsskulder, skatteskulder 

och den statliga lönegarantin kommer att hamna i den här gruppen. 

Den som har ett presentkort i en butik som gjort konkurs 

hamnar också bland de oprioriterade fordringarna. 

Detta gäller för lönegarantin 

Anställda har rätt till lönegaranti upp till ett visst belopp om 

företaget går i konkurs eller genomgår rekonstruktion. Lönegarantin 

uppgår till högst fyra prisbasbelopp (= totalt 171 200 

under 2011). 

Alla anställda har rätt till lönegaranti, både fast anställda och 

vikarier. 

Rekonstruktion kan ge andrum 

En rekonstruktion är en slags respit, som ger krisdrabbade företag 

möjlighet att reda upp sina affärer. 

Det är tingrätten som ger tillstånd till rekonstruktion. Om den 

säger nej, kan företaget överklaga till hovrätten. 

En rekonstruktion ska inte bara komma fram till en uppgörelse 

med borgenärerna om ett ackord – alltså en reducering av 

skulderna. Företaget måste också presentera åtgärder som ska 

förbättra lönsamheten i framtiden. 

För leverantörerna innebär rekonstruktionen att man inte kommer 

att få betalt för sina fordringar under tiden rekonstruktionen 

pågår. 

– Det är alltså lönlöst att ansöka om betalningsföreläggande under 

en rekonstruktion, säger Hans Ödén. För borgenärerna gäller det 

bara att avvakta. 

Tre veckor efter beslutet om rekonstruktion kallas alla borgenärer 

till möte, där rekonstruktören redogör för planerna. Under mötet 

kan borgensmännen begära en borgenärskommitté, som ska 

bevaka deras intressen. 

Om du fortsätter att leverera till ett bolag under rekonstruktion 

ska du kräva kontant betalning. Något som säkert kan vara svårt 

att få, eftersom bolaget ju har akuta ekonomiska problem. Bolag 

som är under rekonstruktion får nämligen inte dra på sig nya 

skulder – i alla fall inte utan att rekonstruktören har godkänt dem. 

I förväg. 

– Skulder som rekonstruktören har godkänt men som inte betalas 

av bolaget får en ”superförmånsrätt” i en konkurs, säger 

Hans Ödén. 

En rekonstruktion medges för tre månader. Bolaget har möjlighet 

att ansöka om förlängning med tre månader i taget, men högst 

upp till ett år. 

– Men kraven på bolaget skärps för varje gång man ansöker om 

förlängning. 

Enligt Hans Ödén är det ovanligt att en rekonstruktion klaras av på 

tre månader. Mellan sex och nio månader är mer realistiskt, menar 

han. 

Här får du gratis råd 

Företag som har ekonomiska problem kan vända sig till 

Ackordscentralen och få en timmes gratis rådgivning av 

erfarna jurister. 

Betalningssvårigheter behöver inte betyda att bolaget är 

konkursmässigt. Tvärtom – genom att söka hjälp i tid ökar 

chanserna att vända bolaget på rätt köl igen. 

– Betalningssvårigheter kan komma snabbt och då kan man behöva 

extern hjälp för att reda ut svårigheterna och vilka utvägar 

som finns, säger Hans Ödén. En förutsättning för att lyckas är att 

man söker hjälp i tid. 

Ta hjälp med dina fordringar 

Faktura- och inkassonkunder hos Svea Inkasso behöver inte 

själva agera om en kund inte betalar – det gör Svea Inkasso. 

– Efter sedvanliga inkassoåtgärder ansöker vi om betalningsföreläggande 

hos Kronofogden, säger Yvonne McVey på Svea 

Inkasso. Om det inte hjälper, kan vi i de fall gäldenären är en 

näringsidkare, konkursanmoda gäldenären. 

I anmaningen, som delges med delgivningsman, uppmanas 

gäldenären att betala fordran inom sju dagar, och att om så inte 

sker anses de vara på obestånd. 

– Skulle betalning inte ske, ansöker Svea Inkasso hos tings-rätten 

om att försätta företaget i konkurs. Det ska ske inom fyra veckor 

efter delgivning om konkursanmodan. Dock måste vi avvakta en 

vecka innan konkursansökan får inges, då de har en vecka på sig 

att betala. 

När gäldenären går i konkurs, utses en konkursförvaltare. 

Svea Inkasso skickar dina fordringar till förvaltaren för 

bevakning. Om bevakningsförfarande inleds, vilket sker när 

utdelning i konkursen ska göras till oprioriterade fordringsägare, 

kan Svea Inkasso även bevaka dina fordringar där. 

– De kunder som väljer att anlita oss under bevakningsförfarandet 

ska skicka in kopior på alla obetalda fakturor de har 

på gäldenären till oss, så sköter vi resten säger Yvonne McVey. 

Om konkursen blir ett faktum och det inte finns pengar till alla 

skulder, kommer din fordran att hamna i gruppen oprioriterade 

fordringar, vilket betyder att du inte kan vara säker på att få 

betalt trots alla åtgärder. 

– Tänk också på att det kostar pengar att försätta någon i 

konkurs, säger Yvonne McVey. Om behållningen i konkursboet 

inte räcker för dessa kostnader, kan de som försätter företaget i 

konkurs tvingas betala en del av konkursförvaltarens kostnader, 

upp till 10 procent av prisbasbeloppet. 



Ingen generell utbildning av delgivningsmän 

Den 1 april kom en ny delgivningslag, 

som ger privata delgivningsmän större 

befogenheter. Men det blir ingen 

generell utbildning av delgivningsmän, 

utan varje företag ansvarar själva för 

utbildning av sin personal. 

Tillsynsmyndighet för delgivningsföretag är 

Länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Skåne och 

Norrbotten. Det är även dessa som har i uppdrag att 

auktorisera delgivningsföretag och godkänna personal 

som arbetar med delgivning. 

Auktoriserade delgivningsföretag kallas även stämmomän. 

En stämningsman har större befogenheten att 

genomföra en delgivning än en vanlig delgivningsman. 

Detta har tidigare bara varit förbehållit polisen. 

För att få auktorisation måste man ansöka hos någon av 

de fyra Länsstyrelserna. Ansökan ska vara skriftlig och 

Länsstyrelsen tar ut en ansökningsavgift på 

5 700 kronor. Dessutom tillkommer en avgift på 1 350 

kronor per person som företaget söker godkännande 

för (700 kronor om ansökan prövas i samband med 

ansökan om auktorisation). 

Konkursfall i september överraskar 

Antalet företagskonkurser sjönk överraskande med hela 19 procent under september. 

Minskningen kommer mitt i den ekonomiska oron och efter den kraftiga konkursökningen 

i augusti, och är väl spridd över branscher och regioner. 

En trolig förklaring är att de allra svagaste företagen slogs 

ut tidigt när konjunkturen bromsade in. 

Hittills i år är konkursnedgången 4 procent, men svenskt 

näringsliv präglas för närvarande av stor osäkerhet. I 

augusti ökade konkurserna med 18 procent, rena 

berg-och-dalbanan således. 

– Precis som börsen reagerar med svängningar i orostider, 

fluktuerar också antalet företagskonkurser kraftigt. 

När konjunkturen plötsligt bromsar in, slås direkt många 

företag med svag likviditet och avsaknad av ekonomiska 

reserver ut. Den stora konkursökningen i augusti var ett 

tecken på detta. Därefter har läget stabiliserats då de flesta 

av de kvarvarande aktörerna har en bättre ekonomi efter 

flera goda år och reserver för att klara en viss konjunkturnedgång, 

säger UC:s marknadschef Roland Sigbladh. 

I september sjönk konkursantalen i samtliga större 

branscher med undantag för transportsektorn, där 

konkurserna ökade något. Stora konkursnedgångar 

noterades i de flesta län, men framför allt bidrog 

Stockholm och Västra Götaland med 28 respektive 

26 procents konkursminskning under månaden. 

– Konkursnedgångarna i Stockholm och Västra Götaland 

visar att svenskt näringsliv ännu generellt sett mår ganska 

bra i det turbulenta ekonomiska läget. I Storstockholm finns 

många små handels- och tjänsteföretag, medan industrin är 

utbredd i Göteborgsregionen. Inkomna bokslutssiffror för 

2010 visar på en positiv omsättnings- och resultatutveckling 

överlag. Innevarande år kommer naturligtvis dock att bli 

svårare för många företag, säger Roland Sigbladh. 

Vid utgången av det tredje kvartalet har antalet 

företagskonkurser sjunkit med 4 procent jämfört med 2010, 

från 4 542 konkurser till 4 356. I ett femårsprespektiv är 

konkursnivån relativt modest. Men det finns starka 

varningssignaler som lägger orosmoln över konkurshimlen: 

Den privata konsumtionen har gått ned och allt större försiktighet 

präglar även företagens investeringsvilja. Svenska 

exportföretag känner av den svaga internationella ekonomin 

och stora makroekonomiska frågetecken kvarstår, både i 

Europa och USA. Detta innebär att allt fler svenska företag 

kommer att få allt större ekonomiska problem under hösten. 

– Går vi över i en regelrätt lågkonjunktur kommer sannolikt 

en andra konkursvåg, där fler och även mer etablerade företag 

riskerar att slås ut. Då kan också vissa dominoeffekter 

uppstå. Sammantaget är UC:s prognos för 2011 att 

konkursantalet kommer att sluta i nivå med förra året, 

avslutar Roland Sigbladh. 



E-handel i andra EU-länder 

kan ge stora momseffekter 

När e-handlaren blir skyldig att redovisa moms i ett annat 

land så är det just en skyldighet. Att fortsätta att fakturera 

med svensk moms blir fel och hjälper inte. Då anses man 

sälja svart i det andra landet, något som givetvis inte är 

bra. 

Följden blir att man felaktigt betalar in svensk moms i 

Sverige och bygger upp en skatteskuld i det andra landet. 

För varje vara som säljs ska en viss summa betalas in till 

staten. Fram till dess att man börjar göra rätt byggs 

summan på för varje såld vara. Ovanpå allting läggs sedan 

till ränta och dryga straffavgifter. Det kan alltså bli väldigt 

dyrt att göra fel. 

Många som upptäcker att de är momsregistreringsskyldiga 

undrar hur ett annat lands skattemyndighet kan få 

reda på att just de säljer till deras land? Kanske är det 

värt att chansa på att ingen upptäcker att man har omsättning 

i ett annat land? De olika skattemyndigheterna 

har självklart arbetat fram ett stort antal olika metoder att 

hitta omsättning. En av de metoderna är via skatterevision, 

eller genom att följa varuflöden med mera. 

Men varför fuska med moms i andra länder när man 

absolut inte vill göra det i Sverige? Det blir ju inte mindre 

fel för att myndigheten ligger lite längre bort. Lösningen 

är också relativt enkel. Man genomför en momsregistrering 

och redovisar löpande sin försäljning i det 

landet. Kan man inte själv så anlitar man en konsult. 

Arvodet kan vara ekonomiskt försvarbart, eftersom vissa 

länder har relativt höga tröskelvärden. Se rutan över 

tröskelvärden här intill. 

Av Stefan Ekmark, Svea Vat Adviser AB 

FAKTA: 

Tröskelvärden vid distansförsäljning 

I varje medlemsland fastställs en så kallad 

omsättningströskel. När försäljningen från 

Sverige till en inte skattskyldig köpare i ett 

annat EU-land överskrider det värdet, blir 

den svenske säljaren skattskyldig till moms 

i det landet. Där ska han registrera sig till 

moms och lämna momsdeklarationer. Omsättning 

under tröskelvärdet beskattas som 

omsättning inom Sverige. För nya transportmedel, 

till exempel bilar, eller punktskattepliktiga 

varor, som exempelvis cigaretter, 

gäller särskilda regler. 

E-handlare som säljer varor eller tjänster till privatpersoner i andra EU-länder 

kan bli momsregistreringsskyldiga i de länderna. Det händer när omsättningen i 

landet överskrider ett visst tröskelvärde. 

Tröskelvärden för omsättning vid distansförsäljning 

inom EU i januari 2009 

Medlemsland Omsättningströskel Värde i euro 

Belgien 35 000 EUR 

Bulgarien 70 000 BGN 35 791 EUR 

Cypern 35 000 EUR 

Danmark 280 000 DKK 37 551 EUR 

Estland 550 000 EEK 35 151 EUR 

Finland 35 000 EUR 

Frankrike 100 000 EUR 

Grekland 35 000 EUR 

Irland 35 000 EUR 

Italien 35 000 EUR 

Lettland 24 000 LVL 34 433 EUR 

Litauen 125 000 LTL 36 203 EUR 

Luxemburg 100 000 EUR 

Malta 35 000 EUR 

Nederländerna 100 000 EUR 

Polen 160 000 PLN 44 426 EUR 

Portugal 35 000 EUR 

Rumänien 118 000 RON 32 702 EUR 

Slovakien 35 000 EUR 

Slovenien 35 000 EUR 

Spanien 35 000 EUR 

Storbritannien 70 000 GBP 71 854 EUR 

Sverige 320 000 SEK 33 869 EUR 

Tjeckien 1 140 000 CZK 43 420 EUR 

Tyskland 100 000 EUR 

Ungern 8 800 000 HUF 34 671 EUR 

Österrike 100 000 EUR 

Tröskelvärden som gäller i de olika EU-länderna. Observera att det 

gäller den senaste 12 månadersperioden. 

(Källa: Skatteverket) 



NOTISER 

Över 34 000 bolag har 

slopat revisorn 

Sedan november 2010 kan de minsta aktiebolagen 

välja bort revisorn. En reform som 

verkligen har slagit igenom. Enligt en rapport 

från Företagarna har över 34 000 bolag skippat 

revisorn – och hälften av dem är nybildade. 

– Det bekräftar vår bild att slopat revisionstvång 

var efterlängtat. Revision eller inte ska styras av 

bolagets behov och inte av lagkrav, säger 

Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist. 

Majoriteten, 63 procent, av bolagen som utnyttjat 

reformen finns i de tre storstadslänen 

Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Minst 

genomslag har reformen haft i Blekinge och 

Norrbotten där knappt var tredje nytt bolag har 

valt att avstå revisionen. 

Företagarna är dock kritiska mot nya uppgiftskrav 

i reformens spår. Skatteverket kräver 

uppgift om revision och om företaget har anlitat 

konsulthjälp med årsbokslutet. 

– Det här är onödig dubbelrapportering. 

Revisionsuppgiften finns hos Bolagsverket och 

konsultuppgiften säger inget om kvaliteten, 

säger Företagarnas skatteexpert Annika Fritsch. 

Regeringen ändrar 

3:12-reglerna – igen 

Det var tunt med nyheter som berör företag i 

höstens budgetproposition. Här är de viktigaste 

förslagen i sammandrag: 

• Schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs till 

2,75 inkomstbasbelopp (vilket gör att 143 275 

kronor kan tas ut som utdelning, jämfört med 

2006 då motsvarande siffra var 64 950). Samtidigt 

införs ett tak på 90 inkomstbasbelopp för 

hur mycket utdelning som behöver beskattas 

som inkomst av tjänst. 

Motsvarande lättnader kommer enskilda 

näringsidkare till del genom en höjd räntefördelningsränta 

med en halv procentenhet. 

• Den så kallade expertskatten kommer att gälla 

för utländska medarbetare som tjänar mer än 

två prisbasbelopp per månad, vilket är 88 000 

kronor, 2012. Det går att få expertskatt också 

vid lägre inkomster, men då först efter samma 

kompetensprövning som sker i dag. 

• Räntefördelningsräntan för enskilda näringsidkare 

höjs från statslåneräntan plus fem 

procentenheter till statslåneräntan plus fem och 

en halv procentenhet. 

Fusk med kassaregister 

kostar miljarder 

Tjugo miljarder kronor försvinner varje år på 

grund av att köp inte slås in i kassaregister, 

enligt Skatteverket. Det ger minskade 

skatteintäkter, men framför allt snedvrids 

konkurrensen för den stora majoritet av 

företagare som är ärliga. 

Enligt en rapport från Skatteverket försvinner 

omkring 20 miljarder kronor i skattepengar på 

grund av svarta pengar inom kontanthandeln. 

Fusket beror i första hand på att köp inte slås 

in i kassaregistret, och därmed inte kommer in i 

företagets redovisning. 

– Att be om kvitto är ett enkelt sätt för 

konsumenterna att bidra till en schyst konkurrens 

och motverka skattefusk, säger Ingemar 

Hansson, generaldirektör för Skatteverket. 

– För en restaurang, frisör eller butik kan det 

betyda ett konkurshot om konkurrenten tvärs 

över gatan dumpar priserna genom att inte 

betala sina skatter. 

Men kassaregisterlagen verkar ha haft effekt. 

Skatteverkets statistik visar att den redovisade 

utgående momsen i flera av de berörda 

branscherna har ökat kraftigt. För exempelvis 

restauranger ökade omsättningen med 

7 procent under 2010 och för frisörer med 

11 procent. 



NOTISER 

fortsättning från sidan 8 

Fler får skuldsanering 

Nu kan även företagare med enskild firma söka 

skuldsanering, och dessutom ha möjlighet att 

starta skuldsaneringen tidigare. Det är följden 

av den nya lag som trädde i kraft den 1 juli 

2011. 

De nya reglerna handlar om två saker: 

• Större möjlighet för företagare att få skuldsanering. 

• Skuldernas ålder ska inte beaktas vid bedömningen. 

Det betyder att skuldsaneringen kan 

komma igång tidigt. 

– Det är oerhört viktigt att bedömningen av 

skuldernas ålder förändras, säger 

Anna-Carin Gustafsson Åström, chef för 

skuldsaneringen på Kronofogden. 

– Tidiga insatser gör att den skuldsatte 

snabbare kan komma på fötter och ger 

dessutom större utdelning till fordringsägarna. 

Den nya lagen innebär alltså att en enskild företagare 

får samma möjligheter till skuldsanering 

som en anställd. 

– Det har funnits en snedvridning som nu har 

rättats till, säger Anna-Carin Gustafsson Åström. 

Tanken är att du som företagare ska kunna 

fortsätta driva och utveckla verksamheten även 

om du har hamnat i skuldfällan. Det bidrar även 

till ett godare samhällsklimat i samhället. 

Nyföretagandet fortsätter 

öka 

Under augusti nyregistrerades drygt 5 000 nya 

företag på Bolagsverket, en ökning med 

15 procent jämfört med förra året. 

Det är aktiebolag som står för den största 

ökningen. 

Hittills i år har antalet nystartade företag ökat 

med över 19 procent jämfört med förra året. Det 

har gjort att handläggningstiderna på 

Bolagsverket har varit längre än vanligt fram till 

sommaren, men nu ska verket ha kommit ikapp. 

– Trots semesterperioden så har vi nu kommit 

ikapp och ligger idag på bara en dryg veckas 

handläggningstid för att registrera ett nytt företag 

i de vanligaste företagsformerna, säger 

Ulf Karnell, informationschef på Bolagsverket. 

Under augusti nyregistrerades 5 113 företag på 

Bolagsverket, jämfört med 4 427 i augusti 2010, 

en ökning med 15,5 procent. Sedan årsskiftet har 

47 836 nya företag registrerats i de fyra 

vanligaste företagsformerna mot 40 051 företag 

under samma period 2010. Uppgången för årets 

åtta första månader är 19,4 procent. 

Och det är aktiebolagen som står för den största 

ökningen. Antalet aktiebolag, som numera är 

den vanligaste företagsformen vid nyregistrering, 

ökade under augusti med 25 procent. 

Förklaringen är att det numera bara krävs ett 

aktiekapital på 50 000 kronor för att få starta 

aktiebolag. Dessutom är kravet på revisor borta, 

vilket tidigare har varit en dryg kostnad för små 

aktiebolag. 



Kreditbedömning 1 

En grundutbildning som ger en bred bas i praktiskt 

kreditarbete med klara riktlinjer för hur kreditbedömningen 

kan genomföras. 

Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 

Datum och ort: 

18 okt Stockholm 

10 nov Göteborg 

Kurserna hålls klockan 09.00 – 16.30. 

Kreditbedöming 2 

Kursen ger fördjupade kunskaper inom området kreditbedömning 

samt en bredare koppling mot verksamheten 

som helhet, exempelvis via effektiviseringsåtgärder och 

policyfrågor. 

Avgift 4 850 kr (exkl moms). 




29 nov Stockholm 

7 dec Malmö 


Kreditbedömning av utländska företag 

Bedömningen och riskvärderingen av utländska företag 

skiljer sig från bedömningen av svenska. Skillnader och 

likheter i kreditbedömningen mellan olika länder. Vi reder 

ut de viktigaste utländska begreppen i resultat- och balansräkningen 

och så bygger vi en nyckeltalsmall för kreditbeslut. 




Kursen hålls klockan 09.00 – 16.30. 

Lönsammare e-handel 

Kursen utgår från en helhetsmodell där kärnan i modellen är 

själva e-butiken och runt den finns nio nyckelområden; 

e-handelssystem, betalning och leverans, CRM och kundkommunikation, 

försäljning, merförsäljning, användbarhet, 

kundservice, varumärkesstrategi och marknadsföring. 

Kursen ger en inblick och förståelse i alla områden steg för 

steg och hur man effektivt kan strukturera sin verksamhet. 




Kursen hålls klockan 09.00 – 16.30. 

Höstens seminarier 

och utbildningar 

Svea Kreditskola fortsätter sina populära kurser och 

frukostseminarier i höst. Du kan läsa mer om innehållet 

i de olika kurserna och hur du anmäler dig på 

vår hemsida, www.sveaekonomi.se. 

Krav och inkasso 1 

Kursen ger grundläggande kunskap inom kreditgivning och 

du får användbara tips för din fakturahantering. Vi går även 

igenom inkassoförfarandet, vad lagstiftningen säger och 

vad Kronofogden och inkassobyrån gör. 

Avgift 4 850 kr (exkl moms). 



2 nov Malmö 


6 dec Stockholm 


Krav och inkasso 2 

Kursen syftar till att ge deltagaren en introduktion i de 

viktigaste rättsreglerna inom avtals- och köprätt. 

Vi uppmärksammar även de vanligaste fallgroparna vid 

ingåendet i affärsförbindelser och i efterföljande 

domstolsprocess. 



20 okt Göteborg 

15 nov Malmö 

30 nov Stockholm 


Skräddarsydda kurser för företag 

Dessutom erbjuder Svea Ekonomi branschanpassade och 

skräddarsydda kurser för ditt företag. Läs mer på vår 

webbplats, www.sveaekonomi.se, klicka på Marknad och 

Kurser. Kontakta oss för offert. 

Svea Ekonomis populära frukostseminarier 

fortsätter givetvis under 

hösten 2011. Här är datum och plats: 

11 okt: Jönköping, Elite Stora Hotellet 

12 okt: Linköping, Quality Hotel Ekoxen 

13 okt: Norrköping, Elite Grand Hotel 

25 okt: Göteborg, Elite Park Avenue 

26 okt: Stockholm, Gamla Stan - Clustret 

9 nov: Borås, Pulsen Konferens 

10 nov: Skövde, Scandic Billingen 

23 nov: Malmö, Elite Hotel Savoy 

24 nov Helsingborg, Elite Hotel Marina Plaza 

Anmälan sker enklast på www.sveaekonomi.se, klicka på 

Marknad och Kurser. Ovan seminarium är kostnadsfria. 

Frukost ingår. Seminarierna hålls klockan 08.30 – 10.30. 



Nyckeltal 2011 

Räntor, Svea 

Inlåning: 

3,0% 

(fr o m 15 augusti 2011) 

Utlåning från: 6,9% 

Prisbasbelopp 

Prisbasbelopp 2011: 42 800 kr 




Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad) 

Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2011 

(KFMFS 2010:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 13 december 2010). 

Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap. 4 § utsökningsförordningen (1981:981) följande: 

1 § Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp. 

2 § Normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara 4 549 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed 

jämställda 7 515 kr i månaden och för varje barn 2 413 kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år 

och 2 778 kr i månaden för tid därefter. 

3 § Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla. 

Månad Två veckor Vecka Dag 

Ensamstående 4 549 kr 2 123 kr 1 061 kr 152 kr 

Makar och jämställda 7 515 kr 3 507 kr 1 753 kr 250 kr 

Barn t o m det kalenderår 

då barnet fyller 6 år 2 413 kr 1 126 kr 563 kr 80 kr 

Barn fr o m det kalenderår 

då barnet fyller 7 år 2 778 kr 1 296 kr 648 kr 93 kr 

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2011 och gäller till den 31 december 2011. 

Genom författningen upphävs föreskriften KFMFS 2009:1. 

Referensräntan 

Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli – 31 december 2011 till 2,0 procent. Enligt 9 § räntelagen (1975:635; 

senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt 

denna paragraf motsvara den reporänta som Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, 

till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002. 

1 juli - 31 dec 2011 2,0% 

1 jan - 30 juni 2011 1,5% 

1 juli - 31 dec 2010 0,5% 

1 jan - 30 juni 2010 0,5% 

1 juli - 31 dec 2009 0,5% 

1 jan - 30 juni 2009 2,0% 

1 juli - 31 dec 2008 4,5% 

1 jan - 30 juni 2008 4,0% 

1 juli - 31 dec 2007 3,5% 

1 jan - 30 juni 2007 3,0% 

Inkassoavgifter 

Lagstadgade avgifter 

Arvode Inkasso 160 kr 

Arvode Betalningsföreläggande 340 kr 

Påminnelseavgift 50 kr 

Upprättande av amorteringsplan 150 kr 

Arvode vid handräckning 375 kr 

Myndighetsavgifter 

Ansökningsavgift 300 kr 

Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr 

Stämning 450 kr 

Konkursansökan 500 kr 

Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr 



Oktober 

12 

• Inbetalning F-skatt för september. 

Företag med omsättning under 40 miljoner 

• Inbetalning av moms för augusti vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms för augusti ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september ha kommit in till Skatteverket. 

Företag med omsättning över 40 miljoner 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september. 

20 

• Periodisk sammanställning för september och tredje kvartalet. Gäller dig som redovisar på pappersblankett. 

25 

Viktiga datum oktober - december 2011 

• Periodisk sammanställning för september och tredje kvartalet. Gäller dig som redovisar elektroniskt. 

26 


• Inbetalning av moms för september. 

• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september. 

November 

14 

• Inbetalning av F-skatt för oktober. 

Företag med omsättning under 40 miljoner: 

• Inbetalning av moms för juli - september vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som har tremånaders moms). 

• Inbetalning av moms för september vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms för juli - september ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som har tremånaders moms). 

• Skattedeklaration som avser moms för september ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober ha kommit in till Skatteverket. 

21 

• Periodisk sammanställning för oktober. Gäller dig som redovisar på pappersblankett. 

25 

• Periodisk sammanställning för oktober. Gäller dig som redovisar elektroniskt. 

28 

Företag med omsättning över 40 miljoner: 

• Inbetalning av moms för oktober vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober ha kommit in till Skatteverket. 

December 

12 

• Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för november ska vara bokförd på Skatteverkets konto. 

Företag med omsättning under 40 miljoner 

• Inbetalning av moms för oktober vara bokförd på Skatteverkets konto (gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms för oktober ha kommit in till Skatteverket (gäller dig som redovisar moms varje månad). 

• Skattedeklaration som avser arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november ha kommit in till Skatteverket. 


• Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november. 

15 

• Sista dag för Skatteverket att skicka ut slutskattebesked till dem som inte fått detta tidigare. 

27 

• Periodisk sammanställning för november. Gäller dig som redovisar elektroniskt. 


• Inbetalning av moms för november vara bokförd på Skatteverkets konto. 

• Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november ha kommit in till Skatteverket.

Snart betalar - Svea Ekonomi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?