Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hyggesfritt</strong> <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> <strong><strong>för</strong>del</strong> <strong>för</strong> markägar<strong>en</strong>,<br />
<strong>industrin</strong>, klimatet, r<strong>en</strong>skötseln och <strong>för</strong> ortsborna<br />
Mats Hagner<br />
2009-01-17<br />
UBICON (prelimin<strong>är</strong>) Rapport 1, 2009<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåb<strong>är</strong>sväg<strong>en</strong> 19, 903 39 Umeå, Swed<strong>en</strong>. Tel 090-141620, 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@telia.com. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
1
Sammanfattning<br />
Sveaskog avser att kalavverka 65 ha tallskog <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> i Storavan. Lokalbefolkning<strong>en</strong> önskar<br />
att gallring i stället sker. Forskare och miljövänner <strong>för</strong>ordar detsamma.<br />
En dunge av träd, ca 15x15 m, mättes in d<strong>en</strong> 12 januari 2009 i d<strong>en</strong> skog som skall<br />
kalavverkas. Dung<strong>en</strong> valdes såsom typisk <strong>för</strong> området. De 17 träd<strong>en</strong>s diameter i brösthöjd<br />
mättes och d<strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tiella virkeskvalitet<strong>en</strong> bedömdes. Borrprov togs <strong>på</strong> tre tallar som ansågs<br />
passa <strong>för</strong> fortsatt odling. I skog<strong>en</strong> frilades ett stort antal stubbar av tall. Storlek<strong>en</strong> <strong>på</strong> dessa<br />
vittnade om att man i d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste gallring<strong>en</strong> skördat tallar med diametrar 30-50 cm. Nu<br />
<strong>för</strong>ekommer <strong>en</strong>dast <strong>en</strong>staka tallar med diameter över 30 inom området som skall kalavverkas.<br />
De träd som stämplats <strong>för</strong> avverkning inom träddung<strong>en</strong> hade <strong>en</strong> medeldiameter <strong>på</strong> 13 cm.<br />
Borrs<strong>på</strong>n<strong>en</strong> i träddung<strong>en</strong> och i <strong>en</strong> frötall ca 1 km från dung<strong>en</strong>, visade att området gallrats<br />
1964. Då gjordes <strong>en</strong> dim<strong>en</strong>sionshuggning utan någon befriande gallring bland mindre träd.<br />
Detta resulterade i att skog<strong>en</strong>s nuvarande struktur kännetecknas av stor trängsel mellan<br />
tämlig<strong>en</strong> små träd vilket gör att alla träd har låg tillväxt. Detta <strong>för</strong>klarar d<strong>en</strong> <strong>på</strong>gå<strong>en</strong>de<br />
självgallring<strong>en</strong>. Enligt produktionsforskare leder trängseln också till inoptimal<br />
volymproduktion.<br />
Skog<strong>en</strong>s struktur mättes g<strong>en</strong>om beräkning av dissimilarity coeffici<strong>en</strong>t. D<strong>en</strong>na var 0.49 vilket<br />
kännetecknar <strong>en</strong> helt naturlig skiktning. Samma resultat erhölls vid <strong>en</strong> mätning ett år tidigare i<br />
<strong>en</strong> annan trädgrupp ett par kilometer från d<strong>en</strong> nu studerade.<br />
På grund av <strong>en</strong> låg medeldiameter och stora kostnader <strong>för</strong> återväxt efter <strong>en</strong> kalhuggning blir<br />
nuv<strong>är</strong>det av d<strong>en</strong> nuvarande skörd<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> som väntar under kommande 120 år <strong>en</strong>dast drygt<br />
sex tus<strong>en</strong> kronor. Detta skall ses mot att bonitet<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast ligger <strong>på</strong> 2 m3 per hektar och år.<br />
Om de kvalitetsdanade halvstora tallarna befrias i <strong>en</strong> gallring, minskar kostnaderna <strong>för</strong><br />
återväxt kraftigt samtidigt som dessa tallar kan skördas som grova timmertallar inom <strong>en</strong><br />
omloppstid. Detta ger ett tre gånger så högt nuv<strong>är</strong>de som <strong>för</strong> kalhyggesalternativet.<br />
Utöver detta vinner man att ortsbefolkning<strong>en</strong> får kvar d<strong>en</strong> fina skogsmiljön <strong>på</strong> <strong>Storön</strong>,<br />
r<strong>en</strong>n<strong>är</strong>ing<strong>en</strong> får behålla betet av mark- och trädlavar. Biodiversitet<strong>en</strong> gagnas n<strong>är</strong> skog<strong>en</strong> får<br />
behålla sin naturliga skiktning och slut<strong>en</strong>het. Slutlig<strong>en</strong> slipper man d<strong>en</strong> klimatstörande<br />
avsöndring<strong>en</strong> av koldioxid från kalhygg<strong>en</strong> som konstaterats av forskare <strong>på</strong> Lunds universitet.<br />
2
Bakgrund<br />
Sveaskog anser att skog<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> bör skötas g<strong>en</strong>om kalavverkning. SCA kalavverkade ca<br />
100 ha vårvintern 2008 och Sveaskog avser att kalavverka ytterligare 65 hektar vårvintern<br />
2009. Lokalbefolkning<strong>en</strong> har vädjat till bolag<strong>en</strong> att byta kalavverkning mot befriande gallring.<br />
Anledning<strong>en</strong> <strong>är</strong> att <strong>Storön</strong> utnyttjas <strong>för</strong> friluftsliv av alla dem som bor i trakt<strong>en</strong>.<br />
Skog<strong>en</strong> ägs av Arjeplogs allmänning och bolag<strong>en</strong> <strong>på</strong>står att de måste följa markägar<strong>en</strong>s<br />
anvisning om avverkningsmetod. Detta <strong>är</strong> ett oriktigt <strong>på</strong>stå<strong>en</strong>de eftersom SCA äger 7 % av<br />
röstetalet och Sveaskog äger 11 % av röstetalet. Antalet delägare <strong>är</strong> långt över 1000. Detta<br />
inneb<strong>är</strong> att beslut<strong>en</strong> i allmänning<strong>en</strong>s styrelse <strong>på</strong>verkas mycket starkt av bolag<strong>en</strong>s<br />
styrelsemedlemmar. Om bolag<strong>en</strong> ville få allmänning<strong>en</strong>s styrelse att <strong>för</strong>ändra sitt beslut om<br />
kalavverkning <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> kan de åstadkomma detta g<strong>en</strong>om att använda sina stora röstetal.<br />
Material och metod<br />
En aktion g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>des av lokalbefolkning och tillresta forskare och miljövänner d<strong>en</strong> 12<br />
januari 2009. Plats<strong>en</strong> <strong>för</strong> aktion<strong>en</strong> valdes i ett område som skall kalavverkas av Sveaskog.<br />
Med snöskoter granskades hela området och plats<strong>en</strong> <strong>för</strong> aktion<strong>en</strong> valdes <strong>på</strong> ett ställe d<strong>är</strong><br />
skog<strong>en</strong> var typisk <strong>för</strong> hela området.<br />
Resultat<br />
Resultat av mätningar och beräkningar redovisas i tre tabeller i bilaga 1.<br />
Tallskog<strong>en</strong>s uppkomst<br />
D<strong>en</strong> största tall<strong>en</strong> i träddung<strong>en</strong>, nr 16, kom upp i brösthöjd 1890. Tall<strong>en</strong>s årsringsutveckling<br />
visar att d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste skörd<strong>en</strong> av stora tallar trolig<strong>en</strong> skedde 1964.<br />
Foto 1. En c<strong>en</strong>tral del av d<strong>en</strong> provyta <strong>på</strong> ca<br />
15x15 m <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> <strong>på</strong> vilk<strong>en</strong> 17 träd mättes.<br />
D<strong>en</strong> största tall<strong>en</strong> nr 16 står skymd ca 7 m<br />
bakom tall nr 6. I mitt<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> lucka som<br />
ligger bakom trädgrupp<strong>en</strong> stod trolig<strong>en</strong> <strong>en</strong> stor<br />
tall som avverkades 1964, vilket framgår av<br />
årsringarna i tall nr 16 (Figur 1).<br />
Årsringsutveckling<strong>en</strong> i tall nr 16 (Figur 1) och i <strong>en</strong> friställd tall som studerades i januari 2008<br />
(Figur 2)(Hagner 2008). Frötall<strong>en</strong> står i samma dalgång ungef<strong>är</strong> 1 km söder om tall nr 16.<br />
Intressant <strong>är</strong> att <strong>en</strong> gallring bör ha ut<strong>för</strong>ts 1964 eftersom årsring<strong>en</strong> d<strong>är</strong>efter <strong>för</strong>st minskat m<strong>en</strong><br />
sedan stigit under de följande 25 år<strong>en</strong>. Detta <strong>är</strong> typiskt <strong>för</strong> barrträd efter <strong>en</strong> befriande gallring.<br />
Mycket intressant och o<strong>för</strong>klarligt <strong>är</strong> d<strong>en</strong> drastiska nedgång<strong>en</strong> i årsring som skedde i båda<br />
träd<strong>en</strong> efter 1991.<br />
3
Figur 1. Årsringsutveckling<strong>en</strong> hos det största trädet,<br />
nr 16, i d<strong>en</strong> trädgrupp som studerades 12 januari<br />
2009. Grupp<strong>en</strong> visas i foto 1.<br />
Figur 2. Tillväxt<strong>en</strong> under frötall<strong>en</strong>s liv sedan d<strong>en</strong><br />
nått brösthöjd år 1900. N<strong>är</strong> d<strong>en</strong> friställdes som<br />
fröträd vet jag inte. Efter år 2000 har d<strong>en</strong> återhämtat<br />
sig efter d<strong>en</strong> nedgång i tillväxt som <strong>är</strong> likartad i<br />
tall nr 16 (Figur 1). Eftersom d<strong>en</strong> nu skaffat sig<br />
<strong>en</strong> stor grönmassa och ser vital ut, kommer d<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong>modlig<strong>en</strong> att få <strong>en</strong> ännu större årsring än d<strong>en</strong><br />
nuvarande. N<strong>är</strong> d<strong>en</strong> tidigare blev friställd,<br />
trolig<strong>en</strong> 1964, växte d<strong>en</strong> så småningom med<br />
2.5 mm årsring och dess fria läge <strong>på</strong> hygget d<strong>är</strong><br />
d<strong>en</strong> nu står, borde ge d<strong>en</strong> lika stor tillväxt.<br />
Foto 2. Bild tag<strong>en</strong> från d<strong>en</strong> frötall vars<br />
årsringsutveckling skildras i figur 2.<br />
Årsring, mm<br />
Årsring, mm<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
Tall nr 16, 24 cm diameter<br />
1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020<br />
Tall, 25 cm bdh<br />
0.0<br />
1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020<br />
Eftersom båda dessa tallar reagerat <strong>på</strong> ett likartat sätt strax efter 1964 <strong>är</strong> det troligt att alla de<br />
stubbar som upptäcktes under snön d<strong>en</strong> 12 januari 2009, runt trädgrupp<strong>en</strong>, <strong>är</strong> resterna efter<br />
stora tallar som då skördades 1964. D<strong>en</strong>na skörd av stora träd torde kunna betecknas som <strong>en</strong><br />
dim<strong>en</strong>sionshuggning, eftersom d<strong>en</strong> inte kombinerades med någon reglering av stamantalet i<br />
täta grupper av mindre träd. Hade detta skett skulle det inte råda sådan trängsel och<br />
År<br />
År<br />
4
självgallring i d<strong>en</strong> nu studerade grupp<strong>en</strong> med 17 träd. Om <strong>en</strong> gallring och röjning skett i<br />
överslutna grupper 1964, skulle det nu ha funnits ett stort antal mogna stora tallar att skörda i<br />
<strong>en</strong> befriande gallring. Hade tall nr 16 befriats från de konkurrerande mindre träd<strong>en</strong> och vuxit<br />
med 1.5 mm årsring sedan 1970 hade d<strong>en</strong> nu varit 30 cm grov. Som framgår av tabell 1 skulle<br />
det mogna trädet ha gett allmänning<strong>en</strong> ett drivningsnetto som varit mer än tre gånger så högt<br />
som det nuvarande.<br />
Tallskog<strong>en</strong>s struktur.<br />
Struktur<strong>en</strong> i skog skildras bäst g<strong>en</strong>om dissimilarity coeffici<strong>en</strong>t (Hagner och Nyqvist 1998)<br />
som går från 0, då alla träd har samma diameter, till 1 då vartannat träd <strong>är</strong> väldigt litet. V<strong>är</strong>det<br />
0.5 karakteriserar <strong>en</strong> helt naturlig skog, ty d<strong>är</strong> <strong>är</strong> diametrarna <strong><strong>för</strong>del</strong>ade <strong>en</strong>ligt<br />
gamma<strong><strong>för</strong>del</strong>ning<strong>en</strong>. I detta fall var antalet stammar begränsat till 17. För att få <strong>en</strong> god<br />
uppfattning om struktur<strong>en</strong> rekomm<strong>en</strong>deras i ett sådant fall att permutation upprepas.<br />
I detta material blev coeffici<strong>en</strong>t<strong>en</strong> 0.494 efter permutation upprepad 10 gånger. Slutsats<strong>en</strong> blir<br />
att talldung<strong>en</strong> som valdes slumpmässigt <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> repres<strong>en</strong>terar <strong>en</strong> naturligt skiktad skog.<br />
I <strong>en</strong> annan träddunge <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> <strong>på</strong> d<strong>en</strong> del<strong>en</strong> av skog<strong>en</strong> som s<strong>en</strong>are kalavverkades av SCA<br />
2008, uppmättes <strong>en</strong> dissimilarity coeffici<strong>en</strong>t <strong>på</strong> 0.49, dvs. samma v<strong>är</strong>de som i d<strong>en</strong>na<br />
trädgrupp. Eftersom grupperna har valts mer eller mindre slumpmässigt, torde man g<strong>en</strong>erellt<br />
kunna <strong>på</strong>stå att skog<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> <strong>är</strong> naturligt skiktad.<br />
Volymproduktion<strong>en</strong> reduceras av att d<strong>en</strong> skiktade skog<strong>en</strong> <strong>är</strong> <strong>för</strong> tät<br />
Professorn i skogsproduktion Björn Elfving har fram<strong>för</strong>t följande hypotes ” Högsta<br />
produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs. ta ut de<br />
mogna träd<strong>en</strong> och fylla <strong>på</strong> med nya träd i lagom takt ” (bilaga 2). Samma slutsats har jag själv<br />
dragit efter studier av gallrings<strong>för</strong>sök <strong>på</strong> skilda håll, och pres<strong>en</strong>terat <strong>en</strong> ny metod <strong>för</strong> att mäta<br />
”lagom täthet” i min l<strong>är</strong>obok, kap. 25 sid. 96.<br />
Figur 3. Årsring hos de tre träd som bör lämnas vid <strong>en</strong><br />
befriande gallring.<br />
Årsring, mm<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24<br />
Diameter, cm<br />
I trädgrupp<strong>en</strong> <strong>för</strong>ekommer självgallring bland de minsta träd<strong>en</strong> och årsring<strong>en</strong> <strong>är</strong> störst hos det<br />
största trädet (Figur 3). Detta <strong>är</strong> trolig<strong>en</strong> ett säkert teck<strong>en</strong> <strong>på</strong> inoptimal volymproduktion,<br />
eftersom maximal produktion trolig<strong>en</strong> uppnås n<strong>är</strong> det finns så stor plats <strong>för</strong> de mindre träd<strong>en</strong><br />
att dessa kan växa med samma årsring som de större träd<strong>en</strong> (Hagner 2004).<br />
Eftersom <strong>en</strong> annan plats <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> visat <strong>på</strong> samma struktur i tallskog<strong>en</strong> torde man g<strong>en</strong>erellt<br />
kunna säga att volymproduktion<strong>en</strong> <strong>på</strong> <strong>Storön</strong> <strong>är</strong> inoptimal.<br />
5
Vid kalavverkning blir det <strong>för</strong>lust <strong>på</strong> alla träd 8cm) <strong>är</strong> 13 cm.<br />
Figur 4. Om kalavverkning ut<strong>för</strong>s, blir det nödvändigt<br />
att markbereda och plantera hygget med minst 2500<br />
plantor. S<strong>en</strong>are väntar <strong>en</strong> hjälpplantering <strong>på</strong> 20 % av<br />
areal<strong>en</strong>. N<strong>är</strong> kostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> återväxt<strong>en</strong> dragits från<br />
träd<strong>en</strong>s drivningsnetto återstår det netto som visas i<br />
d<strong>en</strong>na figur.<br />
Netto efter plantering, kr<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24<br />
Diameter, cm<br />
Träd<strong>en</strong>s virkesv<strong>är</strong>de <strong>är</strong> positivt så snart diametern <strong>är</strong> 8 cm.<br />
Drivningsnettot blir inte positivt <strong>för</strong>rän diametern överstiger 11 cm. Nettot efter plantering <strong>är</strong><br />
positivt <strong>för</strong>st n<strong>är</strong> diametern överstiger 16 cm.<br />
I detta fall har man tänkt att med <strong>en</strong> stor maskin skörda alla träd > 8 cm eftersom de <strong>är</strong><br />
stämplade med röd f<strong>är</strong>g. Medeldiametern <strong>på</strong> dessa träd <strong>är</strong> 13 cm. Allmänning<strong>en</strong> går alltså i<br />
<strong>för</strong>lust g<strong>en</strong>om att hålla skog<strong>en</strong> så tät att träd måste röjas eller gallras vid mycket små<br />
diametrar.<br />
Detta kunde ha undvikits om täta grupper av små träd hade glesats ut vid d<strong>en</strong> gallring som<br />
gjordes 1964. Detta kan i framtid<strong>en</strong> göras, anting<strong>en</strong> av skördar<strong>en</strong> eller i <strong>en</strong> s<strong>är</strong>skild manuell<br />
röjning. Vid trädm<strong>är</strong>kning <strong>för</strong>e befriande gallring bör, <strong>en</strong>ligt min m<strong>en</strong>ing inga träd kl<strong>en</strong>are än<br />
12 cm m<strong>är</strong>kas eftersom d<strong>en</strong> stora traktorn kostar <strong>för</strong> mycket i <strong>för</strong>hållande till virkesintäkt<strong>en</strong>.<br />
Träd mellan 5 och 11 cm glesas ut vid <strong>en</strong> separat manuell röjning. Mindre träd
412 kr. Detta betyder att markägar<strong>en</strong> får 4.4 % g<strong>en</strong>om att nu investera drygt hundra kronor kr<br />
i stället <strong>för</strong> att skörda tall<strong>en</strong> i <strong>en</strong> kalavverkning. På motsvarande sätt kan man motivera var<strong>för</strong><br />
också de kvalitetsdanade mindre tallarna nr 7 och nr 1 bör lämnas. De kommer att ge mycket<br />
bra ränta <strong>på</strong> sitt eget v<strong>är</strong>de fram till skörd<strong>en</strong> som inträffar efter 50 år <strong>för</strong> nr 7 och efter 70 år<br />
<strong>för</strong> nr 1.<br />
Mycket stor monet<strong>är</strong> vinst vid hyggesfritt alternativ<br />
Ett långsiktigt hyggesfritt skogsbruk ger mycket större monet<strong>är</strong> behållning än kalhyggesbruk<br />
I tabell 2 och 3 (Bilaga 1) har <strong>en</strong> kalkyl över <strong>en</strong> omloppstid ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> de två alternativa<br />
skötselformerna. Nuv<strong>är</strong>det vid kalhyggesbruk blir <strong>en</strong>dast 31 % av det vid hyggesfritt<br />
skogsbruk. Skälet till de stora skillnaderna <strong>är</strong> att d<strong>en</strong> tallskog som skall kalhuggas innehåller<br />
halvvuxna tallar med mycket hög virkeskvalitet.<br />
Mångbruk, biodiversitet och klimatvård ökar vinst<strong>en</strong> med<br />
kalhyggesfritt<br />
Skälet till diskussion<strong>en</strong> med allmänning<strong>en</strong> och bolag<strong>en</strong> grundar sig <strong>på</strong> helt andra v<strong>är</strong>d<strong>en</strong> än de<br />
monet<strong>är</strong>a. R<strong>en</strong>skötseln gagnas av att mark<strong>en</strong> inte markbereds och av att hänglav<strong>en</strong> i<br />
halvvuxna träd bevaras och kan sprida sig till uppväxande g<strong>en</strong>erationer av tallar.<br />
Ortsbefolkning<strong>en</strong>s önskemål tillfredsställs liksom arternas naturliga liv i d<strong>en</strong> naturligt<br />
skiktade tallskog<strong>en</strong> bevaras. Slutlig<strong>en</strong> slipper man d<strong>en</strong> klimatstörande avsöndring<strong>en</strong> av<br />
koldioxid från kalhygg<strong>en</strong> som konstaterats av forskare <strong>på</strong> Lunds universitet (Lindroth 2007,<br />
2009).<br />
Refer<strong>en</strong>ser<br />
Elfving, B. (2005) Bilaga 2<br />
Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring<br />
och berikande plantering. Mats Hagners bok<strong>för</strong>lag, Umeå, ISBN 91-631-5010-<br />
7.124 sidor.<br />
Hagner, M. (2008) Kontinuerligt skogsbruk <strong>på</strong> <strong>Storön</strong>. ISSN 1654-4455, UBICON,<br />
Rapport.1, 1-12.<br />
Hagner, M., Nyqvist, H. (1998) A coeffici<strong>en</strong>t for describing size variation among<br />
neighbouring trees. JABES.1, 1-21.<br />
Hagner, M., Lohmander, P., Lundgr<strong>en</strong>, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling.<br />
Forest Ecology and Managem<strong>en</strong>t.151, 151-161.<br />
Lindroth, A. (2007) Låt skog<strong>en</strong> göra jobbet. Sydsv<strong>en</strong>skan 26 november 2007. se länk<strong>en</strong><br />
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett21.pdf<br />
Lindroth, A. (2009)Brev till Göran Persson ordf i Sveaskogs styrelse, 2009-01-07. Publicerat<br />
<strong>på</strong> hemsidan För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Naturbruk<br />
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett39.pdf<br />
7
BILAGA 1<br />
Tabell 1. De 17 träd (Diameter > 4 cm) som<br />
mättes in i <strong>en</strong> trädgrupp <strong>på</strong> <strong>en</strong> yta ca 15x15 m<br />
i d<strong>en</strong> skog som skall kalavverkas <strong>på</strong> <strong>Storön</strong>.<br />
Ytan valdes som exempel <strong>på</strong> normal<br />
beståndsstruktur. Beräkningar ut<strong>för</strong>da med<br />
datormodell<strong>en</strong> Tree. Virkespriser <strong>en</strong>ligt<br />
Norrskog 2008. Nuv<strong>är</strong>de <strong>är</strong> baserat <strong>på</strong><br />
räntefot<strong>en</strong> 3 %. Tre träd med <strong><strong>för</strong>del</strong>aktig<br />
kviskvalitet valdes som <strong>för</strong>sta (nr 16), andra<br />
(nr 7) och tredje (nr 1)skörds träd. Detta<br />
maximerade trädgrupp<strong>en</strong>s nuv<strong>är</strong>de. Träd med<br />
diameter > 11 cm gallrades bort. Träd med<br />
diameter 5-11 cm röjdes bort.<br />
8
Tabell 2. Inkomster och utgifter gällande per hektar vid<br />
alternativet kalhuggning vid år 0. Bonitet<strong>en</strong> har satts till 2 m3 per<br />
hektar och år. Ing<strong>en</strong> mortalitet inräknad. Kostnad <strong>för</strong> plantering har<br />
dragits ifrån virkesintäkt<strong>en</strong> redan vid beräkning<strong>en</strong> av<br />
avverkningsnettot. Av detta skäl har kostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> plantering<br />
angetts vara 0.<br />
Tabell 3. Inkomster och utgifter gällande per hektar vid alternativet<br />
Naturkultur. D<strong>en</strong>na innehåller <strong>en</strong> kostnad <strong>för</strong> grönrisplantering i<br />
luckor. Tidigare erfar<strong>en</strong>het visar att d<strong>en</strong>na typ av plantering kostar<br />
10 % av vanlig plantering <strong>på</strong> kalhygge. Efter varje befriande<br />
gallring görs <strong>en</strong> röjning av stammar med diameter 5-11 cm.<br />
Kostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> <strong>en</strong> dylik röjning <strong>är</strong> hälft<strong>en</strong> så dyr som <strong>en</strong> vanlig<br />
röjning <strong>på</strong> ett kalhygge.<br />
År Skörd Netto/m3 Netto Nuv<strong>är</strong>de<br />
m3sk kr Kr/ha kr/ha<br />
0 86 65 5556 5556<br />
3 planter. 0 0<br />
10 röjning -2000 -1488<br />
40 1:a gallr 20 0 0 0<br />
70 2:a gallr 70 100 7000 884<br />
120 Slutavverk 150 300 45000 1296<br />
Summa 6248<br />
År Skörd Netto Netto Nuv<strong>är</strong>de<br />
m3sk kr/m3sk Kr/ha kr/ha<br />
0 60 140 8489 8489<br />
1 Ber plant -500 -500<br />
3 Röjning -1000 -915<br />
30 Befr gallr 34 537 18258 7554<br />
31 Ber plant -500 -200<br />
33 Röjning -1000 -377<br />
50 Befr gallr 32 511 16352 3689<br />
51 Ber plant -500 -111<br />
53 Röjning -1000 -209<br />
70 Befr gallr 34 537 18258 2311<br />
71 Ber plant -500 -61<br />
73 Röjning -1000 -116<br />
100 befr gallr 32 533 17056 887<br />
Summa 20441<br />
9
BILAGA 2<br />
----- Original Message -----<br />
From: Björn Elfving<br />
To: Mats Hagner<br />
Cc: Lars Lundquist<br />
S<strong>en</strong>t: Wednesday, May 18, 2005 4:32 PM<br />
Subject: SV: Volprod-Stå<strong>en</strong>de vol<br />
Glömde bilagan, kommer h<strong>är</strong>!<br />
Hej Mats,<br />
har varit i Jämtland /Selkroksredd<strong>en</strong> med ex.jobbar<strong>en</strong> Daniel Ågr<strong>en</strong> <strong>för</strong> att samla borrk<strong>är</strong>nor och titta<br />
<strong>på</strong> tillväxtreaktion<strong>en</strong> i <strong>för</strong>söksled<strong>en</strong> TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrk<strong>är</strong>norna från de <strong>för</strong>sök<br />
Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrk<strong>är</strong>nor själv i ett<br />
block <strong>för</strong> att få bättre insikt i <strong>för</strong>sök<strong>en</strong>s utformning och allmänna utse<strong>en</strong>de. Det blev delvis <strong>en</strong><br />
upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor <strong>på</strong> de koordinatlagda ytorna<br />
m<strong>en</strong> vi klarade bara av två ytor i det k<strong>är</strong>va vädret.<br />
Tittade också <strong>på</strong> Lunkans yta som ju ligger i n<strong>är</strong>het<strong>en</strong>. D<strong>är</strong> låg vinterns snö kvar i granskog<strong>en</strong> och det<br />
var delvis översvämning av smältvatt<strong>en</strong> <strong>på</strong> tjälad mark. Du frågar om tabell<strong>en</strong> jag sände med<br />
beståndsdata. Måste <strong>för</strong>klara d<strong>en</strong> litet n<strong>är</strong>mare. För det <strong>för</strong>sta: Dillon har bytt beteckningar <strong>på</strong> de olika<br />
parcellerna. I Lunkans rapport om <strong>för</strong>söket (Arbetsrapport nr 80 1994) och i prim<strong>är</strong>datafilerna<br />
betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats <strong>på</strong><br />
beteckningarna H och L, och m<strong>en</strong>ar med H d<strong>en</strong> högsta gallringsstyrkan, alltså tv<strong>är</strong>t emot grunddefinition<strong>en</strong>.<br />
För det andra: de siffror jag i <strong>för</strong>sta hand tagit fasta <strong>på</strong> <strong>är</strong> de från bruttoparcellerna. Det <strong>är</strong><br />
<strong>på</strong> d<strong>en</strong> nivån gallring<strong>en</strong> skett, provträd<strong>en</strong> uttagits och självgallring<strong>en</strong> registrerats. I uppstansade<br />
datafiler saknas koordinater <strong>för</strong> självgallrade träd så självgallring<strong>en</strong> har jag bara kunnat beräkna <strong>för</strong><br />
bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har<br />
<strong>på</strong>verkats av <strong>en</strong> kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas d<strong>är</strong><strong>för</strong> tillväxt<strong>en</strong> med<br />
storleksordning<strong>en</strong> 10 % i <strong>för</strong>hållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na effekt bör<br />
bli ungef<strong>är</strong> d<strong>en</strong>samma i relativa tal <strong>för</strong> alla <strong>för</strong>söksled så d<strong>en</strong> <strong>på</strong>verkar nog inte jäm<strong>för</strong>els<strong>en</strong>. För det<br />
tredje så beräknade jag volymer vid <strong>för</strong>söksstart med formhöjdsfunktioner baserade <strong>på</strong> provträd<strong>en</strong> i<br />
ogallrade parceller vid mätning<strong>en</strong> år 2001. Hade då inte tillgång till provträdsdata från 1991. Nu har<br />
jag stansat upp också se s<strong>en</strong>are och räknat om volymerna baserat <strong>på</strong> detta. Bytte också<br />
volymfunktion från ”Brandel-norra Sverige” till ”Brandels funktion med breddgradsvariabel”. Det blev<br />
<strong>en</strong> viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i<br />
jäm<strong>för</strong>else med d<strong>en</strong> jag sänt tidigare. I d<strong>en</strong> <strong>för</strong>sta tabell<strong>en</strong> anges parcelldata (stamantal>6 cm samt<br />
deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 <strong>för</strong> dem som levde 2001,<br />
samt motsvarande v<strong>är</strong>d<strong>en</strong> <strong>för</strong> nya, dvs de som växt över d=6 cm under period<strong>en</strong> och sjg, dvs de som<br />
självgallrats under period<strong>en</strong>. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarv<strong>är</strong>d<strong>en</strong> (fast grundyta i stället<br />
<strong>för</strong> sd2). Sedan återfinns <strong>en</strong> tabell med andra parcelldata (grundytemedelstamm<strong>en</strong>s diameter 1991 <strong>för</strong><br />
de träd som överlevde resp. självgallrades under period<strong>en</strong> samt kvot<strong>en</strong> mellan dessa v<strong>är</strong>d<strong>en</strong>, årlig<br />
grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring<br />
1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal <strong>för</strong> hektarvisa v<strong>är</strong>d<strong>en</strong> <strong>på</strong> stamantal, grundyta,<br />
volym och årlig tillväxt.<br />
Hur Dillon fått fram sina data <strong>är</strong> <strong>en</strong> gåta <strong>för</strong> mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data <strong>för</strong><br />
bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB<br />
och 2MB, d<strong>är</strong> dock data avser v<strong>är</strong>d<strong>en</strong>-91 <strong>för</strong> träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska<br />
avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det <strong>en</strong> hel del och jag har inte kunnat komma <strong>på</strong> var<strong>för</strong>.<br />
Så till frågan om korrelation<strong>en</strong> mellan stå<strong>en</strong>de volym och volymtillväxt. Om man med samma<br />
gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring inneb<strong>är</strong> det att man haft olika volym <strong>för</strong>e<br />
gallring. Då jäm<strong>för</strong>s alltså bestånd som <strong>på</strong> något sätt <strong>är</strong> olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett<br />
annat kan bero <strong>på</strong> följande saker:<br />
A. Bestånd<strong>en</strong> växer <strong>på</strong> samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har<br />
gallrats tidigare eller har glesare utgångs<strong>för</strong>band. I båda fall<strong>en</strong> bör beståndet med lägre volym<br />
ha lägre stamantal. I gallrings- och <strong>för</strong>bands<strong>för</strong>sök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än<br />
stamrika.<br />
10
B. Bestånd<strong>en</strong> växer <strong>på</strong> samma mark m<strong>en</strong> har olika ålder: beståndet med lägre volym <strong>är</strong> yngre.<br />
Eftersom tillväxt<strong>en</strong> avtar med ökad ålder så kan det yngre beståndet, med lägre volym,<br />
uppvisa högre tillväxt efter gallring än det äldre beståndet med högre volym.<br />
C. Bestånd<strong>en</strong> <strong>är</strong> lika gamla m<strong>en</strong> växer <strong>på</strong> mark med olika bördighet: beståndet med lägre volym<br />
växer <strong>på</strong> sämre mark och bör då också växa sämre än beståndet med högre volym. H<strong>är</strong> bör<br />
dock beaktas att tillväxt<strong>en</strong> kulminerar s<strong>en</strong>are <strong>på</strong> sämre marker.<br />
Korrelation<strong>en</strong> mellan stå<strong>en</strong>de volym och volymtillväxt beror alltså <strong>på</strong> <strong>för</strong>utsättningarna. Högsta<br />
produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de<br />
mogna träd<strong>en</strong> och fylla <strong>på</strong> med nya träd i lagom takt. Hur och under vilka <strong>för</strong>utsättningar kan detta<br />
uppnås? Det <strong>är</strong> detta vi måsta få kläm <strong>på</strong>! Virkes<strong>för</strong>rådsdiagrammet skall ses som ett grovt hjälpmedel<br />
<strong>för</strong> att avgöra n<strong>är</strong> löpande tillväxt<strong>en</strong> i ett bestånd ligger <strong>på</strong> nivån 50 % av d<strong>en</strong> i fullslutet bestånd. Det<br />
tycks i alla fall fungera ganska bra <strong>för</strong> Lunkans ytor. Mvh / Björn E<br />
Från: Mats Hagner [mailto:Mats.Hagner@telia.com]<br />
Skickat: d<strong>en</strong> 17 maj 2005 15:20<br />
Till: Bjorn Elfving<br />
Ämne: Volprod-Stå<strong>en</strong>de vol<br />
Björn Elfving<br />
Professor i skogsproduktion<br />
Jag sände Dig <strong>en</strong> redovisning av det svar jag får av datorn n<strong>är</strong> jag i Ditt nya material från<br />
gallrings<strong>för</strong>söket i Hammerdal, samtidigt lägger in gallrinsstyrka, gallringssätt och stå<strong>en</strong>de volym.<br />
Beskedet <strong>är</strong> att hög volymproduktion <strong>är</strong> partiellt korrelerad med gallringsstyrka (som skall vara låg),<br />
stå<strong>en</strong>de volym (som skall vara låg), gallringssätt (som skall vara höggallring).<br />
Låt oss lämna d<strong>en</strong> statistiska signifikans<strong>en</strong> d<strong>är</strong>hän i detta tillfälle, m<strong>en</strong> konstatera att svaret <strong>är</strong><br />
detsamma som jag fick vid bearbetning av datamatris<strong>en</strong> hämtad från de elva blädningsytorna. Du<br />
gjorde också <strong>en</strong> multipel regression <strong>på</strong> blädningsmaterialet, och uttalade att Du fann samma partiella<br />
samband. Oavsett signifikans får man alltså samma svar vid analys av två helt skilda material. Detta<br />
<strong>är</strong> vet<strong>en</strong>skapligt intressant.<br />
Ing<strong>en</strong> annan forskare har, såvitt jag vet, gjort mångdim<strong>en</strong>sionell analys, i vilk<strong>en</strong> gallringsstyrka och<br />
stå<strong>en</strong>de volym ingått samtidigt. Eftersom alla tidigare <strong>en</strong>bart har tagit d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a eller d<strong>en</strong> andra<br />
variabeln i beaktande, fick de uppfattning<strong>en</strong> att sambandet mellan stå<strong>en</strong>de volym och produktion var<br />
positivt. Detta resultat får äv<strong>en</strong> jag vid <strong>en</strong>kel regression.<br />
Jag har skrivit två arbetsrapporter och tydligt <strong>för</strong>klarat var<strong>för</strong> jag tror att d<strong>en</strong> analys av rikstax<strong>en</strong>s<br />
tillfälliga provytor, som Du reedovisade 1993 i <strong>en</strong> st<strong>en</strong>cil till skogsstyrels<strong>en</strong>, ger samband som inte går<br />
att inferera <strong>på</strong> det sätt som skogsstyrels<strong>en</strong> gjort, och uttryckt i virkes<strong>för</strong>rådsdiagrammet.<br />
För <strong>en</strong> månad sedan sände Du mig ett virkes<strong>för</strong>rådsdiagram och visade hur provytorna i Hammerdal<br />
placerar sig. Det var intressant att se. Vid höggallring <strong>för</strong>flyttar de sig mot origo och hamnar<br />
fortfarande över kurvorna. Ditt brev med komm<strong>en</strong>tarer vittnar om att Du fortfarande anser att<br />
virkes<strong>för</strong>rådsdiagrammet <strong>är</strong> korrekt och användbart. Är det rätt uppfattat?<br />
Anser Du fortfarande att, vid konstant håll<strong>en</strong> gallringsstyrka och gallringssätt, volymproduktion <strong>är</strong><br />
positivt korrelerad med stå<strong>en</strong>de volym?.<br />
Ja eller Nej<br />
Jag måste få veta var Du står i d<strong>en</strong>na vet<strong>en</strong>skapligt utomord<strong>en</strong>tligt viktiga fråga. Jag reser runt landet<br />
och håller <strong>för</strong>edrag. Var <strong>för</strong> fjorton dagar sedan <strong>på</strong> skogsstyrels<strong>en</strong> i Jönköping och <strong>för</strong>eläste <strong>för</strong> bl.a.<br />
g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>. Jag fick frågor rörande Din inställning och visste inte vad jag skulle svara.<br />
Vänlig<strong>en</strong>, giv mig klarhet.<br />
Hälsningar<br />
11
Mats<br />
PS<br />
I min l<strong>är</strong>obok har jag ägnat ett kapitel åt ett <strong>för</strong>slag till nya anvisningar. Du finner också ett kapitel om<br />
volymproduktion. L<strong>är</strong>obok<strong>en</strong>, som kan läsas äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> min hemsida, ligger d<strong>är</strong> i något omarbetad<br />
version, relativt d<strong>en</strong> som finns i d<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong>.<br />
Jag vore tacksam <strong>för</strong> åsikter.<br />
DS<br />
12