Personerna i Uniform − ”Personligt” - Mynewsdesk

Personerna 

i Uniform − ”Personligt” 

KLÄNNING FÖR SVENSKA LOTTAKÅREN 

buren av Astrid Rudebeck (född von Platen, 1893-1982) 

AM 4084 

Som ung var friherrinnan Astrid Rudebeck själv aktiv i sin makes yrkesliv. 

Nils Rudebeck var sexton år äldre och hovmarskalk hos kronsprins Gustaf 

Adolf. Paret blev personligen goda vänner med kungafamiljen och Astrid 

blev särskilt förtrolig med kronprinsessan – sedermera drottningen – 

Louise Mountbatten. När kronprinsparet reste jorden runt, 1926–1927, 

följde paret Rudebeck med på resan. 

Drottning Louise kallades den svenska Lottakårens beskyddarinna. 

Antagligen var det hon som inspirerade Rudebeck till att engagera sig 

i Lottakåren. Som kårchef för Stockholms armélottakår under andra 

världskrigets dramatiska beredskapsår blev Rudebeck känd som en 

orädd, ansvarsfull och handlingskraftig person. 

Som överhovmästarinna var hon känd för sin förmåga att dämpa konflikter. 

Rudebeck beskrivs ofta som diskret och elegant. Hon var även kulturhisto- 

riskt intresserad och skänkte föremål till Nordiska museet. Efter drottning 

Louises död 1975 kom hon att bli ett osvikligt stöd för, den då gamle, 

Gustav VI Adolf. När kungen dog hörde hon till de närmaste som tog 

avsked på lasarettet. Astrid Rudebeck avled 30 oktober 1982. 

DOLMA M/1887 FÖR GENERALSTABSKÅREN, FRANKRIKE 

buren av Axel Rappe D.Ä. (1838–1918) 

AM 17526 

Axel Rappe var en av Sveriges mest framstående officerare under slutet 

av 1800-talet. När fransk-tyska kriget bröt ut 1870, befann sig Rappe på en 

militär studieresa i Frankrike. Han lyckades då vinna inträde i den franska 

armén som generalstabsofficer. Han utmärkte sig för sitt mod och dekore- 

rades med hederslegionens kors på slagfältet. 

Armémuseum 

Box 14095, 104 41 Stockholm 

Besöksadress: Riddargatan 13 

Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 

info@armemuseum.se www.armemuseum.se 

Statens försvarshistoriska museer

Hemma i Sverige gick Rappes militära bana snabbt uppåt. Från major 1874 

befordrades han i raska steg till generalmajor och generalstabschef 1885. 

1892 utsågs han till krigsminister och var drivande i att ersätta indelnings- 

verket med en värnpliktsarmé. 1903 blev Rappe slutligen general. Han kom 

även att tilldelas ett stort antal utmärkelser. Förutom för sitt mod, gjorde 

Rappe sig även berömd för sin gudstro och plikttrogenhet. 

En dag i oktober 1895 hade Rappe setts korsa Norrbro iförd hög svart hatt 

till sin uniform. Förtvivlad över sitt reglementsbrott bad han kung Oscar om 

att få bli disciplinerad. Han dömdes då till 48 timmars arrest – i sitt eget rum. 

UNIFORM M/1845 FÖR GENERALLÖJTNANT, 

buren av Carl Victor Gustafsson Leijonhufvud (1822-1900) 

AM 49334 

Friherre Carl Victor Leijonhufvud föddes 1822 i Hedemora. Han var en 

man med mängder av befattningar och uppdrag. Som artonåring blev 

han officer vid artilleriet. 1855 blev han kapten i generalstaben och Svea 

artilleriregemente. Han var hovmarskalk under åren 1859-76 och steg 

snabbt i graderna, från major och stabschef i Livgardesbrigaden 1862 till 

överste 1868. 

1871 blev han chef för Svea artilleriregemente och 1874 befordrades han 

igen till generalmajor samt generalfälttygmästare och chef för artilleriet. 

1887 blev han slutligen generallöjtnant. Han var en drivande kraft bakom 

den starka utvecklingen av det svenska artilleriet. 

Leijonhufvud var den som beslutade att skapa ett museum här på 

Artillergården. 1877 gav han löjtnanten vid Svea artilleriregemente, Fredrik 

Adolf Spak, uppdraget att organisera den ”historiska vapen- och modell- 

samlingen”. Museet hette vid öppnandet Artillerimuseum, vilket ändrades 

till Armémuseum 1932. 

Uniformen i utställningen testamenterades till Armémuseum och kom 

till samlingen 1900. Dödsboet bekostade också den mycket porträttlika 

vaxdockan. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



SYRTUT FÖR OFFICER VID BOHUSLÄNS DRAGONREGEMENTE, 

buren av Didrik Bildt (1756–1848) 

AM 33066 

Didrik Bildt från Morlanda på Orust deltog i Gustav III:s ryska krig, 1788- 

90. Som major tjänstgjorde han i södra Finland och deltog vid affären vid 

Elgö, natten mellan den 29 och 30 september 1789. Där landsteg han med 

200 man och stormade ett ryskt kustbatteri. Det blev en fullständig svensk 

seger. 200 ryssar stupade medan svenskarna endast förlorade 60 man. 

Bildt själv blev värjstungen i kroppen och skjuten i ena benet. Syrtuten, 

rocken, har därför en lapp på skörtet. Efter striden fick benet amputeras. 

Bildt skickade då ett brev till sin trolovade Margareta Elisabet Petterson: 

I gåven eder tro och loven åt en krigare men ej åt en krympling. Förthy 

återsänder jag denna ring. Svaret blev: Jag älskade edert hjärta och ej edert 

ben. Behållen I ringen! 

Bildt återvände med träben och överstes rang till Morlanda. Han gifte sig 

med Margareta och fick fyra barn. Han levde med sitt träben i nästan 60 år 

och dog först vid 92 års ålder. 

FRACK M/1833 FÖR OFFICER VID SVEA LIVGARDE, 

buren av Eberhard Mattias Rosenblad (1800-1883) 

AM 23199 

Eberhard Mattias Rosenblad blev officer som 16 åring, kapten som 

27-åring och major vid 51 års ålder. 

Riddare av Svärdsorden – en kunglig orden som instiftats för förtjänstfulla 

insatser inom krigsmakten bland officerare – blev han 1836. 

Marsoroligheterna 1848 i Stockholm, var en av många oroligheter som ut- 

bröt runt om i Europa efter 1848 års franska revolutionen. Rosenblad förde 

Befälet över ett kompani med uppgift att svara för ordningshållningen i 

Gamla Stan, vilket lyckades. Själv blev han dock träffad av en sten. 

Senare på kvällen uppstod emellertid kravaller på andra platser i staden. 

Många deltagare i oroligheterna och nyfikna, kanske så många som 30 

personer, dödades och ännu fler sårades. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



JACKA M/1792 FÖR VOLONTÄR VID LÄTTA LIVDRAGONERNA, 

buren av Fredrik Burenstam (1782-1828) 

AM 31415 

Fredrik Burenstam var från Stjärnsund i södra Dalarna. I Finska kriget, 

1808-1809, var han ryttmästare och skvadronchef för en av två skvadroner 

ur Livgardet till Häst som skickades till Finland. 

Burenstams hästgardister deltog den 14 september 1808 i slaget vid 

Oravais. Slaget blev en avgörande förlust för Sverige och den svenska 

armén tvingades snart lämna Finland. 

Under hösten 1809 hade ryssarna kommit ända ner till Umeå. Burenstam 

deltog då i en expedition till Västerbotten för att slå dem tillbaka. Han 

belönades efter detta med tapperhetsmedalj. 

1813 blev den svenske kronprinsen – senare Karl XIV Johan – överbefälhavare 

över de allierades nordarmé i Napoleonkriget. Burenstams 

hästgardister tjänstgjorde som Karl Johans närmsta livvakt i slagen vid 

Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig. 

Burenstam gjorde avgång som generalmajor 1827 och dog året därpå i 

Stockholm. 

Jackan av 1792 års modell, bars troligen av Burenstam när han som ung 

var volontär vid Lätta Livdragonregementet (sedermera Livgardet till häst). 

VAPENROCK M/1910 FÖR ÖVERSTELÖJTNANT 

I 3:E KYRASSIÄRREGEMENTET ”GRAF WRANGEL”, TYSKLAND, 

buren av Gilbert Hamilton (1869–1947) 

AM 20906 

När första världskriget bröt ut anmälde sig den svenske officeraren och 

greven Gilbert Hamilton som frivillig på tysk sida. Han kastades snabbt in 

i striderna på östfronten, där han utmärkte sig och avancerade till övers- 

telöjtnant innan vapenvilan 1917. I december samma år skickades han i 

spetsen för en tysk avdelning till Finland för att kämpa mot ’de röda’ och 

säkra järnvägsförbindelserna. 

I juni 1918 gavs Hamilton befäl över det anrika kyrassiärregementet ’Graf 

Wrangel’ som då stod mitt i de revolutionära oroligheterna i Syd-Ukraina. 

Trots att de anfölls flera gånger lyckades han föra sitt regemente i säker- 

het – utan förluster. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



Åter i Sverige blev han överste i Smålands husarregemente 1921-27. 

Därefter tjänstgjorde han även några veckor om året som personlig 

adjutant till den tyske exkejsaren Wilhelm II i Nederländerna, så sent som 

till 1941. Det var antagligen han som förmedlade kejsarens vapenrock 

till museet. Hamilton utnämndes 1939 till generalmajor i reserven i 

Wehrmacht vid en ceremoni i Berlin. Idag är greve Hamilton mest känd för 

sin tobaksblandning. 

FRACK M/1825 FÖR OFFICER VID LIVREGEMENTETS DRAGONER, 

buren av Hampus Gabriel Mörner (1816-1879) 

AM 31887 

Hampus Gabriel Mörner både föddes och dog i Stockholm. 

Mörner blev kadett vid Krigsakademien 1832 och tog examen 1837. Han 

blev underlöjtnant vid Livregementets dragonkår 1837, löjtnant 1845, 

ryttmästare 1857 och major i armén 1867. 1872 tog han avsked efter att ha 

tjänstgjort som stabsadjutant i 17 och regementskvartermästare i 20 år. 

År 1865 ingick Mörner i prestigefyllda Krigsbefälets samling, vilken dock 

förlorat sin politiska betydelse. 

Fracken i utställningen är från första halvan av 1800-talet och är en så kal- 

lad vardagsuniform. På porträttet däremot bär Mörner vapenrock m/1859, 

som är vit med mörkblå bröstrevärer, prydda med galoner. Den bars i fält 

och till parad. 

VAPENROCK M/1939 FÖR KAPTEN, 

buren av Gösta ”Hutte” Benckert (1909-1990) 

AM 20073 

Hutte Benckert kämpade som plutonchef vid Sallafronten i Finska vin- 

terkriget 1939-1940 och i Norge i april 1940. Där blev han som värnpliktig 

svensk löjtnant norsk kompanichefchef och utkämpade framgångsrika 

fördröjningsstrider i området Kongsvinger – Lillehammer. Benckert 

befordrades till kapten och utmärkte sig i våghalsiga närstrider med tyska 

soldater. Den berömde norske motståndsmannen Max Manus, som var i 

Benckerts kompani, har efteråt beskrivit sin ”avgudade chef”: ”Han var en 

god soldat och den mest orädda människa jag har träffat.” 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



Vid tjänstgöring vid övervakningskommissionen i Korea 1954-1955 hade 

han majors grad. 

Benckert, som till yrket var försäkringstjänsteman, blev känd som vapen- 

expert i ”10 0000-kronorsfrågan” i TV i början på 1960-talet. Han hade 

även en stor privat uniforms- och vapensamling. 

”När jag klev in i tvårummaren blev jag stum. Väggarna var fulla av vapen av 

alla möjliga slag och under sängen stod en kulspruta.”, sa en besökare till 

tidningen Hemmets Journal om ett besök hos Hutte. 

Vid sin död testamenterade han sin samling till Armémuseum. 

ROCK FÖR OFFICER VID ROYAL SUÉDOIS, 

buren av Knut Kurck (1761-1831) 

AM 18704 

Mellan åren 1785 och 1789 tjänstgjorde friherre Knut Kurck vid det be- 

römda franska regementet Royal Suédois vars officerskår främst utgjordes 

av svenska adelsmän. Den bevarade uniformen är från denna period. 

Efter den franska revolutionen 1789 gjordes stora förändringar i den fran- 

ska armén, främst tog man bort alla kopplingar till det gamla kungahuset. 

Man brände de gamla fanorna offentligt och manskapet tvingades avlägga 

medborgareden. Gustav III som var motståndare till revolutionen kallade 

då tillbaka alla svenska officerare från regementet. 

Åter i Sverige kom Kurck att ingå i den krets av adelsmän som vände 

sig emot kungens envälde. Han var en av de sammansvurna i mordet på 

Gustav III, 1792. Kurck hade iakttagits bland dem som trängdes kring 

kungen på maskeradbalen, så att Ankarström kunde komma åt att skjuta 

honom. Han häktades men släpptes snart i brist på bevis. 

Kurck var sedan en aktiv deltagare i riksdagen. Han engagerade sig i 1809 

års regeringsform och gjorde karriär i hovet hos Karl Johans. 1831 avled 

han efter en ridolycka på sitt gods Ekensholm. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



VAPENROCK FÖR GENERALMAJOR, JAPAN, 

buren av Makoto Onodera (1897-1987) 

AM 18902 

Makoto Onodera var japansk generalstabsofficer, men delade dock inte 

den militära ledningens aggressiva uppfattning. Han blev därför skickad 

som militärattaché till Lettland 1935. 

1938 blev han hemkallad och var inblandad i resultatlösa fredsförhandling- 

ar med den kinesiske ledaren Chiang Kai-Shek. Efter att förhandlingarna 

hade misslyckats skickades Onodera åter utomlands och tjänstgjorde som 

militärattaché i Stockholm 1940-1945. Han ansågs vara en av dem mest 

välinformerade utländska attachéerna och blev allmänt uppskattad. 

Onoderas uppgift var att samla information om krigets utveckling i 

Europa och vilka planer de stridande hade. Hustrun Yuriko – som alltid 

bar kimono i officiella sammanhang – deltog i underrättelsearbetet. Hon 

hade, bland annat, ansvar för chiffrering och dechiffrering av alla telegram. 

Kodböckerna gömde hon i kimonons flera meter långa obi-skärp. 

Innan USA lät repatriera Onodera hem till Japan 1946 skänkte han sin 

uniform och sitt vapen till Armémuseum. 

DOLMA FÖR OFFICER VID SKÅNSKA HUSARREGEMENTET, 

buren av Philip Julius Von Platen (1798-1871) 

AM 36142 

Philip Julius von Platen föddes på familjegodset Venz på ön Rügen 1798. 

Han tillhörde en känd skånsk kavalleriofficerssläkt som härstammade 

från Svenska Pommern. Hans far Rickman Wilhelm Cristoph von Platen 

hade själv stridit i Finland i Gustav III:s ryska krig. Efter kriget återvände 

han till Pommern. 

Av Rickmans nio söner var det bara Philip Julius som gjorde tjänst i 

Sverige. Han blev fanjunkare vid Skånska husarregementet redan som 

15-åring och två år senare var han officer. 1831 blev han ryttmästare och 

chef för Silfåkra skvadron och 1844 blev han chef för Livskvadronen. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



Uniformsjackan i utställningen är en så kallad dolma, som vanligen 

brukades av husarer. 

Philip Julius gifte sig med sin kusin Augusta Lovisa. Av sin svärfar och 

tillika farbror, Carl Philip Fredrik von Platen, erhöll han egendomen 

Hjelmsund i Skåne. 

1854 tog von Platen avsked från armén som major. Till skillnad från sin far 

stannade han kvar i Sverige livet ut. 

VAPENROCK M/1895 FÖR ÖVERSTE- 

LÖJTNANT I LIVREGEMENTET TILL HÄST, 

buren av PRINS GUSTAV ADOLF (1906-1947) 

AM 32731 

Arvfursten prins Gustav Adolf, vår nuvarande kungs far, föddes på 

Stockholms slott 1906. Prinsen valde tidigt den militära banan, varvade 

med universitetsstudier och blev ryttmästare vid Livregementet till häst 

1936. Han tjänstgjorde även vid Västerbottens regemente. 

Efter genomgången Krigshögskola blev han kapten i generalstabskåren 

1938, major 1941 och överstelöjtnant 1944. Under beredskapstiden var han 

en uppskattad stabsofficer. Han var även författare till informationsskriften 

Om kriget kommer 1943, där det bland annat fastslogs att ”varje medde- 

lande om att motståndet ska inställas är falskt”. 

Prinsen var en framstående idrottsman. Bland annat var han svensk 

mästare i sabel 1936, 1937 och 1940. Han deltog också i det svenska laget i 

ridning vid olympiaden i Berlin 1936. 

Prins Gustav Adolf omkom i en flygolycka i Köpenhamn 1947, då någon 

glömt att ta bort de hänglås som låste flygplanets vingklaffar. Efter sig 

lämnade han sin hustru, prinsessan Sibylla, fyra döttrar och en 8 månader 

gammal son – Carl Gustaf. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



FRACK, TIDIGT 1800-TAL, FÖR LÖJTNANT 

VID LIVREGEMENTETS GRENADJÄRKÅR, 

buren av Sixten David Sparre (1787-1843) 

AM 22457 

Sixten David Sparre började sin militära bana som så kallad förare 

vid Jönköpings regemente redan som sexåring. Han blev fänrik vid 

Livregementsbrigadens grenadjärkår 1805 och utmärkte sig i kriget 

mot Danmark–Norge 1808. Han erhöll Svärdsorden och blev dessutom 

befordrad. 

1810 blev Sparre kammarherre hos drottningen. Han avancerade till 

kapten och deltog både i kampanjen i Tyskland 1813 samt i Fälttåget mot 

Norge året därpå. 

Carl XIV Johan lär ha uppskattat Sparre sätt och utseende och 1818 blev 

han kungens adjutant. Han fortsatte sitt militära liv som chef för Upplands 

regemente 1825-37 samt som sekundchef för Svea livgarde och general- 

major i armén från 1837-1843. 

Genom sitt äktenskap kom han i besittning av herrgården Nygård i 

Småland. Sparre var emellertid en festglad och passionerad spelare och 

förslösade sin hustrus förmögenhet. Herrgården fick säljas. 

Fracken i utställningen bars inte i fält utan var en slags vardagsuniform. 

Denna typ av högt skurna frackar infördes i början av 1800-talet och har 

många likheter med de officersfrackar som användes i Napoleons armé. 

VAPENROCK M/1910 FÖR FÄLTMARSKALK, TYSKLAND, 

buren av Kejsar Vilhelm II (1859-1941) 

AM 2082 

Vilhelm II var tysk kejsare och kung av Preussen 1888-1918. Han var både 

barnbarn till Storbritanniens drottning Victoria och kusin med prinsen 

av Wales, den blivande George V med vilken han umgicks mycket. Med 

honom delade Vilhelm sitt seglingsintresse. 

Vilhelm II ledde Tyskland i det första världskriget och så länge kriget gick 

bra hade han folkets stöd. Ansvaret för själva krigföringen lämnades dock i 

praktiken till militärledningen. Under hösten 1918 kom alltmer illavarslande 

rapporter från västfronten och efter Österrike-Ungerns sammanbrott, 

krävde alltfler kejsarens abdikation. Den 9 november 1918 abdikerade 

Vilhelm II och gick i exil i Nederländerna. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31 



När nazisterna tog över makten i Tyskland förhöll sig Vilhelm avvaktande. 

En gång kallade han den nya regimen ”Senapsrepubliken”, eftersom den 

var ”stark och brun”. 

Uniformens vänstra ärm är kortare än den andra på grund av att hans vänstra 

arm drogs ur led vid födseln, vilket inte åtgärdades i tid. Trots detta var kejsar 

Vilhelm en god ryttare. Han framhöll gärna att han lärt sig rida med en arm. 

DOLMA FÖR VOLONTÄR VID SKÅNSKA HUSARREGEMENTET, 

buren av Wilhelm Von Gegerfeldt 

AM 36160 

Enligt traditionen bars denna dolma av Wilhelm von Gegerfelt när han som 

7-10 åring var volontär vid Skånska husarregementet. 

Att vara volontär innebar att man som ung adelsman skrevs in vid något 

regemente för att påbörja den redan utstakade militära karriären. 

JACKA M/1779 FÖR REGEMENTSVÄBEL VID VÄSTMANLANDS REGEMENTE, 

buren av Anders Trygg 

AM 25507 

Profossen hade att vaka över ordningen i läger och kvarter, beivra militära 

förbrytelser och öva uppsikt över verkställandet av militära straff. Även 

regementsväbeln ansvarade för att soldaterna löd krigslagarna men 

fungerade dessutom som åklagare när en soldat skulle dömas. 

Dessa tjänster besattes ofta av resliga personer vilket storleken på jackan 

vittnar om. 

Med största sannolikhet har den här uniformsjackan burits av rege- 

mentsväbeln Anders Trygg. Han föddes i Sala den 10 oktober 1744, hade 

fyra barn och bodde med sin fru Christina Milenia i Gillberga, som var 

namnet på hans rote. 

Trygg skickades med regementet till Finland 1788 för att slåss mot 

Ryssland. Han överlevde kriget och återvände till Sverige 1790. Troligtvis i 

en väldigt trasig uniform. 

En ny uniformsjacka syddes upp efter kriget men redan 1792 ändrades 

utseendet på uniformen och en ny skulle anskaffas. Av någon anledning 

sparades då den nysydda jackan. Den är ett unikt föremål från Gustav III:s tid. 

Armémuseum 



Tel 08-51 95 63 00 Fax 08-662 68 31

Personerna i Uniform − ”Personligt” - Mynewsdesk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?