och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan

Inledning
Bakgrund
I Göteborgs stift uppfördes under decennierna kring förra sekelskiftet
ett antal kyrkor med oputsade fasader i granit och/
eller tegel; flera med utsatta kustnära lägen. Upphovsman till
ungefär hälften av dessa kyrkor var arkitekt Adrian Crispin
Peterson - mannen som ritade fler kyrkor än någon annan
arkitekt under sin verksamhetsperiod (1866-1908). Åtskilliga
av dessa kyrkor är av högt kulturhistoriskt värde, men
kyrkobyggnaderna dras nästan undantagslöst med stora tekniska
problem och höga underhållskostnader. Främst orsakas
detta av fuktvandring i byggnadskonstruktionen. Önskemål
har därför framförts, såväl från berörda församlingar och
samfälligheter som av företrädare för kulturmiljövården, att
stiftet tog sig an detta problemfält. Göteborgs stift sökte och
beviljades kyrkoantikvarisk ersättning år 2009-2010 för att
genomföra projektet.
Syfte & målsättning
Syftet med projektet var att skapa ett nätverk kring dessa
kyrkor för att gynna erfarenhets- och kunskapsutbyte inom
Svenska kyrkan, men också med aktörer inom kulturmiljövården.
Målsättningen var att samla befintlig kunskap och
sprida goda exempel, identifiera kunskapsbrister och underlätta
förutsättningarna för en långsiktig, såväl kulturhistorisk
och byggnadsteknisk som ekonomiskt, gynnsam förvaltning.
Den övergripande frågeställningen inför projektets start
koncentrerades till att i första hand skapa en överblick av hur
stora problemen med fuktinträngning i kyrkor med utvändigt
oputsat murverk egentligen är i vårt stift. Vilka olika metoder
har använts/används? Vilka aktörer och vilken litteratur
finns? Avsikten var att göra intervjuer med fastighetsansvariga
och/eller annan personal i församlingarna kring erfarenheter
i ämnet samt att besöka kyrkor som vidtagit åtgärder
mot problemet, för att studera såväl goda som mindre goda
effekter. Resultaten skulle sammanställas i en rapport och redovisas
för berörda.
Avgränsningar
Av olika anledningar har endast ett kortare projekt, att likna
vid en förstudie, kunnat göras. Inledningsvis kallades projektet
för ”Adrian Peterson-projektet” eftersom vi utgick ifrån
att denne arkitekt var upphovsman till merparten av kyrkorna
med dessa fuktproblem. Bilden var också att det var
granitkyrkorna som var värst drabbade, tegelkyrkorna endast
i någon mån. Efter en inledande sammanställning av vilka
sten- respektive tegelkyrkor som finns i Göteborgs stift och
vilka problem och åtgärder de uppvisade, framgick att problematiken
oavsett stomme och arkitekt i stort sett var densamma.
Objektgruppen breddades därefter.
Intrycket var också att fuktinträngningsproblemen främst
gällde kyrkor uppförda under 1800-talets senare del och något
decennium in på 1900-talet. Göteborgs kyrkliga samfällighet
informerade oss emellertid tidigt i projektet om att
7
samma svårigheter även råder i moderna tegelkyrkor. Eftersom
den kyrkoantikvariska ersättningen i första hand skall
gagna kyrkor som skyddas av Kulturminneslagen har projektet
ändå fått avgränsas till att omfatta kyrkor uppförda före
1940 samt yngre kyrkor som har fått skydd genom särskilt
beslut av Riksantikvarieämbetet. Som referensobjekt har skadebilden
för några tidiga 1800-talskyrkor i tegel översiktligt
studerats.
De putsade kyrkorna har sin egen problematik och den
kommer inte att behandlas här. Studien innehåller emellertid
två tegelkyrkor som byggdes för att vara oputsade men som
har blivit spritputsade, delvis på grund av fuktproblemen, och
därför inkluderas i detta arbete.
Eftersom fokus för uppgiften har legat på en grundläggande
kartläggning och ambitionen att presentera några konkreta
tekniska lösningar inte har varit möjligt inom ramen för
denna studie, har inga djupare litteraturstudier ansetts vara
meningsfulla. Vi har tilltro till att de konsulter som anlitas
för projektering av åtgärder inom detta problemfält håller sig
ajour med aktuell forskning och andra rön inom fältet.
Den ovanligt hårda vinter som har rått under projekttiden
har medfört ett svårt väglag med mycket snö och is, vilket har
orsakat att besöken blivit färre än beräknat och hållits inom
närområdet. Dock är skadebilden så likartad att några objekt
kan representera hela gruppen.
Tiden har inte medgett jämförelser med andra stift eller
byggnadskategorier utan är en sammanställning över rådande
förhållanden i Göteborg stift.
Material & utförande
Projektet har utförts av en projektanställd person vid stiftskansliet
i Göteborg under tre månader; december 2009 till
mars 2010. Till grund för sammanställningen ligger i huvudsak
skriftliga andrahandskällor (i betydelsen att inga
arkivstudier har utförts), bortsett från de handlingar som
arkiveras på stiftskansliet i samband med handläggning av
kyrkoantikvarisk ersättning. Böckerna Nygotiska kyrkor i
Skåne samt Västsvenska kyrkor från nygotikens storhetstid;
Göteborgsarkitekten Adrian C. Petersons kyrkoarkitektur
har bidragit med stoff kring kyrkornas stommar, val av desamma
och det sammanhang som kyrkorna uppfördes i. Information
om A C Petersons arbete och liv har hämtats från
sistnämnda bok. För att hitta information om tidigare åtgärder
mot fuktrelaterade skador i kyrkorna har material från
kyrkobyggnadsinventeringen i Bebyggelseregistret (www.bebyggelseregistret.raa.se)
samt historikavsnitten i kyrkornas
vård- och underhållsplaner använts. Uppgifterna där bygger
till stor del på material från Antikvarisk-Topografiska arkivet
i Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet gjorde egna inventeringar
av sina kyrkobyggnader mellan 1999 och 2007
och då studerades även dokument ur församlingarnas egna
arkiv. För att få fram vilka kyrkor som uppfyller kriterierna
för denna kartläggning har Bebyggelseregistret tillsammans