och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan
och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan
och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avslutande diskussion<br />
Vilka kyrkor drabbas?<br />
Oputsade murverk är alltid riskkonstruktioner i fråga om<br />
fuktinträngning, oavsett byggnadskategori <strong>och</strong> byggår. 132<br />
Genom denna studie har det framkommit att återkommande<br />
fuktproblem inte endast gäller de oputsade stenkyrkorna,<br />
utan även, <strong>och</strong> möjligen i än högre grad, de oputsade <strong>tegelkyrkor</strong>na.<br />
Över 35% av <strong>tegelkyrkor</strong>na uppvisade svåra skador<br />
redan inom fem år efter uppförandet <strong>och</strong> strax över hälften<br />
inom 20 år. Nästan en fjärdedel av stenkyrkorna fick fuktrelaterade<br />
problem inom fem år <strong>och</strong> efter 20 år hade omkring<br />
tre femtedelar drabbats. Man kan således konstatera att denna<br />
typ av konstruktion i de flesta fall redan från början har<br />
varit fuktkänslig. Symptomen är likartade för både sten- <strong>och</strong><br />
<strong>tegelkyrkor</strong>, men för de senare är skadebilden mer komplex<br />
eftersom teglet i sig är skörare än stenen.<br />
Skador av varierande grad har uppstått på samtliga av studiens<br />
kyrkor, oavsett arkitekt, byggår, region, arkitekturstil,<br />
konstruktion <strong>och</strong> planlösning. Möjligen kan gemensamma<br />
nämnare för de sex kyrkor, tre av sten <strong>och</strong> tre av tegel, som<br />
förefaller ha haft minst fuktproblem (Falkenberg, Alfshög,<br />
Surte, Snöstorp, Oskarström, Haga<strong>kyrkan</strong>) vara att de inte<br />
har något utpräglat höjdläge <strong>och</strong> fem av dem ligger omgärdade<br />
av samhället. Den enda lantligt <strong>och</strong> öppet belägna <strong>kyrkan</strong>,<br />
Alfshög, har liksom Surte kyrka en rektangulär plan, övriga<br />
har en korsplan av något slag. Samtliga ligger i <strong>stift</strong>ets södra<br />
del <strong>och</strong> ingen av dem ligger i direkt anslutning till havet. Möjligen<br />
kan man även spekulera i en viss gemensam kvalitetsfaktor<br />
vid uppförandet: Falkenbergs kyrka <strong>och</strong> Haga<strong>kyrkan</strong><br />
uppfördes med donationer, alltså med god tillgång på medel;<br />
Surte kyrka bekostades med både donationer <strong>och</strong> insamlade<br />
medel; byggmästaren som uppförde Snöstorps kyrka hade redan<br />
byggt tre centralkyrkor <strong>och</strong> bör ha fått med sig erfarenheter<br />
till förbättringar; byggmästaren till Alfshögs kyrka visade<br />
också god yrkeskunnighet när han ratade anvisad sten för en<br />
bättre sort; Oskarströms kyrka är den enda som har konstaterats<br />
vara byggd av handslaget tegel från Slottsmöllans bruk<br />
i Halmstad, vilket möjligen kan ha särskilt god lämplighet.<br />
Surte kyrkas udda murverk, med låga väggar av utskjutande<br />
marksten lagda i grovt kalkbruk, ter sig vara den mest lyckosamma<br />
konstruktionen ur fuktsynpunkt, men samtidigt så<br />
avvikande att den egentligen svårligen kan jämföras med studiens<br />
övriga objekt.<br />
Tornens utsatthet för väderpåverkan medför att de kräver<br />
mest omfattande vårdinsatser på kyrkorna. I många fall ”förser”<br />
tornen angränsande byggnadsvolymer med vatten. Men<br />
att ha ett högt traditionellt torn är inte en avgörande faktor<br />
för att drabbas av fuktproblem. Samtliga kyrkor utom Surte<br />
försedda med takryttare eller torn med annan avvikande utformning,<br />
har också vidtagit åtgärder mot inträngande fukt.<br />
132 Tjolöholms slott av granit har haft svåra fuktrelaterade problem,<br />
skolbyggnader av tegel i Göteborg likaså <strong>och</strong> Lundby tegelkyrka från<br />
1996 läcker också in vatten.<br />
42<br />
Vad är problemet?<br />
När skadehistoriken för kyrkor med oputsade murverk<br />
studeras visar det sig att murkonstruktionen inte ensam kan<br />
lastas för fenomenet med inträngande fukt, men däremot<br />
för bristen på förmågan att transportera ut den. Trasiga <strong>och</strong><br />
bristfälliga takkonstruktioner, -avtäckningar <strong>och</strong> avvattningssystem<br />
har en mycket stor del i problematiken <strong>och</strong> är<br />
samverkande faktorer i skadeprocessen. Man uppvisade en<br />
god taktik inför renoveringen av Falkenbergs kyrka kring<br />
1950 när man först efter att ha konstaterat att nämnda delar<br />
var i absolut fullgott skick skulle gå vidare med åtgärder på<br />
fasadens murverk. Om fasaden, särskilt då den är av tegel,<br />
tätas så att chansen till diffusion utåt kraftigt minskar <strong>och</strong><br />
det fortsätter att läcka in vatten i murverket ovanifrån, har<br />
man sannolikt förvärrat situationen då i princip allt vatten<br />
måste tränga ut invändigt. Ju tätare skikt <strong>kyrkan</strong> har utvändigt,<br />
desto mindre diffusionstäta skikt bör den ha invändigt.<br />
Även med ett tätt tak med hängrännor <strong>och</strong> stuprör i trim så<br />
kommer det i visst mått alltid att finnas glipor <strong>och</strong> sprickor<br />
där fukt <strong>och</strong> väta kommer in som sedan måste ut.<br />
Som påvisats har fukttillförseln underifrån också starkt bidragit<br />
till fuktrelaterade problem, även då fasadmuren har ett<br />
gott skick. En fullgod dränering är således basalt. Fuktsamlande<br />
utrymmen kan uppstå var som helst i <strong>kyrkan</strong>s murverk,<br />
<strong>och</strong> punkten för inläckaget kan vara mycket svår att lokalisera,<br />
men eftersom vattnet strävar nedåt, <strong>och</strong> avsättningen av<br />
fukten därför tenderar att bli större nedtill på väggarna, är<br />
det högst olyckligt om det möts <strong>och</strong> förstärks av uppåtstigande<br />
väta. Förr applicerade man tätast möjliga ytskikt där fuktgenomträngningen<br />
invändigt var som störst, med bedrövligt<br />
resultat. Idag vet vi att man måste tänka tvärtom <strong>och</strong> istället<br />
skapa goda diffusionsmöjligheter.<br />
Även om strävan primärt är att få ett så tätt skal på byggnaden<br />
som möjligt, så kan man som förvaltare av oputsade<br />
sten- <strong>och</strong> <strong>tegelkyrkor</strong> utgå ifrån att ett visst mått fukt alltid<br />
kommer att tränga in. Det har historien visat med stor tydlighet<br />
<strong>och</strong> det är i de flesta fall heller inte ekonomiskt görligt<br />
att uppnå en underhållsnivå som åstadkommer absolut täthet.<br />
Därmed bör man rikta lika mycket fokus på fuktens möjligheter<br />
till diffusion inåt. Vikten av att analysera murverkets<br />
fuktavsättning <strong>och</strong> uppnå kontroll av inomhusklimatet <strong>och</strong><br />
möjligheter till att styra detta med enkla medel är en förutsättning<br />
för såväl god byggnadsvård som ekonomi. Salterna<br />
ställer till stora problem, främst i <strong>tegelkyrkor</strong>na, <strong>och</strong> mer<br />
kunskap kring dem <strong>och</strong> deras kristallisationscykler som gör<br />
att utfällningar kan motverkas, förefaller vara av stor vikt i<br />
sammanhanget. 133 Är klimatet gynnsamt för saltutfällningar<br />
kan dessa ske i mycket rask takt. Tester i Annedals<strong>kyrkan</strong><br />
visade att nya salter kristalliserades redan efter första natten<br />
133 För den som vill sätta sig in mer i saltproblematiken finns ett examensarbete<br />
i byggnadsvård från Högskolan på Gotland: Salter i porösa<br />
oorganiska byggnadsmaterial: Skademekanismer <strong>och</strong> förebyggande åtgärder.<br />
Axel Grahn Andersson 2008