och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan

Skadebild: Fasadskalet var sedan 1967 bultat fast i murverket
med rostfria bultar, de öppna fogarna var tätade med
plastisk fogmassa. Omfogning av olika omfattning hade
skett återkommande. I samband med en stor utvändig tornrenovering
konstateras att bakmuren utsatts för stora frostsprängningar
och granitlister saknade förankring i fasaden.
Sydvästra hörntornet hade förskjutits något p.g.a. skador i
takstolen.
Nymurning
Var: Tornets sydfasad
Med: Tegel från Fyn, Danmark, hydrauliskt kalkbruk
Hur: Hela fasaden plockas ned, teglet kasseras och ny fasad
muras med nytt tegel. Ursprungsidén var att återmura med
full utfyllnad, men det skulle ge samma förutsättningar
som innan och därmed samma problem. Konstruerar ett
balksystem som teglet ställs på, höjd mellan balkarna ca
3 m, fungerar som avbärning och medger att fasaden ventileras.
Kan med hjälp av avrinningsplåtar demontera och
mura samtidigt, tidsbesparing. Bakmuren slammas. Kramlor
mellan fasad och bakmur.
Resultat: 114 Gränsen mellan den nya och gamla fasadytan
avslöjas av lodräta fogar. Vid författarens besök rådde minusgrader
och hela, och endast, den nya fasaden täcktes
av en vit hinna, sannolikt frost. Det skulle kunna indikera
att den nya, ventilerade fasadkonstruktionen ger en kalllare
yta. Före renoveringen fanns i tornet en öppnare konstruktion
än efteråt, vilket orsakade att luftcirkulationen
minskade och att klimatet en tid efteråt upplevdes som mer
instängt. Putsnedfallet på ytterväggarna har fortsatt (putsen
sitter till stora delar kvar åt öster och norr). Tornet är en
självständig byggnadsvolym som saknar anslutning till kyrkan
i övrigt och det utvändiga trapphuset är gravt förfallet,
vilket medför att få iakttagelser görs av tornets interiör.
Ölmevalla, 2004, 2005
Projektör: Lindholm restaurering AB, Göteborg
Skadebild: Fasad med tre olika tegelsorter. Vittrande fogar,
tegelskador, särskilt tornet. Invändiga saltutfällningar.
Omfogning
Var: Tornet, större delen av väst- och sydfasaderna
Med: Hydrauliskt kalkbruk. För att likna omgivande tegel
togs det nya teglet från olika danska tillverkare.
Hur: Till form, kulör och utseende lika befintlig fog. Inaktiva
järn i fasaderna tas bort.
Hydrofob: Hydrofoberingen hade risker enligt yttrande
från Kulturmiljö Halland: försvårar fuktavgång och vattenbelastningen
ökar. 115 Enligt länsstyrelsens beslut fick hydrofobering
utföras endast på tornets syd- och västfasader.
Uppföljning: Eventuell hydrofobering skulle utvärderas efter
3 år.
Resultat: 116 Hydrofoberingen förefaller ha slopats, varken
informanterna eller projektören kunde erinra sig att den
genomfördes. Inga större fuktproblem nu, men vapenhuset
har fortfarande fuktgenomslag och under klocktornet finns
stora putsnedfall åt söder. Viss tegelvittring med nedfall.
114 Informanterna Ulf Wallin och Pål Irestad Lif.
115 Enligt producenten Nordisk Stenimpregnering AB (NSI) kan vattenånga
vandra ut. Produktinformation ”Stenimpregnering C2 fasad &
betong”, erhållen på seminarium på Byggcentrum 2010-02-25.
116 Informanterna Jan Olsson och Jan Nilsson.
37
Kungshamn, 2006, 2007
Projektör: Byggkonsult Sölve Johansson AB, Trollhättan
Skadebild: Feldimensionerat utlopp för avvattningen blöter
fasaden, vilket lett till frostsprängningar. Där originalteglet
ersatts med förbländertegel och starkt cementbaserat
fogbruk har ett hårt starkt skal skapats. Vatten har trängt
in bakom detta till sugande kalkbruk i bakmuren där dess
äldre tegel fått frysskador och saltutfällningar har uppstått
på innerväggarna. Detta förlopp har inte skett där det
handslagna originalteglet är kvar.
Nymurning
Var: Hela tornet, västra gaveln
Med: Nytt maskinslaget danskt tegel, Petersminde. Profiltegel
återanvändes. Nymurning med höghydrauliskt kalkbruk
typ Jura blandat med luftkalk KKh 20/80/475-600,
0-3 mm. Bakmuren mögelsaneras, slammas.
Hur: Demontering och nymurning. Försöker göra luftspalt
men får ej rum; fyller utrymmet med bruk och kramlar till
bakmur.
Uppföljning: Ytterväggarnas insidor ska rensas från saltutfällningar
kontinuerligt.
Resultat: 117 Borstar lite salt då och då men inga större
mängder. Planerar att hyra lift ibland och trycka i fasadfogen
när den lakat ur.
Seglora, 2007
Projektör: Defyra Arkitekter, Tomas Carlin, Göteborg
Skadebild: Lossnade, spruckna fogar. Tät hård KC-slamning
från 1920-talet och invändig bemålning med polymerfärg
från 1966. Trasigt tegel behöver ersättas. Skiffertaket
bristfälligt. Fukt invändigt främst genom sydfasaden.
Omfogning
Var: Partiella skador, värst i söder. Invändigt friläggs teglet.
Med: Fogbruk hydrauliskt kalkbruk KKh 35/65/500, 0-3
mm, Målarkalk AB.
Hur: Förbländerteglets ytor repareras. Kratsar ur dåliga fogar,
minst 10 cm vid helt lösa och tomma fogar, 2,5 cm på
fasta. Sista fogningens tjocklek max 1 cm, ej glättad eller
bindemedelsfattig yta. Fogen borstas i liv med tegelytan,
tillslutes med något konkav slevdragning.
Resultat: 118 Verkar torka ut mycket bra, även tornet (den
senaste omfogningen på 1990-talet var undermålig, blev
dåligt direkt). Tills vidare är delar av den invändiga hårda
KC-slamningen avlägsnade för uttorkning av tegelmurarna.
Församlingen överväger att eventuellt låta teglet förbli
oputsat.
Smögen, 2008, 2010
Projektör: Byggkonsult Sölve Johansson AB, Trollhättan
Skadebild: Förbländertegel och starkt cementbaserat fogbruk
har bildat ett hårt starkt skal, vatten har trängt in
bakom till sugande kalkbruk i bakmuren av äldre tegel vilket
fått frysskador och gett saltutfällningar inne.
Nymurning
Var: Torn åt väster och söder samt västgavelns södra del.
117 Informant Jan Bäck.
118 Informant Evert Josefsson.