och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan

Masthuggskyrkan
Oskarström
Norrmannebo kapell
Johannebergskyrkan
Härlanda
Vg
H
Vg
Vg
Vg
Sigfrid Ericson
Otar Hökerberg
Albin & Carl Wilhelm
Gustafsson
Sigfrid Ericson
Peter Celsing
Landskap: Vg=Västergötland, H=Halland, B=Bohuslän
1914
1917-18
1919
1940
1958
Sammanfattningsvis kan vi utifrån detta konstatera att
fjorton kyrkor ligger i Västergötland (varav elva i Göteborg),
fyra i Halland och lika många i Bohuslän. Västergötland har
alltså nästan dubbelt så många oputsade tegelkykor som de
båda andra landskapen tillsammans. Den äldsta tegelkyrkan
tillkom vid 1800-talets början, tre kring seklets mitt, åtta under
dess tre sista decennier och lika många under 1900-talets
två första decennier och slutligen är två byggda kring det seklets
mitt. Domkyrkan uppfördes redan under den nyklassicistiska
eran men med Sankta Birgitta och Hagakyrkan hade
den engelska nygotiken kommit till Göteborg och Sverige.
Därpå följande tolv kyrkobyggen i tabellen uppvisar till större
delen nygotiska drag, i somliga fall blandat med nyromanska
element som i Seglora och Kungshamn. Sankt Paulis exteriör
speglar övervägande nyromanikens formspråk. De fem kyrkorna
uppförda 1907-1914 har en nationalromantisk karaktär.
Johannebergskyrkan kallas ibland för Göteborgs sista
katedral, en funktionalistisk sådan med drag av 20-talsklassicism.
Härlanda kyrka slutligen representerar kategorin av
modernistiska kyrkor med slutna, tunga volymer.
När det gäller taktäckningen har det inte gått att få fram
uppgifter om ursprungsmaterialet på fyra av kyrkorna. Idag
dominerar plåttak vilket täcker 14 av långhustaken på tabellens
kyrkor; typ av plåt kan ha växlat över tid. På tegelkyrkorna
har inte skiffertaken varit lika dominerande som på
stenkyrkorna. Endast sex av tegelkyrkorna har med säkerhet
haft skiffertak från början varav fyra har det än idag. Fem av
kyrktaken täcks av något slags tegel. Annedalskyrkan hade
som nybyggd ett brunglaserat dubbelfalsat tegeltak, men det
höll inte tätt och byttes mot plåt redan 1932. Norrmannebo
kapell bytte sitt spåntak mot tegel ungefär samtidigt, 1934.
Masthuggskyrkan har kvar sin täckning kallad munk- och
nunnetegel, en tegeltyp med medeltida anor, om än pannorna
74 Kapellet överlämnades 1919 av Fastighetsaktiebolaget D Carnegie &
Co till Carl Johans församling med vissa förbehåll på 25 år, men sedan
1975 har Göteborgs kyrkliga samfällighet full äganderätt. S:ta Birgittas
kapell, inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, s. 17-21.
75 Kyrkan och kyrkogården skänktes av familjen Kuylenstierna till
Övraby församling 1970. Ett antal villkor reglerar överlåtelsen. Vård- och
underhållsplan Sperlingsholms kyrka 2007, s. 1, 3.
76 Från Slottsmöllans bruk i Halmstad ursprungligen, vid senaste renoveringen
beställdes nya pannor Vittinge Taktegel från Dan Tgl. Masthuggskyrkan,
inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, s. 19.
Rött handslaget munktegel Börringe-
Yddinge tegelbruk, bakmur av mindre
tegelstenar
Rött handslaget Slottsmöllans bruk
Halmstad
Rött, spångavel i sydväst
Gult handslaget Kaniks, invändigt rött
Trönninge-tegel
Rödbrunt Helsingborgs Ångtegelbruk,
hårdbränt
27
Munk- och
nunnetegel 76
Plåt
Tegel/spån
Plåt
Tegel
Asymmetrisk
Latinskt kors, kortarmad
Rektangulär
Rektangulär, sidoställt
torn, vidbyggd sal
Tvåskeppig, församlingshem
i suterräng
i sig är utbytta. Förmodligen täcktes Sperlingsholms kyrktak
av lertegel innan man vid tidigt 1970-tal lade på brunt betongtegel.
Även planmässig uppvisar tegelkyrkorna en större variation
än stenkyrkorna. Här finns en centralkyrka (grekiskt kors);
åtta med latinsk korsplan, varav den ena har mycket korta
armar, och tre är treskeppiga; tio har rektangulär plan varav
en är treskeppig och nästan kvadratisk; en är tvåskeppig; två
har asymmetrisk plan. Sperlingsholms kyrka, Norrmannebo
kapell och Sankta Brigittas kapell har alla takryttare över
ena gaveln som klocktorn och Snöstorps centralkyrka har ett
centrerat torn. Fyra av kyrkorna har sidoställda torn (Johannebergs-,
Annedals-, Masthuggskyrkan, Oscar Fredrik) och
den yngsta, Härlanda, har ett fristående klocktorn. Övriga 13
kyrkor har ett torn på ena kortsidan.
Konstruktionen
Stommen
Hantverket har en avgörande betydelse vid allt byggande,
men kanske särskilt vid murning. När det gäller tegelmurande
spelar teglets sugförmåga en stor roll. Korttidssugningen
har stor betydelse för vidhäftningen mellan sten och bruk,
och är därför en viktig parameter vid val av konsistens i bruket.
Ett starkt sugande tegel kan vara problematiskt att mura
med under särskilt varma och torra förhållanden, eftersom
vattnet då sugs ur bruket alltför snabbt för att bruket ska hinna
härda. För ett svagt sugande tegel är istället murning vid
särskilt kallt och fuktigt väder känsligt, då vattnet inte sugs
ur bruket tillräckligt snabbt för att bruket ska få rätt hållfasthet.
Korttidssugningen är också en viktig faktor när man ska
putsa tegelytan eftersom putsbruket måste vara anpassat till
teglets sugegenskaper för en god vidhäftning mellan putsbruk
och tegel. Långtidssugningen är ett mått på hur mycket vatten
som kan magasineras i teglet under längre perioder, vilket
har betydelse för frostbeständigheten. Porositet, porstruktur,
porstorleksfördelning och vattenfyllnadstal är andra egenskaper
som är avgörande för frostresistensen. 77
Traditionellt handslogs tegelstenarna och hela proces-
77 Informationen baseras på Gustavsson, s. 13.