och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan
och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan
och tegelkyrkor i Göteborgs stift - Svenska kyrkan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stenkyrkorna<br />
I det följande visas en tabell över de 18 stenkyrkor som denna<br />
studie omfattar. 20 Alla utom Utby <strong>och</strong> Surte kyrkor har oputsad<br />
granitfasad där de i regel skrovliga stenarna lagts i ett mer<br />
eller mindre oregelbundet murverk kallat cyklopmurverk.<br />
Utby kyrka är byggd av ögongnejs <strong>och</strong> Surte kyrkas fasad har<br />
murats av naturligt rundslipade stenar. Sistnämnda kyrkas<br />
gestalt avviker som helhet från övriga genom att vara tornlös,<br />
samt ha låga fasader under långa takfall <strong>och</strong> de höga gavelröstena<br />
klädda med träpanel. Byggnaden har alltså betydligt<br />
mindre andel stenfasad än de andra kyrkorna.<br />
I den mån det finns äldre kyrkor kvar i socknen/församlingen<br />
avses konsekvent de nyare. Under ”Fasad & stomme”<br />
anges eventuellt material utöver natursten. Graden av information<br />
kring murverkens utformning varierar för respektive<br />
kyrka <strong>och</strong> kan bygga på antaganden snarare än verkliga iakttagelser.<br />
Under ”Tak” redovisas kyrkorummets taktäckning<br />
idag respektive ursprungligen; torntaken är i regel belagda<br />
med plåt. Byggnadens formering betraktas som en möjlig faktor<br />
i fuktproblematiken <strong>och</strong> därför redovisas <strong>kyrkan</strong>s plan.<br />
Utifrån detta kan vi konstatera att fyra stenkyrkor ligger i<br />
Västergötland (tre i Göteborg), fem i Halland <strong>och</strong> nio i Bohuslän,<br />
som alltså har lika många som de båda andra landskapen<br />
Kyrka<br />
Västra Frölunda<br />
Brastad<br />
Askum<br />
Lysekil<br />
Årstad<br />
Grebbestad<br />
Falkenberg<br />
Fjällbacka<br />
Trönninge<br />
Bokenäs<br />
Vinberg<br />
Alfshög<br />
Öckerö<br />
Vasa<strong>kyrkan</strong><br />
Lyse<br />
Svenneby<br />
Surte kyrka<br />
Utby<br />
Lsk<br />
Vg<br />
B<br />
B<br />
B<br />
H<br />
B<br />
H<br />
B<br />
H<br />
B<br />
H<br />
H<br />
B<br />
Vg<br />
B<br />
B<br />
Vg<br />
Vg<br />
Arkitekt<br />
J A Westerberg<br />
A W Edelsvärds skisser<br />
Gustaf Dahl<br />
Anders Pettersson<br />
Adrian C Peterson<br />
Claes Grundström<br />
Adrian C Peterson<br />
Adrian C Peterson<br />
Adrian C Peterson<br />
Sven Gratz<br />
Adrian C Peterson<br />
Adrian C Peterson<br />
Adrian C Peterson<br />
F A Wahlström<br />
Yngve Rasmussen<br />
Sigfrid Ericson<br />
Adrian C Peterson<br />
Sigfrid Ericsson<br />
Arvid Bjerke<br />
År<br />
1866<br />
1876-77<br />
1878-80<br />
1887-1901<br />
1888-90<br />
1888-92<br />
1890-92<br />
1892<br />
1893-94<br />
1897-1901<br />
1899<br />
1901-03<br />
1906<br />
1909<br />
1911-12<br />
1912<br />
1912<br />
1920 *<br />
Landskap: Vg=Västergötland, H=Halland, B=Bohuslän<br />
* Kyrkan stod klar 1920 med invigdes först 15 april 1923.<br />
Fasad & stomme<br />
Mindre slätputsade partier, stenstomme,<br />
”delvis” massiv<br />
Tegeldekorer, stenstomme<br />
Stenstomme<br />
Massiv stenstomme, vissa innerväggar<br />
av tegel<br />
Stenstomme, skalmur, tegelvalv<br />
Tegeldekorer, bakmur tegel<br />
Betongdekorer, stenstomme skalmur<br />
Cementdekorer, putsade ytor, stenstomme<br />
Bakmur tegel (ingen luftspalt)<br />
Tegeldetaljer, massiv stenstomme<br />
Stenstomme skalmur, tegelvalv kor<br />
Tegeldetaljer, stenstomme<br />
Stenfasad, bakmur tegel (ingen luftspalt<br />
ursprungligen)<br />
Stenstomme, bakmur tegel<br />
Stenstomme (äldre torn)<br />
Massiv stenstomme<br />
Naturligt rundslipade markstenar i<br />
bruk, tegelväggar invändigt<br />
Ögongnejs fasad & stomme<br />
13<br />
tillsammans. Elva kyrkor är påbörjade under 1800-talets fyra<br />
sista decennier <strong>och</strong> resterande sju tillkom under 1900-talets<br />
två första decennier. Förutom de fyra sista kan kyrkorna i<br />
tabellen betecknas som nygotiska, några med inslag av nyromanik.<br />
Svenneby har inslag av jugend i sin i övrigt nygotiska<br />
arkitektur. Lyse, Surte <strong>och</strong> Utby kyrkor samt Vasa<strong>kyrkan</strong><br />
har nationalromantisk karaktär; den sistnämnda uppblandat<br />
med jugend <strong>och</strong> nyromanik.<br />
Endast tre kyrkor avtäckte ursprungligen kyrkorummet<br />
med plåttak, övriga med skiffer varav två har bytt detta mot<br />
plåt, <strong>och</strong> en avviker helt genom att sedan uppförandet ha haft<br />
tegeltak. Två är centralkyrkor (grekisk korsplan), tre har latinsk<br />
korsplan, tolv har en rektangulär planform <strong>och</strong> en har<br />
en asymmetrisk plan med tvåskeppigt kyrkorum, sidoställt<br />
torn <strong>och</strong> olika adderade byggnadsvolymer. Av kyrkorna med<br />
rektangulär plan har Utby ett sidoställt trätorn medan övriga<br />
har tornet på ena kortsidan; Surte kyrka har endast en klockhuv<br />
över koret. Centralkyrkorna har torn vid ena sidan <strong>och</strong><br />
Askum har även en lanternin över kyrkorummet. Man kan<br />
alltså konstatera att även om 2/3 av objekten har rektangulär<br />
plan med torn vid kortsidan, så varierar utformningen kraftigt<br />
inom gruppen.<br />
Tak nu/urspr<br />
Skiffer<br />
Skiffer<br />
Skiffer<br />
Skiffer<br />
Plåt<br />
Plåt<br />
Skiffer<br />
Skiffer<br />
Plåt/skiffer<br />
Plåt/skiffer<br />
Skiffer<br />
Plåt/skiffer<br />
Skiffer<br />
Plåt<br />
Skiffer<br />
Skiffer<br />
Skiffer<br />
Tegel<br />
Plan<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
Centralkyrka<br />
Latinskt kors<br />
Latinskt kors<br />
Rektangulär<br />
Centralkyrka<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
Latinskt kors<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
Asymmetrisk<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
Rektangulär<br />
20 Valbo-Ryrs kyrka (1903) var avsedd att ha granitfasad, men inga uppgifter har framkommit om den såsom oputsad (står putsad på ett foto från<br />
1925), varför den utelämnas i det följande. Nylöse kyrkas fasad (1929) av glavaskiffer sitter på en trästomme vilket utesluter den i detta sammanhang.