Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt av Magnus Ljungberg Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 Linköping Sammanfattning Ökat behov av expertsystem för vinterväghållning Det finns idag inga expertsystem i bruk för vinterväghållning inom driftområden. Behovet av ett sådant system för vinterväghållning har ökat under de senaste åren. Det beror bland annat på att informationen till arbetsledarna har blivit alltmer komplex, att driftområdena har blivit större och att en stor del av arbetsledarna går i pension inom några år. Syftet med litteraturstudien är att skapa en grov översikt av kunskapsläget inom vinterväghållning med speciell inriktning på expertsystem anpassade för detta. Detta görs för att kartlägga vad som redan är gjort och för att peka ut de områden där brister i kunskap finns. Det är också viktigt att hitta områden där det finns skilda åsikter. De huvudområden inom vinterväghållningen som behandlas är metoder, utrustning och vägväderinformationssystem samt inverkan av vinterväghållningen på trafiksäkerhet framkomlighet och miljö. I kapitlet om expert- eller kunskapssystem behandlas expertsystem övergripande och speciella system för vinterväghållning djupare. Det finns idag inga expertsystem i bruk för vinterväghållning inom driftområden. De expertsystem som används är för automatisk halkbekämpning av broar. Behovet av ett expertsystem för vinterväghållning har ökat i Sverige under de senaste åren. De huvudsakliga skälen är att informationen till arbetsledarna har blivit alltmer komplex, driftområdena har blivit större och en stor del av arbetsledarna går i pension inom några år. Konkurrensutsättningen av driften av vägarna har också lett till att arbetsledarna kan bytas vid skifte av entreprenör, vilket leder till att områdeskunskapen går förlorad. Arbetsledarna har därför fått det svårare att skaffa sig mångårig kunskap om driftområdet. Kunskapsöversikten över vinterväghållningen visar att det finns många brister i kunskapen för att skapa ett effektivt expertsystem baserat på vetenskapliga grunder. Den största bristen är att det finns få undersökningar om inverkan av enskilda vinterväghållningsåtgärder. Skillnader på väglaget med olika saltgivor samt olika plogar och plogskärs renplogningsförmåga är ett par av områdena som är bristfälligt undersökta. Det finns stora brister även inom de flesta andra områdena och flertalet stora forskningsprojekten i Sverige är mer än tio år gamla. Vinterväghållning är också en verksamhet där en stor del av utvecklingen har bedrivits inom Vägverkets driftorganisation. Den har inte publicerat sina studier i samma utsträckning som ett universitet eller annat forskningsinstitut skulle ha gjort vilket gör att en stor del av kunskapen är opublicerad. VTI meddelande 902 7
För att föra ut kunskapen om nya metoder och strategier som det mycket omfattande MINSALT-projektet kom fram till satsade Vägverket på olika typer av information till sin egen driftorganisation. Det fanns ett behov av att ge ett bättre beslutsunderlag för utförare. Vägverket initierade därför ett projekt där en prototyp till ett expertsystem, VVEXP, utvecklades. Expertsystem eller kunskapssystem är datorprogram som försöker att lösa problem på ett sätt som liknar en verklig expert. Kunskapen i programmen består av regler, i en databas, som har identifierats och skrivits ned från intervjuer med experter inom området. Med ett expertsystem kan val av korrekt och mest effektiv åtgärd underlättas och därmed ökar också förutsättningarna för att minska saltförbrukningen och även reducera olycksrisken på vägarna vintertid. VVEXP provades under två vintersäsonger på ett par driftområden och mottogs väl av användarna. På grund av finansieringsproblem lades den fortsatta utvecklingen av VVEXP ned. Det finns ett behov av en utveckling av ett nytt expertsystem för vinterväghållning. 8 VTI meddelande 902
- Page 1 and 2: VTI meddelande 902 • 2000 Vinterv
- Page 3 and 4: Utgivare: Publikation: VTI meddelan
- Page 5 and 6: Förord Den här rapporten ingår s
- Page 7: 4.3.1 Plogar 40 4.3.2 Skär 42 4.3.
- Page 11 and 12: To disseminate knowledge of new met
- Page 13 and 14: fastställas kunde det bl.a. konsta
- Page 15 and 16: 2 Expertsystem 2.1 Allmänt Experts
- Page 17 and 18: 1. Problemdefinition 2. Kunskapsmod
- Page 19 and 20: Inferensmaskin Kunskapsdatabas Kuns
- Page 21 and 22: PRICE Low QUALITY Letter daisy-whee
- Page 23 and 24: programmet att kunna svara laser_pr
- Page 25 and 26: De tar upp problem som de redan har
- Page 27 and 28: ger information om nederbördsområ
- Page 29 and 30: Systemet har arbetat mot regeldatab
- Page 31 and 32: Tabell 3.1 Densitet för olika type
- Page 33 and 34: Figur 3.1 Energibalans i en vägkro
- Page 35 and 36: elativt fuktiga luften ovan vägen
- Page 37 and 38: Informationen från VViS-stationern
- Page 39 and 40: I VViS används metoden med peltier
- Page 41 and 42: Vid denna tid har det också blivit
- Page 43 and 44: Figur 4.3 Lastbil utrustad med fron
- Page 45 and 46: 4.4 Halkbekämpning Halkbekämpning
- Page 47 and 48: när det blandas med sanden i sprid
- Page 49 and 50: tillskott av energi, värme, för a
- Page 51 and 52: Saltning efter det att halka har up
- Page 53 and 54: Tabell 4.2 och 4.3 visar rekommende
- Page 55 and 56: Figur 4.10 Flakmonterad saltspridar
- Page 57 and 58: 5 Vinterväghållningens inverkan p
<strong>Vinterväghållning</strong> <strong>och</strong> <strong>expertsystem</strong> <strong>–</strong> <strong>en</strong> <strong>kunskapsöversikt</strong><br />
av Magnus Ljungberg<br />
Stat<strong>en</strong>s väg- <strong>och</strong> transportforskningsinstitut (<strong>VTI</strong>)<br />
581 95 Linköping<br />
Sammanfattning<br />
Ökat behov av <strong>expertsystem</strong> för vinterväghållning<br />
Det finns idag inga <strong>expertsystem</strong> i bruk för vinterväghållning inom driftområd<strong>en</strong>.<br />
Behovet av ett sådant system för vinterväghållning har ökat under de<br />
s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong>. Det beror bland annat på att information<strong>en</strong> till arbetsledarna<br />
har blivit alltmer komplex, att driftområd<strong>en</strong>a har blivit större <strong>och</strong> att <strong>en</strong> stor<br />
del av arbetsledarna går i p<strong>en</strong>sion inom några år.<br />
Syftet med litteraturstudi<strong>en</strong> är att skapa <strong>en</strong> grov översikt av kunskapsläget inom<br />
vinterväghållning med speciell inriktning på <strong>expertsystem</strong> anpassade för detta.<br />
Detta görs för att kartlägga vad som redan är gjort <strong>och</strong> för att peka ut de områd<strong>en</strong><br />
där brister i kunskap finns. Det är också viktigt att hitta områd<strong>en</strong> där det finns<br />
skilda åsikter.<br />
De huvudområd<strong>en</strong> inom vinterväghållning<strong>en</strong> som behandlas är metoder,<br />
utrustning <strong>och</strong> vägväderinformationssystem samt inverkan av vinterväghållning<strong>en</strong><br />
på trafiksäkerhet framkomlighet <strong>och</strong> miljö. I kapitlet om expert- eller kunskapssystem<br />
behandlas <strong>expertsystem</strong> övergripande <strong>och</strong> speciella system för vinterväghållning<br />
djupare.<br />
Det finns idag inga <strong>expertsystem</strong> i bruk för vinterväghållning inom driftområd<strong>en</strong>.<br />
De <strong>expertsystem</strong> som används är för automatisk halkbekämpning av broar.<br />
Behovet av ett <strong>expertsystem</strong> för vinterväghållning har ökat i Sverige under de<br />
s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong>. De huvudsakliga skäl<strong>en</strong> är att information<strong>en</strong> till arbetsledarna har<br />
blivit alltmer komplex, driftområd<strong>en</strong>a har blivit större <strong>och</strong> <strong>en</strong> stor del av arbetsledarna<br />
går i p<strong>en</strong>sion inom några år. Konkurr<strong>en</strong>sutsättning<strong>en</strong> av drift<strong>en</strong> av vägarna<br />
har också lett till att arbetsledarna kan bytas vid skifte av <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ör, vilket leder<br />
till att områdeskunskap<strong>en</strong> går förlorad. Arbetsledarna har därför fått det svårare att<br />
skaffa sig mångårig kunskap om driftområdet.<br />
Kunskapsöversikt<strong>en</strong> över vinterväghållning<strong>en</strong> visar att det finns många brister i<br />
kunskap<strong>en</strong> för att skapa ett effektivt <strong>expertsystem</strong> baserat på vet<strong>en</strong>skapliga<br />
grunder.<br />
D<strong>en</strong> största brist<strong>en</strong> är att det finns få undersökningar om inverkan av <strong>en</strong>skilda<br />
vinterväghållningsåtgärder. Skillnader på väglaget med olika saltgivor samt olika<br />
plogar <strong>och</strong> plogskärs r<strong>en</strong>plogningsförmåga är ett par av områd<strong>en</strong>a som är bristfälligt<br />
undersökta.<br />
Det finns stora brister äv<strong>en</strong> inom de flesta andra områd<strong>en</strong>a <strong>och</strong> flertalet stora<br />
forskningsprojekt<strong>en</strong> i Sverige är mer än tio år gamla.<br />
<strong>Vinterväghållning</strong> är också <strong>en</strong> verksamhet där <strong>en</strong> stor del av utveckling<strong>en</strong> har<br />
bedrivits inom Vägverkets driftorganisation. D<strong>en</strong> har inte publicerat sina studier i<br />
samma utsträckning som ett universitet eller annat forskningsinstitut skulle ha<br />
gjort vilket gör att <strong>en</strong> stor del av kunskap<strong>en</strong> är opublicerad.<br />
<strong>VTI</strong> meddelande 902 7
Change language