Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

Numera måste alla lätta fordon ha vinterdäck vid is/snöväglag vilket kan
medföra att skillnaden mellan södra och mellersta Sverige kan ha minskat. Inga
sådana studier har genomförts ännu.
5.3 Framkomlighet
Framkomlighet mäts ofta som skillnader i hastighet eftersom våra vägar mycket
sällan är stängda eller har sådan trängsel att det inte alls går att komma fram.
Stängda vägar p.g.a. väder- eller väglagssituationen förekommer men dessa tillfällen
är få och vädret är då oftast ej att betrakta som normalt. Dock stängs vissa
vägar i fjälltrakterna av och hålls endast öppna sommartid. Problem med avstängda
vägar p.g.a. väderförhållanden kommer inte att behandlas ytterligare.
Det är svårt att uppskatta hastighetsförändringar på olika väglag. Väglagen är
inte stabila, dvs. de ändras ofta, och de kan också variera mycket längs en vägsträcka.
Andra faktorer t.ex. vädret kan ha större betydelse än väglaget för hastigheten.
Öberg, (Öberg, 1981), har gjort en undersökning och kommit fram till att
hastigheten vid is/snöväglag är 75–90% av barmarkshastigheten. Vid en senare
undersökning av effekter av osaltade vägar i Norrland uppmättes hastighetssänkningar
på ca 5–10 km/h vid is/snöväglag, (Öberg, 1996). Sänkningen vid måttligt
snöfall uppgick till 12 km/h.
Gemensamt för alla undersökningar är att hastighetssänkningen inte motsvarar
friktionsförändringen, med avseende på stoppsträckan. I figur 4.10 nedan visas
sambandet mellan hastighet – friktion och bromsträcka. Ett snöväglag kan typiskt
ha ett friktionstal på 0,3 och barmark ett friktionstal på 0,85. Om en genomsnittlig
förare kör 70 km/h på barmark så kör han ca 60 km/h på snöväglag enligt Öbergs
undersökning. Om man ur figur 4.10 avläser vilka bromssträckor dessa hastigheter
skulle ge på barmark respektive snöväglag ger det bromssträckor på 23 för barmark
och på 47 meter för snöväglag.
VTI meddelande 902 65