Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ningseffekt<strong>en</strong> vänjer sig <strong>och</strong> kör mer försiktigt. Äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av de åtgärder som<br />
skulle varit förebyggande utfördes inte förrän efter halka hade uppstått eftersom<br />
äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na bild har ett olycksmax innan åtgärd, se figur 5.6. På de större vägarna<br />
visar inte förebyggande halkbekämpning upp samma olycksökning som hela<br />
vägnätet. Det tyder på att på de större vägarna där krav<strong>en</strong> är högst saltas det innan<br />
halkan uppstår. Vidare kan utläsas att maxolyckskvot<strong>en</strong> i södra Sverige är tre<br />
gånger så hög som i norra Sverige. Detta överr<strong>en</strong>sstämmer med att det är farligare<br />
med halka i södra Sverige, där d<strong>en</strong> är mer sällsynt, än i norra Sverige. Det är<br />
därför viktigt att utföra åtgärd<strong>en</strong> i tid <strong>och</strong> att hålla ett konstant väglag eftersom<br />
förändringar är farligast.<br />
Vid <strong>en</strong> jämförelse av olyckskvot mot skadekvot kan konstateras att kurvan har<br />
ett mycket likartat utse<strong>en</strong>de som figur 4.7, dock något lägre med ett maxvärde<br />
strax under 2 skadade per miljon axelparkilometer ca. 1,5 timmar innan åtgärdstillfället.<br />
En viktig faktor som inte kan påverkas av vinterväghållningsåtgärder är snö i<br />
diket. D<strong>en</strong> påverkar antalet olyckor i stor utsträckning g<strong>en</strong>om att snön hindrar fordon<strong>en</strong><br />
att köra på fasta föremål vid sidan av väg<strong>en</strong>. Detta visas i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk undersökning,<br />
(Brorson, Ifver & Rydgr<strong>en</strong>, 1988), där man studerade antalet singelolyckor<br />
med personskada vintertid. Alla olyckor studerades från 1964<strong>–</strong>1984. Man<br />
kopplade SMHI:s statistik om snödjup till dessa olyckor. Figur 5.9 nedan visar<br />
sambandet, som man fick fram, mellan snödjup i terräng<strong>en</strong> <strong>och</strong> olycksantal:<br />
Figur 5.9 Bilder på sambandet snödjup i terräng<strong>en</strong> <strong>–</strong> olyckor från tre regioner i<br />
Sverige (Brorson et al., 1988)<br />
Äv<strong>en</strong> Johansson påpekar detta i sin rapport (Johansson, 1997).<br />
Under vintrarna 1993/94 <strong>och</strong> 1994/95 g<strong>en</strong>omfördes av <strong>VTI</strong> (Ihs et al.,<br />
1996b)<strong>en</strong> studie baserad på polisrapporterade halkolyckor. Målet med studi<strong>en</strong> var<br />
att med utgångspunkt från dessa:<br />
• Utreda väghållar<strong>en</strong>s åtgärder för att fastställa varför väglaget blev dåligt<br />
• Utreda inträffade olyckor för att fastställa varför olyckan inträffade<br />
<strong>VTI</strong> meddelande 902 63