Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

More documents

Recommendations

Info

Klimat Väder Väglag Friktion Prognos Olyckor Värdering Olyckskostnad Teknik Åtgärder Miljöeffekt Värdering Trafikmängd Transportbeslut Hastighet Köavstånd Säkerhetsmarginaler Skador, slitage vägar Skador, slitage fordon Bränsleförbrukning Restid Värdering Restidskostnad Trafikantkostnad Miljökostnad Väghållarkostnad Fordonskostnad OPTIMERING Figur 5.1 Skiss över effektsamband för vintertrafik. (Wallman, Wretling & Öberg, 1997) 5.2 Trafiksäkerhet Ett av vinterväghållningens huvudmål är att förbättra trafiksäkerheten under vinterförhållanden. Begreppet trafiksäkerhet i denna rapport definieras som olycksrisk. Detta betyder att ökad risk för att en olycka ska inträffa medför en försämrad trafiksäkerhet. Trafiksäkerheten påverkas av flera faktorer främst friktionen mellan däck och vägyta men även siktförhållanden, förarens uppmärksamhet m.m. Vinterväghållningsåtgärder används huvudsakligen för att förbättra friktionen genom att ploga och salta bort snö och is från vägbanan eller genom att sprida sand på vägen. I kapitel 5.2.2 visas resultat från studier om hur vinterväghållningsåtgärder och olika väglag påverkar friktionen. I Sverige genomfördes under slutet av 1980-talet ett stort projekt för att undersöka möjligheterna att minska saltanvändningen. Det var kommunikationsdepartementet som initierade projektet och arbetet utfördes av Vägverket, VTI och kommunförbundet gemensamt. Projektet hette MINSALT, (Öberg et al., 1991). Inom MINSALT studerades olika sätt för att minska skadeverkningarna av salt. VTI meddelande 902 57
1. Utökning av de saltfria regionerna 2. Nya halkbekämpningsmetoder 3. Nya halkbekämpningsstrategier Saltfri vinterväghållning studerades i Gotlands, Kopparbergs och Västerbottens län. Studierna visade att andelen snö- och isväglag ökade på vägar där man slutade att salta. Ökningen var på Gotland och i Kopparbergs län 2–3 gånger (från 10–20% isoch snöväglag) och i Västerbotten mindre än 1/3 (från ca 30–40% isoch snöväglag). På vägar som saltas är andelen torr barmark lika stor som på osaltade vägar men andelen våt barmark är högre och andelen isoch snöväglag lägre. Inom MINSALT projektet studerades som tidigare nämnts effekten av att utöka de saltfria regionerna. Undersökningen genomfördes i tre län: Gotland, Västerbotten och Kopparberg under vintrarna 1987/88 och 1988/89. De är valda delvis för att representera olika delar av Sverige: Gotland, söder, Kopparberg, mitten, och Västerbotten, norr. Även om Gotland ligger i södra Sverige är det inte representativt för väg- och trafikförhållanden i övriga delar av södra Sverige. Trafiken på Gotland på vintern är uteslutande lokal och det finns inga högtrafikerade vägar. Fördelen med Gotland är att ett helt område är osaltat. Samtliga trafikanter har nåtts av information och är medvetna om förutsättningarna. Vid en jämförelse mellan Gotland och fastlandet (Västervik) av olycksfrekvens och svårighetsgrad framkom att olycksrisken var högre på Gotland för väglag med rimfrost och vägbanor som fryser. Detta beror troligen på att saltningen på fastlandet klarar dessa väglag bättre än sandning. Vid snöfall var olycksrisken något högre på fastlandet än på Gotland. Vid försöken blev resultatet att saltning är positivt för trafiksäkerheten, eller olycksfrekvensen, om ÅDT är över 1800 fordon, se figur 5.2 nedan. Figuren gäller för alla tre länen. Figur 5.2 Olyckskvotens förändring med ÅDT på osaltade vägar (Öberg et al., 1991) 58 VTI meddelande 902
Page 1 and 2:
VTI meddelande 902 • 2000 Vinterv
Page 3 and 4:
Utgivare: Publikation: VTI meddelan
Page 5 and 6:
Förord Den här rapporten ingår s
Page 7 and 8: 4.3.1 Plogar 40 4.3.2 Skär 42 4.3.
Page 9 and 10: För att föra ut kunskapen om nya
Page 11 and 12: To disseminate knowledge of new met
Page 13 and 14: fastställas kunde det bl.a. konsta
Page 15 and 16: 2 Expertsystem 2.1 Allmänt Experts
Page 17 and 18: 1. Problemdefinition 2. Kunskapsmod
Page 19 and 20: Inferensmaskin Kunskapsdatabas Kuns
Page 21 and 22: PRICE Low QUALITY Letter daisy-whee
Page 23 and 24: programmet att kunna svara laser_pr
Page 25 and 26: De tar upp problem som de redan har
Page 27 and 28: ger information om nederbördsområ
Page 29 and 30: Systemet har arbetat mot regeldatab
Page 31 and 32: Tabell 3.1 Densitet för olika type
Page 33 and 34: Figur 3.1 Energibalans i en vägkro
Page 35 and 36: elativt fuktiga luften ovan vägen
Page 37 and 38: Informationen från VViS-stationern
Page 39 and 40: I VViS används metoden med peltier
Page 41 and 42: Vid denna tid har det också blivit
Page 43 and 44: Figur 4.3 Lastbil utrustad med fron
Page 45 and 46: 4.4 Halkbekämpning Halkbekämpning
Page 47 and 48: när det blandas med sanden i sprid
Page 49 and 50: tillskott av energi, värme, för a
Page 51 and 52: Saltning efter det att halka har up
Page 53 and 54: Tabell 4.2 och 4.3 visar rekommende
Page 55 and 56: Figur 4.10 Flakmonterad saltspridar
Page 57: 5 Vinterväghållningens inverkan p
Page 61 and 62: Figur 5.3 Inverkan av saltning, jä
Page 63 and 64: Figur 5.7 Olyckskvoten före och ef
Page 65 and 66: Olycksinformation hämtades från p
Page 67 and 68: 250 200 150 m 100 50 0 Bromssträck
Page 69 and 70: fordonskorrosion, som skulle minska
Page 71 and 72: Standardklass A2 Körfältet ska
Page 73 and 74: personalen ett tillägg för den ti
Page 75 and 76: 9 Referenser Andersen, Ö: Equipmen
Page 77 and 78: Persson, K & Ihs, A: Kalciumklorid
show all

Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?