Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
4.4.2.3 Saltlösning Saltlösning är en mättad lösning av salt och vatten. Lösningen får en koncentration på ca 23%. Den sprids med antingen tallrik eller munstycken. Tillverkning av saltlösning sker normalt på arbetsstationen. Idag används två olika metoder för att tillverka saltlösning. I den ena metoden pumpas vatten genom ett tjockt lager med salt för att sedan rinna över ett bräddavlopp in i en behållare. Denna metod kallas för den kontinuerliga metoden. I den andra metoden blandas en uppmätt saltmängd i en given vattenmängd. Denna metod kallas för satsblandningsmetoden. Vid spridning av saltlösning sprider man på hela vägbredden. Anledningen till detta är att saltlösning verkar omedelbart och den har inga initialförluster, d.v.s. inget salt rullar ner i diket. Trafiken sprider inte heller saltet över hela vägbredden som fallet är med befuktat salt. Användning av saltlösning inom vinterväghållningen i Sverige har varit ifrågasatt men har på senare år blivit accepterad som den effektivaste metoden för förebyggande halkbekämpning. Det finns ett motstånd mot att använda den i samband med nederbörd. Man är rädd för att få återfrysning eftersom saltet redan är utspätt. I Norge genomfördes 1990/91 en undersökning, (Stötterud & Reitan, 1991), över användandet av saltlösning vid olika förhållanden. Studien presenteras mer ingående i kapitel 4.4.2.1. Ett av resultaten var att saltlösning var lämpligt även vid måttliga snöfall, se figur 4.7. Vid de situationer där man idag använder befuktat salt skulle man enligt den norska undersökningen kunna använda saltlösning istället. Med en övergång till saltlösning skulle den totala mängden salt som sprids kunna minskas. I rapporten föreslås att all saltning sker med saltlösning med ett fåtal undantag. Figur 4.7 Figuren visar vid vilka betingelser, snöfallsintensitet och temperatur, som saltlösning ger goda eller dåliga resultat. (Stötterud & Reitan, 1991) VTI meddelande 902 51
Tabell 4.2 och 4.3 visar rekommenderade givor för olika metoder och inverkan på den totala saltförbrukningen enligt den norska studien. Tabell 4.2 Rekommenderade spridningsmängder med saltlösning (Stötterud & Reitan, 1991) Väder och väglagssituation Mängd saltlösning (g/m 2 ) Förebyggande halkbekämpning vid frostutfällning: Torr vägbana, luftfuktighet under 10-15 85% Torr vägbana, luftfuktighet över 15-20 85% Våt vägbana 15-20 Förebyggande halkbekämpning 40 innan snöfall: Åtgärd på rimfrost och tunn is 15-20 Åtgärd på snö eller under snöfall 40-60 Tabell 4.3 Det relativa förhållandet för saltåtgången mellan olika saltningsmetoder omräknat till torrt salt. Användningen av torrt salt har använts som referens och satts till 100. (Stötterud & Reitan, 1991) Anledning för saltning Saltlösning (%) Befuktat salt (%) Torrt salt (%) Förebyggande, is/rimfrost 25 70 100 Förebyggande, snö 33 75 100 Is/rimfrost 30 75 100 Snö 100 100 100 Under vinter 1991/92 genomfördes i nio delstater i USA ett forskningsprojekt om förebyggande halkbekämpning, (Blackburn, McGrane, Bauer & Fleege, 1992). Projektet initierades och finansierades av SHRP. Varje deltagande delstat valde ut försöks- och kontrollsträckor. På teststräckorna genomfördes förebyggande halkbekämpning med olika halkbekämpningsmedel. På kontrollsträckor utfördes normala halkbekämpningsåtgärder, vanligtvis halkbekämpning på snö eller is,. Både friktions- och saltkoncentrationsmätningar utfördes tillsammans med observationer av väglaget. Projektet utökades senare till 15 delstater. Resultaten är publicerade i en annan rapport (Nassif, 1995). Den generella åsikten bland de femton delstaterna var att förebyggande halkbekämpning är bättre än saltning på is och snö innan snöfall och vid risk för rimfrost. Saltlösning uppfattades som ett bättre alternativ än torrt 52 VTI meddelande 902
- Page 1 and 2: VTI meddelande 902 • 2000 Vinterv
- Page 3 and 4: Utgivare: Publikation: VTI meddelan
- Page 5 and 6: Förord Den här rapporten ingår s
- Page 7 and 8: 4.3.1 Plogar 40 4.3.2 Skär 42 4.3.
- Page 9 and 10: För att föra ut kunskapen om nya
- Page 11 and 12: To disseminate knowledge of new met
- Page 13 and 14: fastställas kunde det bl.a. konsta
- Page 15 and 16: 2 Expertsystem 2.1 Allmänt Experts
- Page 17 and 18: 1. Problemdefinition 2. Kunskapsmod
- Page 19 and 20: Inferensmaskin Kunskapsdatabas Kuns
- Page 21 and 22: PRICE Low QUALITY Letter daisy-whee
- Page 23 and 24: programmet att kunna svara laser_pr
- Page 25 and 26: De tar upp problem som de redan har
- Page 27 and 28: ger information om nederbördsområ
- Page 29 and 30: Systemet har arbetat mot regeldatab
- Page 31 and 32: Tabell 3.1 Densitet för olika type
- Page 33 and 34: Figur 3.1 Energibalans i en vägkro
- Page 35 and 36: elativt fuktiga luften ovan vägen
- Page 37 and 38: Informationen från VViS-stationern
- Page 39 and 40: I VViS används metoden med peltier
- Page 41 and 42: Vid denna tid har det också blivit
- Page 43 and 44: Figur 4.3 Lastbil utrustad med fron
- Page 45 and 46: 4.4 Halkbekämpning Halkbekämpning
- Page 47 and 48: när det blandas med sanden i sprid
- Page 49 and 50: tillskott av energi, värme, för a
- Page 51: Saltning efter det att halka har up
- Page 55 and 56: Figur 4.10 Flakmonterad saltspridar
- Page 57 and 58: 5 Vinterväghållningens inverkan p
- Page 59 and 60: 1. Utökning av de saltfria regione
- Page 61 and 62: Figur 5.3 Inverkan av saltning, jä
- Page 63 and 64: Figur 5.7 Olyckskvoten före och ef
- Page 65 and 66: Olycksinformation hämtades från p
- Page 67 and 68: 250 200 150 m 100 50 0 Bromssträck
- Page 69 and 70: fordonskorrosion, som skulle minska
- Page 71 and 72: Standardklass A2 Körfältet ska
- Page 73 and 74: personalen ett tillägg för den ti
- Page 75 and 76: 9 Referenser Andersen, Ö: Equipmen
- Page 77 and 78: Persson, K & Ihs, A: Kalciumklorid
4.4.2.3 Saltlösning<br />
Saltlösning är <strong>en</strong> mättad lösning av salt <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong>. Lösning<strong>en</strong> får <strong>en</strong> konc<strong>en</strong>tration<br />
på ca 23%. D<strong>en</strong> sprids med anting<strong>en</strong> tallrik eller munstyck<strong>en</strong>. Tillverkning av<br />
saltlösning sker normalt på arbetsstation<strong>en</strong>. Idag används två olika metoder för att<br />
tillverka saltlösning. I d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a metod<strong>en</strong> pumpas vatt<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om ett tjockt lager med<br />
salt för att sedan rinna över ett bräddavlopp in i <strong>en</strong> behållare. D<strong>en</strong>na metod kallas<br />
för d<strong>en</strong> kontinuerliga metod<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> andra metod<strong>en</strong> blandas <strong>en</strong> uppmätt saltmängd<br />
i <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> vatt<strong>en</strong>mängd. D<strong>en</strong>na metod kallas för satsblandningsmetod<strong>en</strong>.<br />
Vid spridning av saltlösning sprider man på hela vägbredd<strong>en</strong>. Anledning<strong>en</strong> till<br />
detta är att saltlösning verkar omedelbart <strong>och</strong> d<strong>en</strong> har inga initialförluster, d.v.s.<br />
inget salt rullar ner i diket. Trafik<strong>en</strong> sprider inte heller saltet över hela vägbredd<strong>en</strong><br />
som fallet är med befuktat salt.<br />
Användning av saltlösning inom vinterväghållning<strong>en</strong> i Sverige har varit ifrågasatt<br />
m<strong>en</strong> har på s<strong>en</strong>are år blivit accepterad som d<strong>en</strong> effektivaste metod<strong>en</strong> för förebyggande<br />
halkbekämpning. Det finns ett motstånd mot att använda d<strong>en</strong> i samband<br />
med nederbörd. Man är rädd för att få återfrysning eftersom saltet redan är utspätt.<br />
I Norge g<strong>en</strong>omfördes 1990/91 <strong>en</strong> undersökning, (Stötterud & Reitan, 1991),<br />
över användandet av saltlösning vid olika förhålland<strong>en</strong>. Studi<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras mer<br />
ingå<strong>en</strong>de i kapitel 4.4.2.1. Ett av resultat<strong>en</strong> var att saltlösning var lämpligt äv<strong>en</strong><br />
vid måttliga snöfall, se figur 4.7. Vid de situationer där man idag använder befuktat<br />
salt skulle man <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> norska undersökning<strong>en</strong> kunna använda saltlösning<br />
istället. Med <strong>en</strong> övergång till saltlösning skulle d<strong>en</strong> totala mängd<strong>en</strong> salt som sprids<br />
kunna minskas. I rapport<strong>en</strong> föreslås att all saltning sker med saltlösning med ett<br />
fåtal undantag.<br />
Figur 4.7 Figur<strong>en</strong> visar vid vilka betingelser, snöfallsint<strong>en</strong>sitet <strong>och</strong> temperatur,<br />
som saltlösning ger goda eller dåliga resultat. (Stötterud & Reitan, 1991)<br />
<strong>VTI</strong> meddelande 902 51