Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

av mätningarna visar att avklingningen av mängden salt på vägbanan är oberoende
av saltningsmetod. Skillnader i initialförluster, förluster av salt från vägbanan
som inträffar inom de första minuterna efter att saltet har spridits, är dock
stora. Det salt som försvinner genom initialförluster hamnar till största delen i
dikena. Initialförlusterna mättes för saltlösning, befuktat salt, mixat salt (se kapitel
4.2.2.1) och torrt salt, se figur 4.8. Av figuren kan utläsas att saltlösning inte ger
några initialförluster medan övriga metoder har initialförluster. Störst skillnad är
det vid spridning på torr vägbana, där har torrt salt nästan inte har någon effekt.
Figur 4.8 Avklingningsförlopp för saltmängden direkt efter saltning vid tidpunkten
0 vid olika metoder och fuktighet på vägbanan. A är saltmängden innan saltning
och B är tillförd saltmängd. (Ericsson, 1995).
NaCl sänker fryspunkten på vatten vilket förhindrar isbildning på vägbanan vid
måttliga temperaturer. NaCl är tyngre än vatten vilket leder till att det lägger sig
under snön och därigenom lossar den från vägbanan. Natriumkloriden som används
i Sverige importeras i huvudsak från Tyskland. För att hindra saltet att
klumpa ihop sig tillsätts antibakmedel i form av natrium- eller kaliumferrocyanid
med max. 300 ppm. Detta används också i vanligt bordssalt fast i mindre mängd. I
Sverige används NaCl med kornfraktionen 0-3 mm.
Nedan visas ett fasdiagram för NaCl, figur 4.9. Ett fasdiagram visar vilken
form fast, flytande eller någon blandform som ett ämne har vid olika koncentrationer
och temperatur. NaCl är ett endotermt ämne vilket innebär att det krävs ett
VTI meddelande 902 47