Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4.4 Halkbekämpning<br />
Halkbekämpning<strong>en</strong>s mål är att förhindra att halka uppstår eller höja friktion<strong>en</strong> på<br />
<strong>en</strong> vägbana. Det finns två grundtyper av halkbekämpning, mekanisk halkbekämpning<br />
<strong>och</strong> kemisk halkbekämpning. De två metoderna är utförligt beskrivna i detta<br />
kapitel.<br />
Mekanisk halkbekämpning, normalt sandning, utförs på vägar med <strong>en</strong> årsmedeldygnstrafik<br />
på under ca 1500 fordon. D<strong>en</strong>na gräns varierar något <strong>och</strong> är<br />
g<strong>en</strong>erellt lägre i Södra Sverige än i norra Sverige. För att minska saltförbrukning<strong>en</strong><br />
har gräns<strong>en</strong> höjts från tidigare ca 1000 fordon per dygn (Vägverket, 1995).<br />
Sandning utförs äv<strong>en</strong> på större vägar vid låga temperaturer. D<strong>en</strong> temperatur när<br />
större vägar börjar sandas beror på väg<strong>en</strong>s standardklass m<strong>en</strong> varierar mellan -6°C<br />
<strong>och</strong> -8°C, se kapitel 7.<br />
Kemisk halkbekämpning är d<strong>en</strong> halkbekämpningsmetod som i huvudsak utförs<br />
på de större vägarna.<br />
4.4.1 Mekanisk halkbekämpning<br />
Mekanisk halkbekämpning innebär att påföra väg<strong>en</strong> ett material som ökar friktion<strong>en</strong><br />
mellan däck <strong>och</strong> vägbana. Sand är det vanligaste materialet.<br />
Utveckling<strong>en</strong> under 90-talet för mekanisk halkbekämpning har i huvudsak varit<br />
<strong>en</strong> utveckling från traditionellt saltinblandad sand till <strong>en</strong> större användning av<br />
fraktionsmaterial utan saltinblandning. På metodsidan har Vägverket Produktion<br />
utvecklat två nya metoder för mekanisk halkbekämpning, Hottstone ® <strong>och</strong> Friction<br />
Maker.<br />
4.4.1.1 Sandning<br />
Sandning av backar har förekommit länge i Sverige. Sandning av hela vägar har<br />
pågått sedan 30-talet.<br />
D<strong>en</strong> sand som används är oftast 0-8 mm med ca 3 vikt-% saltinblandning. Både<br />
naturgrus <strong>och</strong> krossgrus används. Krossgrus är att föredra både p.g.a. bättre vidhäftningseg<strong>en</strong>skaper<br />
<strong>och</strong> begränsad tillgång på naturgrus. Saltinblandning sker för<br />
att förhindra att sand<strong>en</strong> klumpar sig vid låga temperaturer. Spridning<strong>en</strong> sker med<br />
flakmonterade spridare med tallrik eller med <strong>en</strong> drag<strong>en</strong> spridare som fylls på från<br />
flaket. En normal giva är 0,3<strong>–</strong>0,4 m 3 /km, vilket motsvarar ca 150<strong>–</strong>250 g/m 2 . Med<br />
3% saltinblandning i sand<strong>en</strong> blir mängd<strong>en</strong> salt som sprids i samband med<br />
sandning ca 4<strong>–</strong>7 g/m 2 , vilket är <strong>en</strong> ganska betydande mängd. Normalt sprids vid<br />
saltning med befuktat salt ca 8 g salt/m 2 .<br />
Utrustning<strong>en</strong> som används vid sandning är anting<strong>en</strong> <strong>en</strong> flakmonterad spridare<br />
<strong>en</strong> påhängsspridare eller <strong>en</strong> drag<strong>en</strong> spridare, se figur 4.6. Flakmonterade spridare<br />
använder <strong>en</strong> spridartallrik för att sprida sand<strong>en</strong>. Matning<strong>en</strong> av sand i <strong>en</strong> påhängsspridare<br />
eller <strong>en</strong> drag<strong>en</strong> spridare sker anting<strong>en</strong> med vagga eller med valsar.<br />
44 <strong>VTI</strong> meddelande 902