Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

I VViS används metoden med peltier-element. Mätaren som används i Sverige
är utvecklad av Telub och heter Frensor (Sahlin, 1998). Försök med vägmonterade
och bilmonterade Frensorer pågår för närvarande, (Backman & Forslöf, 2000).
3.5 Lokalklimatmodell (LCM)
Vägklimatologigruppen vid Göteborgs universitet har utvecklat en modell för
sträckvis vägtemperaturinformation, Local Climatological Model, LCM, (Bogren,
1996).
Syftet med att få temperaturinformation sträckvis är att kunna veta mer noggrant
var halka inträffar än med information endast från de punkter där VViSstationerna
mäter. LCM baseras på temperaturkartläggning, topografiska kartor,
fältundersökningar och information från VViS. Med denna information kan man
få bättre kunskap om prognosen för ett helt område i stället för enbart platserna
där VViS-stationerna är placerade.
Temperaturkartläggning – ger i kombination med samtidiga studier av registrering
från VViS möjlighet att utveckla modeller som ger information om temperaturvariationernas
storlek längs en vägsträcka.
Topografiska kartor och fältundersökningar – ger information om topografiska
och geografiska faktorer som påverkar temperaturen på vägen. Exempel på sådana
faktorer är förekomst av dalar, vindutsatta platser, skuggiga platser och höjden
över havet.
Information från VViS – ger möjlighet att studera historiska värden och verifiera
mätningarna från temperaturkartläggningen.
Med denna information kan sedan beräkningen av temperaturmönster för vägsträckorna
påbörjas. Först tas mätningar från VViS tillsammans med molnighetsinformation
för att göra trendanalyser. Sedan används algoritmen i modellen för
att jämföra luftens och vägytans temperatur för att bestämma vilken typ av temperaturvariation
som för närvarande råder i området.
Modellen särskiljer fem olika vädersituationer när den beräknar yttemperaturen
på en sträcka:
1. Natt-lugnt-klart: variationen i temperatur beräknas med avseende på den
lokala topografin och korrektioner görs med hänsyn till den minskade sänkningen
av vägytans temperatur på skyddade platser.
2. Natt-blåsigt-klart: mätvärdena från VViS-stationer på vindutsatta och vindskyddade
platser används tillsammans med den empiriska formeln för reduktion
p.g.a. tät vegetation.
3. Dag-lugnt/blåsigt-klart: temperaturskillnader beroende på skuggning beräknas
med en oskymd VViS-station som referens. Orientering och utbredning av de
skuggande objekten tillsammans med solhöjden används för att beräkna
skuggeffekten.
4. Dag/natt-lugnt/blåsigt-molnigt: höjdprofiler över området används för att beräkna
temperaturvariationer och luft- och vägytetemperatur extrapoleras med
hänsyn tagna till variationer i höjd och vegetation.
5. Dag/natt-lugnt/blåsigt-delvis molnigt: reduktionen av temperaturvariationerna
bestäms genom jämförelse med de mätta värdena på VViS-stationerna.
Om en modell av denna typ kan implementeras i ett expertsystem skulle detta
innebära att nyttan av expertsystemet skulle öka avsevärt.
38 VTI meddelande 902