Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

3 Väder och väderprognoser
3.1 Allmänt
Vädrets inverkan på vinterväghållningen är uppenbar. Både nederbörd och temperatur
påverkar förhållandena på vägen. Nederbörd i form av snö måste plogas och
forslas bort och vid regn måste det saltas om det finns risk för att det fryser.
Temperatur och luftfuktighet kan också orsaka halka t.ex. genom utfällning av
rimfrost på vägytan. Solinstrålning och vind är andra väderfaktorer som påverkar
väglaget. Alla dessa faktorer kombinerat med topografi, vägöverbyggnadstyp och
omkringliggande växtlighet gör det svårt att ställa korrekta prognoser för ett helt
område. Eftersom vädret inte är helt förutsägbart måste ibland åtgärder utföras
som i efterhand visade sig vara överdimensionerade eller onödiga. Det händer
också att halka uppstår p.g.a. att arbetsledaren inte förutsåg väderutvecklingen och
beslutade om nödvändiga åtgärder i tid.
Att minska osäkerheten för utförare av vinterväghållningen är ett av målen med
vägklimatologiforskningen. Forskning om väder har förekommit länge och de
senaste decennierna har även forskning som inriktar sig på vägväder fått en ökad
omfattning på flera universitet runt om i världen. Två av universiteten som arbetar
med vägklimatologi finns i Göteborg respektive Birmingham. Forskning inom
vägväder behandlar områden som t.ex. korttidsprognoser, som omfattar en
tidsperiod på några timmar, prognoser inom områden på några hundra km 2 , hur
halka uppstår på vägytan, utrustning för att mäta olika parametrar som påverkar
väglaget och system för vinterklassificering. Vinterklassificering kan t.ex. göras
med en beräkning av ett index som beskriver hur allvarlig eller svår vintern har
varit. Normalt brukar antalet dygn med snönederbörd räknas plus dygn med halka.
3.2 Snö och is
Snö bildas i moln när underkylda vattendroppar kondenseras på små fasta partiklar
som finns i atmosfären t.ex. salt och damm. För att vatten ska frysa krävs
förutom en temperatur under 0°C också partiklar för iskristallerna att bildas på.
När snöflingorna har vuxit till sig tillräckligt faller de p.g.a. tyngdlagen mot
marken (Minsk, 1998).
Även om snö är fruset vatten så finns det mikroskopiska mängder av ofruset,
fritt vatten kring snökristallerna även vid temperaturer under -50°C. Mängden fritt
vatten ökar desto högre temperatur det blir.
Is är fruset vatten. När vatten fryser expanderar det och den teoretiskt högsta
densitet som is kan ha är 917 kg/m 3 . Det finns enligt Minsk fyra vanliga mekanismer
för hur is bildas på en beläggning.
• Underkylt regn
• Återfrysning av packad snö
• Utfällning av rimfrost
• Vatten som fryser
David Minsk, (Minsk, 1998), har angett några viktiga egenskaper hos snö.
VTI meddelande 902 29