Vinterväghållning och expertsystem – en kunskapsöversikt - VTI

De tar upp problem som de redan har funderat på och kan därför inte redogöra i
ord varför en viss lösning är bra. Detta sker eftersom det är svårt att formulera i
ord beslutsgrunder som man har tänkt på länge.
Enligt Peter Smith i boken An Introduction to Knowledge Engineering kan
kunskapsinsamling ske på tre olika sätt (Smith, 1996):
1. Skrivna källor
2. Intervjuer
3. Observationer
2.3.1 Skrivna källor
Skrivna källor är till exempel manualer, regelverk och vetenskapliga rapporter.
Skrivna källor bör inte användas direkt för att skriva regler utan mer som bakgrundsinformation
och som förberedelser inför intervjuer. Ett väl genomfört
arbete med de skrivna källorna kan spara mycket tid i intervjufasen.
2.3.2 Intervjuer
Intervjuer är den vanligaste och viktigaste källan vid kunskapsinsamling. Syftet
med intervjun är att få information från experten som sedan kan skrivas ned som
regler i ett expertsystem. Det är viktigt att det är en intervju och inte en diskussion
då en sådan är ineffektiv. Intervjun kan vara ostrukturerad eller strukturerad. En
ostrukturerad intervju kräver mindre förberedelser än en strukturerad, men det är
svårt att inte övergå till diskussion och att få med allt som var tänkt från början.
Strukturerade intervjuer kan delas in i tre steg. Först berättar kunskapsingenjören
om ämnet och hur intervjun är upplagd. Sedan kommer frågefasen där kunskapsingenjören
frågar experten. Sist kommer återföringsfasen där kunskapsingenjören
återberättar vad experten har sagt för att kontrollera att det stämmer.
Vid en strukturerad intervju kan flera olika intervjutekniker användas (Smith,
1996).
1. Föreläsning – i denna teknik ges experten ett ämne av kunskapsingenjören.
Experten ska förbereda och hålla en 15–20 minuter lång föreläsning för
kunskapsingenjören.
2. Tjugo frågor – kunskapsingenjören ställer frågor till experten som bara får
svara ja eller nej. Detta är ett sätt att snabbt få ett grepp på området.
3. Återföring – experten beskriver en procedur för kunskapsingenjören, som
sedan ska återberätta den. Detta upprepas tills experten är nöjd.
4. Provocerande intervjuer – är avsedda att stimulera expertens svar genom att
presentera bilder eller data från tidigare intervjuer eller tidigare händelser.
5. Introspektiva intervjuer – kunskapsingenjören presenterar ett antal exempel
på situationer som experten sedan får förklara hur han skulle lösa.
6. Retrospektiva intervjuer – kunskapsingenjören presenterar ett antal verkliga
situationer som experten har varit utsatt för. Experten förklarar hur han
gjorde.
24 VTI meddelande 902