Textdel - Ålands Hälso- och Sjukvård

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

2010 

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

INNEHÅLL 

Inledning 4 

Styrelsen 5 

Hälso- och sjukvård 6 

Administration 

och försörjning 26 

Verksamhetsmål 2010 32 

BILAGOR: 

Bokslut 1-21 

Verksamhetsstatistik 1-19 

Personalberättelse 1-15 

Layout: Anette Korpi 

Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

ÅLANDS HÄLSO 

INLEDNING 

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ansvarar för den offentliga hälso- och sjukvården 

på Åland, omfattningen på verksamheten bestäms av den budget som landskapsregeringen 

fastställer. De ekonomiska problemen i omvärlden har påverkat 

även Finland och Åland vilket 2010 föranledde landskapsregeringen att vidta 

akuta åtstramningar vilket drabbade ÅHS. De resurser som landskapet avsätter 

till sjukvård skall användas så att de gör största möjliga nytta, vilket gör att 

prioriteringar är nödvändiga. Vid prioriteringar finns tre viktiga principer; människovärdesprincipen, 

behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. 

De två förstanämnda uppfattas ofta som naturliga inom 

en sjukvårdsorganisation, men inte alltid den sistnämnda. Kostnadseffektivitetsprincipen 

innebär att det inte är etiskt riktigt att använda resurserna till 

en verksamhet om det finns ett alternativt användningsområde som genererar 

mer patientnytta. Arbetet med att göra ovanstående principer kända och 

accepterade har påbörjats under 2010. 

En arbetsgrupp för en reviderad organisation och reglemente tillsattes av ÅHS 

styrelse den 27.11.2009 och har arbetat under hela 2010. Arbetsgruppens målsättning 

var att uppnå ett tydligare ledarskap och ansvar för verksamhet och 

ekonomi inom ÅHS. Ett led i förverkligandet av detta är införandet av klinikvisa 

verksamhetsuppföljningar där den multiprofessionellt sammansatta klinikledningen 

träffar ÅHS-ledning i en direktdialog, dessa har tagits emot mycket 

positivt. Arbetet i det nya organet samarbetskommittén påbörjades under året 

och bör fortsatt utvecklas. I ledningen för ÅHS har personförändringar skett på 

såväl förvaltningschefbefattningen som vid chefläkar- och vårdchefstjänsten. 

Bemanningssituationen har förbättrats under året då vissa strategiska rekryteringar 

kunnat genomföras och kan som helhet betecknas som god, även om 

vissa kritiska sektorer finns. En handlingsmodell för tidig intervention och 

minskning av sjukfrånvaro inom ÅHS har tagits fram. 

En verksamhetsförändring under året var stängningen av en långvårdsavdelning, 

stängningen motiverades med att det fanns ett antal patienter som vårdades på 

en vårdnivå som inte ansågs optimal. Ett antal verksamheter har centraliserats 

för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet, t.ex. studerandehälsovården 

och södra Ålands mödrarådgivning. En principiellt intressant verksamhetsförändring 

som genomförts är att vårdavdelningar och mottagningar fått ett 

ökat ansvar för provtagningsverksamheten, prover tas av vårdpersonal istället 

för av särskild personal från laboratoriet. Arbetsinsatsen och därmed kostnaden 

belastar då den som initierar förbrukningen vilket gagnar ett adekvat prioriteringsarbete. 

Ett flertal nya verksamheter har initierats, planerats och delvis påbörjats under 

2010. Här kan nämnas fosterscreening, aortascreening, sammanhållen hemvård, 

hemrehabilitering och försäljning av förlossningar. Plan för säker läkemedelsbehandling 

har upprättats klinikvis. 

Ett ekonomiskt överskott skapades under året, vilket ökar möjligheterna att 

göra nödvändiga investeringar och nysatsningar inom olika verksamhetsområden. 

Personalen gör ett utomordentligt arbete och vården är generellt av hög kvalitet 

och tillgängligheten är god men det finns eftersatta områden där vi måste bli 

bättre, en stabil ekonomi gör detta möjligt. Jag vill tacka all personal för det 

goda arbetet som genomförts 2010 och som gör att vi är väl rustade att klara de 

nya utmaningar som vi står inför 2011. 

Peter Rask 

Förvaltningschef 

4

- OCH SJUKVÅRD 

STYRELSEN 

Landskapsregeringen beslöt den 21 april 2010 enligt 5 § LL om hälso- och sjukvården att utse följande personer till styrelsen 

för Ålands hälso- och sjukvård för perioden 26.04.2010 -31.12.2011. 

Ordinarie ledamot Personlig ersättare 

Torbjörn Björkman, ordförande Gunnar Jansson 

Jan Salmén, viceordförande Henry Lindström 

Ulla-Britt Dahl Raija-Liisa Eklöw 

Gun Carlson Runar Karlsson 

Roger Jansson Eva Dahlén 

Gun-Mari Lindholm John Hilander 

Camilla Gunell Rolf Söderlund 

Styrelsen har sammanträtt 14 ggr under året (2009: 15 ggr) 

och behandlat 123 ärenden (2009: 163) 

Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga tjänstemännen i ledningsgruppen har 

närvaro- och yttranderätt. Lagtingsledamoten och landskapsläkaren har närvaro- och yttranderätt så också de fackliga 

huvudorganisationernas (AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter, vilka har varit närvarande vid de flesta 

sammanträden. 

Rekryteringar och organisationsförändringar har förutom sedvanligt budgetarbete präglat styrelsens arbete 2010. Under året 

har förslag till ett nytt reglemente och organisation utarbetats och kommer att tas i bruk 2011. Även en ny ÅHS lag är under 

beredning. En organisation av ÅHS storlek behöver ett tydligt regelverk och modern lagstiftning för att kunna bedriva en 

effektiv sjukvård till gagn för den åländska befolkningen. 

Styrelsen har efterlyst strukturella förändringar inom organisationen som också till en del påbörjats. Servicen till befolkningen 

ska trots det inte försämras. Styrelsen har bl.a. som målsättning att ha kvar skärgårdsberedskapen på en rimlig nivå samt 

bibehålla Godby hälsocentral som en servicepunkt för invånarna på norra Åland. 

De ekonomiska målsättningarna för ÅHS uppfylldes väl för år 2010. Budgetdisciplin och kostnadsmedvetenhet resulterade i ett 

överskott på 3,3 miljoner €. Överskottet på kostnadssidan kommer att återinvesteras i ÅHS verksamhet. 

Samarbetet med ledningsgruppen och inom styrelsen har fungerat bra. Det är en förutsättning för att kunna utvecklas och 

ro framtida reformer i land. I egenskap som ordförande för styrelsen har jag försökt framhålla vikten av gott samarbete 

och det ska förhoppningsvis vara en ledstjärna på alla nivåer inom organisationen. En implementering av reglemente och 

organisationsförändring är en av de stora utmaningarna för år 2011 och kommer att kräva ett fungerande samarbete på alla 

nivåer. 

Bland investeringarna är den sista etappen av psykiatribygget i sitt slutskede. Nya projekt är under beredning. De projekt som 

ännu återstår är bl.a. ombyggnad av medicinavdelningen och geriatriska kliniken, en ny IVA-enhet samt läkemedelscentral. 

De tills nu genomförda byggprojekten har varit nödvändiga och med dem står vi väl förberedda för framtiden. 

Till sist vill jag rikta ett stort tack till personalen för det gångna året. 

Torbjörn Björkman 

Styrelseordförande 

5

HÄLSO- OCH SJ 

ALLMÄNT 

CHEFLÄKARENHETEN 

Chefläkaren är chef för klinikcheferna, chefen för läkemedelscentralen, 

laboratorie-enheten, socialkuratorerna, sjukhusläkarna, primärvårdens 

medicinskt ansvariga läkare, en kvalitetssamordnare och två sekreterare. 

Chefläkaren har under året fattat 586 beslut i olika löne- och personalärenden. 

Det har varit flera personbyten på chefläkarposten år 2010. Peter Rask 

tillträdde som ordinarie chefläkare efter att Kai Fagerströms vikariat 

avslutades i mars 2010. Peter Rask avgick i september för att i stället axla 

rollen som förvaltningschef. Därefter har flera tjänsteinnehavare innehaft 

chefläkartjänsten. Tjänsten som chefläkare utlyses i december 2010. 

Under året har en patientenkät utvecklats i syfte att öka kvaliteten i mötet 

mellan vårdtagare och vårdgivare. Införandet av dataprogrammet Flexite har 

gjort att kvaliteten i avvikelsehanteringen under året har kunnat höjas. 

Inom chefläkarkansliet har arbetet med en kontinuerlig hantering av anmälningsärenden 

från patienter, anhöriga och patient- och klientombudsmannen 

fortsatt. 

Arbetet fortsätter när det gäller utvecklingen och uppföljningen av ingångna 

avtal och upprättandet av nya avtal med vårdleverantörer, samt ramavtal med 

serviceleverantörer. 

Under året hållits 13 protokollförda klinikchefsmöten där man t.ex. diskuterat 

kvalitetsarbete och avvikelserapportering i Flexite, ekonomi och budget, såsom 

t.ex. vård utom Åland, men även provtagning på avdelningarna och kötider 

för vård. Chefläkaren har också regelbundet deltagit i vårdchefens möten med 

överskötarna. 

AT-läkarnas placering på Åland har börjat struktureras upp och tillströmningen 

av AT-läkare har varit betydligt jämnare än tidigare år. Den osäkra bemanningssituationen 

på kirurgienheten har stabiliserats i och med rekrytering av två nya 

ortopeder. Detta har fått till följd att de ortopediska operationsköerna minskat 

under slutet av året. 

En kvalitetssamordnare är ordinarie anställd på heltid från hösten 2010 för att 

bl.a. förbättra kvalitetsarbete, riskhantering och avvikelserapportering. Under 

året har det varit fortsatt omfattande satsning på HHR-utbildning (hjärt-hjärnräddning) 

för alla anställda på ÅHS. 

En dialog för att förändra processen vid laboratorieprovtagningar inom ÅHS 

påbörjades under året och gav till resultat att proverna alltmer i huvudsak tas 

på avdelningarna. 

Ett nytt reglemente för ÅHS har varit under intensiv bearbetning av den s.k. 

ROR-gruppen och tanken är att det nya reglementet ska sjösättas under våren 

2011. Syftet är bl.a. att tydliggöra organisationen och avskaffa den dubbla 

linjeorganisationen. Detta kommer givetvis att påverka chefläkarenheten 

kommande år. 

6

UKVÅRD 

OBDUKTIONSVERKSAMHETEN 

Antalet obduktioner under 2010 fortsatte i volym att vara i samma omfattning som de senaste åren med 38 stycken 

rättsmedicinska och fem stycken medicinska obduktioner. 

SJUKHUSBIBLIOTEKET 

Verksamheten vid sjukhusbiblioteket sköts som en köptjänst där ÅHS är köpare och Mariehamns stad säljare. Verksamheten 

upprätthålls av stadsbiblioteket och regleras av ett avtal mellan ÅHS och stadsbiblioteket. Avtalet utvärderas en gång per år. 

Möjligheten att köpa bibliotekstjänster grundar sig på den åländska bibliotekslagen. 

Biblioteket har under 2010 varit bemannat endast tisdagar p.g.a. minskande användning av biblioteket samt av ekonomiska 

skäl. Till bokvagnsronderna har fler böcker köpts in, samt en läsplatta. Totalt ökade utlåningen 2010 till 1 432 jämfört med 

år 2009 då de var 1 237. Under året inköptes 76 böcker. Fortsättningsvis finns en Internet-dator i biblioteket för patienternas 

ärenden. Den är i regelbundet bruk. Förutom böcker och läsplatta har patienterna lånat talboksspelare och talböcker. 

SOCIALKURATORERNA 

Ur ett personalperspektiv har året 2010 varit ett stabilt år med samtliga tjänster besatta. 

Under året har socialkuratorerna statistikfört patientbesöken elektroniskt och har då kunnat se att gruppen haft dryga 1 500 

patientbesök, varav ca 80 % gällde inneliggande patienter och ca 20 % öppenvårdspatienter. Två intensivare perioder kan 

tydligt ses i statistiken, under januari till mars samt juli till och med september är besöksantalet högre än andra perioder 

under året. 

Under hösten 2010 inleddes en kartläggning om behovet av socialkurator inom primärvården. Kartläggningen fortsätter under 

år 2011. 

Arbetet med att utveckla informationsmaterial har fortsatt under året. Under våren arbetade socialkuratorerna tillsammans 

med cancersjukskötaren och sjukhusprästen fram broschyren ”Råd till anhöriga vid dödsfall”. Under hösten togs broschyren i 

bruk. 

Eftersom socialkuratorerna verkar inom många av ÅHS’ verksamhetsområden har man under året arbetat med att utveckla och 

förbättra samarbetet med dessa. Detta har genomförts genom olika samarbetsmöten med bland annat FPA, Pensions Alandia 

och kommunala socialarbetare vilka handhar platser på De Gamlas Hem, men även genom studiebesök, så som besök på ÅUCS 

och socialarbetarkollegorna där samt besök på Sunnanberg vårdhem. 

Socialkuratorerna har även deltagit i utbildning om medicinsk rehabilitering som FPA anordnat i samarbetet med ÅHS. 

Under året har socialkuratorerna deltagit i äldreomsorgsmässan i Stockholm som detta år hade temat bemötande. 

7

BASENHETER 

med direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter 

AKUTENHETEN 

Akutenhetens verksamhet har följt tidigare riktlinjer. Akutmottagningen hade drygt 10 000 

patientbesök under året, vilket är en viss ökning jämfört med året innan. De största 

patientvolymerna representerades av internmedicinsk (45 %) och kirurgisk (39 %) problematik. 

Icke-ålänningar utgjode 12 % av patienterna. Belastningen på mottagningen varierade som vanligt 

mycket över tid. De punktstängningar som skedde inom olika verksamheter under året gav sig till 

känna på akutenheten genom hög belastning av patientgrupper hörande till dessa områden. 

Akutvårdsavdelningen, med fem observationsplatser, har används flitigt. Sammanlagt 

684 vårddygn har registrerats. Tanken är att dessa platser i första hand ska nyttjas för 

korttidsobservation och behandling av patienter som med stor sannolikhet kan skrivas ut inom 

24 timmar. Det finns en ökande tendens att felutnyttja dessa platser som buffert för övriga 

enheter p.g.a. platsbrist på vårdavdelningarna, men man strävar kontinuerligt till att renodla 

akutvårdsavdelningens verksamhet. 

En av enhetens två ordinarie läkartjänster är fortsatt vakant. Läkarbemanningen har ändå, genom 

duktiga vikarier med både längre och kortare förordnanden, varit stabil. Petter Westerberg 

var t.f. klinkchef fram till 31.08.2010 och blev därefter ordinarie. På sjukskötarsidan har 

bemanningssituationen fortsättningsvis varit stabilt god. 

Tillsammans med Mariehamns stads räddningsverk har satsningen på en formalisering av 

ambulansmännens utbildning och delegeringar fortsatt under året. Två utbildningsdagar med 

ett varierat och uppskattat teoretiskt och praktiskt program ordnades under vår och höst. Man 

införde en ny delegering; Cyanokit prehospitalt vid rökgasintoxikation. Delegeringstentamen 

ordnades i slutet av året. Samarbetet med Mariehamns stads räddningsverk fortsatte också genom 

den ambulansgrupp, med representanter från akutenhetens och räddningsverkets personal, som 

träffades fortlöpande under året. 

Helikoptergruppens arbete att utveckla ÅHS helikopterverksamhet fortsatte under året. 

Gruppen fick förstärkning av en anestesiläkare med tidigare gedigen erfarenhet av luftburna 

patienttransporter. Kompetenskraven för helikopterskötarna omdefinierades och godkändes 

av ledningsgruppen. Ett gott samarbete med transportkoordinatorn har inneburit en avsevärd 

avlastning avseende planering, samordning och logistik vid transporterna. 

Utöver primäruppdragen (ca 30), med personal från räddningsverket som följeslagare, 

genomfördes 179 sekundärtransporter med sjukskötare från ÅHS helikopterjourgrupp som 

följeslagare. Av sekundärtransporterna klassades 43 som akuta. 

Som en del i det pågående HHR-projektet (hjärt-hjärn-räddning) startade i mars 2010 en 

hjärtstoppsgrupp bestående av jourhavande läkare och en sjukskötare från akutenheten. Denna 

grupp tillkallas vid alla intrahospitala hjärtstopp. Uppdragen utanför akutenheten har under året 

varit fem stycken. 

På enheten har under året hållits två interna utbildningsdagar. ATSS-fakulteten (Akut Traumasjukvård 

för Sjuksköterskor) har hållit utbildning med deltagare från andra sjukvårdsdistrikt. 

På avdelningen har hållits traumaövningar. Uppdragsutbildning med primärvården och Öppna 

högskolan är ett fortgående arbete som fortsätter under 2011. Slutligen kan nämnas att 

akutenheten stod som arrangörer för ÅHS julfest, 20 november, som i den ekonomiska krisens 

skugga ordnades i form av en ”spargala”. 

8

BARN- OCH UNGDOMSENHETEN 

Personalsituationen 

Enheten ha fortfarande en vakant läkartjänst, men med en god tillgång till vikarier, vilket innebär att verksamheten har 

kunnat drivas med full kapacitet. Däremot finns fortfarande ett stort behov av sjukskötare med barnspecialisering. 

Patientsituationen 

Mottagningsverksamhetens volymer motsvarar tidigare år. Avdelningens vårddygn har minskat marginellt men kan inte 

ytterligare decimeras. Efterfrågan på allt mer komplicerad och intensiv sjukvård är konstant. Behovet av avdelningsvård 

kommer att öka p.g.a. att ätstörningsvården tagits hem. Ett externt vårdlag bemannat av öppenvården har i hemmet 

omhändertagit en kroniskt sjuk patient med medicinsk ledning från barn- och ungdomsenheten. 

Kösituationen är fortfarande utmärkt, d.v.s. det finns i praktiken inga köer för högprioriterad vård. 

Barn- och ungdomsenheten har utökat allergitestning, s.k. pricktestningen både kvantitativt och kvalitativt. 

Målet att förbättra tillgängligheten för sjukskötarkonsultationer angående obstipation (förstoppning) och uppgörande av ett 

obstipationsprogram har delvis uppnåtts. Vårdprogrammet är ännu inte färdigställt. 

Antalet mottagningsbesök på barn- och ungdomsenheten var 3 722, telefonbesöken 940. Antalet mottagningsbesök på Treat 

var 387. Vissa besök bokförs utanför Treat (musikterapi, barnmottagningen). Antalet konsulterande besök på BB var 374 

(fortfarande bokförs inte ca 200 besök). 

Samarbetet mellan barn- och ungdomsenhetens läkare, rehabiliteringsoch fysiatrienhetens tal-, ergo- och fysioterapeuter 

samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningens psykolog och läkare, den s.k. BUF-verksamheten, har ytterligare fördjupats 

och verksamheten har implementerat de nya rön och krav som FPA och gängse vård ställer på modern habiliteringsverksamhet. 

Habiliteringsplanerna görs på ett strukturerat sätt tillsammans med föräldrarna, målsättningar definieras och resultatet av 

terapierna utvärderas med s.k. GAS-skattning. 

Den länge planerade större ombyggnaden på avdelningen sköts fortsättningsvis på framtiden, vilket försämrar vårdkvaliteten 

och försämrar patientsäkerheten speciellt för de kritiskt sjuka barnen. 

Regelbundet återkommande ”hands-on-övningar” och föreläsningar för personalen från barn- och ungdomsenheten och BB 

har anordnats kring återupplivning enligt guidelines. Planeringen för de nya återupplivningsövningarna med simuleringar och 

debriefing ledde till införskaffandet av en avancerad simulatordocka för barn. Bidrag erhölls från Ålands Barnfond och Posten 

Åland. 

Barn- och ungdomsenheten samt lungmottagningen anordnade en utbildningsdag kring det nationella allergiprogrammet i 

samarbete med Filha r.f. 

Internutbildning inom ätstörningar 

startades på hösten. Klinikchefens 

slutarbete inom KBT-utbildningen är 

ett lokalt vårdprogram för restriktiva 

ätstörningar. 

Två barnskötare har vidareutbildats 

på Sahlgrenska i Göteborg, 

en barnskötare på ÅUCS inom 

neonatologi och två sjukskötare 

på Sachsska Barnsjukhuset inom 

diabetologi. 

Guldkorn under året var 

diabetesseglatsen med Albanus som 

anordnades i samarbete med Sachsska 

Barnsjukhuset för nionde året i rad 

samt träffen som diabetesskötarna 

och läkarna ordnade för de lite 

yngre diabetikerna med bowling och 

gemensam middag. 

9

BB- OCH GYNEKOLOGIENHETEN 

Läkarbemanningen på enheten har varit bristfällig p.g.a. 

föräldra- och kompledigheter i kombination med svårigheter 

att rekrytera vikarier. Vikarier anställdes för 28 veckor under 

året. Detta täckte 36 % av de ordinarie läkarnas frånvaro. 

Sammantaget var en läkartjänst obemannad hela året. 

På sjukskötarsidan var årets början färgat av flera 

långtidssjukskrivningar och graviditeter. Under året har tre 

barnmorskor varit på hospitering i två månaders perioder på 

Danderyds sjukhus i Sverige. Dessutom har vårdpersonalen 

deltagit i flera utbildningstillfällen både i Sverige och i 

riket. En barnskötare och en sekreterare har under året gått 

i pension. I maj hospiterade en barnmorska från ÅUCS på 

avdelningen. 

KIRURGIENHETEN 

LABORATORIEENHETEN 

Laboratorieenheten har under året gett ÅHS och externa kunder den 

laboratorieservice som krävs av primärvården och specialsjukvården. 

Laboratorieenheten har som tidigare år haft svårt att få vikarier för 

att täcka sjukdomsfall och vintersemestrar, vilket tidvis resulterat i 

underbemanning. Det totala antalet beställda analyser sjönk för tredje 

året i rad och stannade i år på 351 309, vilket är en minskning med 2,3 % 

jämfört med 2009. Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 

9,5 % av det totala antalet och hade minskat med 2,7 % jämfört med 

föregående år. 

Laboratorieenheten fortsatte under året med utvecklandet av 

laboratoriets kvalitetshandbok. För att förbättra olika delområden på 

enheten deltog hela personalen i arbetet med Balanserat Styrkort. Den 

enkätstudie som utfördes 2009, om hur de olika enheterna inom ÅHS 

upplever laboratorieenhetens service, analyserades och presenterades. 

I sin ständiga strävan till att försöka ”ta hem” bortskickeanalyser för att 

reducera kostnader och ge snabbare svar kunde laboratorieenheten detta 

år inte göra något, eftersom det samtidigt skulle ha gett ett merarbete 

som man inte skulle klara av med befintlig personalstyrka. 

Enhetens sparkrav inför 2011 innebär att övrig vårdpersonal inom ÅHS 

börjar ta blodprov. Laboratorieenheten ordnade därför under hösten 

utbildning i provtagning för alla intresserade. 

Laboratorieenheten anskaffade under året ett nytt instrument för protein 

elektrofores. Ergonomin förbättrades genom att installera elektronisk 

lucka i receptionen och höj- och sänkbart bord i lablandskapet. 

Mariehamns rådgivning inhyses som tidigare i enhetens 

utrymmen och sedan maj 2010 även södra Ålands 

mödrarådgivning. Papa-mottagningen har sedan tidigare sina 

lokaler på gynekologiska polikliniken och sommaren 2010 

flyttade även preventivmedelsrådgivningen för de under 25 år 

in. Starten av den planerade renoveringen sköts på framtiden 

eftersom medicinska enhetens samtidiga renovering 

uteblev. Smärre VVS-arbeten har gjorts för att möjliggöra 

kvinnomottagningen. 

Införandet av Balanserat Styrkort på avdelningen har inte 

påbörjats. Multidisciplinära samarbetsgruppen har planerat 

vårdkedjan för inkontinens med start i januari 2011. 

Kartläggning och planering av fosterscreening har gjorts, 

införandet sker sannolikt våren 2011. 

Under året har kirurgienheten erbjudit fortsatt basservice inom kirurgi, ortopedi och urologi, såväl akut som planerad. Den 

ortopediska verksamheten har kunnat öka markant p.g.a. att läkarbemanningen inom ortopedi nu stabiliserats, då tre erfarna 

ortopeder kunnat anställas. 

Under verksamhetsåret har en markant ökning av den polikliniska verksamheten skett, till stor del beroende på den ökade 

ortopediska verksamheten, men även inom urologin och allmänkirurgin. Ett annat resultat av detta är att patienter som varit 

tvungna att sändas iväg för vård utom Åland, nu kunnat behandlas inom ÅHS. 

Laboratorieenheten hade kontinuerliga möten med den medicinskt ansvariga läkaren för att diskutera olika kliniska 

problemställningar. 

10

LÅNGVÅRDSENHETEN GULLÅSEN 

Avdelning Övergårds har varit utlokaliserad till Grelsby 

sjukhus sedan 2008. Sparkraven för år 2010 har genomförts 

enligt plan genom att stänga avdelningen Övergårds den 

30.04.2010. Personalen flyttades till övriga avdelningar och 

till respiratorvården. 

Behovet av respiratorvård upphörde under året och den 

ordinarie personalen flyttades till övriga avdelningar inom 

långvårdsenheten. 

Efter stängningen har långvårdsenheten haft 72 patientplatser 

som minskades ytterligare den 01.07.2010 till 68 

platser. 

Vårdtyngden har ökat på avdelningarna samtidigt som 

patientflödet inte fungerar ändamålsenligt och det har 

funnits färre ”rörliga” platser. Långvårdsenheten har inte 

kunnat ta emot patienter i samma utsträckning och lika 

snabbt som tidigare för bl.a. rehabilitering, palliativ vård 

och utredningar. 

På kliniken finns hela tiden 10-15 patienter som kunde 

vårdas på lättare vårdnivå. I denna beräkning har man inte 

beaktat patienter med mycket hög ålder och som under flera 

år varit inskrivna på enheten och då uppenbar risk finns att 

flyttningen kan påverka deras tillstånd menligt. 

Minnesmottagningen har under året haft full bemanning med 

två geriatriker och en sjukskötare som sköter mottagningen 

som en arbetsuppgift bland många på enheten. 

LÄKEMEDELSCENTRALEN 

Patientbesöken har varit 215 stycken och 423 vårdkonsultationer 

har utförts. Därtill kommer uppföljning hos 

sjukskötare samt minnesrådgivning. Väntetiden för nybesök 

har varit 3-10 veckor. 

Tillgång till behörig personal har varit tillfredsställande. 

Sjukskötarbemanningen bör fortfarande höjas för att klara av 

patienternas ökade medicinska vårdbehov. 

Läkarsituationen har varit bra. Detta tack vare att AT-läkare 

numera gör ca fem veckor av sin primärvårdsplacering 

inom geriatriken vilket har givit långvårdsenheten ett bra 

läkarflöde. 

Patienter med speciella behov, t.ex. med diagnosen 

Huntington, ökar. Dessa kräver mycket individuella insatser 

av personalen, varför bemanningen tidvis måste höjas för att 

vårdkvaliteten ska kunna garanteras. 

Plan för säker läkemedelsbehandling har slutförts på 

långvårdsenheten i april 2010. ”Gullåsens framtid-gruppen” 

slutförde sitt arbete i april 2010. Inga slutliga beslut har 

tagits vad gäller nybyggnation/renovering. Ett pilotprojekt 

har påbörjats på enheten vars syfte är att se hinder och 

möjligheter som kan genomföras med nuvarande resurser och 

lokaler. Rehabiliteringsavdelningens personal är inkopplad i 

projektet. En del av långvårdsenhetens och rehabiliteringsoch 

fysiatrienhetens personal var på studiebesök i december 

till Uleåborgs Stadssjukhus (Geriatriska kliniken). 

Totalt har läkemedelsframställningen ökat med ca 34,8 % jämfört med 2009. Den nedgång som kunde ses i läkemedelsframställningen 

under 2009 gällde i första hand cytostatikadosberedningarna och var troligtvis tillfällig. Antalet är nu 

åter på ungefär samma nivå som år 2008 och tidigare. Till 56 utdelningspunkter inom ÅHS levererades under året 35 834 

beställningsrader vilket är en minskning med ca 1,9 % jämfört med 2009. Omsättningen under året var 2 352 452 euro vilket är 

en minskning med 1,5 % jämfört med året tidigare. Ca 74 238 förpackningar distribuerades under året till enheterna vilket är 

en ökning med ca 29,6 % från föregående år. Den stora ökningen beror troligen på att förpackningsstorlekarna har ändrats. 

De läkemedel som under året kasserats vid läkemedelscentralen utgjorde ca 6,9 % av lagervärdet vilket var 365 108 euro (år 

2009 var kasserade läkemedel ca 4,8 % av lagervärdet). Att andelen läkemedel som kasserades vid läkemedelscentralen under 

året var betydligt högre än år 2009 beror på att flera dyra läkemedel som lagras vid läkemedelscentralen blev föråldrade 

under året. Kostnaderna för kasserade läkemedel från enheterna utgjorde ca 2,6 % av omsättningen. Summan för föråldrade 

läkemedel ute på enheterna minskade med 35,4 % jämfört med 2009 vilket är en betydande minskning. Målsättningen att 

minska andelen läkemedel som blivit föråldrade ute på enheterna kunde därmed delvis uppnås. 

Den övergripande målsättningen var liksom de senaste åren att åtgärda de brister som påvisades vid Fimeas (tidigare 

Läkemedelsverket) inspektion hösten 2007. I detta arbete ingår även att utveckla verksamheten så att den uppfyller de krav 

som finns i Fimeas föreskrift 7/2007 ”Sjukhusapotekets och läkemedelscentralens verksamhet” som trädde i kraft redan år 

2008. 

Under flera år har påtalats att personalen bör utökas framförallt för att stärka grundbemanningen men också för att kunna 

fullfölja ovanstående arbete. Detta blev förverkligat då en ordinarie farmaceuttjänst inrättades under våren. Den planerade 

undervisningen/informationen om läkemedelshantering samt visitationer av avdelningarna har dock ännu inte påbörjats. 

För personalen anordnades internt en skolningseftermiddag. Målsättningen att anordna minst två skolningstillfällen uppnåddes 

därmed inte. Arbetet med att klargöra ansvarsfördelningen inom enheten i enlighet med Fimeas föreskrift 7/2007 påbörjades. 

Under år 2009 anslöt sig ÅHS till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt upphandlingsring i vilken även Satakunda sjukvårdsdistrikt 

ingår. Den första gemensamma upphandlingsperioden började 01.01.2010. Nya rutiner för upphandlingen krävde extra resurser 

och innebar merarbete, speciellt under första delen av året då en stor del av läkemedelsurvalet byttes ut. 

11

Vid inspektionen av läkemedelsverket år 2007 framkom att det finns brister i läkemedelscentralens utrymmen. Det finns 

instruktioner, direktiv och regelverk för hur lokaliteter måste vara utformade för att uppfylla dagens krav. Dagens lokaliteter 

är både trånga och föråldrade och utrymmen för vissa speciella verksamheter saknas. För att uppnå de krav som gäller 

bör lokaliteterna förnyas genom att byggas till/om eller genom nybyggnation. Under året påbörjades planeringen för 

läkemedelscentralens nya utrymmen. 

MEDICINENHETEN 

Produktionen av sjukvårdstjänster ligger fortsättningsvis på ungefär samma nivå som tidigare, vilket är förväntat då 

bemanningen varit densamma som tidigare år. Användning av vikarier och konsulter har liksom tidigare varit nödvändig. 

Personalsituationen i sin helhet har varit tillfredsställande. Nuvarande lokaler på avdelning och poliklinik har dock inte varit 

tillfredsställande. 

MEDICINSKA AVDELNINGENs omoch tillbyggnad har inte ännu kommit igång. Nuvarande utrymmen är, med tanke på 

patientsäkerhet, såsom t.ex. smittorisk, trivsel och ergonomi, inte ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs idag. 

Avdelningens 30 vårdplatser kan inte utnyttjas effektivt och bristen på enkelrum har inneburit att badrummet och korridoren 

alltför ofta har använts som patientplatser. Hjälpmedel finns, t.ex. liftar, men i många utrymmen är det omöjligt att använda 

dessa vilket gör det trångt och svårarbetat. 

Strävan efter ”rätt patient på rätt vårdnivå” har inte kunnat verkställas främst p.g.a. långa väntetider, tre-fyra veckor, 

till rehabiliteringsplatser och brister i kommunernas möjligheter att erbjuda behövlig hjälp. Till avdelningen har skrivits in 

patienter som inte behöver sjukhusvård utan vars största bekymmer har varit ”ohållbar hemsituation”. 

Gällande vårdpersonalen har tjänsterna till största delen av året varit besatta med kompetent personal som också har deltagit 

i olika, mest interna, utbildningar. Ojämnheten i avdelningens bemanning av sjukhusläkare har tidvis stört kontinuiteten och 

påverkat patientsäkerheten och vårdkvaliteten negativt. 

Medicinska avdelningen har handlett både vård- och medicinstuderande samt läkare i AT- tjänstgöring. En del har efter sin 

praktikperiod sökt arbete på avdelningen och med tanke på rekrytering har det varit viktigt att ta väl hand om de studerande. 

Trots goda arbetsinsatser av personalen nåddes budgetmålet inte. 

MEDICINSKA POLIKLINIKEN 

Verksamheten vid ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN har fortlöpt som tidigare förutom för De Gamlas Hem, Sunnanberg 

Vårdhem och Trobergshemmet, som skött doseringen för sina klienter. 

Två stycken coagucheck-mätare har lånats ut för hemtester. Antalet patienter var 662 stycken varav 495 var mellan 65-85 år. 

Medicinska polikliniken på rekreationsdag. 

12

Vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN ges behandlingar till patienter med sjukdomar inom reumatologi, gastroenterologi, 

hematologi, endokrinologi och infektionssjukdomar t.ex. Borrelia. Mottagningen utför även lumbalpunktioner, 

sternalpunktioner samt biopsier. 

Den intravenösa Borrelia behandlingen har minskat något under året, då läkemedel istället ges i tablettform. Cirka 2 000 

behandlingar har givits under året. 

DIETISTMOTTAGNINGENs verksamhet har fortsatt med stor variation i kostbehandling beroende på bl.a. ålder och diagnos. 

Under första halvåret inleddes gruppinformation för patienter med cancer och deras anhöriga. Tre informationstillfällen 

hölls med temat ”Kost vid cancer”. Dietistmottagningen har även varit delaktig under temat kost för livsstilsmottagningens 

gruppverksamhet under hösten. 

Vårdprogrammet för obesitaskirurgi (överviktskirurgi), som dietistmottagningen var delaktig i utarbetandet av under 2009, har 

tagits i bruk vilket gett en strukturerad pre- och postoperativ kostrådgivning. 

En dietiststuderande hade sin verksamhetsförlagda utbildning vid dietistmottagningen under tre veckor i maj. Det var 

en trevlig erfarenhet och efter positiv respons kommer ytterligare en dietiststuderande från Göteborgs universitet att få 

handledning vid dietistmottagningen under våren 2011. 

Under våren deltog dietistmottagningen vid en CeFam-kurs om kognitivt förhållningssätt i arbetet som dietist. Kursen var 

mycket intressant och lärorik. 

Dietistmottagningen har fortsättningsvis närvarat vid nätverksmöten för dietister verksamma inom diabetes i Stockholm. 

Dessa möten ger mycket intressant information inom diabetesområdet, som sedan kan förmedlas vidare även till 

diabetesmottagningen. 

Externa föreläsningar har hållits även i år, bl.a. för patientföreningar. 

Arbetet med den nybildade arbetsgruppen Näringsrådet inleddes genom ett första möte med avdelningsskötare från 

vårdavdelningar och hemsjukvårdens distrikt. Mötet resulterade i en kartläggning av hur nutritionsbehandling inom ÅHS 

bedrivs. På sikt är målet att ta i bruk de nya rekommendationerna för sjukhuskost. 

På ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETESMOTTAGNINGEN har diabetesskötare från primär- och specialsjukvården deltagit vid 

diabetesdagarna i Lund. Handledningstillfällen för sjukskötare vid medicinska avdelningen har inletts av diabetesskötare. 

Läkare under specialistutbildning har handletts vid diabetesmottagningen. Ökad teknisk utveckling har skett på mottagningen 

med kontinuerliga glukos-sensoreringar och ins.pumps-starter. Mottagningen har arbetat med en fortsatt administrativ 

uppdatering för statistik per besök och patientantal. 

I övrigt har verksamheten fortgått som tidigare med ett ökande antal patienter. 

På ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har kateterfri 24-timmars pH-mätning införts under året, vilket är lindrigare för patienten. 

Ny utrustning har även införskaffats för användande av koldioxid istället för luft i samband med kolonoskopier, vilket minskar 

obehag efter undersökning. 

Antalet genomförda undersökningar är väsentligen oförändrat men köerna har ökat ganska påtagligt under senare år. 

HJÄRTMOTTAGNINGEN har, som ett led i att minska utgifterna för bortremitterade patienter, tagit hem alla pacemaker och 

ICD kontroller. De flesta pacemakeroperationer utförs nu vid ÅHS. Nästa år blir det aktuellt att inoperera primärprofylaktiska 

ICD. 

Hjärtmottagningen har etablerat kontakt med Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) för att förkorta väntetiderna samt minska 

kostnaderna för förmaksflimmerbehandlingen. Väntetider har minskat drastisk från ett-två år på Uppsala Akademiska Sjukhus 

till nuvarande två-tre månaders väntetid på ÅUCS. 

Belastningen på hjärtmottagningen är väsentligen oförändrad. Remisserna till hjärtultraljuds undersökningarna har minskat 

något. Utbildning och handledning har påbörjats för hjärtsjukskötare som i framtiden ska utföra vissa pacemakerkontroller. 

HUD- OCH NEUROLOGIMOTTAGNINGEN har under 2010 verkat i sina nya ändamålsenliga lokaler. Som tidigare år har 

remissflödet ökat, speciellt till neurologmottagningen, där flödet varit större än tillgången till läkartider vilket har lett till 

långa väntetider. 

Hudmottagningen har under delar av året varit haltande p.g.a. brist på hudläkare. Patienterna har fått vänta länge för att få 

en hudläkartid. 

13

Antalet konsulterande hudläkare har under året varit fem stycken. Läkarna har haft 42 mottagningsdagar med 962 

patientbesök. Neurologen har haft mottagning 25 dagar och tagit emot 430 besök. Sjukskötaren har under året haft 630 

patientbesök och utfört de ordinerade behandlingsordinationerna. 

P.g.a. ökad arbetsbörda med många olika behandlingsformer är behovet stort av en ny sjukskötartjänst på hud- och 

neurologmottagningen. 

Mottagningen har varit stängd sju veckor under året. 

Vid LUNGMOTTAGNINGEN omhändertas patienter som lider av lungsjukdomar och sömnapné. 

Under året har allergiverksamheten ytterligare utvecklats i samarbete med barn- och ungdomsenheten. Arbetet med 

förbättrade vårdkedjor vid omhändertagande av lungsjukdomar har fortsatt i samarbete med primärvårdsenheten. 

Verksamheten vid MAG- OCH TARMMOTTAGNINGEN har fortgått som tidigare med cirka fem arbetstimmar/vecka. Mer än så 

är inte möjligt att avsätta för att ta hand om denna patientpopulation utöver den endoskopiska verksamheten. IBD-studien 

i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala fortgår och ett flertal studier där åländskt patientmaterial ingår har 

presenterats i samband med kongresser inom och utanför Sverige. 

Vid NJURMOTTAGNINGEN ser man på dialyssidan en tredubbling av hemodialyspatienter. Behandlingarna har ökat från 700 

år 2007 till 2 045 år 2010 (se separat diagram). Mottagningen har ändå lyckats hålla personalstyrkan nere, nu kan även 

dialyspatienter skötas av två sjukskötare med specialutbildning. Nyrekrytering för nya dialysskötare sker kontinuerligt. 

Dialysbehandling sedan starten 1980. 

Verksamheten på REUMAMOTTAGNINGEN har fortsatt som tidigare med en jämn tillströmning av nya patienter. 

Remisskvaliteten ha klart förbättrats och kanske mottagningen så småningom kan nå rätt vårdnivå. Samarbete med 

rehabiliteringsoch fysiatrienheten fortsätter och mottagningen kan med glädje konstatera att patienter med behov av 

ortopediska åtgärder snabbare fått hjälp på hemmaplan. Adekvat fotvård saknas dock fortfarande. 

De biologiska läkemedlen har revolutionerat behandlingen av reumatiska sjukdomar vilket också återspeglas i verksamheten. 

Antalet behandlingar har ökat helt i enlighet med nationella och internationella rekommendationer. Patienternas livskvalitet 

förbättras betydligt vilket återspeglas i fortsatt arbetsförmåga och mindre utnyttjande av övriga sjukvårdsresurser. 

14

ONKOLOGISKA VERKSAMHETEN 

Onkologiska-hematologiska verksamheten har fullföljt sitt uppdrag att erbjuda specialistvård genom onkologkonsulter från 

Akademiska sjukhuset i Uppsala två dagar i veckan och läkare från medicinska enheten (specialister i inremedicin alternativt 

ST-läkare) som tjänstgjort på heltid. Till stora delar har det fungerat bra med onkologkonsulterna, men kontinuiteten har 

blivit lidande. 

Hematologpatienterna har skötts av läkare från medicinska enheten. P.g.a. avsaknad av specialist i hematologi har vid behov 

universitetskliniker konsulterats. 

Verksamhetens vårdmiljö är välanpassad till patienternas behov och arbetsmiljön för personalen är trivsam i funktionella 

utrymmen. Sjukskötarbemanningen, med kompetent personal, har varit stabil under året. Samtliga sjukskötare har deltagit i 

seminarier och utbildningsdagar både i Sverige och i riket. Internutbildningen har genomförts av onkologkonsulterna i form 

av föreläsningar inom området onkologi. Personalgruppen har under året arbetat med Balanserat Styrkort och kvalitetsförbättringar 

inom verksamheten. 

Patientflödet har ökat och behandlingsmöjligheterna utvecklas i snabb takt, detta kräver större resurser. 

OPERATION-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSENHETEN 

Inom enheten har arbetet, förutom det direkta patientarbetet, 

fokuserats på kvalitetsutveckling. Det har bl.a. 

inneburit att projekt har startats för att öka patientflödet 

på operation, utveckla personalutbildningen på IVA och 

uppvaket, uppgöra läkemedelsplaner i enlighet med 

planen för ”Säker läkemedelsbehandling” samt utveckla 

olika riktlinjer för den kliniska verksamheten. Arbetet 

med förbättringen av den psykosociala arbetsmiljön på 

avdelningen har fortsatt för att ytterligare förbättra 

arbetsmiljön inom verksamheten. Under året har två 

anestesiläkare anställts på heltid på enheten, med en ökad 

stabilitet i läkarbemanningen som följd. Medarbetarsamtal 

har hållits kontinuerligt under året. 

På OPERATION OCH ANESTESI har under året 2 204 

patienter opererats, således en knapp minskning jämfört 

med 2009. Från juni t.o.m. slutet av september fanns 

det ingen ordinarie ortoped men under hösten har två 

ortopeder anställts, varefter antalet ortopediska ingrepp 

har ökat. Under året har kontraktet med de mångåriga 

urologkonsulterna sagts upp. Nya konsulter har dock kunnat 

rekryteras. 

Under slutet av året påbörjades operationskonferenser för 

alla opererande enheter varje fredag för att kunna utnyttja 

operationssalstid mer effektivt. Under större delen av året 

har endast tre operationsteam kunnat erbjudas, detta p.g.a. 

långtidssjukskrivningar, vårdledigheter etc. Under åtta 

veckor sommartid fanns endast två operationsteam p.g.a. 

svårigheter att rekrytera vikarier. 

INSTRUMENTVÅRDEN fortsätter att serva verksamheterna 

med instrument och deras underhåll. 

Ett 40-tal olika verksamhetspunkter spridda inom hela 

ÅHS använder enhetens tjänster. Personalen består av 

4,5 tjänster. Under året har det funnits en tilläggsresurs 

på 30 veckotimmar, delad med operation. Detta har 

inneburit verksamhet även på operationsenheten, vilket har 

underlättat och snabbat upp instrumenthanteringen. 

Den planerade investeringen av det datoriserade 

instrumenthanteringssystemet T-DOC, har inte kunnat 

genomföras p.g.a. resursbrist. Konsekvensen av detta är att 

instrumenthanteringen fortsatt inte kan kontrolleras på ett 

kostnadseffektivt sätt inom ÅHS. 

15 

Gällande HYGIENARBETET har implementeringen av 

hygienregler fortsatt i de olika verksamheterna inom ÅHS. 

Intern utbildning har hållits vid olika tillfällen, varav ett för 

läkarna. Dessutom har Ålands Vårdinstitut medverkat under 

utbildningar. Hygienskötaren har också varit behjälplig med 

utbildning inom kommunal verksamhet. 

På 14 enheter har det utsetts ansvarspersoner för hygien- och 

instrumentfrågor. I slutet av året sattes en punktmätning 

igång, som ska mäta hur de framtagna och fastslagna 

hygienreglerna efterlevs. 

Hygienarbetet inom enheten fortsätter att vara en prioriterad 

verksamhet och sjukhusinfektioner blir fortlöpande registrerade. 

Hygienkommittén har sammankommit fyra gånger under året. 

På INTENSIVVÅRD OCH ÖVERVAKNINGen vårdades 287 

patienter, varav 207 medicinska och 80 kirurgiska. Cirka en 

fjärdedel (66 stycken) av dessa var i behov av en avancerad 

intensivvård. Medelvårdtid för samtliga var 2,18 dygn och den 

genomsnittliga åldern var 63,5 år. Antalet respiratorvårdade 

patienter (21 stycken) har varit något fler än 2009, men med 

något färre totalt antal vårddygn i respirator (45 dygn). 

Intensiven har på grund av fem obesatta sjukskötartjänster 

haft en till två platser stängda på vardagarna under nio 

veckor. Arbetet med att rekrytera sjukskötare har fortgått 

under året. 

Kvalitetsarbetet med att upprätta riktlinjer för 

intensivvården har fortsatt och utvecklats under året. 

Rutiner gällande intoxikationer har utarbetats, samt rutiner 

gällande hjärt-lungräddning har uppdaterats. Ett omfattande 

arbete har fortgått för att se över och utveckla den interna 

utbildningsplanen och kompetensstegen för personalen. 

Detta med anledning av att det i Finland inte finns en specifik 

intensivvårdsutbildning för sjukskötare. 

På UPPVAKET har 1 333 postoperativa patienter vårdats och 

212 patienter givits övriga behandlingar (elkonvertering, ECT, 

CVK inläggning m.m.).

Bemanningen på uppvaket har prioriterats under året och 

har varit bemannad dag- och kvällstid hela året. Nätter och 

helger sköts akuta postoperativa patienter av IVAs personal. 

Uppdatering av vårdprogram och rutiner gällande det 

kliniska arbetet på uppvaket har fortgått under året och 

bl.a. uppdaterades vårdprogrammen gällande höft- och 

knäplastiker. 

DIALYS 

Totala antalet hemodialyser var 2 045 under 2010, en ökning 

med 315 dialysbehandlingar (+15 %), varav två akuta. Antalet 

gästdialyser har varit 31 stycken, i stort samma som under 

2009. Antal patienter i början av året var 11 stycken och i 

slutet av året 13. 

PRIMÄRVÅRDSENHETEN 

Dialysverksamheten är bemannad dagtid tisdagar, torsdagar 

och lördagar samt dags- och kvällstid måndagar, onsdagar och 

fredagar. 

Personalutbildningen har fortsatt. 

Verksamheten har planerat och fått godkänt ett projekt för 

att starta en patient i hemohemdialys. D.v.s. att patienten 

sköter dialysen hemma och ifall problem uppstår kontaktar 

antingen njurmottagningen eller en central i Helsingfors för 

hjälp. Medicinska poliklinikantalet patienter är i stort sett 

oförändrat jämfört med tidigare. 

SMÄRTMOTTAGNINGEN har under året fortsatt varit stängd 

p.g.a. svårigheter att rekrytera en specialistkompetent 

smärtläkare för kronisk smärta. 

Personalsituationen har under året varit god beträffande vårdpersonal och sekreterare på de flesta områden men vissa svårigheter 

har det dock varit att få kompetenta hälsovårdar- och barnmorskevikarier. Beträffande läkarsituationen har situationen 

varit tillfredsställande. Hyrläkare anlitades temporärt under januari. 

ROHTO-verksamheten (multiprofessionell internutbildning i workshop-format) har pågått under året. 

Områdesansvarsmodellen är genomförd så att alla distrikt har egna vårdteam bestående av läkare, sjukskötare, hälsovårdare 

och sekreterare. 

Sparbetinget, som motsvarade två veckors lön för de anställda, innebar att de båda hälsocentralerna hade enbart jourverksamhet 

en vecka under våren och en vecka under hösten samt att jouren avslutas kl 18.00 vardagar och kl 16.00 lördagar 

och söndagar. Detta innebar initialt en förlängning av väntetider för patienterna. 

Med anledning av nämnda sparbeting drogs föräldraförberedelsekurserna in. Detta medförde förutom missnöje från de 

blivande föräldrarna även att de gravida kvinnorna var sämre förberedda inför förlossningen. Vidare är den av läkare utförda 

3-års granskningen på barnrådgivningen fortsättningsvis indragen. Initialt p.g.a. läkarbrist men fortsättningsvis som en sparåtgärd. 

Ett besök för barn mellan 6-12 månader slopades också.I samarbete med barnrådgivningarna har 3-års blanketten 

införts på alla daghem för att skapa en helhetsbild av barnens mående och utveckling och för att kunna sätta in resurser där 

behov föreligger. 

Under året har centralisering av studerandehälsan genomförts. Hälsovårdarna, skolpsykologerna och kuratorerna finns 

sedan 10.11.2010 i gemensamma lokaler för att optimera omhändertagandet av de studerande. Skolhälsovårdarna träffar 

grundskolans blivande förstaklassisterna och deras föräldrar redan på våren. 

En hälsovårdare har gått utbildning till uroterapeut och en grupp har nu utarbetat riktlinjer för att starta upp en sådan 

mottagning. 

En projektgrupp har under året planerat en verksamhet angående hemrehabilitering. Detta är ett samarbetsprojekt mellan 

Mariehamns stad och ÅHS. Målsättningen är att skapa snabbare patientflöden för vissa patientgrupper och sålunda frigöra 

vårdplatser. 

16

Riktlinjerna för sammanhållen hemvård har klargjorts under detta år. Eckerö, Geta, Kökar och Vårdö har inbjudits till 

pilotförsöket. Delegering av vissa sjukvårdsuppgifter ges från ÅHS till hemvårdspersonalen. Skolning för berörd personal har 

ägt rum vid två tillfällen. 

Skärgårdsberedskapen ändrades även under året med anledning av det ansträngda budgetläget. Brändö, Kumlinge och Kökar 

har beredskap kl. 16-24 vardagar och kl. 08-24 lördagar och söndagar. Föglö och Sottunga lördagar och söndagar kl. 08-24 samt 

15.06-15.08 även vardagar kl. 16-24. 

Den kostnadsfria vaccineringen mot TBE har fortsatt under året med nya åldersgrupper. 

Framtidsverkstäder med tyngdpunkt på olika områden (mödra-, barn-, skol–, företags- och hemsjukvård) har under året 

arrangerats. Interna utbildningar har hållits vid fem tillfällen. Två av utbildningstillfällena har behandlat den palliativa 

vården, smärtlindring och hur denna ska utvecklas i fortsättningen. 

På DIETISTMOTTAGNINGEN har arbetet med att bygga upp 

ett kvalitativt omhändertagande av patienter med typ-2 

diabetes fortsatt. Samarbetet mellan specialsjukvården och 

primärvården har utvecklats. Recall-system för diabetespatienter 

till HC-läkare planeras. 

Konstateras att patientantalet på diabetesmottagningen ökar 

stadigt. 2010 var antalet patienter som besökt mottagningen 

509 stycken. Detta att relatera till ett rekommenderat 

ledtal på 400 patienter/heltidsanställd diabetesskötare inom 

primärvården. 

FÖRETAGS- OCH PERSONALHÄLSOVÅRDEN 

Företagshälsovården omfattar cirka 55 företag och 95 

lantbrukare. Totalt cirka 764 personer, varav ca 134 personer 

med sjukvårdsavtal. 

Nya företag har kunnat tas emot, men samtidigt så har 

ett antal företag sagt upp sina avtal p.g.a. olika orsaker 

(företagen upphört, gått över till privat företagshälsovård, 

FHVs avsaknad av möjlighet att erbjuda fysio- och 

ergoterapeuttjänster, arbetspsykologtjänster, sjukvårdsavtal 

m.m.). För tillfället finns ingen kö. 

Företagshälsovården består främst av förebyggande arbete, 

sjukvård i mindre skala och då främst arbetsrelaterad sådan. 

Arbetet består av arbetsplatsbesök, utredningar, gårdsbesök 

och hälsoundersökningar. Därtill har det varit många möten/ 

undersökningar angående arbetsklimat, konflikter på arbetsplatserna 

och fuktskadade byggnader. 

Personalhälsovården har personalen inom ÅHS, cirka 1 200 

personer inklusive långtidsvikarier, knutna till verksamheten. 

Verksamheten omfattar förutom förebyggande hälsoundersökningar 

(lagstadgade) även arbetsrelaterad sjukvård. 

Verksamheten omfattar även arbetsplatsbesök, samarbete 

med rehabiliteringsinstanser, FPA, arbetsförmedling och 

omplaceringsteam. 

FÖREBYGGANDE HEMBESÖK har erbjudits alla åländska 

seniorer, i landsortskommunerna vid en ålder av 75 år, och i 

Mariehamn vid en ålder av 77 år. Primärvårdens ergoterapeut 

har utfört hembesöken tillsammans med en representant 

från respektive kommun (ofta äldreomsorgsledare). Under 

hembesöket (frivilligt och gratis) som varat ca 1,5-2 timmar 

har man samtalat om hälsa, livskvalitet och vardagsliv och 

gett råd och stöd i frågor som gällt bland annat kost, motion, 

hjälpmedel, trygghet i bostaden samt informerat om sociala 

serviceformer och rättigheter. Det uppföljande besöket har 

oftast skett som ett telefonsamtal följande år. 

17 

HEMSJUKVÅRDEN I GODBY ansvarar för hemsjukvården i 

Finström, Geta, Saltvik och Sund med sina 5 767 invånare. 

Antalet inskrivna på enheten har legat mellan ca 160-170 och 

antalet besök har varit detsamma som år 2009, 6 511 besök. 

Den 1 juni fick Godby hemsjukvård en ny sjukskötartjänst. 

Tjänsten har betytt mycket. Först och främst har arbetsbelastningen 

minskat på personalen. Ett nytt arbetssätt 

har kunnat införas. Istället för att var och en ansvarar för 

sin kommun, är nu personalen uppdelad i två team; två 

sjukskötare och en primärskötare i vardera, där sjukskötarna 

är huvudansvariga. Patientsäkerheten har ökat och ansvaret 

delats på flera. 

Fortfarande är läkarbristen inom hemsjukvården påtaglig, 

men blev ändå bättre under hösten p.g.a. bättre bemanning 

på läkarmottagningen. Hemsjukvårdens patienter behöver 

en alltmer avancerad vård. Detta ställer krav på utbildning, 

både intern och extern. 

Godby hemsjukvård har under fyra års tid verkat i en 

lägenhet som skulle vara temporär. Den är inte lämpad som 

arbetslokal för sex-åtta personer/dag. En utredning har 

påbörjats av företagshälsovården och arbetarskyddet p.g.a. 

dålig arbetsmiljö. 

Vid HEMSJUKVÅRDEN I MARIEHAMN finns hemsjukvårdsservice 

dygnet runt. Verksamheten ökar fortfarande i omfång. 

Allt fler svårt sjuka vill vårdas hemma, samtidigt som vårdtiden 

på sjukhuset förkortas, vilket gör att vårdtyngden 

och belastningen ökar i hemmet. Målet är att den som vill 

vårdas hemma ska kunna få göra det även om man behöver 

avancerad hemsjukvård såsom dropp, smärtpumpar och 

dylikt. Under 2010 har alla patienter som önskat att få 

vårdas hemma kunnat tas emot. Det totala antalet besök har 

uppgått till 21 029, vilket är en ökning med 2 000 besök mot 

i fjol. 

Samarbetet med bland annat norra- och södra Ålands hemsjukvård, 

kvällstid och nattetid fortsätter som tidigare. Målet 

är att få rätt patient på rätt vårdnivå, att erbjuda lika vård 

åt hela befolkningen, d.v.s. dygnet runt samt att erbjuda 

valmöjligheter för patienten och dess anhöriga. 

Mariehamns hemsjukvårds läkarresurser är ca åtta timmar/ 

vecka (delat på ca 270 patienter) som även inkluderar viss 

möjlighet till hembesök med läkare. Detta har gjort att 

patienter kunnat undvika besök på hälsocentralen eller 

akutenheten, samt förbättrat och gjort vården av palliativa 

och svårt sjuka patienter i hemmet smidigare.

Under året har hemsjukvården i Mariehamn, tillsammans 

med Mariehamns stad, utarbetat en projektplan om hemrehabilitering. 

Syftet är att förlänga boendet hemma och 

förkorta äldre personers inskrivning på institution. 

Kraftiga inbesparingar inom ÅHS har även drabbat 

HÄLSOCENTRALEN I GODBY och hälsocentralens personal 

har tagit ut 12 dagar semesterpenningsledighet/anställd. 

Under dessa två veckor togs endast jourpatienter emot. 

Norra Ålands patienter fick sina recept förnyade, de kunde 

hämta diabetesmaterial, laboratoriet kunde vara öppet som 

vanligt och telefontider hållas. Det var stressiga veckor för 

personalen men även tillfredställande att kunna bibehålla 

nödvändig service åt befolkningen. 

Laboratoriet har från den 1 april ingen provtagning på 

fredagar vid Godby hälsocentral och inte heller under 10 

veckor på sommaren. Fredagens indragning har inte inneburit 

något problem. Patienterna har kommit måndag-torsdag 

kl. 08-12 istället. Dessa dagar har antalet patienter i 

genomsnitt ökat från 19 till 21. Sommarens stängningsperiod 

gjorde att belastningen på hälsocentralens sjukskötare 

ökade. De flesta provtagningspatienter hänvisades till 

Mariehamn. Endast brådskande EKG och prov gjordes i Godby 

och utdelning av provburkar begränsades. 

Positivt är att läkarbemanningen under hösten har varit 

mycket bättre än på många år. Köerna för elektiva patienter 

var i slutet av året 2,5 månader. De akuta läkartiderna 

har i princip räckt till under hösten. Patientflödena 

fungerar mycket bättre för norra Ålands patienter nu när 

hälsocentralerna är indelade i tre regioner; stadsregionen 

och södra Åland i Mariehamn och norra Åland i Godby. 

Områdesansvar har fungerat under många år i Godby och 

likaså teamarbetet. 

Sjukskötarnas arbetsbelastning har ökat, till viss 

del p.g.a. den betydligt bättre läkarbemanningen. 

Patienter som kommer för åtgärd eller bedömning hos 

sjukskötare före ett eventuellt läkarbesök ökar. LEVAbesöken 

har fortsatt. Blodtrycksmottagningen har 

flyttats till sjukvårdsmottagningen vid Godby hälso- och 

sjukvårdsmottagning. Detta har sparat ca 45 minuter till en 

timme i arbetstid per dag. Kompetensen har upprätthållits 

med utbildningar och hospitering. 

En sjukskötare har även deltagit i landskapets operativa 

drogförebyggande grupp. 

Sammanfattningsvis är hälsocentralen i Godby en effektiv 

enhet med kunnig och engagerad personal. Den goda trivseln 

har naggats i kanten av det nedläggningshot, verkligt eller 

inte, som har dykt upp med jämna mellanrum. 

Verksamheten på HÄLSOCENTRALEN I MARIEHAMN bygger nu 

på områdesansvarsmodellen. Mottagningen är indelad i två 

distrikt, Mariehamn och södra Åland (landsbygd, skärgård). 

Sjukskötarna har nu nya ansvarsområden, t.ex. öronkontrollerna 

hos barn. Dessa har nu utvidgats så att en 

sjukskötare i vardera distrikt har mottagning en dag i veckan. 

Uppföljning av kvinnor med graviditetsdiabetes överfördes 

också till hälsocentralen och sköts av två sjukskötare, 

en i vardera distriktet. Flera patienter bokas även in till 

sjukskötarna för bedömning av vårdbehov. 

18 

Massvaccineringen mot TBE fortsatte under våren. 

En läkare och avdelningsskötaren har deltagit i ett 

utvecklingsprojekt tillsammans med akutenheten där 

man i samråd med Högskolan på Åland planerat en 

uppdragsutbildning för sjukskötare. Målsättningen är att 

överföra en del läkaruppgifter till vårdpersonal. 

Inom ROHTO-programmet har tre workshopar hållits för 

primärvårdens läkare, hälsovårdare och sjukskötare. 

Focus har varit på att skapa gemensamma normer och 

lokala vårdprogram. Teman under året har varit hjärtrisk, 

öroninflammationer och astmadiagnostik. 

Under året har LIVSSTILSMOTTAGNINGEN haft ett givande 

samarbete med både primär- och specialsjukvården. 

Mottagningen var stängd under sju sommarveckor (varav två 

veckor var semesterpenningsledighet). Besöksstatistiken visar 

att denna stängning minskade antalet enskilda besök. 

Föreläsningar har hållits vid Högskolan på Åland, ABF och 

diabetesföreningen. Handledning har skett av ett flertal 

studerande från bl.a. närvårdar-, sjukskötar-, hälsopedagogoch 

hälsovetenskapsutbilningen. 

Från april t.o.m. juni inkom så många remisser till Livsstilsmottagningen, 

att det blev nödvändigt att starta upp gruppundervisning. 

Två grupper startades på hösten och deltagarna 

fick först komma på ett individuellt besök. Interna och 

externa föreläsare bokades in och föreläsningarna bestod 

bl.a. av risk- och friskfaktorer samt balans i tillvaron, kostföreläsningar, 

föreläsningar om fysisk aktivitet, stress och 

sömn. Gruppträffarna fortsätter. 

Under året har sjukskötaren vid Livstilsmottagningen deltagit 

i flere kvalitetshöjande utbildningar och nätverksmöten har 

hållits med såväl interna som externa samarbetspartners. 

Till personalstyrkan vid MARIEHAMNS HÄLSO- OCH 

SJUKVÅRDSMOTTAGNING samt SKOLHÄLSOVÅRD hör, 

förutom fast stationerade hälsovårdare, en läkare som har 

mottagning inom barn- och preventivmedelsrådgivningen 

och skolhälsovården. Läkarundersökningar för gravida och 

efterkontroller efter förlossning har skötts av en gynekolog 

som varit anställd på timbasis. 

Liksom övriga verksamheter inom ÅHS har denna verksamhet 

drabbats av årets sparkrav och uttag av semesterpenningsdagar. 

Av 120 planerade semesterpenningsdagar blev endast 

tre inte uttagna och detta p.g.a. sjukskrivning. Skolhälsovårdarna 

tog i huvudsak ut sina semesterpenningsdagar under 

sommaren. 

Flera långtidssjukskrivningar samt en relativt hög frekvens 

av kortare sjukskrivningar har förekommit under året. Detta 

i kombination med ovan nämnda uttag av semesterpenningsdagar 

har påverkat verksamhetens tillgänglighet och tillgång 

på tider. 

Antalet inskrivna barn ligger fortfarande över normen i Mariehamn. 

Barn som bor i vissa delar av Jomala har överförts till 

Mariehamn. Detta innebär längre väntetider för patienterna 

samt viss övertid, speciellt för distriktshälsovårdaren som 

utöver rådgivningsarbetet även har administrativa uppgifter.

Under hösten har arbetet med kvalitetsförbättring genom 

Balanserat Styrkort påbörjats. 

Sommaren 2010 flyttade preventivmedelsrådgivningen 

för de under 25 år från inhyrda lokaler i Mariehamn till 

gynekologiska polikliniken på Ålands centralsjukhus, i 

anslutning till preventivmedels- och PAPA-mottagningen för 

de över 25 år. Detta medför mindre hyreskostnader samt 

synergieffekter vid t.ex. sjuk- och semesterfrånvaro men 

också vissa negativa konsekvenser beträffande anonymiteten 

som speciellt yngre patienter efterlyser. 

Under året har mödrarådgivningen samt barnmorskan för 

södra Åland centraliserats till samma lokaler som Mariehamns 

mödrarådgivning, d.v.s. till Ålands centralsjukhus, där nya 

mottagningsrum ställts i ordning. Mödrarådgivningen är den 

verksamhet som mest känt av sparkraven och en otillräcklig 

tillgång på vikarier, speciellt sommartid. Möjligheten att göra 

tidigt hembesök efter hemkomsten fån BB till förstföderskor 

har påverkats. 

På mödrarådgivningen har man under året infört ett s.k. 

tidigt hälsosamtal. Avsikten är att erbjuda, speciellt 

förstföderskor, möjlighet att tidigt i graviditeten få 

information och samtal om faktorer som levnadsvanor 

o.dyl. vilket har betydelse för den gravida kvinnan och 

hennes väntade barn. Detta har emottagits väl av de gravida 

kvinnorna. 

Under hösten 2010 har skolhälsovården fått hjälp av Röda 

korset med undervisning för gymnasialstadiet, årskurs ett, 

om HIV/AIDS och olika könssjukdomar. 

Från skolhälsovården har man under året gjort en skrivelse 

för återinförande av läkarundersökningarna för årskurs fem. 

Vid NORRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING 

har året varit arbetsdrygt och fullt med aktiviteter på alla 

de olika områden som ingår i norra Ålands distrikt, skolhälsovården, 

barn- och mödrarådgivningen, hemsjukvården 

samt de öppna sjukvårdsmottagningarna i de olika 

kommunerna. 

Hela personalen på norra Åland har blivit skolad i HLR av en 

medarbetare vilket har varit mycket nyttigt och uppskattat 

19 

av personalen. Denna har lett till ökade färdigheter och som 

bonus en godare sammanhållning. 

Inom mödrarådgivningen har man påbörjat glukosbelastning 

enligt givna direktiv under året. Mödrarådgivningarna har 

också efter skolning tagit över informationen om kost och 

motion till dem som fått avvikande värden och vidare 

instruerat dem i hur man följer upp sina sockervärden själv 

hemma med hjälp av en glukosmätare. 

En representant från norra Ålands distrikt deltar i gruppen 

”Kvinnofrid” vars arbete ska ge nya direktiv och ökad kunskap 

inom området. 

Under hösten har vaccinering av nyfödda med Pneumovacc 

vaccinet påbörjat på barnrådgivningarna. Mottagandet har 

varit avvaktande från föräldrarnas sida. 

Gemensamt för alla verksamhetspunkter är att datajournalerna 

tar mycket tid och energi. Utöver naturligt personalbyte 

p.g.a. pensioneringar har det funnits vissa svårigheter med 

att få tag i kompetent personal för långa och kortare vikariat. 

Personalen, speciellt i skärgården, har varit tvungen att vara 

flexibla och flytta på sina semestrar så att verksamheten ska 

fungera på bästa möjliga sätt. All blodtrycksmätning har 

flyttats från hälsocentralen i Godby till öppna sjukvårdsmottagningen 

för att skapa mera utrymme för personalen på 

hälsocentralen att ta blodprov. 

Vidare har distriktshälsovårdaren under året deltagit i 

projektet sammanhållen hemvård/hemsjukvård och hållit 

utbildning om detta till närvårdarna inom den kommunala 

sektorn från de kommuner som valts att delta i projektet. 

Vid SÖDRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING 

har hemsjukvården på södra Åland, inom ramen för 

Balanserat Styrkort, utarbetat en checklista inför utskrivning 

till hemsjukvården. Detta för att effektivera omhändertagandet 

av patienterna. Dokumentet finns att tillgå på 

intranätet. Skolhälsovårdarna har infört hälsosamtal för 

grundskolans första klass. Föräldrarna och eleven har 

inbjudits till detta samtal vilket varit mycket uppskattat. 

På barnrådgivningen har 3-års blanketten införts i samarbete 

med daghemmen.

PSYKIATRIENHETEN 

Under året har verksamheten fortsatt med två avdelningar, 20 platser, med vilka man har kunnat tillfredsställa behovet av 

sluten psykiatrisk vård. Årets vårddagar, 5 389, är lite färre än föregående år men fler än år 2008. Intagningarna har varit 266. 

Antalet observationsperioder mot patientens vilja är högre än tidigare, en ökning från 40 ifjol till 47 vårdtillfällen i år, samt 

från 30 patienter till 41 detta år. Dock vårdades endast 6 % av klienterna oberoende av sin vilja. Den genomsnittliga vårdtiden 

har varit kort, noteras nästan samma antal, ca 11 vårddagar, på psykiatriska akutavdelningen. 

Vården av missbrukspatienter har fortsatt i samma omfattning. 

Under året flyttades psykiatriska rehabiliteringsavdelningen från gamla bostadshuset till stora vårdbyggnaden i D-huset och 

finns nu placerad i våningen under psykiatriska akutavdelningen vilket underlättar samarbetet avdelningarna emellan. 

Öppenvårdsverksamheten har fortsatt som tidigare med högt tryck till både vuxen- och barn- och ungdomspsykiatriska 

mottagningen. 

Kognitiv beteendeutbildning har fortsatt tredje året och flera klienter har redan kunnat erbjudas denna behandlingsform som 

en del av utbildning och handledning. 

Under året har det också gjorts en studie ”Kvalitet ur patientens perspektiv”, patienternas upplevelse av vårdkvalitet vid 

Grelsby sjukhus av Lena Wiklund Gustin. 

Psykiatrienhetens nybygge framskrider och under året börjar konkreta planer göras för kommande verksamhet. Detta 

redovisades också till styrelsen under året. Personalen har samlats vid två tillfällen för att diskutera kommande verksamhet. 

Ideologiskt har påbörjats en inriktning med positiv psykologi med bl.a. föreläsningar och kurser om lycka. 

Vid BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN 

har tillgången till kompetent personal varit fortsatt bra. 

Under hösten 2010 gick en psykolog i deltidspension. Den 

alltjämt ojämna tillgången på skolpsykologer har fortsatt att 

påverka inflödet och trycket på mottagningen. 

Under året har arbetet i BUF-teamet (Barns Utveckling 

och Funktion) strukturerats till ett välfungerande tvärprofessionellt 

samarbete med såväl representanter för 

pediatrik, fysio- och ergoterapi, barnpsykiatri samt logopedi. 

Att fler högkvalitativa helhetsutredningar gällande barns 

utveckling och funktionsförmåga kan göras inom ÅHS 

innebär en samhällsekonomisk inbesparing, samt ur ett 

patientperspektiv, betydligt smidigare tillvägagångssätt 

än tidigare då patienter remitterades utanför Åland. Från 

barn- och ungdomspsykiatriska mottagningens sida deltar en 

psykolog och en barn- och ungdomspsykiater i BUF-teamet. 

Under året har mottagningen sett en ökning av familjer med 

mångkulturell bakgrund, liksom behovet av ökad kompetens 

hos personalen för just denna grupp. 

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen har haft ett 

fortsatt nära samarbete med instanser och myndigheter också 

utanför sjukvården, såsom t.ex. socialsekreterare, skolor, 

arbetsmarknadsmyndigheten, polisen och missbrukarvården. 

Varje vecka har ett, och oftast flera, nätverksmöten hållits på 

mottagningen då åtminstone någon extern samarbetspartner 

bjudits in. 

På DAGKLINIKEN kunde den interna skolningen i rehabiliteringsprocessen 

(enligt Boston University) avslutas under 

året, dock fortgår en ständig utbildning p.g.a. personalflöde, 

nyanställdas skolning, vidmakthållande av kompetens o.s.v. 

Familjeinterventionsarbetet har förts fram och både skolning 

och familjeinsatser har koordinerats via dagkliniken och 

genomförts. En anhöriggrupp har startats på dagkliniken i 

samarbete mellan psykiatrienheten och intresseföreningen 

Reseda r.f.. 

20 

Värdefullt samarbete med Åland Fountainhouse klubbhus 

Pelaren har startat, gemensamma informationsträffar till 

Ålands kommuner görs samt personal från dagkliniken är 

medlemmar i klubbhusets styrelse. 

Besöksstatistiken ser ut att hållas på samma nivå, ca 5 000, 

och då måste även det sparbeting som fanns 2010 beaktas. 

För dagklinikens del motsvarade uttaget av semesterpenning i 

ledighet 15 veckor, vilket resulterade i minskad tillgänglighet. 

PSYKIATRISKA AKUTAVDELNINGEN har haft ökad 

åldersspridning det senaste året. På avdelningen har vårdats 

såväl minderåriga som patienter med demenssjukdom 

under längre tider. Dessa patientgrupper har krävt speciella 

arrangemang på avdelningen. Personalen har även vid 

flera tillfällen deltagit i vården av barn och ungdomar med 

psykiatrisk problematik på barnavdelningen. 

Fokus på avdelningen har legat på värdegrundsfrågor med 

integrering i den dagliga verksamheten genom Balanserat 

Styrkort och två gemensamma planeringsdagar med 

rehabiliteringsavdelningen. 

Personalen har under året deltagit i en längre psykiatrisk 

omvårdnadsutbildning. Målsättningen har varit att fördjupa 

den psykiatriska vårdkompetensen och integrera kognitiva 

metoder. 

Förebyggande av hot och våld samt självförsvar har varit en 

av årets viktiga utvecklingsfrågor. 

Avdelningen lyckades genomföra planerade sparåtgärder och 

sjukskötarsituationen förbättrades på hösten. 

Vid PSYKIATRISKA REHABILITERINGSAVDELNINGEN har 

beläggningen varit hög under hela året. Vårdarbetet har 

varit krävande och ställt höga krav på kunskap, kreativitet, 

samarbete och tålamod, vilket avdelningen klarat på ett 

professionellt sätt. Den största händelsen var att avdelningen 

flyttade till våning två i D-huset från personalbostadshuset,

efter att långvårdsenhetens avdelning Övergårds stängdes. 

Flytten gjordes dels för att få lite fräschare och mer lättarbetade 

utrymmen samt för att avdelningarna ska kunna 

samarbeta lättare, speciellt nattetid. 

Avdelningen administrerar fortsättningsvis substitutionsvården, 

d.v.s. en koordinering mellan drog- och alkoholmottagningen, 

dagkliniken och avdelningen. 

Under året har personalen deltagit i bland annat en omvårdnadsutbildning 

om åtta eftermiddagar. Tolv anställda fick 

gå en lyckokurs, övriga kurser är patientsäkerhet, psykiatrisk 

rehabilitering och spelmissbruk. 

Arbetet med värdegrunden har kommit in i tillämpningsfasen 

och bearbetas i Balanserat Styrkortsgruppen samt i 

avdelningens vardag. 

Trycket på VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN är fortsatt 

högt, och inför såväl åren 2009 som 2010 har man planerat 

överföring av resurser från slutna vården till öppna vården 

för att möta efterfrågan på tjänster, detta har dock inte 

kunnat genomföras. Personalresursen har således varit 

oförändrad under året. Vikariat har kunnat tillsättas med 

goda medarbetare. Läkarresursen på mottagningen har under 

året varit tillfredsställande. 

Överläkare Ingela Dahlman Byggnaden där vuxenpsykiatriska 

mottagningen har sina lokaler. 

21 

Mottagningen har varit tvungen att fortsätta prioritera 

patienter i behov av psykiatrisk specialsjukvård. P.g.a. 

sparkraven (som förutsatte att personalen tog ut sin 

semesterpenning i ledig tid) har väntetiden såväl till första 

bedömningsbesök som till läkarbesök, och till start av 

psykoterapi, varit längre än de föregående åren och man har 

inte alltid lyckats hålla väntetiden inom det uppsatta målet. 

Väntetiden för inledande av psykoterapi har varit upp till 

fyra månader lång. 

Fyra medarbetare har fortsatt utbildningen i kognitiv 

beteendeterapi (KBT) på högre specialnivå och blir färdiga 

med den i slutet av 2011. P.g.a. den pågående KBTutbildningen 

inom psykiatrin har behovet av köptjänster i 

KBT så gott som försvunnit. Tre medarbetare har fortsatt i 

familjeterapiutbildning, en har blivit klar under året och två 

fortsätter ännu under 2011. En medarbetare har under året 

blivit klar med sin fördjupade utbildning i kroppsorienterad 

psykoterapi samt i EMDR. Genom utbildningarna får man dels 

in ny kunskap på mottagningen, dels ersätter man kunskap 

som försvunnit genom pensionsavgångar. 

Uppföljningen och planeringen av nybygget har tagit mycket 

tid i anspråk och arbetet med vårdprogram har därför 

skjutits upp. 

Sjukskötare Carola Wikström-Nordberg och 

sjukskötare Saija Ström-Karlsson.

REHABILITERINGS- OCH FYSIATRIENHETEN 

Under året har mottagningen hållit stängt tre veckor och vårdavdelningen 11 veckor p.g.a. sparåtgärder. Stängningarna har 

påverkat väntetiderna negativt såväl till mottagningen som till avdelningen med två-fyra veckors förlängning. Följden har 

blivit pauser i pågående rehabiliteringar. 

Enhetens två avdelningsskötare har under året vikarierat som klinikchefer, med stort stöd från enhetens administrativa 

grupp. Utvecklingssamtal har hållits enligt planen. Personal från enheten har under 2010 deltagit i ett projekt kring bl.a. 

hemrehabilitering, Gullåsens utveckling och BUF-teamet. 

Delar av enhetens vårdprogram har uppdaterats och detta arbete fortsätter under kommande år. 

Ergoterapi-, fysioterapi- och logopedistuderanden från Helsingfors, Lund, Linköping och Uppsala har gjort sina praktikfält 

på enheten. Många interna utbildningstillfällen och en planeringsdag har hållits. Personalen har även deltagit i externa 

utbildningar varav vissa finansierats av terapeuterna själva. 

Arbetet med Balanserat Styrkort har fortgått under året, men i en långsammare takt än tidigare. 

Delar av enhetens verksamhet bedrivs nu för tredje året i en modul där värme och ventilation upplevs otillräcklig. 

Vid ERGOTERAPIN startades under hösten 2010 en artrosskola för handartrospatienter istället för de tidigare 

”paraffingrupperna”. Målsättningen med ”skolan” är att ge patienterna redskap för egenvård framom passiva återkommande 

behandlingar. 

Terapibassängen vid FYSIOTERAPIN har varit stängd p.g.a. reparationer i två omgångar 

under året, sammanlagt 15 veckor. 

Ibruktagandet av Medix tidbokningssystem och nya rutiner har gett patienterna tillräcklig 

information, trots väntetider på upp till sex veckor. 

Samarbetet med hälsocentralen, som startade i oktober 2009, visade att fysioterapi 

konsulttider inte utnyttjades i tillräcklig utsträckning. Samarbetet fortsätter dock men 

under andra former. 

Statistiken visar att rehabiliteringspatienterna inom långvårdsenheten ofta är multisjuka 

och i behov av två terapeuter vid behandlingar. 

Vid HJÄLPMEDELSCENTRALEN ingick inte hyra för hjälpmedel i högkostnadsskyddet längre fr.o.m. 2010, vilket har gjort att 

inkomsterna till ÅHS har ökat markant utan att det har drabbat någon enskild patient med mer än 22 €. 

Riktlinjer för medicinsk rehabilitering har uppgjorts och övriga enheter har fått handledning och instruktioner. 

På LÄKARMOTTAGNINGEN har, förutom en allmänläkare på heltid, en ST-läkare och två specialister turvis vikarierat på 

enheten. Detta har medfört merarbete både för mottagningsskötaren och för sekreteraren. I november tillsattes den 

lediganslagna överläkartjänsten. 

Verksamheten har utvecklats med en uppskattad smärtskola, 10 tillfällen, för färdigutredda patienter med långvariga 

godartade smärttillstånd. 

På REHABILITERINGSAVDELNINGEN har gruppvård för patienter med diagnosen MS och Parkinsons sjukdom hållits på försök 

och det har utfallit positivt. Det har ökat vårdkvaliteten och sparat resurser. En plan för säker läkemedelsbehandling blev 

nästan färdigställd. 

Flera i vårdpersonalen har varit långtidssjukskrivna, vilket medfört brist i kontinuitet och vårdutveckling. Trots det har 

omvårdnaden utvecklats för patienter drabbade av stroke och vårddokumentationen har förenklats. 

I juni hölls ett stormöte där personalhälsovården var sammankallare. ÅHS tekniska chef meddelade att avdelningens 

arbetsmiljö nu är åtgärdad så långt det i dagsläget är möjligt. Personalen som inte mår bra p.g.a. miljön måste söka annat 

arbete. 

22

Vid TALTERAPIN hölls 25,25 veckotimmar obesatta i besparingssyfte under årets första åtta månader. Verksamheten har under 

året därför inriktats på främst bedömning och handledning framom individuella behandlingar. Väntetider upp till 12 veckor 

har förekommit. Riktlinjer har uppgjorts för diagnostisering av barn med språkstörningar. Utprovning av högteknologiska 

kommunikationshjälpmedel (handdatorer, ögonstyrning m.m.) har utförts, vilket har konstaterats vara tidkrävande. 

Utveckling av samarbetet med privata talterapeuter har inte kunnat genomföras p.g.a. brist på privata terapeuter. 

RÖNTGENENHETEN 

Verksamheten genomgick inga större förändringar under året. 

Ett mycket stort projekt var att genomföra den lagstadgade auditeringen, som enligt strålskyddslagen ska göras vart femte 

år. Detta innebar bl.a. att en genomgripande revision av metodböcker utfördes. Arbetet var omfattande, men trots mycket 

begränsade personalresurser kunde det ändå genomföras med gott resultat. 

Nya vårdprogram skrevs och gamla vårdprogram uppdaterades. 

I november gjordes en auditering av en utomstående expertgrupp. Avsikten med auditeringen var främst att ge råd för 

utvecklande av verksamheten samt att kontrollera att ett adekvat kvalitetsarbete utförs. Arbetsgruppen gav några goda 

utvecklingsförslag i sin slutrapport. Några större anmärkningar gjordes inte. 

Kvantitativt var produktionen lika stor som tidigare år. Personalkostnaderna var lägre än budgeterat, främst på grund av 

personalbrist. 

TANDVÅRDSENHETEN 

Verksamhet bedrevs vid tandvårdsmottagningen i Mariehamn, 

i Godby hälsocentral och i Jomala servicehus. Under 2010 

skrotades den gamla tandläkarvagnen, efter 29 års verksamhet, 

och patienterna från skärgården har under året fått 

sin tandvård utförd på någon av de andra enheterna 

Narkostandvården behandlade sammanlagt 34 patienter, 

21 barn och 13 vuxna. Verksamheten bedrevs på Ålands 

centralsjukhus och under året har ett team ungefär en gång i 

veckan behandlat patienter under narkos. Antalet vuxna som 

behandlats har ökat markant under 2010 från tre patienter 

under 2009 till 13 patienter 2010. Detta gör också att det 

tandläkarteam som tar hand om dessa patienter har använt 

mycket tid till denna typ av tandvård. Patienterna har ofta 

ett stort behandlingsbehov och denna typ av tandvård har 

krävt mycket planeringstid. 

Totala antalet besök minskade jämfört med 2009 från 16 192 

besök till 15 824 besök, en minskning med 2,3 %. Besöken till 

tandläkare minskade från 14 292 besök till 11 074 besök. 

Besöken till munhygienist ökade väsentligt från 960 till 

1 242 besök. Anledningen till detta är att enheten efter 

lång tid med en vakant munhygienisttjänst under senare 

delen av 2010 anställt en vikarierande munhygienist. 

Munhygienisttjänsten kommer under 2011 att bemannas med 

en ordinarie munhygienist. Verksamhetsmålet att tillsätta 

befintliga tjänster inom tandvårdsenheten kommer därmed 

att vara förverkligat. 

23 

Inom specialistverksamheten för tandreglering har under 

större delen av året två specialister arbetat. Båda arbetar 

halvtid och det är därmed totalt en specialisttjänst 

bemannad. Verksamheten behandlade 778 patienter och 

antalet besök på specialistverksamheten var 2 450, vilket 

utgjorde 15,5 % av totalantalet besök. 

På grund av flera tjänstledigheter på sjukskötarsidan har 

enheten under året haft flera vikarier anställda. Belastningen 

på personalen har varit stor men enheten präglas trots detta 

av positivitet. 

Några exempel på förverkligade siffror i jämförelse med mål i 

verksamhetsplanen inom parentes: 

Antal besök: 15 824 (16 750) 

Antal patienter: 7 278 (7 750) 

0-18 år 4 122 (4 350) 

19 år o äldre 3 156 (3 400) 

I WHO´s globala tandvårdstatistik mäter man tandhälsa 

bland annat genom att jämföra 12-åringars tandstatus 

med hjälp av ett så kallat DMF-index som beskriver antal 

permanenta tänder som är kariesangripna, har fyllningar 

eller är utdragna till följd av karies. Årets index är 0,8 vilket 

innebär att indexet är oförändrat jämfört med år 2009. 

Verksamhetsmålet att ”att förhindra försämringen av barn 

och ungas tandhälsa” förverkligades därmed.

ÖGONENHETEN 

Ögonenheten koncentrerar sin verksamhet på synhotande sjukdomar. I takt med ökande behandlingsmöjligheter ställs 

högre krav på verksamheten. Fler datorstödda hjälpmedel för synskadade utvecklas, som exempel kan nämnas talsyntes 

till mobiltelefon och förstoringsprogram. Därmed har kraven från synskadade ökat och belastningen på medicinsk 

rehabiliteringskontot kommer att öka på grund av ett uppdämt behov. 

Under året anställdes en ögonläkare på deltid och kösituationen har förbättrats och hålls under tre månader. 

I och med tillgång till fler rum efter att onkologiska verksamheten flyttat flyter nu mottagningsarbetet bättre och 

sjukskötarmottagning kan ske parallellt med läkarmottagning. Dock har arbetsbelastningen varit hög på vårdpersonalen när 

mottagningen är bemannad med två läkare varannan vecka. 

Kön för katarakt operation tenderade att öka men har ännu inte överstigit tre månader. 

ÖRON-, NÄS- OCH HALSENHETEN 

Enheten har trots upprepade försök inte lyckats få en ordinarie överläkare. Verksamheten har skötts med konsultläkare utifrån 

och verksamhetens kvalitet har blivit lidande av bristande kontinuitet. 

Till enheten har det kommit 14 olika konsultläkare under året, som hjälpt till med mottagningsverksamheten och opererat. 

Nytt för i år är att enheten fått hjälp från bemanningsföretag med att rekrytera läkare. 

Väntetiden till läkare har varit rimlig med tanke på en rätt bra tillgång till mottagningstider. Längst kö har det varit till FESSoperationer, 

under året har det gjorts FESS-operationer med ballongteknik vilket gjort att flera patienter kunnat åka hem 

samma dag. 

Köerna på hörselvårdssidan har däremot blivit längre p.g.a. att det inte funnits någon ordinarie hörselvårdsassisten, vilket 

inneburit att man har tvingats köpa tjänster. Väntetiden för att få första hörapparaten utprovad har varit runt sex månader. 

Nya ändamålsenliga utrymmen har tagits i bruk under året sedan onkologiska verksamheten flyttade till nya utrymmen. 

Enheten har nu bland annat gemensamt personalrum tillsammans med ögonenheten. 

24

ADMINISTRATIO 

LEDNINGSGRUPPEN 

Ledningsgruppen sammanträder vanligtvis varje vecka på tisdagar kl. 13.00 för 

att handlägga aktuella operativa frågor. Under 2010 hade ledningsgruppen 42 

protokollförda sammanträden. 

Liksom under år 2009 har personalombytet varit större än vanligt med personbyte 

på både chefläkarens, förvaltningschefens, vårdchefens och förvaltningssekreterarens 

tjänst. 

I slutet av år 2010 bestod således ledningsgruppen av förvaltningschef Peter 

Rask, vikarierande chefläkare Niklas Preger, ekonomichef Marie Lövgren, 

vikarierande vårdchef Solveig Carlsson och personalchef Tiina Robertsson. 

Vikarierande förvaltningssekreterare Anita Husell-Karlström fungerade som 

ledningsgruppens sekreterare. 

CENTRAL FÖRVALTNING 

EKONOMIENHETEN 

Ekonomienheten har haft ett intensivt år dels beroende på besparingsåtgärder 

och därmed mindre personalresurser, dels p.g.a. resurskrävande införande av 

nya rutiner. 

Personalperspektivet 

Enheten fick en ny ordinarie redovisartjänst från den 1 april som finansierades 

genom omfördelning av resurser för extra personal. Den nya tjänsten 

motiverades av att ÅHS erhåller ersättning från sjukförsäkringssystemet för 

utlänningar sedan år 2008, vilket kräver ett omfattande ansökningsförvarande. 

För att klara av verksamheten med, p.g.a. besparingar, totalt sett lägre 

bemanning har vissa statistikrutiner lagts om från 1 juli 2010. Det innebär att 

enheten inte längre statistikför kostnaderna för hjälpmedel per patient utan 

statistik finns endast utgående från betalningsförbindelserna. 

Ekonomiperspektivet 

Enheten har klarat budget och samtliga inom personalen har varit besparingsledig 

två veckor utgående från de centrala kraven på neddragningar av 

personalkostnaderna. 

Under året har kontakten med basenheterna, främst inom hälso- och sjukvården 

ökat. Det har skett genom enhetsvisa uppföljningsmöten tillsammans 

med budgetplaneraren och genom att ledningsgruppen arrangerat verksamhetsuppföljningsmöten 

med totalt åtta basenheter under hösten. 

Processperspektivet 

Under våren fick ÅHS klartecken att starta införandet av elektronisk leverantörsfakturahantering 

(e-faktura) utgående från den upphandling som genomfördes 

2005. Projektet startades i september med redovisningschefen som 

projektledare. Arbetet med införandet har varit omfattande och med en 

snabb tidtabell. Sammanlagt har fyra utbildningstillfällen för användare i 

organisationen ordnats, därtill är den personliga handledningen omfattande. 

Driftstart skedde den 25 november och mottagandet har överlag varit positivt i 

organisationen. 

26

N & FÖRSÖRJNING 

Under året har en utredning gjorts gällande förutsättningarna för en centralkassa på sjukhuset. Arbetsgruppen under ledning 

av redovisningschefen lämnade sin rapport i december och den resulterade i en rekommendation att en gemensam reception/ 

centralkassa byggs vid huvudentrén. 

Under året har ett omfattande arbete lagts på att omarbeta ÅHS statistikdirektiv och de nya direktiven har lagts ut på 

intranätet. Avsikten med arbetet var att förbättra och förenhetliga inregistreringen av data och därmed kvaliteten på utdatat. 

Statistikuttaget har även utvecklats gällande vårddata så att allt mer tas ut centralt med hjälp av rapportverktyg, vilket även 

det är ett led i kvalitetsförbättringen. 

Enheten har arbetat vidare med Balanserat Styrkort, men fokuserat på genomförandet av ett fåtal punkter parallellt med 

den övriga utvecklingen såsom införandet av e-fakturasystem. En av åtgärdspunkterna som varit med i ekonomienhetens 

Balanserade Styrkort är införande av systemstöd för hantering av avvikande betalare. Funktionen levererades under året om 

än kraftigt försenat. 

Intressentperspektivet 

Under året har ett antal träffar hållits tillsammans med representanter från landskapsregeringen främst kring dokumenthantering. 

FÖRSÖRJNINGSENHETEN 

Processen för upphandling av lagervaror har utvecklats under året. I dessa upphandlingar söks anbudsgivare med hjälp av 

annonsering i nationella annonskanaler både i riket och i Sverige. Medverkan från verksamhetsenheterna i upphandling 

av förnödenheter har utvecklats genom att en särskild inköpsgrupp bestående av medlemmar från enheterna deltar i 

upphandlingarna i hela inköpsprocessen från uppgörande av anbudsförfrågan till beslut om val av leverantör. Utvecklingen har 

varit positiv och lett till bättre upphandlingar och ökat förståelsen för gällande upphandlingsregler. 

Vid BYGGNADSTEKNIK ombesörjer byggnadsplaneraren underhållet av Ålands hälso- och sjukvårds fastigheter, planerar och 

ritar mindre ombyggnader samt handhar verkställandet av dessa. Han deltar i planeringen och genomförandet av större omoch 

tillbyggnader i fastigheterna. 

Inom byggnadsteknik arbetar även en heltidsanställd byggnadsarbetare som mestadels under året har arbetat med renovering 

av personalbostäder. 

CENTRALKÖKET på Ålands centralsjukhus sköter matlagningen för patienter och personal inom ÅHS. 

Från och med år 2010 tillreder köket också maten till Grelsby sjukhus. Vaktmästarna transporterar maten i värmeboxar 

till Grelsby två gånger dagligen till lunch och middag. De fem tjänsteinnehavarna i köket i Grelsby har överflyttats till 

motsvarande tjänster i centralsjukhusets kök. Arrangemanget har gjort det möjligt att dra in tre tjänster i centralsjukhusets 

kök som en besparingsåtgärd. Under hösten stängdes även personalmatsalen vid Grelsby sjukhus p.g.a. lågt antal matgäster. 

I samråd med dietisten vid ÅHS har arbete påbörjats med syfte att tillämpa förnyade näringsrekommendationer för 

matlagningen. 

Upphandling av alla mjölkprodukter som en enda produktgrupp hos en och samma leverantör påbörjades under slutet av året. 

Upphandlingen omfattar leveranserna för år 2011. 

Ett IT-program för statistikföring av alla matinköp togs i bruk vilket underlättat statistikföringen väsentligt. 

Verksamheten har under året belastats av en hel del sjukskrivningar bland personalen. Kökspersonalen har under de 

senaste åren återkommande fått beröm av matgästerna i matsalen, både av personal och utomstående matgäster, för den 

välsmakande maten som serveras där. 

27

På CENTRALLAGRET är två-facks systemet Scan Modul infört på i stort sett alla enheter inom organisationen. Webbeställningssystemet 

togs i bruk under året och flertalet hälso- och sjukvårdsmottagningar har fått inloggning och använder 

portalen. 

Sparkrav medförde stor press på personalen, som arbetade underbemannade under största delen av året då inga vikarier fanns 

att tillgå. 

Upphandlingsrutinerna har skärpts och ledningsgruppen beslutar härefter om val av leverantörer för varuleveranser som 

omfattas av ramavtal. Upphandlingspriserna har utvecklats gynnsamt för ÅHS, förmodligen som en följd av det utvecklade 

upphandlingsförfarandet. 

För de 20 artiklar som köpts mest under kalenderåret (största totala inköpssumman per år och artikel) kommer den totala 

inköpskostnaden per år att minska från 438 000 euro till 398 000 euro eller med 9 %, som en följd av de nya ramavtalen och 

med antagandet att inköpsvolymen skulle bli oförändrad. 

KLÄDFÖRSÖRJNING handhar skötseln av ÅHS patientkläder, personalkläder, sänglinne och textilier. Kläder har distribuerats till 

de olika verksamheterna inom ÅHS förutom till de mer avlägsna hälso- och sjukvårdsmottagningarna. 

Tvättmängderna har varit följande: 

År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 

Ålands centralsjukhus: 107.687 kg 114.538 kg 120.916 kg 106.824 kg 

Gullåsen: 41.196 kg 43.816 kg 43.958 kg 31.053 kg 

Grelsby sjukhus: 6.550 kg 7.203 kg 8.850 kg 11.279 kg 

Tvättmängderna har minskat under år 2010 p.g.a. stängningar av verksamheter inom långvårdsenheten och neddragningar av 

verksamheter i övrigt p.g.a. besparingar. 

Vid MEDICINSK TEKNIK sköter medicinteknikern underhållet av den medicintekniska utrustningen inom ÅHS. 

Under året har alla infusions- och sprutpumpar inom ÅHS bytts ut och medicinteknikern har medverkat i upphandlingen och 

ibruktagandet av pumparna. 

Medicinteknikern har tagit i bruk ett nytt IT-baserat register för all medicinteknisk utrustning inom ÅHS. Avdelningarna har 

tillgång till uppgifterna om den egna utrustningen i registret. 

En arbetsgrupp har utsetts av ledningsgruppen med uppgift att vidareutveckla samarbetet mellan medicinteknik och 

vårdenheterna. 

Vid PERSONALBOSTÄDER förfogade bostadsförvaltningen per 31.12.2010 över 61 lägenheter och fem rum (2009: 62 lägenheter 

och 30 rum) i Mariehamn. Utöver dessa hyrde man även långvarigt två lägenheter och fem rum (2009: sex lägenheter och 30 

rum). På Grelsby sjukhus förfogar bostadsförvaltningen dessutom över fem lägenheter och 12 rum. 

Studentbostäderna i Hindersböle som hyrts året runt sades upp med verkan i augusti 2010. Därefter hyrs dessa bostäder upp i 

mån av möjlighet endast för sommaren. Under år 2010 hyrde man även under sommaren tillfälligt fem lägenheter, varav tre i 

Mariehamn och två i skärgården, samt fyra rum (2009: 13 lägenheter och 20 rum). 

År 2010 var antalet hyreskontrakt med personal som hyresgäster 103 stycken med en boendetid över två veckor (2009: 120) 

och 760 hyreskontrakt med en boendetid under två veckor (2009: 768). 

Bostadsservice har fört dialog med anställarna för att förbättra kommunikationen med anställarna och hyresgästerna. 

Kvaliteten i anställarnas skriftliga anmälningar till bostadsservicen har förbättrats, troligen som ett resultat av den utökade 

dialogen. 

Uppsnyggningar av personalbostäderna i centralsjukhusets personalbostadshus har genomförts i två omgångar under året, dels 

under vintern och dels under hösten. Väggar har tapetserats, toalettutrymmen har kaklats och ny inredning har anskaffats. 

Personal som får bo hyresfritt hänvisas främst till bostäder i personalbostadshuset, där ÅHS inte har någon hyreskostnad, men 

också till mycket stor del till ÅHS’ aktielokaler på den närliggande Bättringsvägen. 

TEKNISK SERVICE sköter underhållet av Ålands hälso- och sjukvårds fastighetstekniska utrustning d.v.s. vatten- och 

avloppsförsörjning, ventilation och elförsörjning och all sådan teknisk utrustning som används i organisationen, d.v.s. hissar, 

alarm, tvätt- och steriliseringsutrustning, köksmaskiner, fordon osv förutom medicinsk utrustning. 

Under året har samtliga branddörrar sektioneras om och stänger bara när det blir brand i angränsande sektioner. 

28

På grund av förhöjda THM värden i terapibassängen har sanden byts ut i ett filter och humusfilter på inkommande vatten och 

kolfilter installerats. 

Under året inkom 1 600 arbetsorder via nätbeställning (2009: 1 730). Dessutom inkom en hel del arbetsorder via telefon. 

VAKTMÄSTERIET sköter dagliga leveranser mellan olika enheter inom ÅHS samt till och från olika externa verksamheter, bistår 

med assistans vid flyttningar av enheter inom ÅHS samt handhar alla sopor och återvinningsmaterial. 

Vaktmästeriet hämtar även avlidna från avdelningarna samt arrangerar och assisterar vid visning för anhöriga samt transporterar 

sängar, handikapphjälpmedel, syrgas etc. till/från patienter som vårdas i hemmet. 

Enheten sköter även underhåll och reparationer av utrustning, inventarier, fastigheter, arbetsmaskiner för alla verksamhetspunkter 

inom och utomhus samt ansvarar för skötseln av tomtområden. År 2010 både började och slutade med för åländska 

förhållanden rejält vinterväder vilket inneburit en hel del snöröjningsarbete både dagtid och för den s.k. snöjouren. 

Under året inkom 1 593 arbetsorder via nätbeställning (2009: 1 642). Dessutom inkom ungefär lika många arbetsorder via 

telefon. 

FÖRVALTNINGSCHEFENS ENHET 

Förvaltningschefens enhet består av förvaltningschefen, 

förvaltningssekreteraren, två kanslister samt personal-/ 

informationssekreteraren, som är delad med personalenheten. 

Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret 

för verksamhetsutveckling, kvalitetsarbetet och ÅHS budget 

samt har även huvudansvaret för den externa och interna 

informationen. I enhetens arbete ingår även att bereda 

ärenden till styrelsen samt att se till att styrelsens beslut 

verkställs. 


Under hösten 2010 var det personalombyten inom enheten, 

både på tjänsten som förvaltningssekreterare och som 

förvaltningschef. I augusti 2010 slutade Tom Axberg sin tjänst 

som förvaltningschef och efterträddes av Peter Rask. 

Under året har diskussioner förts för att möjliggöra en större 

beslutanderätt för ÅHS i tjänstekollektivavtalsfrågor så att 

en öka flexibilitet vid t.ex. tillsättande av nya tjänster skulle 

vara möjlig. Arbetet har resulterat i att ÅHS nu har rätt att 

bevilja rekryteringstillägg vid anställandet av ny personal. 

Efter flera år utan en fungerande arbetarskyddskommission 

kunde ÅHS fr.o.m. 01.01.2010 tillsätta en ny arbetarskyddskommission 

med förvaltningschefen som arbetarskyddschef. 

Invånarperspektivet 

ÅHS hemsida, www.ahs.ax, som togs i bruk under 2009, har 

under året vidareutvecklats och uppdaterats efter behov 

och önskemål som framkommit såväl internt från enheterna 

och som från allmänheten via bl.a. “Tyck till-formuläret” på 

hemsidan. 


År 2010 började med en stor osäkerhet gällande budgetramen 

vilket gjorde att budgetarbetet blev omfattande 

och långdraget och ÅHS fick i likhet med övrig landskapsförvaltning 

uppdraget att göra betydande besparingar. Som 

ett led i dessa besparingar ålades alla anställda inom ÅHS 

att ta ut semesterpenningsledighet i tid, alternativt vara 

permitterade, under två veckor. De flesta anställda valde 

att ta ut semesterpenningsledighet i tid varför antalet 

29 

permitterade blev lågt. Effekterna av detta, förutom 

inbesparingen, har till viss del märkts i längre väntetider för 

patienterna på vissa enheter och under vissa perioder. 

De olika sanerings- och investeringsprojekt (IVA-Dialys-Dagkirurgiprojektet, 

Gullåsen i framtiden, renovering av 

förvaltningshuset) som var planerade för år 2010 och framåt 

har inte genomförts då man beslöt att utgående från nya 

behov och omprioriteringar göra vissa förändringar i planeringen. 

Förvaltningschefen ingår i planeringskommittén och 

deltar aktivt i detta arbete. 

Förvaltningschef Tom Axberg var ordförande i arbetsgruppen 

som fick i uppdrag att utreda det framtida “Gullåsen” och 

slutrapporten levererades i april 2010. 


Förvaltningschefens enhet påbörjade arbetet med att 

utarbeta ett eget Balanserat Styrkort men på grund av 

personalbyten är arbetet fortfarande i inledningsskedet. 

Som en följd av att ledningsgruppen har ett eget Balanserat 

Styrkort sker ändå en stor del av enhetens arbete utgående 

från detta. 

Den arbetsgrupp som i slutet av år 2009 fick i uppdrag att 

se över ÅHS organisation och reglemente, ROR-gruppen, 

genomförde under år 2010 ett omfattande arbete. Via en 

blogg och en blankett på intranätet, e-post till gruppmedlemmarna 

och personliga intervjuer fick ÅHS anställda 

möjlighet att ge förslag och uttrycka sina åsikter angående 

ÅHS organisation. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport 

i oktober 2010 och arbetet med att slå fast ett nytt reglemente 

och en ny organisationsplan inleddes direkt därefter 

och väntas vara klart i början av 2011. 

Under året har kontakterna med privata hälso- och sjukvårdsaktörer 

för att utveckla utbudet av kvalitativa tjänster för 

ålänningarna fortsatt och ÅHS har bistått med erfarenheter 

och kunnande. Samarbetsklimatet har varit fortsatt gott, 

några stora gemensamma projekt har inte startat men ÅHS 

har köpt tjänster för vissa patientgrupper.

IT-ENHETEN 

IT-enheten består av informationen/växeln med fem ordinarie tjänster och några inhoppare samt IT-avdelningen med sex 

ordinarie anställda. 

Under 2010 har såväl IT-avdelningen som växeln bedrivit sin verksamhet i enlighet med sparkraven och t.o.m. underskridit 

budget. IT-avdelningen har gjort en betydande minskning i användningen av externa konsulter och växeln har haft indragen 

bemanning genom att inte till fullo täcka sjukvikariat. 

På hårdvarusidan har nätverksutrustning förnyats och nätverket byggts om för högre driftsäkerhet. Även det trådlösa nätverket 

har förnyats på flera ställen. Flera äldre servrar har bytts ut eller virtualiserats. 83 arbetsstationer, några servrar, 30 skrivare, 

20 skärmar, lagringsmedia och kommunikationsutrustning har upphandlats för 123 000 €. 

Program och licenser har inköpts för 95 000 €. Däri ingår licenser för arbetsstationer och Office-produkter, nytt e-postsystem, 

nya program för öppenvårdsstatistik, företagshälsovård, befolkningsregister, skanning av diverse dokument bl.a. PAD-svar, 

m.m. Utöver budgeterade medel för IT-anskaffningar har också upphandlats programvara för byggande av ett nytt intranät. 

Utvecklingen av de nationella vård-IT-projekten eRecept och eArkiv har fortsatt bevakats inom avdelningen, och i början 

av december hölls ett informationstillfälle för organisationen samt inbjudna externa intressenter kring dessa projekts 

implementering i riket. 

IT-styrgruppen har sammanträtt fem gånger och har behandlat IT-säkerhetsanvisningarna, nationella projekten, behörighetsfrågor 

mm. Medixutvecklingsgruppen har sammanträtt tre gånger och har behandlat bl.a. kommande ny Medixjournal, skanningfunktioner, 

web-tidbokning, laböverföringar, eRecept, digital diktering och behörigheter. 

Schemaläggningssystemet Titania har krävt mycket supportarbete bl.a. p.g.a. timbanksfrågor. Den nya semesterlagen från 

2011 behöver implementeras i lönesystemet och Titania, innan någon systemkoppling kan utredas. 

IT-säkerhetsplanen har följts upp med IT-säkerhetsanvisningar, riktlinjer för användning av e-post och Internet samt ett 

dokument, som allmänt berättar om hur man arbetar med IT inom ÅHS. 

Inför ibruktagning av ip-telefoni i nya psykiatribyggnaden har ip-telefoner tagits i bruk på dagkliniken för att testa 

funktionaliteten. 

PERSONALENHETEN 

Sjukfrånvaron inom ÅHS har, förutom under år 2009, visat på en stigande trend och därför har en handlingsmodell för tidig 

intervention av sjukfrånvaro inom ÅHS tagits fram. Handlingsmodellen går ut på tidigt aktivt ingripande vid problem samt 

hantering av sjukfrånvaro med huvudmålet att främja personalens arbetshälsa och arbetsförmåga samt klargöra de enskilda 

aktörernas (anställd, förman/arbetsgivare, personalhälsovården) roller och ansvarsfördelning. Ytterligare skäl till att man 

behöver ha denna modell är att förutsättningarna för den maximala ersättningsnivån för förebyggande företagshälsovård har 

ändrats i sjukförsäkringslagen. Från och med 01.01.2011 kommer de arbetsgivare, som tillsammans med arbetstagarna och 

arbetshälsovården, avtalat om att förverkliga upprätthållande av arbetsförmågan, uppföljning och tidigt stöd på arbetsplatsen 

samt har ett uppföljningssystem för sjukfrånvaro, fortsättningsvis erhålla den maximala ersättningen om 60 % för kostnader för 

förebyggande företagshälsovård. Under hösten 2010 har det hållits utbildning för förmän och chefer om vad handlingsplanen 

går ut på och hur man kan ta upp svåra frågor till diskussion med den anställde. Även övriga anställda har erbjudits utbildning. 

Handlingsmodellen har välkomnats av både anställda och chefer, eftersom modellen innebär att alla nu vet vilka principer som 

gäller och att den tillämpas på alla anställda. 

I personalenhetens verksamhetsmål har ingått att fram en personalförsörjningsplan, men det målet har inte uppnåtts. 

Verksamhetsmålet att ta fram schablonlöner för läkare har inte heller uppnåtts. 

Arbetet med att införa Balanserat Styrkort inom personalenheten påbörjades under året. 

Inom löneavdelningen har mycket arbete lagts ner på kunskapsöverföring i och med att en trotjänare gick i ålderspension 

under våren. 

Personalchefen har ingått i den s.k. ROR-gruppen, d.v.s. arbetsgruppen för en reviderad organisation och reglemente som 

tillsattes av ÅHS styrelse 27.11.2009. Arbetet har varit intensivt under året och gruppen blev klar med sitt arbete 30.09.2010 

då en slutrapport och ett förslag till nytt reglemente lämnades till styrelsen. 

30

STÄDENHETEN 

Det har varit ett tufft år för städenheten med anledning av sparkraven, trots det har hygienkraven bibehållits men det har 

synts att personaltillgången varit kärv under året, då vikarier inte tagits in i samma utsträckning som förut. 

Fönstertvätt och storstädningar har fått stå tillbaka vilket, i slutet av året, har börjat märkas på olika ställen. Många 

utrymmen har fått mindre städning än normalt. Trots detta har två av personalen genomgått en 1,5 årig utbildning till 

anstaltsvårdare, de utexaminerades i december. Även en endags kurs i årets början ”Må bra i vardagen för städpersonal” har 

några anställda fått delta i. 

Utvecklingssamtal med personalen har inte genomförts under året. 

VÅRDCHEFENS ENHET 

Året har präglats av sparbetinget att minska löneutgifterna 

med två veckors lön/anställd. Vårdchefen och överskötarna 

har haft en mycket viktig roll att samordna neddragningarna 

samt att stödja avdelningsskötarna i detta svåra arbete. 

Vårdchefen och överskötarna verkställde sparkravet genom 

att ta ut semesterpenning som förkortade arbetsdagar under 

sommaren. Detta ledde istället till svårigheter att ta ut 

innestående mertidsarbete i tid. 

Personalomsättningen har varit större än vanligt vid vårdchefens 

kansli p.g.a. orsaker såsom sjukskrivningar och 

pensioneringar. Personalsituationen inom vårdfunktionen 

har under året krävt aktiva insatser såsom tidigare år. 

Ingen högskoleutbildad arbetskraftsreserv finns i det 

åländska samhället och strukturerade rekryteringsinsatser 

har därför gjorts under året i samarbete med Ålands 

arbetsmarknads- och studieservicemyndighet samt i egen 

regi. Olika evenemang såväl lokalt som i Helsingfors och 

Vasa har genomförts. Annonsering på webbsidor, i tidningar 

och magasin har skett enligt tidigare års modell. Ingångna 

samarbetsavtal om rekrytering har inte gett utdelning. 

Konkurrensfördel då det gäller lönenivåer har ÅHS främst 

i jämförelse med svenska Österbotten. På elektronisk väg 

inkom under året intresseanmälningar för att jobba inom ÅHS 

av personer av alla yrkeskategorier. 

Omvårdnadsjournalen har fortsatt utvecklats som ett 

stöd för strukturering och dokumentation av vårdarbetet. 

Konsulttjänster för denna utveckling har centralt bekostats av 

vårdchefens anslag. 

Med anslag för vårdutveckling har HHR-projektet (hjärthjärn-räddning) 

med två engagerade sjukskötare fortsatt 

under året. Målsättningen med projektet är att all personal 

inom ÅHS ska kunna grundläggande HLR (hjärt-lungräddning), 

användning av hjärtstartare och åtgärder vid 

luftvägsstopp. 42 nya instruktörer har utbildats, vilka sedan 

hållit HLR-utbildningar på sina enheter. Från projektets 

start och fram till sista december har 775 ur personalen fått 

utbildning i HLR. Under våren har två sjukskötare utbildats 

till instruktörer inom barn-HLR. Dessa har under hösten 

kunnat ge utbildning i avancerad HLR för barn till berörda 

avdelningar. 

En arbetsgrupp med uppgift att utreda förutsättningarna för 

att införa ett system för vårdtyngdsmätning har påbörjat sitt 

arbete. 

31 

Arbetet med en patientenkät riktad till patienter remitterade 

till vård utom Åland har kommit så långt att frågeformulären 

kunde börja delas ut till patienterna i september och slutförs 

under år 2011. 

Systemet för avvikelsehantering var igång under hela året. År 

2010 registrerades sammanlagt 237 anmälningar fördelat på 

138 anmälningar om risker, 102 anmälningar om tillbud och 

47 anmälningar om skador. Ordinarie vårdchef och kvalitetssamordnaren 

administrerar systemet. 

Samarbetet med Högskolan på Åland har fortsatt bland 

annat inom ramen för branschrådet och samarbetet med 

Ålands vårdinstitut har likaså fortgått. Handledningen av 

vårdstuderanden på enheterna är en mycket omfattande 

verksamhet som under år 2010 uppgick till cirka 874 handledningsveckor 

fördelat på 194 handledningsperioder. 

Diskussioner har förts för att ytterligare kunna förbättra 

vårdstuderandes praktikperioder. Trycket på praktikplatser är 

stort. Antalet studieplatser har utökats på Åland, dessutom 

bedriver ett ökande antal ålänningar vårdstudier i Åbo. 

Enheterna intjänade genom denna handledning sammanlagt 

ett tillägg till sina utbildningsanslag på 30 590 € som fördelas 

år 2011. 

Fortbildningsanslaget för vårdpersonal fördelades så att 

enheterna erhöll ett grundanslag om 210 €/tjänst förutom 

det ovannämnda anslag som uträknades på basen av 

handledningsveckor. För dyrare fort- och utbildning har ett 

centralt anslag funnits under vårdchefens ansvar. Målet 

om nio allmänna fortbildningstillfällen uppnåddes liksom 

målet att anordna ett gemensamt fortbildningstillfälle för 

vårdledarna. 

Specialiseringsutbildningar och mera omfattande fortbildningshelheter 

som exempelvis högre högskoleexamen 

i utveckling och ledarskap inom social- och hälsovården, 

ATSS - Akut Traumasjukvård för Sjuksköterskor, kognitiv 

psykoterapiutbildning och omvårdnadsfortbildning har 

möjliggjorts. Samarbete med Högskolan på Åland gällande 

utbildning i perifer venkateter har fortsatt. Ett utvidgat 

samarbete har påbörjats med Öppna högskolan på Åland för 

att förbättra möjligheterna att ordna specialkurser på Åland. 

17 personer har beretts möjlighet att hospitera vid olika 

sjukhus i Finland och Sverige.

VERKSAMHETSMÅL enligt PLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 2010 UPPNÅTTS 

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 

AKUTENHETEN 

Vårdprogram för stroketrombolys införlivat. ja 

Påbörjande av lokala riktlinjer för hypotermi efter hjärtstopp. fortlöpande 

Kontinuerlig och organiserad utbildning för jourläkare, sjuskötare och ambulanspersonal. fortlöpande 

Lokala vårdprogram på intranätet (kontinuerligt arbete). fortlöpande 

Uppdragsutbildning i samarbete med Öppna högskolan för akutens sjukskötare för att utföra mera arbetsuppgifter. ja 

BARN- OCH UNGDOMSENHETEN 

Öka andelen allergi- och astmabesök hos sjukskötare. delvis 

Förbättra tillgängligheten för sköterskekonsultationer ang. obstipation och uppgörande av ett strukturerat obstipationsprogram. 

BB- OCH GYNEKOLOGIENHETEN 

Erbjuda åt befolkningen specialistvård på samma nivå som kringliggande områden antingen genom egen produktion eller som 

köpta tjänster. 

delvis 

fortlöpande 

Utbilda personal och utvecklia urogynekologisk funktion tillsammans med andra enheter. delvis 

Omorganisera fosterscreening utgående från den fastländska modellen med lokal tillämpning. ja 

Balanserat Styrkort införs. nej 

CENTRALA ENHETEN (Chefläkarkansli, Sociakuratorenheten, läkare under utbildning) 

Invånar- och patientperspektivet 

Utveckling av patientenkät. ja 

Kontinuerlig hantering av anmälningsärenden efter kontakter med patienter, anhöriga och patient- och klientombudsmannen. fortlöpande 

Fortsatt arbete med implementeringen av avvikelsehantering, i vilket även inkluderas infektionsregistrering. ja 

Socialkuratorerna erbjuder socialkurativa insatser för den somatiska vården och kommer att i större omfattning även stötta 

primärvården. 


fortlöpande 

Att följa upp ingångna ramavtal. ja 

Skriva avtal med externa vårdleverantörer. ja 

Utvärdera planerad försöksverksamhet och eventuellt vidareutveckla samverkan med privata hälso- och sjukvårdsleverantörer. 


Att utifrån resultaten i personalenkäten vidta åtgärder för att ÅHS ska fortsätta att vara och vidareutvecklas som en attraktiv 

arbetsplats. 

fortlöpande 

fortlöpande 

Att bidra till utvecklingen av personalhälsovården. fortlöpande 

Att stödja kompetensutvecklingen för personalen. fortlöpande 

Att erbjuda utvecklingsamtal till anställd personal. nej 


Ett blockprojekt genomfört under 2009 visar behov av närmare samarbete mellan enheterna. fortlöpande 

Samordning av de kirurgiska verksamheterna fortsätter. fortlöpande 

Föra en aktiv dialog angående laboratorieprovens volym och frekvens. ja 


Ramavtal med flertalet serviceleverantörer. fortlöpande 

KIRURGIENHETEN 

Att uppfylla kraven på akut kirugisk verksamhet, spec. den ortopediska delen ja 

Att dagkirurgin utvecklas. fortlöpande 

Under året intensifieras ansträngningarna att rekrytera allmänkirurg med urologisk inriktning och ytterligare en ortoped. delvis 

32


LABORATORIEENHETEN 

Laboratoriet arbetar med Balanserat Styrkort. Under hösten 2009 avgör styrgruppen vilka områden som man tänker 

koncentrera sig på under 2010. 

Laboratoriet undersöker om det vore ekonomiskt och resursmässigt mera fördelaktigt att ”ta hem” eller ”skicka bort” olika 

analyser. 

LÅNGVÅRDSENHETEN 

Införa Balanerat Styrkort. nej 

Minnesmottagningen utvecklas bl.a. genom att utöka tillgängligheten för nydiagnostiserade patienter och effektivera arbetsfördelning. 

LÄKEMEDELSCENTRALEN 

Att korrigera och åtgärda de brister som påtalades då Läkemedelsverket i Finland inspekterade läkemedelscentralens 

verksamhet. Planering av enheten pågår. 


ja 

nej 

ja 

fortlöpande 

Att klargöra ansvarsfördelning inom verksamheten. delvis 

Att planera skolningseftermiddagar i genomsnitt 2 ggr/år. nej 

Gemensamt studiebesök 1 ggr/år. nej 


Kontinuerligt följa upp avvikelserapportering. fortlöpande 

Ökat samarbete genom årliga regelbundna samarbetsmöten med de stödprocesser som berör läkemedelscentralens 

verksamhet. 


fortlöpande 

Att minska andelen läkmedel som blir föråldrade både ute på enheterna och vid läkemedelscentralen. delvis 

MEDICINENHETEN 

Att erbjuda specialistvård av god kvalitet. fortlöpande 

Att erbjuda en bra vårdmiljö för patienterna på avdelningen. fortlöpande 

Att erbjuda en bra arbetsmiljö och en trivsam arbetsplats för all personal. fortlöpande 

Att erbjuda möjligheter till utbildning, stimulans och personlig och yrkesmässig utveckling för all personal. fortlöpande 

Att ta hand om studerande på ett optimalt sätt så att de ser medicinenheten som en intressant arbetsplats i framtiden. fortlöpande 

Att alla tjänster är besatta med kompetent personal. fortlöpande 

Att den nuvarande sjukvårdsproduktionen kan bibehållas inom fastställda budgetramar. ja 

Att köer till poliklinikerna och överbeläggningar på avdelningen kan undvikas. fortlöpande 

Att uppnå 3-4 utbildningstillfällen per år för personalen fortlöpande 

OPERATIONS-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSENHETEN 

Att fortsätta med att upprätta riktlinjer för intensiv- och uppvakningsvård. ja 

Att utveckla utbildningsplanen och kompetensstegen för personalen. ja 

Att fortsätta att erbjuda personalen medarbetarsamtal. ja 

Att utveckla operationsplaneringsprogrammet. delvis 

Att fortsätta implementera hygiendirektiv på alla enheter. fortlöpande 

Att sjukhusinfektioner löpande blir registrerade. ja 

Att följa upp enheternas kostnader för instrumentvården. nej 

PRIMÄRVÅRDSENHETEN 


Under 2009-2010 fortsätter internutbildningen med hjälp av multiprofessionella ROHTO-workshopar där framför allt läkarmottagningarna 

gemensamt dryftar och tar fram lokala riktlinjer för aktuella medicinska problem. Projektet syftar till att 

skapa ett mer rationellt arbetssätt och klarare spelregler för både patienter och personal. Resultatet av workshoparna kan 

vara vårdprogram, patientråd, klargjorda rutiner m.m. Varje termin ska två workshopar hållas. 

33 

ja


Primärvården ska utarbete och implementera flera vårdprogram för att uppnå jämnare kvalitet på verksamheten. ja 

Under hösten 2009 är läkarbemanningen tillräckligt stabil, så att arbete enligt områdesansvarsmodellen påbörjas igen och 

utvidgas 2010. Modellen bearbetas inom Balanserat Styrkort-grupperna. Arbetssättet kommer att utgå från teamarbete 

läkare-sköterska, där en större del av de direkta patientkontakterna och akuta besöken ska gå via sköterskan, och där 

uppföljningen av kroniska sjukdomar fördelas på båda yrkesgrupperna. Detta förväntas göra patientarbetet effektivare, öka 

omhändertagande dagtid och skapa en bättre kontinuitet för både sjukvårdspersonal och patienter. 

Patient-invånarperspektivet 

Områdesansvarsmodellen med teamarbete kommer tillbaka och ger en bättre kontinuitet till både läkare och sköterska för 

befolkningen. Ålands befolkning indelas i 10 distrikt a 2700 invånare som har en namngiven läkare och sköterska att vända sig 

till i första hand. 

Patienter i behov av vård ska omhändertas dagtid och endast ett fåtal behöver styras till kvällsmottagningen. fortlöpande 

Utveckla och utvidga det förebyggande hälsovårdsarbetet genom föreläsningar på arbetsplatserna. ja 

I samarbete med alla daghem på Åland införa 3-årsblanketter för att skapa en helhetsbild av barnens utveckling och mående 

för att kunna sätta in resurser där behov föreligger. 

Centralisering av skolhälsan på gymnasialstadiet. Skolhälsovårdare, skolpsykolog, kuratorer och läkare utgår från gemensamma 

lokaler för att optimera omhändertagandet av de studerande. 

Öka kunskapen i HBT-frågor bland vårdpersonalen. fortlöpande 

PSYKIATRIENHETEN 

Att vuxenpsykiatriska mottagningen erbjuder första bedömningsbesök inom 3 veckor, hos läkare inom 2 månader och 

behandling senast inom 3 månader. 

Att forsätta arbetet med vårdplaner - PM inom barn- och vuxenpsykiatrin. delvis 

Att under handledning fortsätta tillämpa den kognitiva psykoterapiutbildningen i kontakten med patienter. ja 

Att projektet för utvecklande av avgiftningsvården fortsätter. ja 

Att utveckla en gemensam grund för kontaktmannaskap och värdegrund för psyk.akuta-avdelningen och psyk. rehabiliteringsavdelningen. 

ja 

ja 

ja 

ja 

nej 

fortlöpande 

Att utbilda och förbereda personalen inför flyttningen till nya psykiatriska utrymmen vid ÅCS inom 2 år. fortlöpande 

REHABILITERINGS- OCH FYSIATRIENHETEN 

Invånar- och patientperspektivet 

Regelbunden uppdatering av Rehabs uppgifter på ÅHS hemsida ska göras 2 ggr/år. Även delar av enhetens olika hemträningsprogram/rådgivning 

ska finnas tillgängligt på ÅHS intranät, så att annan ÅHS personal kan ta del av och ge vidare till fortlöpande 

patienter. 

Vårdprogram färdigställs/uppdateras. ja 

Det nya tidboknings/kösystemet ska utvärderas av fysioterapeuterna med tanke på tillgänglighet ur patientperspektiv samt 

ja 

gällande attraktiv arbetsplats ur personalperspektiv. 

Mottagningssköterskan fortsätter utvecklingen av gruppverksamhet för patienter med stress- och smärtproblematik enligt 

ja 

senaste forskningsrön. 

Utveckla och utvärdera talterapeuternas diagnostisering av barn med språkstörningar. ja 

Delta aktivt i utvecklandet av BUF-utredningsteamet och i samband med det utveckla samarbetet med privata 

ja 

(tal-) terapeuterna som ingår i Habiliteringscentrum Åland. 


Verksamheten fortsätter enligt den övergripande målsättningen; Att rehabiliteringen i alla former ska ske utifrån målsättningen 

för den individuella patienten under en bestämd tid. Om patienten måste vårdas utöver det ska orsaken klargöras fortlöpande 

och dokumenteras. 


Utvecklingssamtal ska under året erbjudas samtliga medarbetare på enheten, där en individuell utbildningsplan görs upp 

ja 

utgående från patientunderlaget. 

Rehabavdelningen: hälsosam arbetsmiljö genom fortsatta utredningar och åtgärder tills arbetsmiljön kan anses hälsosam. 

nej 

Utvärderas av personalhälsovården. 

Estetisk miljö med lägre ljudnivå på bäddavdelningen enligt tidigare planering. fortlöpande 


De 5 olika perspektiven och tillhörande framgångsfaktorer i Rehabs Balanserade Styrkort ska diskuteras och revideras 1 

fortlöpande 

gång/år. 


Fortsatt ekonomiskt spartänkande i alla verksamheter. Samtidigt bör det finnas en balans mellan inbesparingar/ned- 

fortlöpande 

dragningar och patienternas behov av rehabilitering. 

34


RÖNTGENENHETEN 

Att fortsättningsvis erbjuda radiologisk diagnostik och intervention på hög nivå med god tillgänglighet fortlöpande 

Att bibehålla en god arbetsmiljö, som är utmanande och stimulerande för personalen. fortlöpande 

Fortsatt uveckling av intranät-sidorna, uppdatering av undersöknings-PM och annan praktisk användbar information. ja 

Den landsomfattande lagstadgade auditeringen påbörjas. Förberedelser inför detta projekt kräver tillfälligt extra personalresurser, 

men sannolikt kan detta lösas genom interna lösningar. Målsättningen är att genomföra auditeringen år 2010. 

Kvantitativt är målet att bibehålla produktionen till väsentligen samma kostnad. ja 

TANDVÅRDSENHETEN 

Att förhindra försämring av barn och ungas tandhälsa. Utvecklingen följs upp med D(M)F-index. ja 

Att tillsätta befintliga tjänster inom tandvårdsenheten. ja 

Att samtliga inom personalen erbjuds möjlighet till åtminstone 1-2 utbildningstillfällen. fortlöpande 

VÅRDARBETET 

Att anordna nio allmänna fortbildningstillfällen. ja 

Att anordna ett gemensamt fortbildningstillfälle för vårdledarna. ja 

Att medverka till att planera och genomföra patientenkät. ja 

Att för all direkt underställd personal ha medarbetarsamtal. ja 

Att utreda förutsättningarna för ett system för vårdtyngdsmätning. delvis 

Att möjliggöra 180 studieperioder eller cirka 850 praktikveckor för vårdstuderanden. ja 

ÖGONENHETEN 

Att få ytterligare ögonläkar-resurser och därmed förhindra väntetidsökningen. ja 

Invånar-Patientperspektivet 

Framgångsfaktorerna vårdkvalitet, vårdgaranti, patientupplevd kvalitet i tillgänglighet, bemötande. fortlöpande 

ÖRON-, NÄS- OCH HALSENHETEN 

Att tillsätta en läkartjänst. nej 

Att förkorta köerna för FESS-operationer. delvis 

Att utöka dagkirurgin. ja 

Att erbjudera fler patienter i behov av FESS-operation ballongteknik. ja 

ADMINISTRATION OCH FÖRSÖRJNING 

EKONOMIENHETEN 

All vårdstatistik i Medix. ja 

UT-data mallar i Cognos med gruppbehörighet för att öka tillgängligheten gällande statistikunderlag. ja 

Förbättrad indata-kvalitet genom mer lättillgängliga manualer/snabbguider. ja 

Integrera arbetet enligt modellen Balanserat Styrkort i de normala rutinerna på enheten. fortlöpande 

Kartlägga förutsättningarna för en centralkassa på sjukhuset. ja 

FÖRSÖRJNINGSENHETEN 

Införa Balanerat Styrkort inom hela försörjningsenheten. nej 

Införa WEB-modul beställning för de perifera mottagningarna och specialbeställningar. ja 

Införa någon form av WEB-bokning av de stora personalbostäderna som är mycket begränsade till antalet. nej 

Utbudet av ekologiskt linne kartläggs. nej 

Uppgöra energisparplan genom köp av externa tjänster. nej 

Översyn av hyresnivåerna inom bostadsservice såväl som verksamhetslokaler och kartläggning av andelen upphyrda bostäder 

respektive gena bostäder. 

35 

ja 

nej


FÖRVALTNINGSCHEFENS ENHET 

Att fortsätta arbetet med implementeringen av det Balanserade Styrkortet. fortlöpande 

Att under 2010 erhålla ett uppdaterat reglemente. delvis 

Att medverka till att ÅHS hemsida utvecklas vidare. fortlöpande 

Att fortsätta planeringen och uppföljningen av olika sanerings och investeringsprojekt (IVA-Dialys-Dagkirurgiprojektet, 

Gullåsen i framtiden och renoveringen av förvaltningshuset). 

Att tillsammans med privata hälso- och sjukvårdsaktörer utveckla utbudet av kvalitativa tjänster för invånarna i landskapet. fortlöpande 

Arbeta för att ÅHS får egen beslutanderätt och större flexibilitet i tjänstekollektivavtalsfrågor. ja 

IT-ENHETEN 

IT-säkerhetsplanen förankras i organisationen. fortlöpande 

Systemsamordning av schemaläggning/löner görs. nej 

Uppdatering av servrar och nätverk fortsätter. fortlöpande 

Bevaka ÅHS intressen gällande införande av e-recept. fortlöpande 

PERSONALENHETEN 


Personalchefen tillsammans med kvalitetssamordnaren fungerar som stöd för organisationen i bearbetning av medarbetarenkäten. 

Att ta fram en personalförsörjningsplan. nej 

Att ta fram en handlingsplan för hantering av sjukfrånvaro. ja 

Att ta fram schablonlöner för läkarvikarier. nej 


Införa Balanserat Styrkort inom personalenheten. fortlöpande 

Arbeta med kunskapsöverföring. ja 


Följa upp på ett övergripande plan och vid behov åtgärda att tjänstekollektivavtalets bestämmelser följs inom 

organisationen. 

STÄDENHETEN 

nej 

ja 

fortlöpande 

Att uppnå kompetenshöjning genom utbildning. ja 

Att hålla utvecklingssamtal. nej 

36

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 

PB 1091, AX-22111 Mariehamn 

Telefon +358 18 5355, fax +358 18 538533 

E-post: info@ahs.ax 

Webb: www.ahs.ax

Textdel - Ålands Hälso- och Sjukvård

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?