Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

FDB:s 

Vi besöker klass som började med datorer redan 1 i ettan. 

FDB:s NYHETER 2/2012 

NYHETER 

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från 

Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2012 

Karbyskolan uppskattar fl extid. 

Älvdalens kommun satsar för att slippa vite. 

Maja gillar att alla får dator - då känner hon sig inte annorlunda. 

FDB fortsätter belysa oklarheter i skollagen beträffande rätten till särskilt stöd.

Foto: Stefan Knorn ORDFÖRANDEN 

HAR ORDET 

Den 1 juni 2012 överlämnades rapporten ”En skola 

med tilltro lyfter alla elever”. Den sammanfattar 

Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn 

och kvalitetsgranskning under 

2011. Den belyser brister och 

lyfter inte goda exempel. 

Rapporten visar en skola som 

i stort speglar segregationen i 

samhället, som inte är likvärdig 

och där skolans uppdrag att 

utjämna skillnader i elevers 

förutsättningar att tillgodogöra sig 

utbildningen inte fungerar. 

Det brister i individanpassning 

i undervisningen. Kunskap om 

det särskilda stödet saknas ofta, 

behoven utreds för lite och när det 

gäller olika hjälpmedel handlar 

det inte bara om resursbrist, utan 

också om en kunskapsbrist i användandet hos lärarkåren. 

De individuella utvecklingsplanerna och skriftliga 

omdömena motsvarar inte målsättningen i skolans 

förordningar. Åtgärdsprogram som upprättas utgår sällan 

ifrån hur skolan bäst kan stödja elevens utveckling, de 

fokuserar på eleven och inte på vad som kan förbättras i 

den ordinarie undervisningssituationen. 

Fakta om föreningen 

FDB är rikstäckande och öppen 

för alla. Föreningen vill främja 

samarbete mellan hem och skola, 

sprida information, ta del av 

forskning och bevaka barns och 

ungdomars lagstadgade rättigheter. 

FDB arbetar med rådgivning, 

studiecirklar, föreläsningar, barn- och 

ungdomsläger samt ger ut FDB:s 

NYHETER. Som medlem stöder du 

föreningens viktiga arbete! 

Kansli 

Susanne af Sandeberg 

Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 

113 48 Stockholm 

Tfn 08-612 06 56, 

fax: 08-612 33 77 

dyslexi@fdb.nu 

www.fdb.nu 

Medlemsavgift2012 

Huvudmedlem: 200 kr/år 

Stödmedlem i familj: 25 kr/år 

Pensionär/student: 100 kr 

Skola/institution: 500 kr/år 

(får 5 ex av varje nummer) 

Betala till bankgiro 5284-7670, 

plusgiro 10 39 34-6. 

Ange namn, adress och e-postadress. 

FDB:s styrelse 

Ordf: Eva Halldén, Västerbotten 

Kassör: Malin Bengtsson, Skåne 

Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, 

Yvonne Ollman, Stockholm, Eva 

Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, 

Södermanland, Annika Bolmstedt, 

Södermanland. 

Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, 

Madeleine von Strauss, 

Stockholm, Agneta Wollert Stalder, 

Stockholm. 

Skolinspektionen konstaterar brister på alla nivåer – 

från lärarens arbete med den enskilda eleven, rektors 

utvecklingsarbete och pedagogiska ledning, till 

kommunens eller annan huvudmans ansvar och styrning 

av sina verksamheter. 

Med tydlig skärpa visar rapporten på en skola 

där olika svårigheter, familjebakgrund och socialt 

arv får betydelse för möjligheten att lyckas i skolan. 

Skolinspektionen pekar på att undervisningen ofta 

anpassas i fel riktning. Med det menar man att lärare 

utgår från att vissa elever inte har förutsättningar 

eller intresse. Man begränsar undervisningen till 

elevers förväntade oförmåga - och därmed begränsas 

möjligheterna för vissa grupper av elever. Risken är att 

elevens ingångsförutsättningar blir ett tak för vad skolan 

anser sig kunna åstadkomma, skriver man i rapporten. 

Det finns en viktig passus. Skolinspektionen slår fast 

att ”Skollagen är tydlig med syftet för skolväsendet – 

att främja alla elevers utveckling och lärande, och att 

skolan därför ska sträva efter att uppväga skillnader i 

barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig 

utbildningen.” 

Läs rapporten på www.skolinspektionen.se 

FDB:s NYHETER 

Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år 

Texten får kopieras, men ange källa. 

Redaktionskommitté: 

Lotta Person, Susanne af Sandeberg, 

Eva Halldén 

Redaktör: 

Lotta Person 

Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna 

Tfn 08-35 07 84 kvällstid 

lotta.person@bredband.net 

Ansvarig utgivare: 

Eva Halldén 

Tfn 070-269 69 00 

 

 

 

 

Tryckeri: 

Linderoths Tryckeri, Vingåker 2012

I detta nr! 

4 

7 

8 

10 

12 

Vaxmoraskolan satsar på 

datorer för alla redan i 

ettan. 

Tillsyn ledde till hot om 

vite. Skolinspektionen 

följer upp Älvdalens 

förbättringsarbete. 

Arbetslaget Örnnästet 

på Karbyskolan ser till 

elevers förmåga, inte till 

deras svårigheter. 

FDB möter skoljurist och 

diskuterar innebörden av 

särskilt stöd. 

FDB har på kort tid fått 

samtal från fl era familjer 

som saknar dator i 

hemmet - något skolan 

verkar förutsätta. 

Rätt eller fel? 

BOKA FORUM 

FDB:s Föräldraforum 

Om Dyslexi, självkänsla och 

konsten att vara förälder. 

Lördag den 13/10 Örebro 

Vänder sig till alla intresserade! 

Mer info på www.fdb.nu 

Välkommen med! 

NYTT ÅR - NY REPRESENTANT 

I STYRELSEN FÖR FDB RIKS 

FDB Riks har haft årsmöte i Stockholm. 

Agneta Wollert Stalder, ordförande 

i Stockholms lokalförening, är ny 

suppleant i riksstyrelsen. 

3 


Foto:privat 

– Varför engagerar du dig? 

– I min familj har tre generationer 

dyslexi. Dagens skolbarn har större 

chans till bra skolgång än tidigare 

generationer tack vare all kunskap och 

forskning. Allt detta behöver nå ut till föräldrar och lärare för att skapa 

förutsättningar till bra dialog. 

– Vad tycker du att FDB ska fokusera på? 

– Det är viktigt att påverka skola och politiker så att aktuell kunskap 

används i skolan och även når föräldrar så att de kan stötta sina barn på 

ett bra sätt. Att vara förälder till ett barn med dyslexi kan vara tufft. 

FDB:S NYHETER SOM PDF 

Äldre nummer av denna tidning går att läsa som pdf-dokument 

på wwww.fdb.nu. 

INGVAR LUNDBERG DÖD 

Professor emeritus Ingvar Lundberg gick bort den 23 april 2012. 

Han var professor i psykologi med inriktning mot utvecklingspsykologi 

vid Umeå universitet fram till 1995. Därefter var han knuten till 

Göteborgs universitet. 

Forskade om läsinlärning och läsutveckling 

Hans forskning var främst inriktad mot läsinlärning och 

förutsättningarna för en god läsutveckling och belyste bland annat hur 

lässvårigheter kan förebyggas och vad dyslexi är. 

Visade hur viktigt det är med språklekar 

Ingvar Lundberg var en av forskarna i Bornholmsprojektet. Projektet 

visade hur viktigt det är med språklekar för förskolebarnens förmåga att 

lära sig läsa och förstå hur språket är uppbyggt och fungerar. 

I och med Ingvar Lundbergs bortgång har Sverige förlorat en 

internationellt erkänd expert på området framförallt dyslexi men 

även dyskalkyli (matematiksvårigheter), en underbar och positiv 

inspirationskälla och suverän föreläsare, vilket många av FDB:s 

medlemmar kan vittna om.


DE LÄR SIG LÄSA 

GENOM ATT SKRIVA 

PÅ DATORN 

Att skriva på dator är lika viktigt som att använda penna. 

Så resonerar man i Sollentuna. 2013 är det tänkt att alla elever i kommunen 

ska ha varsin dator och den ska användas redan från årskurs ett. 

Genom att tidigt fokusera mer på språkutveckling och mindre på finskrivning 

ska även elever med läs- och skrivsvårigheter känna sig inkluderade. 

Text & foto: Johannes Nordemar 

Ett svagt knäppande ljud hörs 

från tangentborden i klassrummet. 

Några barn uppmärksammar att de 

fått besök och tittar upp från sina 

datorskärmar. Andra har hörlurar 

kopplade till ljudande tangentbord 

och tycks vara helt inne i sin egen 

lilla värld. 

Jag är på besök hos en andraklass 

i Vaxmoraskolan i Sollentuna, en 

av de första klasserna i kommunen 

att börja använda datorer för 

skrivövningar redan från första klass. 

Annika Agélii Genlott är 

skolutvecklare i svenska. Hon tog 

2010 initiativ till ett projekt som går 

ut på att lägga större vikt vid digitala 

hjälpmedel. 

Utgår från norsk metod 

Som en del i detta projekt tillämpar 

man en metod som kallas ”att 

skriva sig till läsning”. Metoden är 

utvecklad av den norske forskaren 

och pedagogen Arne Trageton och 

har sin grund i de studier som visar 

att det är lättare att lära sig skriva än 

att lära sig läsa. 

Han menar att skrivförmågan 

kretsar det kring tre viktiga steg. 

4 

Först måste eleven tänka ut vad den 

vill skriva, sedan skriver eleven 

orden och till sist läser eleven vad 

den skrivit för att kontrollera att det 

blivit rätt. 

– När man läser det man själv skrivit 

finns det också en förförståelse, 

vilket gör att läsningen går lättare, 

menar Annika. 

Till skillnad från traditionell 

skrivträning, där eleverna upprepade 

gånger spårar varje bokstav, har 

eleverna i den här klassen under 

årskurs ett fått lägga mindre vikt vid 

själva finskrivningen.

Redan från årskurs ett får eleverna 

skriva på dator. Något som ger mer 

tid till språklig utveckling och enligt 

skolan bättre inkluderar elever med 

läs- och skrivsvårigheter. 

– Det har gjort att det istället funnits 

mer tid för språklig utveckling. 

Två parallella processer 

Vanligtvis när elever lär sig att 

skriva är det två processer som pågår 

parallellt – den som rör inlärningen 

och den fi nmotoriska. De fl esta 

elever klarar detta bra, men de elever 

som har läs- och skrivsvårigheter 

eller problem med fi nmotoriken 

hamnar lätt efter, vilket kan leda till 

sämre självkänsla. Det fi nns också 

andra risker med att lägga mycket tid 

på fi nskrivning i början. De elever 

som redan kan läsa och skriva när de 

börjar första klass kan tappa sugen. 

Alla utvecklas språkligt 

Genom att skriva på dator med 

ljudande tangentbord och talsyntes 

kan alla elever utvecklas språkligt. 

De får både bokstavsljud och 

bokstavsbild, samtidigt som de 

fokuserar på just den kognitiva, den 

kunskapsmässiga, processen när det 

gäller läsningen. 

Trär pärlor och viker papper 

Eftersom olika rättstavningsprogram 

fi nns på alla datorer redan från 

början blir det naturligt att använda 

dem vid behov, för alla barn. 

– Under årskurs ett övar eleverna 

fi nmotoriken till exempel genom 

att trä pärlor, rita, måla och vika 

pappersfi gurer, fortsätter Annika. 

I andra klass förs fi nmotorik och 

skrivning samman. 

Eleverna får kommentera 

Försöket med ”att skriva sig till 

läsning” pågår än så länge bara i en 

klass i Sollentuna. Tester visar dock 

att läshastighet, läsförståelse och 

kvaliteten på texter eleverna skrivit 

snarast är över medelnivån. 

Det som inte testats ännu är 

handstil, men både Annika och 

andra lärare på skolan intygar att 

de ser lika fi na texter i den aktuella 

testklassen som i andra klasser. 

Texter på lokal webbplats 

För att visa ett exempel på elevernas 

språkliga utveckling loggar Annika 

in på klassajten, en lokal webbplats 

där eleverna lägger upp texter de 

skrivit. En fl icka har återgett en lång 

dialog i sin text, med talstreck och 

allt, nästan helt utan lärarstöd. 

Gåtor och berättelser 

Andra har skrivit gåtor eller 

berättelser med fl era kapitel. 

– Sedan kommenterar de varandras 

texter och gissar på gåtorna. 

Det märks att eleverna har kommit 

olika långt i sin utveckling, men 

de fl esta har faktiskt skrivit en kort 

5 


kommentar till varandras texter, 

även om det är lite felstavningar här 

och där. Men det gör inget. Och för 

Annika är det framför allt en fråga 

om demokrati. 

– Alla får vara med. Även de som 

har svårt med läsningen kan använda 

talsyntes och sen kommentera. 

I vanliga fall får eleverna bara 

lärarens kommentar på sin text, men 

på det här sättet får de möjlighet till 

en helt annan feedback. Varje text får 

kanske elva läsare istället. 

Struktur och lärarnärvaro behövs 

Tidigare ifrågasatte Annika själv 

nyttan av digitala hjälpmedel och 

metoden att skriva sig till läsning. 

Nu när hon på nära håll sett 

resultaten kan hon inte annat än 

rekommendera fl er lärare att utforska 

möjligheterna. 

Samtidigt betonar hon att 

lösningen inte ligger i en massa 

datorer med talsyntesprogram. 

– Datorerna gör inte jobbet. Man 

måste ha en tydlig struktur i 

undervisningen, precis som i de 

traditionella metoderna. 

Och där ser hon också den 

största faran, att datorer anses som 

lösningen på ett personalproblem. 

– Man arbetar på ett annat sätt, 

men det behövs minst lika mycket 

lärartid, avslutar Annika.


–KÄNNS 

LÄTTARE 

MED DATOR 

OCH MOBIL 

Maja Lunde är elva år och går 

i femman på Vaxmoraskolan i 

Sollentuna. Redan från skolstart 

hade hon svårt med läsning och 

skrivning. 

– Jag tyckte jag var så olik de andra. 

Men jag ville vara som alla andra, 

säger Maja och pillar lite på sin 

mobil. 

Skönt med förklaring 

För två år sedan fi ck hon diagnosen 

dyslexi. Idag har hon tillgång 

till både dator och mobil med 

programmen StavaRex och 

ClaroRead. 

– Det var skönt att få en förklaring 

till varför det var så svårt, säger hon. 

Bokstäverna hoppar runt 

Maja har problem med att 

bokstäverna hoppar runt när hon 

läser. När hon skriver förväxlar hon 

ofta b och d. Med talsyntes och 

Maja Lunde har ibland svårt att skilja på b och d. Med 

olika alternativa verktyg blir det roligare att jobba med 

att få magarna åt rätt håll. 

ljudande tangentbord kan hon nu 

lättare korrigera sig själv. 

Det har inte varit självklart för henne 

att använda hjälpmedlen, eftersom 

hon fortfarande helst vill göra som 

klasskamraterna. Därför tycker hon 

det är bra, att de elever som från och 

med nästa år börjar skolan kommer 

ha en dator var. Eleverna med läs- 

och skrivsvårigheter behöver inte 

känna sig annorlunda då. 

Alla kan läsa varandras texter 

Maja menar att de stora fördelarna 

med datorer är att alla klasskompisar 

kan ta del av varandras texter, oavsett 

om de har läs- och skrivsvårigheter 

eller inte. 

– Sedan blir inte lika mycket rött i 

texten när läraren rättat, avslutar hon. 

6 

?Läsplatta, 

pekplatta 

eller dator? 

Vad är vad? FDB ringde 

upp Specialpedagogiska 

skolmyndigheten. 

LÄSPLATTA 

• Är som ett bärbart bibliotek. 

•Rymmer upp till 20 000 böcker. 

• Läsplattans text visas med 

elektroniskt bläck. Texten pulserar 

inte, så ögat blir inte trött. 

• Några läsplattor fi nns med ljud- 

stöd/talsyntes. 

• Har svartvit skärm. 

• Passar bäst för vana läsare. 

PEKPLATTA 

• Några kallar dem surfplattor. 

• De fl esta lösningar för dator 

fi nns även i pekplattan. 

• Har färgskärm. 

• Fungerar med talsyntes. 

• Kan användas med appar för Ipad 

och Android till stöd för bland 

annat läsningen, till exempel 

Skolstil – ett ljudstöd vid 

skrivande (Läs mer om Skolstöd 

på www.apple.com/se/ipad/from- 

the-app-store/ 

• Är mycket användarvänlig – du 

jobbar direkt mot en skärm. 

BÄRBAR DATOR 

• Är tyngre och har längre 

uppstartstid. 

• Går att koppla ihop med kringutrustning 

via t ex usb-port. 

• Är smidigare om du vill göra fl era 

saker samtidigt – Multitasking. 

• Kräver mer förkunskaper för att du 

ska komma igång.

ÄLVDALEN 

HOTAS AV VITE 

I höstas beslöt Skolinspektionen för 

första gången om ett vite för att få 

Älvdalens kommun att skyndsamt rätta till 

allvarliga brister i sin skolverksamhet. 

Åtgärderna skulle vara genomförda 

före den 9 maj i år. 

Älvdalens kommun har inte 

uppfyllt de krav på förändringar 

i skolverksamheten som 

Skolinspektionens tillsyn förra året 

resulterade i. 

Bristerna rörde bland annat 

kränkande bemötande mellan elever 

samt att elever inte fi ck det särskilda 

stöd de har rätt till. Ansvariga för 

skolan hade inte heller, inom angiven 

tidsram, visat hur man ska komma 

till rätta med bristerna i framtiden. 

Skolinspektionen beslöt därför att 

om bristerna inte rättades till före 

den 9 maj 2012 kunde kommunen 

dömas att betala ett vite på 300 000 

kronor. 

Åtgärder genomförda 

I början av maj skickade skolchef 

Ingrid Elmgren in en rapport till 

Skolinspektionen. Rapporten lyfter 

fl era åtgärder som kommunen 

genomfört för att komma till 

rätta med bristerna. Bland annat 

har en erfaren rektor anställts 

och i högstadiet har eleverna 

arbetat med teambuilding och 

värderingsövningar. Samarbetet med 

föräldrar och mellan föräldraråd har 

intensifi erats. 

Ett nytt webbaserat dokumenthanteringssystem 

har införts där 

föräldrar kan logga in och följa sitt 

barns utveckling. 

Rektors ansvar tydligare 

Kommunen har förtydligat rektors 

ansvar när det gäller barn i behov 

av särskilt stöd och upprättat rutiner 

för utredningar, åtgärdsprogram och 

individuella utvecklingsplaner. 

Kommunen har också utarbetat 

en årsöversikt för att kvalitetssäkra 

skolverksamheten ur olika aspekter. 

Arbetet ska regelbundet redovisas 

för Barn- och ungdomsnämnden. 

Många mil mellan skolor 

Kommunens elevhälsa samlar 2,5 

specialpedagogtjänster, kurator och 

skolsköterska. De ska täcka in en 

kommun med totalt 7 000 invånare 

och 18 mil mellan dess södra och 

norra punkt. Kommunen hoppas 

kunna förstärka med 0,5 tjänst. 

Andelen elever som 2011 

lämnade grundskolan i Särna/Idre i 

Älvdalen med godkänt i alla ämnen 

var 55 procent. I år, vårterminen 

2012, beräknas motsvarande siffra 

bli 90 procent. 

7 


Stefan Linde är kommunchef i Älvdalen: 

– Skolinspektioner återkommer till oss 

i höst för att se hur vi följer upp de 

åtgärder vi dokumenterat i vår rapport. 

FAKTA VITE 

Vite är ett nytt möjligt 

påtryckningsmedel i den nya 

skollagen från 1 juli 2011 för att 

få den som ansvarar för en skola 

att rätta sig efter inspektionens 

beslut. 

FAKTA MATERIAL 

BO och DO har tagit fram 

ett material om att förebygga 

diskriminering och kränkande 

behandling och främja 

likabehandling. Materialet 

laddar du ned från 

www.skolinspektionen.se 

eller beställer via telefon, 

08 586 080 00.


FLEXTID OCH 

FOKUS PÅ ELEVERNAS 

FÖRMÅGA 

Karbyskolan är troligen den enda skola i landet med flextid för 

elever, något som visat sig vara mycket uppskattat av både elever 

och lärare. 

Man genomför också regelbundna screeningtest för att följa upp 

varje elevs färdigheter. 

Text & foto: Johannes Nordemar 

En förälder har tipsat FDB om 

Karbyskolan, norr om Stockholm, 

och framförallt berömt arbetslaget 

Örnnästet, eftersom det har ett så 

genomtänkt arbetssätt när det gäller 

elever med särskilda behov. 

Örnnästet återfinns på 

andra våningen intill elevernas 

uppehållsrum med en glasad dörr in 

mot lärarrummet. Tanken med detta 

är att skapa närhet, trygghet och 

trivsel. 

– Det är både på gott och ont. 

Positivt för eleverna, men lite jobbigt 

för oss ibland, säger Lotta Bärring 

och skrattar. 

Bra kultur på skolan 

Skämt åsido. Som mentor och lärare 

i matematik och NO menar hon att 

det är ett pris hon gärna betalar för 

att lättare kunna skapa personliga 

kontakter med eleverna. Att det 

finns en kultur på skolan att det är 

häftigt att läsa, att eleverna tävlar om 

att sitta längst fram i klassrummen 

och att det just nu inte finns några 

problem med skolk är förmodligen 

kopplat till just detta. Och lärarna 

lyfter fram en mycket positiv 

elevsyn. 

– Vi ser till elevers förmåga, inte 

problem. 

För att kunna möta varje enskild 

elevs behov genomgår eleverna varje 

år ett screeningtest som ger svar på 

matematisk och språklig förmåga 

samt avkodningsförmåga. Utifrån 

resultaten avgörs vilka elever som 

behöver särskilt stöd. 

– Alla elever som behöver särskilt 

stöd får ett åtgärdsprogram, säger 

Elin Borén som är speciallärare. 

Mål på kort och lång sikt 

Man ställer upp både kortsiktiga 

och långsiktiga mål för att nå 

kunskapskraven. De kortsiktiga 

målen för en elev med läs- och 

skrivsvårigheter kan till exempel 

vara att komma i tid och fortsätta 

med lästräningen och för någon 

annan kan det handla om att lära sig 

de fyra räknesättens uppställningar. 

De små målen behövs för att nå de 

stora. 

– Det är viktigt för eleven att få 

känna: nu klarar jag det, säger Elin. 

Man samtalar också med föräldrar 

om hur man önskar jobba för att nå 

målen och håller dem informerade. 

Alla arbetslag skriver veckobrev som 

8 

läggs ut på nätet så att både elever 

och föräldrar ska veta vad som är på 

gång i klasserna. 

Alla har tillgång till hjälpmedel 

Alla elever har tillgång till 

datorer som är utrustade med 

rättstavningsprogram och talsyntes. 

– Det är faktiskt en hjälp för alla, 

inte bara för dem med läs- och 

skrivsvårigheter, säger Mats Pihl, 

lärare i svenska och SO samt 

arbetslagsledare. 

– Det gör också att hjälpmedlen 

upplevs som naturliga och de 

elever som behöver särskilt stöd 

kan vara öppna med det inför sina 

klasskamrater, fortsätter han. 

Fotar tavlan med mobilen 

Nu för tiden används också 

mobiltelefoner flitigt för att till 

exempel fota av anteckningar från 

tavlan. Att hjälpmedlen skulle ha en 

negativ effekt på dem som inte har 

problem tror lärarna inte. 

– Har man inga problem går det 

faktiskt fortare att läsa än att lyssna 

på en text. Alla mina NO-böcker 

ligger ute på nätet som talböcker. 

De ersätter inte läsningen, men

Alla elever vid Karbyskolan har tillgång till dator med rättstavningsprogram 

och talsyntes. 

– Det gör att de alternativa verktygen upplevs som något naturligt och 

de elever som behöver särskilt stöd kan vara öppna med det inför sina 

kamrater. Det säger Mats Pihl, arbetslagsledare för Örnnästet dit även Lotta 

Bärring och Elin Borén hör. 

de är komplement. Man kan till 

exempel lyssna en stund på väg till 

hockeyträningen, säger Lotta. 

– Man skiljer på vad det är eleverna 

ska lära sig. Alla ska lästräna, men i 

NO och SO är det inte lästräningen 

man är ute efter, menar Elin. 

Men ingen slipper undan själva 

lästräningen. 

– Man ska vara snäll mot eleverna, 

men ställa krav. 

Finns inga genvägar 

Ibland stöter de på både föräldrar 

och elever som menar att diagnosen 

dyslexi gör att elever kan hoppa över 

läsningen och klara sig utan den i 

livet. Men inget kunde vara mer fel. 

– Samhället bygger på läsning. De 

som har problem ska läsa ännu mer, 

säger Lotta. 

– Ja, intensiv träning flera gånger i 

veckan är det enda som funkar. 

Det finns inga genvägar, säger Elin. 

Skolan tar hjälp av Skoldatateket 

när det gäller utbildning av både 

föräldrar och elever i programvaror. 

Skoldatateket kan också förskriva 

program om det anses nödvändigt att 

ha programmen även hemma. 

Böcker som ungdomar gillar 

Men hur arbetar man för att få 

upp läsintresset? Att lärarna själva 

gillar böcker påverkar såklart. Mats 

menar också att det gäller att välja 

intressanta böcker. 

– Vi jobbar aktivt på det, läser 

recensioner och köper böcker som 

ungdomar gillar. 

Suzanne Collins bok Hungerspelen 

hade de till exempel på skolan 

samma dag den kom ut i handeln. 

– Det svåraste är när det inte 

kommer ut några nya bra böcker och 

eleverna redan har läst allt. 

9 


Något som är unikt på Karbyskolan 

är elevernas flextid. Bussarnas 

tidtabell var anledningen till att man 

införde det för tio år sedan och nu 

är begreppet flex både etablerat och 

populärt. 

– Eleverna har några pass i veckan 

som är flexibla. Då kan de själva 

välja om de vill ta sovmorgon och 

jobba längre på eftermiddagen eller 

komma klockan åtta och gå hem 

tidigt istället. Som mentor är de 

passen fantastiska, säger Lotta. 

Flextiden bra verktyg 

Har en elev varit sjuk eller kommit 

efter är det ett perfekt tillfälle att 

komma ikapp genom att få extra 

tid med läraren. Flexpassen är 

uppdelade efter ämnesinriktning, 

vilket gör att klasserna mixas. 

– Som mentor sitter jag med klassen 

i slutet av varje vecka och planerar 

nästa veckas flex. 

Elev och lärare samverkar 

Eleverna skriver in i sina loggböcker 

vilka flexpass de ska gå på och 

läraren kan styra elever till vissa 

särskilda flexpass om det finns 

behov. 

Om det är något lärarna på 

Karbyskolan vill dela med sig av så 

är det hur just flexpassen blivit till 

en stor hjälp. De lyfter också fram 

vikten av den positiva grundsynen på 

eleverna och att verka för en god och 

trygg atmosfär på skolan.


FDB FORTSÄTTER 

BELYSA OKLARHETER 

I NYA SKOLLAGEN 

Den nya skollagen väcker många frågor, och i förra 

numret gjorde Utbildningsminister Jan Björklund och 

Överklagandenämndens chef Anders Heiborn olika uttalanden 

beträffande rätten till särskilt stöd. 

FDB bjöd in Mikael Hellstadius för att försöka bringa reda i 

paragraferna. Mikael är jurist med skolfrågor som specialitet. 

Mikael Hellstadius var 

tidigare projektledare på 

Utbildningsdepartementet när den 

nya skollagen arbetades fram. 

Idag arbetar han som fristående 

skoljuridisk expert. 

– Jag tror att arbetet med 

nya skollagen skapade stora 

förväntningar, säger han. Men en 

central och entydig defi nition av vad 

särskilt stöd innebär saknas, vilket 

medför att en viss luddighet har 

byggts in i den nya lagen. 

– Å andra sidan, fortsätter han, 

kan en begränsning av ett begrepp 

innebära att några istället felaktigt 

riskerar att inte omfattas av 

begreppet. 

Hårdare koppling till 

kunskapskrav 

¬I den nya skollagen är 

åtgärdsprogrammen mycket 

hårdare kopplade till de lägsta 

kunskapskraven att uppnå i 

respektive ämne än tidigare. Det 

betyder att när en elev nått de lägsta 

kunskapskraven är det inte självklart 

att skolan ska skriva åtgärdsprogram. 

– Men skolan har också, enligt 

skollagen 3 kap. 3 §, skyldighet 

att se till att alla elever ges ledning 

och stimulans för att kunna 

utvecklas så långt det är möjligt, 

poängterar Mikael Hellstadius. Det 

fortsatta stödet kan skrivas in i den 

individuella utvecklingsplanen, 

som även den ska ha koppling till 

kunskapsmål, eller dokumenteras i 

ett annat dokument. 

Beslut om särskilt stöd kan 

överklagas 

Mikael Hellstadius menar att den 

nya skollagen pekar på att rätten till 

särskilt stöd är så viktig att nu kan ett 

beslut kring särskilt stöd överklagas. 

Den nya skollagen har därmed stärkt 

elevens rätt till stöd för att uppnå 

lägsta kunskapsnivån. 

10 

§ 

Skollagen, kapitel 3, 

paragraf 10: 

”För en elev i grundskolan, 

grundsärskolan, specialskolan 

och sameskolan ska det 

särskilda stödet ges på det 

sätt och i den omfattning 

som behövs för att eleven 

ska ha möjlighet att nå de 

kunskapskrav som minst ska 

uppnås.”

Foto:privat 

Stödbehovet har alltid företräde 

framför befi ntliga ekonomiska 

resurser. Det betyder att en elev 

i behov av särskilt stöd alltid har 

rätt till det stöd som krävs. Saknar 

skolan pengar är det rektors uppdrag 

att ansöka om mer. 

– Visst fi nns det en risk att en skola 

nekar en elev åtgärdsprogram och 

särskilt stöd av ekonomiska skäl. 

Men även ett sådant beslut går ju att 

överklaga. 

Bra betyg och lässvårigheter 

FDB har mött fl era elever som 

har bra betyg, samtidigt som de 

har behov av särskilt stöd. Ett 

exempel är en elev i åttan som 

inte uppfyller kunskapskravet om 

att ”läsa med fl yt”. Eleven har 

stora avkodningssvårigheter, men 

kompenserar för detta genom att 

använda ljudstöd till texterna, inlästa 

böcker och talsyntes. Eleven får 

också förlängd provtid. 

Vid betygsättning i 

svenska, engelska och spanska 

använder lärarna den så kallade 

”pysparagrafen” (skollagen 10 kap. 

21§). Denna paragraf anger att 

§Skollagen, kapitel 3, paragraf 3 

”Alla barn och elever ska ges 

den ledning och stimulans som 

de behöver i sitt lärande och sin 

personliga utveckling för att de 

utifrån sina egna förutsättningar 

ska kunna utvecklas så långt som 

möjligt enligt utbildningens mål.” 

11 


– Syftet med den nya skollagen var att stärka elevens 

rättigheter när det gäller särskilt stöd. Det fi nns inget 

som tyder på att regeringen har velat försämra för 

någon grupp, säger Mikael Hellstadius, skoljuridisk 

expert med bakgrund från Utbildningsdepartementet. 

man, om det fi nns särskilda skäl, 

kan bortse från enstaka delar av 

kunskapskraven vid betygsättningen. 

Rätt till ledning och stimulans 

FDB anser att det är självklart att 

denna elev ska erbjudas särskilt stöd 

för att förbättra läsningen, även om 

eleven har bra betyg. 

Mikael Hellstadius säger att 

han, utifrån tolkningen av den nya 

skollagen, tycker det är osäkert 

om denna elev har rätt till särskilt 

stöd och åtgärdsprogram. Det 

handlar bland annat om vad man 

lägger in i begreppet särskilt stöd, 

vad som krävs enligt de nationellt 

fastställda kunskapskraven och hur 

pysparagrafen närmare ska tillämpas. 

Men det framgår tydligt, enligt 

skollagen 3 kap. 3§, att eleven har 

rätt att få ledning och stimulans för 

att kunna utvecklas så långt som 

möjligt, även om det inte är fråga om 

särskilt stöd. 

Regeringen har inte velat försämra 

– Alla elever har rätt att lära sig läsa 

och skriva, säger Mikael Hellstadius. 

Han betonar att regeringen varit


RETURADRESS: 


FDB 

RETURADRESS: 

Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. 

FDB SE-113 48 STHLM 

Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. 

SE-113 48 STHLM 

BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. 

Fortsättning från förra sidan 

tydlig med att man vill ge elever 

Fortsättning starkt rättsskydd från med förra den sidan nya 

tydlig 

skollagen 

med 

och 

att 

att 

man 

man 

vill 

absolut 

ge elever 

inte 

starkt 

velat försämra 

rättsskydd 

för 

med 

någon 

den 

grupp. 

nya 

skollagen och att man absolut inte 

velat 

Skollagen 

försämra 

behöver 

för någon 

prövas 

grupp. 

Den nya skollagen med rätt att 

Skollagen 

överklaga behöver 

behöver 

prövas. 

prövas 

Därför 

Den 

uppmanar 

nya skollagen 

Mikael Hellstadius 

med rätt att 

överklaga 

föräldrar att 

behöver 

överklaga 

prövas. 

brister 

Därför 

uppmanar 

gällande åtgärdsprogram 


till 

föräldrar 

Överklagandenämnden. 

att överklaga brister 

Likaså att 

gällande 

ställa frågan 

åtgärdsprogram 

till skolan om 

till 

hur den 

Överklagandenämnden. 

säkerställer att eleven får 

Likaså 

ledning 

att 

ställa 

och stimulans 

frågan till 


skolan 

att kunna 

om hur 

utvecklas 

den 

säkerställer 

så långt som 

att 

möjligt, 

eleven 

och 

får ledning 

anmäla 

och 

eventuella 

stimulans 

brister 


gällande 

att kunna 

detta 

utvecklas 

till 

så 

Skolinspektionen. 

långt som möjligt, och anmäla 

eventuella 

– Praxis behövs, 

brister 

praxis 

gällande 

som 

detta 

visar 

till 


hur skollagen ska tolkas, avslutar 

– 

han. 

Praxis behövs, praxis som visar 

hur skollagen ska tolkas, avslutar 

han. 

HJÄLP TILL 

HJÄLP DATOR TILL HEMMA? 

DATOR HEMMA? 

Den senaste månaden har fyra samtal kommit till FDB:s kansli 

från föräldrar som inte har råd att köpa dator. Något som skolan 

verkar 

Den senaste 

förutsätta 

månaden 

att hemmen 

har fyra 

har 

samtal 

för att 

kommit 

barnen 

till 

ska 

FDB:s 

kunna 

kansli 

göra 

sina 

från föräldrar 

läxor. 

som inte har råd att köpa dator. Något som skolan 

verkar förutsätta att hemmen har för att barnen ska kunna göra 

Mikael 

sina läxor. 

Hellstadius funderar så här: 

– Om skolan lägger upp undervisningen så att eleven måste ha 

tillgång 


till dator i hemmet 

funderar 


så 

att 

här: 

få förutsättningar att nå målen 


– Om 

utbildningen, 

skolan lägger 

så måste 

upp undervisningen 

nog skolan också 

så att 

säkerställa 

eleven måste 

att elever 

ha 

som 

tillgång 

av någon 

till dator 

anledning 

i hemmet 

inte 


har 

att 

dator 

få förutsättningar 

hemma kostnadsfritt 

att nå målen 

får 

tillgång 

för utbildningen, 

till sådan. 

så 

Till 

måste 

exempel 

nog skolan 

genom 

också 

ett lån. 

säkerställa att elever 

– 

som 

Skolan 

av någon 

kan inte 

anledning 


inte 

eller 

har 

kräva 

dator hemma 

att alla föräldrarna 

kostnadsfritt 

kan 

får 

köpa 

tillgång 

in dator. 

till sådan. 

Om 

Till 

hemmet 

exempel 

anser 

genom 

att skolan 

ett lån. 

inte tar sitt ansvar på 

detta 

– Skolan 

område 

kan 

kan 

inte 

man 


göra en 

eller 

anmälan 

kräva att 

till 

alla 


föräldrarna kan 

köpa in dator. Om hemmet anser att skolan inte tar sitt ansvar på 

12 

detta område kan man göra en anmälan till Skolinspektionen. 





FDB ANSER OM RÄTTEN TILL SÄRSKILT STÖD 

FDB ANSER OM RÄTTEN TILL SÄRSKILT STÖD 

! 

Att lära sig läsa och skriva är en grundläggande rättighet. Det är också en 

demokratifråga. Därför borde det vara självklart att; 

Att lära sig läsa och skriva är en grundläggande rättighet. Det är också en 

demokratifråga. 

Om en utredning 

Därför borde 

visar 

det 

att 

vara 

en elev 

självklart 

har läsatt; 

och skrivsvårigheter, 

så ska det medföra att eleven har rätt till särskilt stöd och 

Om 


en utredning 

som 

visar 

följs 

att en 

upp 

elev 

och 

har 

utvärderas. 

läs- och skrivsvårigheter, 

så 

Det 

ska 

särskilda 

det medföra 

stödet 

att 

ska 

eleven 

erbjudas 

har rätt 

oberoende 

till särskilt 

av om 

stöd 

eleven 

och 

har 


bra betyg eller inte. 

som 

Annars 

följs upp 

riskerar 

och utvärderas. 

eleven få stora svårigheter 

Det 

längre 

särskilda 

fram när 

stödet 

textmängderna 

ska erbjudas 

ökar. 

oberoende av om eleven har 

bra betyg eller inte. Annars riskerar eleven få stora svårigheter 

Elever med 

längre 

läsfram 

och skrivsvårigheter 

när textmängderna 

behöver 

ökar. 

ofta följande särskilda stöd: 

Tillgång till alternativa verktyg, både i skolan och i hemmet. 

Elever 

Anpassningar, 

med läs- och skrivsvårigheter 

till exempel anteckningshjälp 

behöver ofta följande 

och förlängd 

särskilda 

provtid 

stöd: 

Tillgång 

Specialundervisning 

till alternativa 


verktyg, 

att förbättra 

både 

läsning 

i skolan 

och 

och 

skrivning. 

i hemmet. 

Anpassningar, till exempel anteckningshjälp och förlängd provtid 

Ovanstående 

Specialundervisning 

bidrar till en 


likvärdig 

att förbättra 

skola, 

läsning 

där elever 

och 

med 

skrivning. 

läs- och 

skrivsvårigheter får samma förutsättningar som övriga elever att utvecklas 

Ovanstående 

så 

Sverige 

långt 

skulle 

som möjligt 

bidrar då få till en 

i alla 

likvärdig en likvärdig 

skolämnen. 

skola, skola, där där elever elever med med läs- läs- och 

och 

skrivsvårigheter 

Skollagen behöver 

får samma 

förtydligas 

förutsättningar 

så ingen 

som 

tveksamhet 

övriga elever 

råder 

att 

om 

utvecklas 

rätten 

så 

till 

långt 

särskilt 

som 

stöd 

möjligt 

för elever 

i alla 

med 

skolämnen. 

läs- och skrivsvårigheter. 

Skollagen behöver förtydligas så ingen tveksamhet råder om rätten 

till särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. 

12 

Telefon: 08-612 06 56 

Fax: 08-612 33 77 

Telefon: 08-612 06 56 

Fax: 08-612 33 77 

TIPS NYHETSBREV 

Prenumerera på Skolverkets 

TIPS nyhetsbrev. NYHETSBREV 

Ett av de senaste 

Prenumerera 

numren tar upp 

på 

utvecklings- 

Skolverkets 

nyhetsbrev. 

samtal, individuella 

Ett av de 

utvecklings- 

senaste 

numren 

planer samt 

tar upp 

rätten 

utvecklings- 

till särskilt 

samtal, 

stöd. Nyhetsbrevet 

individuella 

vänder 

utvecklings- 

sig 

planer 

till såväl 

samt 

lärare 

rätten 

som 

till 

föräldrar. 

särskilt 

stöd. 

Läs mer 

Nyhetsbrevet 

på www.skolverket. 

vänder sig 

till 

se. Skrolla 

såväl lärare 

ner till 

som 

lila 

föräldrar. 

länk på 

Läs 

startsidan. 

mer på www.skolverket. 

se. Skrolla ner till lila länk på 

startsidan. 

TIPS LÄS BESLUT 

På ÖKN:s webb 

TIPS www.overklagandenamnden.se 

LÄS BESLUT 

På 

fi nns 

ÖKN:s 

myndighetens 

webb 

beslut 

www.overklagandenamnden.se 

gällande åtgärdsprogram. 

fi nns myndighetens beslut 

gällande åtgärdsprogram. 


www.fdb.nu 


www.fdb.nu

Nr 2, 2012 - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?