Karlsborgs Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB
Karlsborgs Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB
Karlsborgs Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MILJÖREDOVISNING <strong>2011</strong><br />
BILLERUD KARLSBORG <strong>AB</strong>
2<br />
BILLERUD KARLSBORG <strong>AB</strong><br />
<strong>Billerud</strong> Karlsborg utanför Kalix är östra Norrbottens största<br />
privata arbetsplats med drygt 400 anställda.<br />
Idag framställer bruket årligen cirka 300 000 ton massa och<br />
papper. På pappersmaskinen (PM 2), tillverkar vi ca 130 000<br />
ton säck- och kraftpapper och på torkmaskinen (TM 3), ca<br />
170 000 ton. På vår bestrykningsmaskin (BM1) bestryker vi<br />
ca 40 000 ton kraftpapper och liner.<br />
För oss i Karlsborg är intresset för miljön inte något nytt. Vi<br />
har sedan lång tid aktivt arbetat med att minska utsläppen av<br />
miljöstörande ämnen till vår omgivning. Den senaste 10-årsperioden,<br />
2002-<strong>2011</strong>, har vi investerat 340 miljoner kronor i<br />
förbättringar av den yttre miljön och i energieffektiviserande<br />
åtgärder.<br />
Fabriken ligger i samhället Karlsborg, ca 10 km nedströms<br />
Kalix centrum. Fabriken läge är vid inre delen av Kalixälvens<br />
mynningsvik Repskärsfjärden, i norra Bottenviken.<br />
Anläggningen för mottagning, lagring, barkning och flisning<br />
av massaved ligger en kilometer utanför huvudområdet. Här<br />
finns även mottagning av sågverksflis samt flislager.<br />
<strong>Billerud</strong> Karlsborg har en egen deponi placerad cirka 2,5 km<br />
norr om fabriksområdet.<br />
Axelsvik, brukets mottagningshamn med lagringscisterner för<br />
råolja, ligger cirka 4,5 kilometer sydost om fabriksområdet på<br />
östra sidan om Repskärsfjärden. Inga båtar tas längre in till<br />
hamnen.<br />
<strong>Karlsborgs</strong> bruk ligger i samhället<br />
Karlsborg, ca 10 km nedströms<br />
Kalix centrum. Bruket ligger vid<br />
den inre delen av Kalixälvens<br />
mynningsvik, Repskärsfjärden, i<br />
norra Bottenviken.
VÅRA PRODUKTER<br />
Vid <strong>Billerud</strong> Karlsborg tillverkas starka och efterfrågade<br />
massa- och pappersprodukter av den förnyelsebara råvaran<br />
ved. Vår massa används bl. a. till grafiska papper, hygienpapper,<br />
specialpapper för affischer, etiketter, m.m.<br />
På pappersmaskinen tillverkar vi vitt säck- och kraftpapper.<br />
Papperet är avsett för produkter som kräver hög styrka och<br />
hög tryckkvalitet. Våra kunder vidareförädlar papperet till<br />
olika typer av förpackningar som livsmedelsförpackningar,<br />
påsar, bärkassar och säckar.<br />
Det bestrukna kraftpappret nyttjas vid särskilt höga krav på<br />
tryckbarhet, t.ex. till bärkassar, mjöl- och sockerpåsar och<br />
säckar för djurfoder.<br />
Förpackningarna sparar stora resurser genom att de under-<br />
lättar och effektiviserar nödvändiga varutransporter, men<br />
också genom att de skyddar förpackningens innehåll så att<br />
det når konsumenten i oförstört skick. Stora mängder mat<br />
och varor förstörs runt om i världen på grund av att de inte är<br />
tillräckligt väl förpackade och väl skyddade.<br />
När förpackningarna fullgjort sin uppgift kan de återvinnas<br />
och användas vid tillverkning av papperskvaliteter som är<br />
mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt. Alternativt<br />
kan papperets energiinnehåll omvandlas till el och värme i en<br />
avfallsförbränningsanläggning. Förbränningen bidrar då inte<br />
till växthuseffekten eftersom papper är ett biobränsle och den<br />
koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp av växande<br />
skogar och nyplanterade träd.<br />
3
4<br />
PROCESS<br />
<strong>Billerud</strong> Karlsborg är ett integrerat massa- och pappersbruk.<br />
Det innebär att all massa som används vid pappersproduktionen<br />
är tillverkad på bruket. Produktionen pågår kontinuerligt,<br />
dygnet runt, året om.<br />
RÅVARA<br />
Vi använder ved från både barr- och lövträd. Barrved har<br />
långa och starka fibrer och används därför till starka kraftpapper.<br />
Lövved har kortare fibrer. En inblandning av lövved<br />
ger ett papper med jämnare yta och bättre tryckegenskaper.<br />
Veden kommer till Karlsborg med bil, båt eller tåg och tas in<br />
i renseriet. Stockarna barkas i en roterande barktrumma och<br />
huggs sedan till flis. Flisen lagras på stackar medan barken<br />
blir bränsle i barkpannan. En del flis köps även in från olika<br />
sågverk.<br />
MASSATILLVERKNING<br />
I sulfatkokeriet kokas flisen i åtta kokare med en kemikalieblandning<br />
som kallas vitlut. Kokningen sker under ett tryck<br />
som är 6-7 gånger högre än lufttrycket och vid en temperatur<br />
av 165 - 170°C. Detta leder till att ligninet i veden bryts ner<br />
och löses ut. Cellulosafibrerna friläggs från varandra och<br />
bildar pappersmassa. Kokvätskan färgas svart av utlöst lignin<br />
och kallas därför svartlut. Ungefär hälften av veden blir<br />
pappersmassa. Resten finns löst i svartluten och kommer<br />
till nytta som biobränsle i sodapannan. Viktiga biprodukter<br />
är terpentin och tallolja som båda säljs externt.<br />
Efter kokningen tvättas och silas massan i flera steg innan<br />
den förs vidare för blekning. Detta görs för att tvätta massan<br />
ren från kokkemikalier och utlösta vedämnen, men också för<br />
att sila bort okokta kvist- och flisbitar och andra föroreningar.<br />
Tvättvätskan och förbrukad kokvätska avlägsnas och förs till<br />
kemikalieåtervinningen.<br />
BLEKNING<br />
I Karlsborg förbleks massan med syrgas. Syrgasblekningen<br />
minskar massans kvarvarande ligninmängd med cirka 50 %<br />
och halverar därigenom både behovet av blekkemikalier och<br />
utsläppen till vatten från slutblekeriet.<br />
Efter syrgassteget finns två tvättsteg som utgör de sista stegen<br />
i en sluten process. Detta innebär att uttvättad substans från<br />
tvättstegen återförs till kemikalieåtervinningen.<br />
Vid slutblekningen avlägsnas mörkfärgade rester av lignin<br />
för att få fram rena vita cellulosafibrer. På Karlsborg bleks<br />
både barr- och lövved med ECF-metoden vilket ger en stark<br />
massa som är lämplig för tillverkning av bland annat förpackningspapper.<br />
I blekningen används klordioxid, väteperoxid<br />
och syrgas. Mellan blekstegen tvättas massan på tvättfilter<br />
och utlöst substans går via avlopp till extern rening i den<br />
biologiska dammen.<br />
ÅTERVINNING<br />
Svartluten innehåller mycket vatten som måste avdunstas<br />
innan luten kan förbrännas. Detta sker i en indunstningsanläggning.<br />
Den koncentrerade svartluten förbränns sedan<br />
i sodapannan. De utlösta organiska vedämnena ger energi<br />
till ång- och elproduktion. Tillsammans med barken täcker<br />
det över 90 % av fabrikens energibehov. Merparten av elenergin<br />
är så kallad ”grön el”.<br />
De förbrukade oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta<br />
i sodapannans botten. Smältan löses i svaglut och blir till<br />
grönlut. Grönluten blandas med bränd kalk och då bildas<br />
vitlut och kalciumkarbonat (mesa). Vitluten återförs till<br />
kokeriet medan mesan bränns om till ny bränd kalk i mesaugnen.<br />
Dessa kemiska reaktionscykler innebär att kokkemikalierna<br />
återvinns gång på gång vilket är en förutsättning för<br />
både processekonomin och miljön.<br />
Drygt 40 % av massan används i den egna papperstillverkningen<br />
medan återstående del torkas och säljs som avsalumassa<br />
till andra papperstillverkare.<br />
PAPPERSTILLVERKNING<br />
Tillverkningen av papper sker på vår pappersmaskin, PM2.<br />
Massan från sulfatfabriken späds, mals och tillförs olika<br />
funktionskemikalier. Massan avvattnas sedan på en ändlös<br />
vira innan den pressas och torkas till papper.<br />
En del av vårt papper bestryks i en bestrykningsmaskin,<br />
BM1. Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt<br />
skikt av vit färg vilket gör papperet slätare, tätare och bättre<br />
att trycka på. Vi legobestryker också liner åt en extern kund.
6<br />
KLIMATFÖRÄNDRING OCH ENERGIFÖRSÖRJNING<br />
– DE STORA GLOBALA MILJÖFRÅGORNA<br />
Det senaste decenniet har klimatförändringar trätt fram som<br />
den stora miljöfrågan i världen. En nära nog enig forskarkår<br />
pekar på starka samband mellan förbränning av fossila<br />
bränslen och den pågående höjningen av jordens medeltemperatur.<br />
Det är de fossila bränslena som möjliggör vår höga konsumtion<br />
av varor och resor. Verkligheten kommer snart att tvinga<br />
oss alla att konsumera annorlunda och mindre slösaktigt. Vår<br />
konsumtion måste bli hållbar. Vi på Karlsborg tror att papper<br />
och andra skogsindustriella produkter och bränslen blir ännu<br />
viktigare än idag för att vi ska nå en hållbar välfärd.<br />
Papper tillverkas av en förnyelsebar råvara, och åtminstone i<br />
Sverige, i huvudsak med hjälp av förnyelsebar energi.<br />
<strong>Karlsborgs</strong> bränslemix består till ca 98 % (<strong>2011</strong>) av olika<br />
biobränslen. Vi genererar dessutom själva ca 69 % (<strong>2011</strong>)<br />
Oljeförbrukning, m 3 per år<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
av vårt elkraftsbehov med hjälp av vår mottrycksturbin. Detta<br />
har vi åstadkommit genom ett systematiskt arbete där vi<br />
under de senaste åren bl.a. har ersatt olja i mesaugnen med<br />
beckolja, byggt om vår barkpanna så att förbrukningen av<br />
fossila bränslen minskar till förmån för biobränslen och<br />
investerat i en ny mottrycksturbin.<br />
Produktionen har under den senaste 8-årsperioden varit högre<br />
än tidigare nivå på 260 000 ton, samtidigt som oljeförbrukningen<br />
har minskat. Merparten av detta beror på investeringar<br />
som inneburit att fossila bränslen ersatts med biobränslen<br />
som beckolja och bark.<br />
Diagrammet nedan visar hur vår oljeförbrukning (staplar) och<br />
produktionsvolym (linje) har utvecklats de senaste 10 åren.<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
310000<br />
300000<br />
290000<br />
280000<br />
270000<br />
260000<br />
250000<br />
240000<br />
230000<br />
Blekt massaproduktion, ton per år
8<br />
LOKAL OCH REGIONAL MILJÖPÅVERKAN<br />
Bruket i Karlsborg ligger i anslutning till Kalixälvens mynning<br />
i innersta delen av Repskärsfjärden som är ett relativt<br />
grunt kustvattenområde i norra Bottenviken. Kvaliteten på<br />
vattnet i Kalixälven, som är oreglerad med stora flödes-<br />
variationer, har stor påverkan på ytvattenkvaliteten i<br />
Repskärsfjärden. Bottenvattnet i fjärden påverkas i hög<br />
grad av inströmmande brackvatten från Bottenviken.<br />
UTSLÄPP TILL VATTEN<br />
Utsläppet av TOC * från bruket är ett mått på brukets slutningsgrad<br />
och på reningsförmågan hos vår utrustning för<br />
avloppsvattenrening. Myndigheterna har satt ett villkor<br />
uttryckt i TOC för att reglera utsläppen från Karlsborg och<br />
på liknande anläggningar. Däremot säger det inget om<br />
vattenkvaliteten i Repskärsfjärden. Trots att brukets utsläpp<br />
av exempelvis organiskt material är ett av de största punktutsläppen<br />
i Norrbotten är intransporten till fjärden med<br />
älvvatten och inströmmande brackvatten betydligt större<br />
än utsläppet från bruket.<br />
Diagrammet nedan visar <strong>Karlsborgs</strong> utsläpp av organiskt<br />
material mätt som TOC från 90-talet och framåt. Förbätt-<br />
ringen åren 1992 och 2003 förklaras av införande av syr-<br />
TOC, ton per dygn<br />
20<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
gasblekning respektive en utbyggnad av fabrikens<br />
indunstningsanläggning.<br />
Förhållandena i recipienten följs regelbundet upp genom<br />
exempelvis kontroll av vattenkvalitet och bottenfauna. Dessutom<br />
har flera fiskundersökningar gjorts under den senaste<br />
tjugoårsperioden. Vattnet i Repskärsfjärden är, liksom för<br />
hela Bottenviken, näringsfattigt med låga halter av näringsämnena<br />
kväve och fosfor och av organiskt material samtidigt<br />
som syrehalten är god i bottenvattnet i fjärden. Däremot är<br />
siktdjupet relativt litet, vilket är typiskt för älvmynningsområden<br />
där vattnet är färgat av humusämnen.<br />
Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder från år<br />
2007 finns det fem statusklassificeringar för vattenkvalitet -<br />
dålig, otillfredsställande, måttlig, god samt hög. Enligt <strong>2011</strong><br />
års undersökning kan vattenkvalitén i Repskärsfjärden bedömas<br />
som god med avseende på syrgashalt, klorofyll, siktdjup<br />
och metaller. Vid <strong>2011</strong> års undersökning av sedimentproverna<br />
fann man rester av bark/cellulosafibrer i de fyra närmaste<br />
stationerna till fabriken. De senaste åren har det inte<br />
funnits trådformiga alger eller lukt av svavelväte i något av<br />
de sedimentprover som tagits.<br />
1990<br />
1991<br />
1992<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
<strong>2011</strong><br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Blekt massaproduktion, ton per dygn
Resultaten från den senaste undersökningen av bottenfauna<br />
från år <strong>2011</strong> bedöms för femte året i rad utifrån de nya bedömningsgrunderna<br />
från Naturvårdsverket. Det framräknade<br />
BQI (Benthic Quality Index) tar hänsyn till artrikedom, individtäthet<br />
samt fördelningen mellan känsliga respektive tåliga<br />
arter i provet. <strong>2011</strong> års mätningar är i nivå med 2010 års värden,<br />
med förbättrade förhållanden för bottenlevande djur i<br />
Repskärsfjärden jämfört med föregående två års undersökningar.<br />
Årets värden var dock något lägre än 2007 års värden,<br />
men någon förklaring till detta är svårt att ge. Sammantaget<br />
ger BQI-resultatet otillfredsställande förhållanden för de bottenlevande<br />
djuren i Repskärfjärden, även om förhållanden vid<br />
ett antal stationer klassas som måttliga eller goda. Eftersom<br />
bottenvattnet utgörs av brackvatten är bottenfaunan generellt<br />
sett artfattig i norra Bottenviken, vilket beräkningsmodellen<br />
inte fullt ut tar hänsyn till.<br />
Den senaste fiskbiologiska undersökning utfördes år 2010 i<br />
brukets utsläppsområde och ett referensområde i Rånefjärden.<br />
Förhållandena kan inte sägas ha förändrats för abborrhonor i<br />
recipienten jämfört med tidigare års undersökningar. Det sak-<br />
nas klara trender för någon av lokalerna avseende parametrarna<br />
i den morfologiska och fysiologiska studien. Skillnader<br />
finns mellan olika storleksklasser och mellan olika undersökningar.<br />
Nämnvärt är att levervärdena uppvisade en förbättring<br />
från föregående undersökning år 2004.<br />
Vid de fiskbiologiska undersökningarna, som utfördes år<br />
2004, kunde ingen avvikelse påvisas på fisk från brukets<br />
utsläppsområde och ett referensområde i Rånefjärden vad<br />
gäller reproduktion, kondition, immunförsvar. Däremot förelåg<br />
en avvikelse i leverfunktion. Artsammansättning och täthet<br />
hos fiskfaunan var även normal.<br />
En sammanvägd bedömning av hittills gjorda mätningar i<br />
Repskärsfjärden samt från andra biologiska tester utförda på<br />
avloppsvattnet leder till slutsatsen att nuvarande utsläpp från<br />
bruket inte synes ge upphov till effekter av betydelse för<br />
recipienten.<br />
* TOC – Total Organic Carbon, dvs Totalt Organiskt Kol, ett mått på hur<br />
mycket organiskt kol något innehåller och är ett mått på mängden syreförbru-<br />
kande ämnen i ett prov av t.ex. avloppsvatten.<br />
FORTS PÅ NÄSTA UPPSLAG<br />
9
UTSLÄPP TILL LUFT<br />
Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfat-<br />
fabrik är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal orga-<br />
niska svavelföreningar. Då och då inträffar driftstörningar<br />
som leder till kraftiga kortvariga luktstörningar. Dessutom<br />
sker ett kontinuerligt utläckage av luft med mycket låga<br />
koncentrationer av illaluktande ämnen från lagringstankar och<br />
liknande, så kallade diffusa utsläpp. Vid viss väderlek, vind<br />
och vid driftstörningar i vår starkgasförbränning ger dessa en<br />
viss lukt vid och kring bruket.<br />
Diagrammet nedan visar våra svavelutsläpp* i form av illaluktande<br />
svavelföreningar och försurande svaveldioxid genom<br />
10<br />
Svavel exkl. diffust, ton per år<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
våra skorstenar (exklusive de diffusa utsläppen). Den kraftiga<br />
minskningen år 2004 förklaras av minskade utsläpp då<br />
indunstningen byggdes om och som reducerade utsläppen<br />
från sodapannan då den högre torrhalten på brännluten ger<br />
lägre utsläpp av svaveldioxid. Under 2005 minskade svavelutsläppen<br />
ytterligare främst då det nya hartskokeriet togs i<br />
drift. Svavelutsläppen, exkl. diffust svavel ligger för år <strong>2011</strong> i<br />
nivå med föregående år. De diffusa utsläppen, är större än de<br />
som kommer via våra skorstenar.<br />
* Byte av anlysmetod för mätning av svavelinnehåll i avluftningsgaser<br />
skedde år 2009. Den nya metoden ger högre värden<br />
än den tidigare metoden.<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
310000<br />
300000<br />
290000<br />
280000<br />
270000<br />
260000<br />
250000<br />
240000<br />
230000<br />
Blekt massaproduktion, ton per år
En annan luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna<br />
sätter stor vikt vid är kväveoxider, så kallad NOx.<br />
NOx ger främst regional påverkan genom att verka gödande<br />
och försurande.<br />
Våra utsläpp under den senaste 10-årsperioden framgår av<br />
diagrammet nedan. De senaste åren har vi arbetat intensivt<br />
med att minska våra NOx-utsläpp. Vi har trimmat sodapannan<br />
där vi gjort åtgärder på luftflöden och lutsprutor.<br />
NOx, ton per år<br />
500<br />
480<br />
460<br />
440<br />
420<br />
400<br />
380<br />
360<br />
Vi har även installerat ny reningsteknik (SNCR) på barkpannan,<br />
samt bytt ut brännoljan till beckolja i mesaugnen. Dessa<br />
åtgärder har gjort att vi har kunnat hålla nere ökningen av våra<br />
utsläpp av NOx trots ökad produktion.<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
310000<br />
300000<br />
290000<br />
280000<br />
270000<br />
260000<br />
250000<br />
240000<br />
230000<br />
Blekt massaproduktion, ton per år<br />
11
12<br />
KEMIKALIEFRÅGOR<br />
De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i processkemikalier<br />
för kok- och blekprocesserna samt i olika<br />
tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre<br />
mängder kemikalier för underhållsarbeten och på laboratoriet<br />
med mera. Bland processkemikalierna finns ammoniak,<br />
natriumhydroxid, natriumklorat, klordioxidvatten, väteper-<br />
oxid, svavelsyra, syrgas, terpentin och metanol. Hantering av<br />
dem medför risker för personskada och då framförallt för<br />
direkt berörd personal. Jämfört med risken för allmänheten<br />
och den yttre miljön är risken för personalen högre, men<br />
bedöms ändå som liten.<br />
Alla nya kemikalier som nyttjas i vår process och som innehåller<br />
för bruket nya kemiska ämnen anmäls till Länsstyrelsen.<br />
Dessutom behandlas alla nya kemiska produkter i<br />
brukets kemikaliegrupp innan de godkänns för användning.<br />
AVFALL<br />
Avfallet från Karlsborg domineras av olika ask- och kalkfrak-<br />
tioner. Den största fraktionen kallas grönlutsslam och bildas<br />
vid förbränningen av svartlut i sodapannan.<br />
I dagsläget finns inget bra sätt att nyttja grönlutsslammet och<br />
det deponeras därför på den egna deponin ca 2,5 km norr om<br />
fabriksområdet.<br />
Kalkfraktionen mesa nyttjas bl.a. av Svevia som fyllnadsma-<br />
terial på grusvägar, eller till andra ändamål såsom kalkersätt-<br />
ningsmedel för olika jordförbättringsändamål eller ombränns<br />
till kalk av Svenska Mineral. För kalkgruset har vi inte funnit<br />
någon avsättning varvid denna fraktion deponeras.<br />
Sedan sommaren 1999 komposterar vi barkslam och bark-<br />
aska. Komposteringen tar ett år i anspråk och flyttning med<br />
omblandning av komposten görs normalt en gång. Kompos-<br />
ten flyttas till nytt upplag på nuvarande deponi och förs efter-<br />
Vid denna granskning beaktas arbetsmiljö- och miljörisker<br />
samt produktsäkerhetsfrågor.<br />
Bruket har för närvarande enbart en kemikalie, ett våtstyrke-<br />
medel som nyttjas vid tillverkning av våtstarkt papper, där<br />
man genom så kallad PEC/PNEC-analys inte kan utesluta<br />
att det finns en miljörisk förknippad med användningen.<br />
Mätningar i recipienten i form av fisk- och bottenfauna-<br />
undersökningar samt labmässiga kontroller i form av<br />
flergenerationsförsök på zebrafisk, toxicitet mot kräftdjur<br />
och tillväxthämning av rödalger ger alla en indikation på<br />
liten risk för påverkan. Eftersom det enligt brukets bedöm-<br />
ning för närvarande inte finns något miljömässigt bättre<br />
alternativ till det våtstyrkemedel vi använder är det inte<br />
aktuellt att ersätta det med någon annan kemikalie.<br />
följande år ut som sluttäckning på ytan av deponin.<br />
Vi tillverkar briketter av eget papper som inte återvinns<br />
i processen. Briketterna förbränner vi i barkpannan där vi<br />
framställer ånga som används för tillverkning av massa och<br />
papper.<br />
Övrigt icke-farligt avfall som returpapper, wellretur, brännbart,<br />
hårda plastförpackningar, komposterbart, trä, metall<br />
och elskrot, bygg- och rivningsavfall med mera källsorteras.<br />
Huvuddelen material- eller energiåtervinns men diverse<br />
rivningsavfall, mesaugnstegel, jord, sten, isolering med mera<br />
deponeras på den egna deponin.<br />
Farligt avfall som exempelvis spillolja och elskrot käll-<br />
sorteras och lämnas till externa återvinningsföretag som har<br />
kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de aktuella<br />
avfallsfraktionerna.
TRANSPORTER<br />
Varje dag transporteras stora mängder ved och andra råvaror<br />
in till bruket samtidigt som färdiga produkter skickas till<br />
kunder över hela världen. Olika schablonberäkningar visar<br />
att dessa transporter står för en relativt stor del av verksamhetens<br />
totala utsläpp till luft. Möjligheterna till dramatiska<br />
förbättringar av transportsystemet är dock begränsade. 91 %<br />
av våra uttransporter sker redan med miljövänliga alternativ<br />
som järnväg och båt. Transporterna via lastbil står för 9 %<br />
och används främst där tåg eller båt inte är möjligt, samt vid<br />
behov av brådskande och akuta leveranser<br />
<strong>Billerud</strong> är tillsammans med fyra andra skogsföretag delägare<br />
i transportföretaget ScandFibre Logistics <strong>AB</strong> som uteslutande<br />
sysslar med järnvägstransporter i Europa. Det ger oss en<br />
kostnadseffektivitet som är nära nog omöjlig att uppnå för<br />
SKOGSVÅRD<br />
<strong>Billerud</strong>koncernen äger inga egna skogar men ett uthålligt<br />
skogsbruk är naturligtvis ändå avgörande för vår framtid.<br />
<strong>Billerud</strong> Karlsborg köper årligen in närmare ca 1,5 miljoner<br />
kubikmeter vedråvara från i huvudsak svenska och finska<br />
skogar. Under <strong>2011</strong> var fördelningen ca 95 % från norra<br />
Sverige och norra Finland, ca 5 % från Baltikum.<br />
Det är i huvudsak Sveaskog som försett oss med råvaran.<br />
I början av maj år 2007 bildades <strong>Billerud</strong> Skog som successivt<br />
har övertagit ansvaret för leveransen av vedråvara till Karlsborg.<br />
Från år 2008 har de fullt ut ansvarat för anskaffningen<br />
av volymerna.<br />
All vår vedråvara kommer från certifierat skogsbruk, vilket<br />
innebär att den inte kommer från några kontroversiella källor.<br />
ett enskilt bruk. Returtransporterna består till stor del av<br />
returpapper som samlats in i Centraleuropa och som sedan<br />
återvinns i några av bruken som ingår i systemet. Till Karls-<br />
borg får vi t.ex. returtransporter med kalk.<br />
Vårt vedbehov motsvarar ca 110 fullastade timmerbilar varje<br />
dag året runt om all ved kommer via lastbil. Veden dominerar<br />
därmed våra intransporter. Under år <strong>2011</strong> var fördelningen att<br />
ca 95 % kom med bil från närområdet och cirka 5 % med båt<br />
från Baltikum.<br />
I Sverige minimeras transportarbetet av råvaran via läges-<br />
byten mellan olika skogsägare. Ett ensidigt försök att redu-<br />
cera de egna transporternas miljöpåverkan skulle av den<br />
anledningen leda till en ökad miljöpåverkan.<br />
13
14<br />
VIKTIGA MILJÖRELATERADE HÄNDELSER UNDER <strong>2011</strong><br />
STÖRNINGAR OCH INCIDENTER<br />
I samband med uppstarten efter underhållsstoppet i månadsskiftet<br />
augusti/september uppstod processtörningar som<br />
ökade utsläppsnivån till biodammen. Extraprover och analyser<br />
utfördes och en samlad bedömning gjordes av eventuella<br />
miljökonsekvenser. Vid bedömningen studerades:<br />
• utsläppet till biodamm<br />
• biodammens utjämnings-/reducerande effekt på utsläpp<br />
till recipient<br />
• resultat från ytvattenprover<br />
• vattenkvalitén i utsläppsområdet som huvudsakligen<br />
bestäms av älvvattnets kvalitet<br />
Den samlade bilden visade att extrautsläppet från bruket i<br />
samband med underhållsstoppet och uppstarten av fabriken<br />
bör ha haft en mycket begränsad miljöeffekt i recipienten.<br />
Även en mindre driftstörning skedde i mitten av juni där<br />
bedömningen är likvärdig med den i samband med under-<br />
hållsstoppet.<br />
MILJÖRELATERADE INVESTERINGAR<br />
Ur miljösynpunkt kan följande pågående och genomförda<br />
investeringar under år <strong>2011</strong> nämnas:<br />
• investering av ny processutrustning för grönlutsreningen<br />
togs i drift i maj <strong>2011</strong><br />
• byggnation av nytt elfilter på sodapannan för att minska<br />
stoftutsläppen påbörjades under år 2010. Filtret togs i drift<br />
under september år <strong>2011</strong> och visar på en förväntad minskning<br />
av stoftutsläppen från sodapannan<br />
• nytt flissåll i renseriet installerades under året vilket ger en<br />
elbesparing<br />
• en ny rökgasanalysator för mätning av syre, kväve- och<br />
svaveloxider har installerats på starkgaspannan.<br />
TILLSTÅND OCH ANDRA KRAV<br />
Några av de beslut som påverkar bruket under år <strong>2011</strong> är:<br />
• beslut av Miljödomstolen 2009-02-20 ändrade tidigare<br />
beslutade tidpunkter för nytt provisoriskt villkor samt prövotidsredovisning<br />
för stoft från sodapannan till <strong>2011</strong>-09-01<br />
respektive 2012-03-31<br />
• från Miljööverdomstolen fick vi ett beslut 2009-12-09 som<br />
innebär att bruket måste installera ett svaggassystem före år<br />
2014. Beslutet har överklagats av Länsstyrelsen som vill ha<br />
en annan formulering av villkoret. Länsstyrelsen har inte<br />
beviljats prövningsrätt i Högsta Domstolen. Inledande projektering<br />
för svaggassystem har påbörjats.<br />
• under år 2010 pågick prövotiden för utsläppsvillkor för<br />
barkpannan avseende kolmonoxid (CO) och kväveoxider<br />
(NOx). Beslut har ännu inte meddelats.<br />
ÖVRIGT<br />
Under slutet av år 2004 upptäckte man inom skogsindustrin<br />
att legionellabakterier kan förekomma i dess bioreningsanläggningar.<br />
Detta ledde bl.a. till ett samarbete mellan Skogsindustrierna<br />
och Smittskyddsinstitutet där de studerade problemet<br />
med legionella i skogsindustriella anläggningar.<br />
Rekommendationer gavs om säkerhetsåtgärder. Arbetet fortsatte<br />
inom branschen där man bl.a. låtit utarbeta en mall för<br />
hur riskhanteringsplaner kan utformas vid bruken.<br />
Genom de studier och det underlag som tagits fram har bruket<br />
kunna göra en bättre riskbedömning både internt och för<br />
det närliggande samhället. Med de åtgärder och den kunskap<br />
som finns i nuläget bedöms eventuella risker med legionella<br />
från bioreningsanläggningen på bruket vara mycket små.
LAGSTIFTNING OCH SAMHÄLLETS KONTROLL<br />
Vår verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning.<br />
För att bedriva massa- och papperstillverkning krävs exempelvis<br />
tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånden beviljas av<br />
Miljödomstolen efter en omfattande rättslig prövning där<br />
bland annat Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd<br />
och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen agerar motparter.<br />
Tillståndet ger oss rätt att producera en viss mängd<br />
massa och papper på ett specificerat sätt. Det innehåller<br />
också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till<br />
vatten och luft, buller och avfalls- och kemikaliehantering.<br />
Länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare som<br />
löpande granskar att vi följer villkoren i vårt tillstånd och all<br />
generellt gällande miljölagstiftning. Bryter vi mot regelverket<br />
kan Länsstyrelsen utdöma miljösanktionsavgifter eller lämna<br />
ärendet vidare till polis och åklagare.<br />
15
BILLERUD KARLSBORG <strong>AB</strong><br />
KONTAKT<br />
Eva Ekholm Stenberg<br />
Miljöchef<br />
Tel: 0923-661 58<br />
<strong>Billerud</strong> Karlsborg <strong>AB</strong><br />
952 83 <strong>Karlsborgs</strong>verken<br />
Mikael C Larsson<br />
Miljöingenjör<br />
Tel: 0923-663 35<br />
<strong>Billerud</strong> Karlsborg <strong>AB</strong><br />
952 83 <strong>Karlsborgs</strong>verken