Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan

Institutionen för Konstruktions och Produktionsteknik 

Analys av ett lokalt 

energisystem och dess 

miljöpåverkan 

-Nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem 

Ola Eriksson 

LITH-IKP-Ex--04/2170--SE 

Linköping 2004 

Linköpings universitet, IKP, 581 83 Linköping

Logotyp 

Språk 

Language 

x Svenska/Swedish 

Engelska/English 

________________ 

URL för elektronisk version 

Avdelning, institution 

Division, Department 

Inst. för konstruktions- och produktionsteknik 

581 83 Linköping 

Datum 

2004-05-18 

Titel Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan –Nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem 

Title Analyse of a local energy system and it’s environmental impact -presentation of the present energy system in Finspång 

Författare Ola Eriksson 

Author 

Sammanfattning 

Rapporttyp 

Report category 

Licentiatavhandling 

x Examensarbete 

C-uppsats 

D-uppsats 

Övrig rapport 

_____________ 

ISBN 

ISRN 

_________________________________________________________________ 

Serietitel och serienummer 

Title of series, numbering 

LiTH-IKP-Ex--04/2170--SE 

Energianvändning bidrar i stor utsträckning till miljöproblematiken i världen idag. Energiplanering kan därmed, om 

miljöfrågor integreras i planeringsprocessen, ha en viktig roll i strävan mot ett samhälle med mindre miljöpåverkan. 

Kommunal energiplanering är lagstadgad och ska även analysera miljöpåverkan. Studier visar dock på att analyserna 

av miljöpåverkan ofta är bristfälliga. 

Examensarbetet görs inom ett delprojekt i forskningsprogrammet för miljöstrategiska verktyg (MIST1) där verktyg för 

strategisk miljöbedömning (SMB) i planeringsprocesser studeras. Examensarbetet ger en nulägesbeskrivning av 

energisystemet, i Finspångs kommun, vilket är första steget i ett energiplanearbete. En SMB kommer senare att ta vid 

för utformandet av en ny energiplan inom forskningsprogrammet. 

I examensarbetet görs en genomgång av metoder för systemanalys av miljö och energiaspekter. En metod för 

framtagning av nulägesbeskrivning tas fram där livscykelanalysprogramet (LCA), SimaPro, används för 

miljöbedömning. Kartläggningen av energisystemet baseras på den kommunala energibalansen från SCB (Statistiska 

Centralbyrån). För livscykelinventeringsdata används IVLs sammanställning av befintliga svenska livscykelanalyser. 

En fallstudie görs av Finspångs kommun. Slutligen diskuteras användningen av systemanalys och hur beslutsunderlaget 

kan förbättras genom att i ett verktyg kombinera livscykelanalys (verktyg SimaPro) och energisystemoptimering 

(verktyg MODEST). 

Finspångs kommun, en industrikommun i norra Östergötland med 21000 invånare, ska ta fram en ny energiplan. 

Omkring 50% av energianvändningen står industrin för, hushållen för en 25%, trafiken för runt 15% och övriga 

sektorer för resterande 10%. Största energislaget är el. För övriga energislag så har utbyggnad av ett fjärrvärmenät lett 

till minskad oljeanvändning och ökad biobränsleanvändning vilket även ger genomslag i totala andelen förnybar 

energi. 

För miljöanalys studeras ett antal ämnen (CO2, NOx, SOx, CO, Partiklar, NMVOC, CH4, NH3 och N2O) dels med 

enbart utsläpp från slutanvändningen och dels inklusive livscykelutsläpp. Utsläppen valdes för att spegla de nationella 

miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö. 

Nyckelord Energiplan, SMB, Finspång, kommun, energi, miljö, systemanalys, LCA, livscykelanalys, strategisk miljöbedömning, 

nulägesbeskrivning 

Keyword Energy planning, Finspång, municipal, energy, environment, system analysis, LCA, life cycle analysis, SEA, strategic 

environmental assessment, state-of-the-art

Förord 

Detta dokument är resultatet av det examensarbete på 20p som jag utfört som avslutning 

på utbildningen till civilingenjör i Teknisk fysik och elektroteknik, vid Linköpings 

universitet. Detta har varit ett tillfälle för mig att se att de kunskaper och färdigheter jag 

erhållit under utbildningen är tillräckliga för att utföra en utredning av detta slag. 

Då jag under senare delen av utbildningen inriktat mig mot miljöteknik och energi var 

detta arbete ett sätt att knyta ihop säcken. Kunskaper från många av dessa kurserna har 

använts. Även om kurserna relativt väl var satta i ett sammanhang så ger det ett 

mervärde att använda dessa kunskaper på en gång och se hur allt hänger ihop. Arbetet 

utfördes i samarbete mellan avdelningarna Industriell miljöteknik och energisystem, 

IKP, LIU. Det har även fungerat som en introduktion till avdelningen Industriell 

miljötekniks arbete inom forsknings projektet, MIST 1, som är ett delprojekt i 

Naturvårdsverkets forskningsprogram om miljöstrategiska verktyg (MIST) 

Jag vill rikta ett tack till de handledare vid universitetet som hjälpt till att få struktur och 

kvalitet på rapporten (speciellt Jenny Stenlund Nilsson) samt till de personer som bistått 

med fakta om Finspångs kommun (speciellt Per Strannelid som var ”spindeln i nätet”). 

Slutligen vill jag säga att det var en lärorik tid och att det var en nyttig erfarenhet att 

arbeta självständigt med ett större projekt. Det finns en värld bortom föreläsningar, 

lektioner och tentor… 

Linköping 2004-05-08 

Ola Eriksson

Sammanfattning 

Energianvändning bidrar i stor utsträckning till miljöproblematiken i världen idag. 

Energiplanering kan därmed, om miljöfrågor integreras i planeringsprocessen, ha en 

viktig roll i strävan mot ett samhälle med mindre miljöpåverkan. Kommunal 

energiplanering är lagstadgad och ska även analysera miljöpåverkan. Studier visar dock 

på att analyserna av miljöpåverkan ofta är bristfälliga. 

Examensarbetet görs inom ett delprojekt i forskningsprogrammet för miljöstrategiska 

verktyg (MIST1) där verktyg för strategisk miljöbedömning (SMB) i 

planeringsprocesser studeras. Examensarbetet ger en nulägesbeskrivning av 

energisystemet, i Finspångs kommun, vilket är första steget i ett energiplanearbete. En 

SMB kommer senare att ta vid för utformandet av en ny energiplan inom 

forskningsprogrammet. 

I examensarbetet görs en genomgång av metoder för systemanalys av miljö och 

energiaspekter. En metod för framtagning av nulägesbeskrivning tas fram där 

livscykelanalysprogramet (LCA), SimaPro, används för miljöbedömning. 

Kartläggningen av energisystemet baseras på den kommunala energibalansen från SCB 

(Statistiska Centralbyrån). För livscykelinventeringsdata används IVLs 

sammanställning av befintliga svenska livscykelanalyser. En fallstudie görs av 

Finspångs kommun. Slutligen diskuteras användningen av systemanalys och hur 

beslutsunderlaget kan förbättras genom att i ett verktyg kombinera livscykelanalys 

(verktyg SimaPro) och energisystemoptimering (verktyg MODEST). 

Finspångs kommun, en industrikommun i norra Östergötland med 21000 invånare, ska 

ta fram en ny energiplan. Omkring 50% av energianvändningen står industrin för, 

hushållen för en 25%, trafiken för runt 15% och övriga sektorer för resterande 10%. 

Största energislaget är el. För övriga energislag så har utbyggnad av ett fjärrvärmenät 

lett till minskad oljeanvändning och ökad biobränsleanvändning vilket även ger 

genomslag i totala andelen förnybar energi. 

För miljöanalys studeras ett antal ämnen (CO2, NOx, SOx, CO, Partiklar, NMVOC, CH4, 

NH3 och N2O) dels med enbart utsläpp från slutanvändningen och dels inklusive 

livscykelutsläpp. Utsläppen valdes för att spegla de nationella miljömålen begränsad 

klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö. 

I analysen av Finspångs energisystem har de vanligen studerade utsläppen, CO2, SOx 

och NOx, störst inverkan på de studerade miljöeffekterna. Stor påverkan för hela 

systemets miljöpåverkan enligt analysen har valet av miljödata för elanvändningen. Vid 

studier av olika sektorernas inverkan ses att trafiken har stor påverkan relativt sin 

energiandel. 

Trender visar att klimatpåverkan ökade 1990-1995 men minskade 1995-2000. 

Försurningsutsläpp var relativt konstanta men SOx andel minskar och NOx andel ökar. 

För utsläpp som påverkar luftkvalitén ses blandade trender, NOx ökar medan SOx 

liksom utsläpp från småskaliga biopannor minskar. 

I

Abstract 

The use of energy contributes to a great extent to the environmental problems in the 

world today. Energy planning can therefore, if the environmental issues are integrated 

in the planning process, have an important part in the ambition towards a society with 

less environmental impact. Municipal energy planning is required by law and it has to 

include analyses of the environmental impact of the actions according to the plan. 

Studies show that the analyses often are insufficient. The final thesis indicates that tools 

for modelling can give focus on activities with great environmental load. 

The final thesis is performed as part of a subproject of the research program of strategic 

environmental tools (MIST 1) in which tools for strategic environmental analysis (SEA) 

for planning processes are studied. The thesis gives a presentation of the present energy 

system of Finspång municipal and is the first step in the energy planning. A SEA will 

later be performed in the further work with the energy plan in the research project. 

In the thesis is an overview of system analysis methods for environmental and energy 

aspects made. A method is described for how to make a presentation of the present 

energy system, in which a lifecycle analysis program, SimaPro, is used for 

environmental assessment. The survey is based on the municipal energy balance 

performed by the governmental authority of statistics (SCB) and the lifecycle inventory 

data used is a summary of present Swedish studies made by the research institute IVL. 

A case study of Finspång municipal is performed. Finally the thesis discusses the use of 

system analysis and the benefits of combining lifecycle assessment (tool SimaPro) and 

energy system optimisation (tool MODEST) in order to enhance decision-making. 

The municipal of Finspång, an industrial municipal in northern Östergötland (Sweden) 

with 21000 inhabitants, is going to make a new energy plan. About 50 % of the energy 

used are used in the industry, 25% by the households, around 15 % in the traffic and the 

rest in other sectors. The most common sort of energy is electricity. The expansion of 

the district heating has lead to decreased use of and an increased use of biofuels. This 

has also increased the total use of renewable energy. 

For environmental assessment of emissions a number of substances (CO2, NOx, SOx, 

CO, particle NMVOC, CH4, NH3 and N2O are studied. Both by using the final use data 

alone and together with life cycle data. The substances were chosen to represent the 

national environmental goals: limited global warming, only natural acidification, fresh 

air and good build environment. 

The analysis of the Finspång energy system shows that “the well known” substances, 

CO2, SOx and NOx, has the most influence on the studied environmental effects. The 

choice of environmental data for the electricity has a big influence on the total 

environmental impact. Another observation is that relative it’s part of the energy use the 

traffic has big impact. 

Trends indicates that the global warming was increased 1990-1995 and when decreased 

1995-2000. Acidification during the same period was relatively constant but the part 

from SOx is less but the part from NOx is bigger. For exhausts that influence the air 

quality, mixed trends have been seen. NOx increases while SOx and exhaust from smallscale 

biofurnace decreases. 

III

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING..................................................................................................................................... 1 

1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................... 1 

1.2 SYFTE........................................................................................................................................... 2 

1.3 PROBLEMFORMULERING................................................................................................................. 3 

1.4 AVGRÄNSNINGAR........................................................................................................................... 3 

1.5 DISPOSITION................................................................................................................................... 4 

2 ENERGIPLANERING MED ETT MILJÖ- OCH ENERGISYSTEMANALYTISKT 

ANGREPPSSÄTT ..................................................................................................................................... 5 

2.1 KOMMUNAL ENERGIPLANERING..................................................................................................... 5 

2.1.1 Nulägesbeskrivning.............................................................................................................. 5 

2.2 MILJÖPÅVERKAN KNUTEN TILL ENERGIPRODUKTION..................................................................... 6 

2.3 SYSTEMANALYS ............................................................................................................................. 8 

2.4 MILJÖSYSTEMANALYTISKA VERKTYG............................................................................................ 9 

2.4.1 Strategisk miljöbedömning – allmänt och verktyg ............................................................. 10 

2.4.2 Livscykelanalyser............................................................................................................... 11 

2.4.3 Indikatorer ......................................................................................................................... 12 

2.4.4 Användning av miljösystemanalystiska verktyg -beslutssituationer................................... 15 

2.5 ENERGISYSTEMANALYTISKA VERKTYG........................................................................................ 16 

2.5.1 Modest................................................................................................................................ 17 

2.5.2 Ytterligare verktyg ............................................................................................................. 18 

2.5.3 I beslutssituationer............................................................................................................. 19 

2.5.4 Begränsningar ................................................................................................................... 19 

2.6 SYSTEMGRÄNSER VID ANVÄNDNING AV OLIKA SYSTEMANALYTISKA VERKTYG .......................... 20 

3 METOD........................................................................................................................................... 21 

3.1 GENOMFÖRANDE.......................................................................................................................... 21 

3.2 MÅL OCH OMFATTNING................................................................................................................ 21 

3.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ................................................................................................................. 23 

3.3.1 Verktyget SimaPro ............................................................................................................. 23 

3.3.2 Indata................................................................................................................................. 24 

3.3.3 Indikatorer-Miljöparametrar ............................................................................................. 25 

3.3.4 Miljöbedömningsmetod...................................................................................................... 26 

3.4 BEGRÄNSNINGAR ......................................................................................................................... 26 

4 NULÄGESBESKRIVNING- FINSPÅNGS KOMMUN............................................................. 29 

4.1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR................................................................................................... 29 

4.1.1 Geografi-Natur-Miljö......................................................................................................... 29 

4.1.2 Näringsliv........................................................................................................................... 30 

4.1.3 Befolkning .......................................................................................................................... 30 

4.1.4 Bebyggelse ......................................................................................................................... 31 

4.1.5 Fjärrvärme......................................................................................................................... 32 

4.1.6 Trafik.................................................................................................................................. 33 

4.1.7 Naturgas............................................................................................................................. 33 

4.1.8 Energi och miljöarbete ...................................................................................................... 34 

4.2 ENERGITILLFÖRSEL, -OMVANDLING OCH -ANVÄNDNING.............................................................. 35 

Tillförsel och omvandling................................................................................................................. 35 

4.2.2 Användning fördelning mellan sektorer............................................................................. 36 

4.2.3 Användning- Jordbruk, skogsbruk och fiske ..................................................................... 37 

4.2.4 Användning -Industri ......................................................................................................... 37 

V

4.2.5 Användning –Offentlig verksamhet.................................................................................... 38 

4.2.6 Användning–Transporter................................................................................................... 38 

4.2.7 Användning -Övriga tjänster ............................................................................................. 39 

4.2.8 Användning –Hushåll......................................................................................................... 39 

4.3 FINSPÅNGS KOMMUNS ENERGIANVÄNDNING I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV............................... 40 

4.4 MILJÖBEDÖMNING ....................................................................................................................... 41 

4.4.1 Indata................................................................................................................................. 41 

4.4.2 Resultat .............................................................................................................................. 41 

4.4.3 Miljöbedömning med indikatorer....................................................................................... 51 

4.4.4 Miljöeffektkategorier.......................................................................................................... 52 

4.5 ANALYS AV FINSPÅNGS ENERGISYSTEM....................................................................................... 53 

5 BÄTTRE BESLUTSUNDERLAG GENOM SYNTES AV ENERGI- OCH 

MILJÖSYSTEMANALYS...................................................................................................................... 55 

5.1 BAKGRUND .................................................................................................................................. 55 

5.2 VERKTYGETS UPPBYGGNAD ......................................................................................................... 55 

5.2.1 Begränsningar ................................................................................................................... 58 

5.3 MERVÄRDET AV ATT KOMBINERA ENERGI- OCH MILJÖANALYS.................................................... 58 

6 AVSLUTANDE DISKUSSION..................................................................................................... 59 

7 REFERENSER............................................................................................................................... 61 

Bilageförteckning 

BILAGA 1 MILJÖBEDÖMNINGSKATEGORIER I SMB FÖR NATURGAS (NATURVÅRDSVERKET ,2001) .............. I 

BILAGA 2 ENERGIBALANS FÖR FINSPÅNGS KOMMUN (SCB,2003 B) ........................................................... III 

BILAGA 3 FINSPÅNGS ENERGIANVÄNDNING I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV................................................ IX 

BILAGA 4 TÄTORTER OCH SMÅORTERS STORLEK OCH BEBYGGELSETÄTHET................................................ XI 

BILAGA 5 UNDERSÖKNING AV ENERGIANVÄNDNING I LANTBRUK .............................................................XIII 

BILAGA 6 ENERGIANVÄNDNING HOS STÖRRE FÖRETAG ..............................................................................XV 

BILAGA 7 TRAFIK......................................................................................................................................XVII 

BILAGA 8 TRAFIKFLÖDESDATA..................................................................................................................XXI 

BILAGA 9 VÄRMEPUMPAR .......................................................................................................................XXIII 

BILAGA 10 CML 2 BASELINE 2000........................................................................................................ XXVII 

BILAGA 11 LIVSCYKELDATA IVL ........................................................................................................... XXIX 

BILAGA 12 FRAMTIDA UTBYGGNAD OCH UPPSKATTAD UTBYGGNAD 2002-2003.................................... XXXI 

BILAGA 13 PANNOR SOM INGÅR I FINSPÅNGS FJÄRRVÄRMENÄT........................................................... XXXIII 

BILAGA 14 UTSLÄPPSFLÖDESSCHEMAN................................................................................................. XXXV 

Figurförteckning 

FIGUR 1 RAPPORTENS DISPOSITION .............................................................................................................. 4 

FIGUR 2 PRINCIPSKISS ÖVER ENERGIKEDJAN FRÅN ENERGIKÄLLA TILL ENERGITJÄNST, MED EXEMPEL I 

VARJE LÄNK (MODIFIERAT NATURVÅRDSVERKET, 2000).................................................................... 6 

FIGUR 3 ETT SYSTEM MED KOMPONENTER (KÄLLA, OMVANDLING OCH ANVÄNDNING M.M.) OCH SAMBAND 

MELLAN DESSA SAMT SYSTEMGRÄNSER (MODIFIERAD MED ENERGIKOMPONENTER, INGELSTAM, 

2002). ................................................................................................................................................. 8 

FIGUR 4 VERKTYGEN HAR DELATS IN MED AVSEENDE PÅ DERAS FOKUS, DVS VILKET OBJEKT SOM 

STUDERAS OCH SOM PÅVERKAN RELATERAS TILL, SAMT VILKA TYPER AV PÅVERKAN DE TAR UPP 

(MODIFIERAD: NATURVÅRDSVERKET 1999). ...................................................................................... 9 

FIGUR 5 DPSIR-MODELLEN FÖR KLASSIFICERING AV INDIKATORER (MODIFIERAD, SOU 2000:52)........... 13 

FIGUR 6 MKB OCH SMB ÄR ÖVERLAPPANDE METODER I VILKA LCA KAN VAR INKLUDERAD (MODIFIERAT 

NATURVÅRDSVERKET, 1999)............................................................................................................ 15 

VI

FIGUR 7 FÖRENKLAD BILD AV MODEST UPPBYGGNAD. UPPBYGGNAD SKER MED INDATA I NODER OCH 

FLÖDEN SAMT GLOBALA PARAMETRAR. ............................................................................................ 17 

FIGUR 8 SCHEMATISK BILD AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET FÖR ATT STUDERA ENERGISYSTEMET OCH DESS 

MILJÖPÅVERKAN. .............................................................................................................................. 23 

FIGUR 9 PRINCIPIELL UPPBYGGNAD AV EN LIVSCYKEL FÖR EN PRODUKT I SIMA-PRO. I ENERGISYSTEMETS 

LIVSCYKEL ANVÄNDS DOCK ENBART PROCESSER OCH PRODUKTER. EX. PROCESS: 

BRÄNSLEPRODUKTION. EX. PRODUKT: BEHOV AV ENERGI I BOSTÄDER. ........................................... 24 

FIGUR 10 KOMMUNKARTA ÖVER FINSPÅNG (FINSPÅNGS KOMMUN, 2004) ................................................ 29 

FIGUR 11 ARBETSTILLFÄLLEN I FINSPÅNGS KOMMUN ÅR 2001 UPPDELAT PÅ SEKTORER (SCB, 2004A). .. 30 

FIGUR 12 ANTAL INVÅNARE I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2004B)............................................................ 30 

FIGUR 13 ANTAL INVÅNARE I FINSPÅNGS KOMMUN ÅR 2000 UPPDELAT PÅ OLIKA BOENDESTRUKTUR 

(SCB, 2004C). .................................................................................................................................. 31 

FIGUR 14 HUSHÅLL I FINSPÅNGS KOMMUN EFTER BYGGNADSTYP OCH BYGGNADSÅR (SCB, 2004D)........ 31 

FIGUR 15 (T.V.) TRENDER I BRUTTOTILLFÖRSEL AV ENERGI TILL FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B)...... 35 

FIGUR 16 (T.H.) TRENDER I BRUTTOTILLFÖRSEL AV ENERGI TILL FINSPÅNGS KOMMUN, EXKL. EL (SCB, 

2003B) .............................................................................................................................................. 35 

FIGUR 17 TILLFÖRSEL TILL FJÄRRVÄRMEN I FINSPÅNG (SCB, 2003B)....................................................... 36 

FIGUR 18 ANVÄNDNING AV ENERGI FINSPÅNGS KOMMUN, FÖRDELAT PÅ SEKTOR OCH ÅR (SCB, 2003B). 36 

FIGUR 19 ENERGIANVÄNDNING INOM JORDBRUKSSEKTORN I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B). .......... 37 

FIGUR 20 ANVÄNDNING INOM INDUSTRISEKTORN I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B)........................... 37 

FIGUR 21 ANVÄNDNING INOM OFFENTLIGA SEKTORN I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B). .................... 38 

FIGUR 22 BRÄNSLEANVÄNDNING FÖR TRANSPORTER I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B). .................... 38 

FIGUR 23 ANVÄNDNING INOM TJÄNSTESEKTORN OCH SMÅFÖRETAG I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B). 

.......................................................................................................................................................... 39 

FIGUR 24 ENERGIANVÄNDNING INOM HUSHÅLLSSEKTORN I FINSPÅNGS KOMMUN (SCB, 2003B). ............ 39 

FIGUR 25 UTSLÄPPSTREND FÖR KOLDIOXID FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ......................................... 42 

FIGUR 26 UTSLÄPPSMÄNGDER AV KOLDIOXID FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM....................................... 42 

FIGUR 27 UTSLÄPPSTREND FÖR KVÄVEOXIDER FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. .................................... 43 

FIGUR 28 UTSLÄPPSMÄNGD AV KVÄVEOXIDER FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. .................................... 43 

FIGUR 29 UTSLÄPPSTREND FÖR SVAVELOXIDER FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM.................................... 44 

FIGUR 30 UTSLÄPPSMÄNGD AV SVAVELOXIDER FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM.................................... 44 

FIGUR 31 UTSLÄPPSTREND FÖR KOLMONOXID FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ..................................... 45 

FIGUR 32 UTSLÄPPSMÄNGD AV KOLMONOXID FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM....................................... 45 

FIGUR 33 UTSLÄPPSTREND FÖR PARTIKLAR FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ......................................... 46 

FIGUR 34 UTSLÄPPSMÄNGD AV PARTIKLAR FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM........................................... 46 

FIGUR 35 UTSLÄPPSTREND FÖR NMVOC FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ............................................ 47 

FIGUR 36 UTSLÄPPSMÄNGD AV NMVOC FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ............................................ 47 

FIGUR 37 UTSLÄPPSTREND FÖR METAN FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM................................................. 48 

FIGUR 38 UTSLÄPPSMÄNGD AV METAN FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ................................................ 48 

FIGUR 39 UTSLÄPPSTREND FÖR AMMONIAK FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ......................................... 49 

FIGUR 40 UTSLÄPPSMÄNGD AV AMMONIAK FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ......................................... 49 

FIGUR 41 UTSLÄPPSTREND FÖR LUSTGAS FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM.............................................. 50 

FIGUR 42 UTSLÄPPSMÄNGD AV LUSTGAS FRÅN FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ............................................. 50 

FIGUR 43 ANDEL ANVÄND FÖRNYELSEBAR ENERGI, INKLUSIVE EL, PER SEKTOR I FINSPÅNGS 

ENERGISYSTEM. ................................................................................................................................ 51 

FIGUR 44 ANDEL ANVÄND FÖRNYELSEBAR ENERGI, EXKLUSIVE EL, PER SEKTOR I FINSPÅNGS 

ENERGISYSTEM. ................................................................................................................................ 51 

FIGUR 45 OLIKA SEKTORERS PROCENTUELLA BIDRAG TILL RESPEKTIVE MILJÖEFFEKTKATEGORI (ÅR 2001 

MED SVERIGEEL) I FINSPÅNGS ENERGISYSTEM.................................................................................. 52 

FIGUR 46 OLIKA SEKTORERS PROCENTUELLA BIDRAG TILL RESPEKTIVE MILJÖEFFEKTKATEGORI (ÅR 2001 

MED EUROPAEL) I FINSPÅNGS ENERGISYSTEM. ................................................................................. 52 

FIGUR 47 BESKRIVNING AV METOD FÖR NULÄGESBESKRIVNING AV ETT KOMMUNALT ENERGISYSTEM ..... 56 

FIGUR 48 ALTERNATIV METOD MED MODEST KÖRNING MED BEGRÄNSNING PÅ UTSLÄPP AV ÄMNEN...... 56 

VII

FIGUR 49 ALTERNATIV METOD MED MODEST KÖRNING MED BEGRÄNSNING PÅ MILJÖBEDÖMNINGS- 

KATEGORIER ..................................................................................................................................... 57 

Tabellförteckning 

TABELL 1 KÄNDA METODER INOM SMB SOM ANVÄNTS INOM ENERGIOMRÅDET ENLIGT FINNVEDEN (2003). 

.......................................................................................................................................................... 11 

TABELL 2 MILJÖEFFEKTKATEGORIER ENLIGT REKOMMENDATION FRÅN NORDISKA MINISTERRÅDET, 

KOPPLADE TILL INDIKATORER OCH MILJÖMÅL. ................................................................................. 14 

TABELL 3 OLIKA KLASSIFICERINGSMÖJLIGHETER FÖR MODELLER, KURSIVERAT BESKRIVER MODEST 

(MODIFIERAT HENNING, 1999).......................................................................................................... 16 

TABELL 4 EXEMPEL PÅ KRAV PÅ ENERGISYSTEMANALYSMODELLER, (MODIFIERAT HENNING, 1999)....... 16 

TABELL 5 VALDA PARAMETRAR FÖR MILJÖBEDÖMNING AV ENERGISYSTEMET, KOPPLADE TILL 

PRIORITERADE MILJÖMÅL.................................................................................................................. 26 

TABELL 6 OLIKA UTSLÄPPENS BIDRAG TILL MILJÖEFFEKTKATEGORIER OCH TRENDER VAD GÄLLER DESSA 

.......................................................................................................................................................... 53 

VIII

Kapitel 1 Inledning 

1 Inledning 

I detta kapitel kommer först en bakgrund till examensarbetet och dess problemställning. Kapitlet kommer 

sedan att landa i ett syfte som beskriver vad som vill uppnås med arbetet. En nedbrytning av syftet görs i 

några mer konkreta problemformuleringar och övergripande avgränsningar görs. 

1.1 Bakgrund 

Energianvändning bidrar i stor utsträckning till miljöproblematiken i världen idag och 

alla trender visar att energibehovet kommer att fortsätta öka. Det behövs därför metoder 

för att styra utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart energisystem, bland annat 

genom miljöanpassade energikällor och effektivare energianvändning. I Agenda 21 

dokumentet (FN, 1992) påpekas det viktiga med lokalt förankrat miljöarbete, ”Tänk 

globalt, handla lokalt”. I Sverige kan kommunerna ha stor inverkan på energisystemet 

eftersom de kan ha rollen som informatör, planeringsinstans, myndighetsutövare, 

energiproducent och stor energianvändare (Nutek, 1991). 

Kommunal energiplanering har varit lagstadgad sedan 1977 och vid senare datum 

(1991) tillkom krav på att miljöbedömningar ska ingå (Näringsdepartementet, 1998). 

Studier visar dock att brister i omfattningen av miljöbedömningar är vanliga (Stenlund 

Nilsson och Tyskeng, 2003) . 

Energisystemavdelningen, vid Linköpings universitet, har under lång tid modellerat 

energisystem med fokus på en systemmässigt ekonomisk lösning. Miljöhänsyn har till 

viss del tagits med som utsläppsbegränsningar på till exempel koldioxid eller införande 

av externa kostnader 1 på bränslen. Detta har dock enbart innefattat ett fåtal emissioner 

från förbränningen och således inte ett livscykelperspektiv. 

Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, har erfarenhet av strategiskt miljöarbete 

för organisationer och industrier. Ett sådant område är livscykelanalyser, som ger en 

bild av en produkts totala miljöpåverkan under hela livscykel (Men tillämpningar på 

lokala energisystem har inte gjorts). Forskare på avdelningen har även studerat hur 

energiplaner är utformade och används i ett antal kommuner (Stenlund Nilsson och 

Tyskeng, 2003; Stenlund Nilsson och Mårtensson, 2003). 

Avdelningarna Energisystem och Industriell miljöteknik, har tidigare diskuterat ett 

samarbete kring området energisystemplanering. Målet har varit att kombinera olika 

synsätt för att analysera hur ett ekonomiskt fördelaktigt energisystem med liten 

miljöpåverkan uppnås. Samarbetet har varit tänkt att bestå av ett arbetssätt där en 

traditionell energisystemoptimering kombineras med användning av metoder som 

beaktar miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. 

Industriell miljöteknik ingår år 2003-2005 i ett delprojekt inom forskningsprogrammet 

miljöstrategiska verktyg (MIST) tillsammans med deltagare från Forskningsgruppen för 

miljöstrategiska studier (med deltagare från KTH och FOI), Stockholm och 

Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Delprojektets mål är att utveckla dagens 

planeringsprocesser för att ge ett miljömässigt bättre beslut. Energiplanering har valts 

som studieobjekt då det är ett område med stor miljömässig relevans. Arbetet avses att 

1 Externa kostnader beskriver de samhällsekonomiska kostnader som uppstår av en aktivitet, exempelvis 

energiproduktion, och som normalt inte beaktas, till exempel miljöpåverkan och sysselsättningseffekter. 

1


genomföras i samarbete med lokala beslutsfattare som är i början av arbetet med en ny 

energiplan. 

Forskningen kommer att fokusera dels på användningen av verktyg för strategisk 

miljöbedömning (SMB) och dels på verktyg för att öka allmänhetens deltagande. Inom 

projektet kommer en SMB-process att genomföras. En SMB är en process som ska 

utmynna i en rapport som beskriver vilken påverkan på miljön åtgärder enligt planen 

kommer att ha . Det ska även redovisas olika alternativ inklusive ett nollalternativ och 

det ska visas att samråd skett samt att dess resultat tagits hänsyn till. Slutligen ska valet 

av alternativ motiveras. 

Föreliggande examensarbete har tillkommit som det första steget i 

energiplaneprocessen, som en förstudie och nulägesbeskrivningen av det lokala 

energisystemet. Arbetet kommer att utföras i samarbete mellan avdelningarna 

Industriell miljöteknik och Energisystem vid institutionen för konstruktions och 

produktionsteknik, Linköpings universitet. Därtill kommer Finspångs kommun ingå 

som studieobjekt. 

Finspångs kommun är en industrikommun (Svenska kommunförbundet, 2003), i norra 

Östergötland, som är relativt glesbefolkad med sina omkring 21000 invånare. 

Kommunen har beslutat om att förnya sin översiktsplan och energiplan. 

Energiplanearbetet kommer att utföras först och fungera som utgångspunkt för det 

vidare översiktsplanearbetet. 

1.2 SYFTE 

Syftet med examensarbetet är att göra en nulägesbeskrivning och analys av 

energisystemet i Finspångs kommun. Nulägesbeskrivningen ska fungera som 

bakgrundsinformation till energiplaneringen i kommunen och till den SMB som utförs 

inom forskningsprojektet, MIST, för energiplanen i kommunen. Nulägesbeskrivning ska 

ge en beskrivning av energisystemet och dess miljöpåverkan. För analys av 

miljöpåverkan används livscykelanalys (programvara SimaPro), som valts i samråd med 

övriga medverkande i forskningsprojektet. 

Ett delsyfte är även att diskutera möjligheterna till att kombinera olika verktyg för 

analys av lokala energisystem, med ursprung i ett systemanalytiskt synsätt och studera 

såväl energiflöden och omvandlingssteg som miljöpåverkan. Det kombinerade 

modellverktyget ska utgå från befintliga verktyg: Livscykelanalys (SimaPro) och för 

energisystemmodellering MODEST (Där MODEST valts med tanke på tidigare studier 

av energisystemet). Den kombinerade modellen ska även vara flexibel för att kunna 

studera olika alternativ och scenarier för energisystemet och dess miljöpåverkan. 

2


1.3 Problemformulering 

Utifrån syftet är följande delproblem utformade: 

Analysverktyg 

• Vilka miljöproblem kan härledas till energianvändning, vad ger upphov till dessa, 

vilka är viktigast att få med? 

• Vilka verktyg används för miljösystemanalys, samt vilka används speciellt med 

anknytning till energi? 

• Vilka verktyg används för energisystemanalys, i vilket sammanhang och hur 

används de? 

• Hur kan man kombinera miljö- och energisystemanalys? Vilka förutsättningar finns 

i MODEST (linjärprogrammeringsmodell) för att modellera miljöpåverkan? Hur 

kan hopkoppling mellan SimaPro (livscykelanalysverktyg) och MODEST ske? 

• Vilka indikatorer på miljöpåverkan ska studeras och hur ska de analyseras? 

Nulägesbeskrivning 

• Vad är en energiplan och vad ska en nulägesbeskrivning innehålla? 

• Hur ser Finspångs energisystem ut? 

• Vilka förutsättningar har Finspångs kommun; gällande t.ex. befolkning, boende, 

näringsliv, som påverkar energisystemet? 

• Vilken miljöpåverkan har Finspångs energisystem? 

• Vilken förbättringspotential finns? 

1.4 Avgränsningar 

Här redovisas övergripande avgränsningar, ytterligare begränsningar redovisas även 

inom respektive avsnitt i rapporten. 

• Vid studier av Finspångs energisystem används befintlig statistik över 

energianvändning och befintliga livscykelanalyser. 

• Känslighetsstudier utförs ej på miljöbedömningsresultatet, men en diskussion om 

styrkor och svagheter förs. 

• Fokus är på teknisk/naturvetenskaplig kartläggning, andra parametrar såsom aktörer, 

politiska och sociala aspekter m.m. utreds ej närmare. 

• Valet av verktyg givna, men angreppssätt för användning av dessa utvecklas. 

• Hoppkopplingen mellan MODEST och SimaPro diskuteras bara teoretiskt, tillämpas 

ej. 

3


1.5 Disposition 

I detta avsnitt följer en redovisning av rapportens upplägg (se Figur 1). Upplägget 

sammanfaller med den arbetsgång som använts och speglar därmed den metod som 

använts. 

Bakgrund och Syfte 

kapitel 1 

Figur 1 Rapportens disposition 

Teoridel 

kapitel 2 

Arbetet börjar med att i kapitel 1 ge en bakgrund och syfte till examensarbetet. 

I kapitel 2 ges en teoretisk bakgrund till problemet. Först ges en allmän beskrivning av 

kommunal energiplanering och energisektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. 

Därefter beskrivs miljösystemanalytiska och energisystemanalytiska verktyg, både 

allmänt om systemanalys som metod, med för- och nackdelar, och något mer detaljerat 

för några verktyg. 

I kapitel 3 beskrivs metoden för framtagandet av nulägesbeskrivningen av Finspångs 

energisystem. 

Följande kapitel (4) består av nulägesbeskrivningen det vill säga resultatdelen. 

Nulägesbeskrivningen är utformad för att kunna läsas separat. En introduktion till 

kommunen och dess allmänna förutsättningar ges först. Detta bildar en bakgrund när 

sedan i nästa avsnitt kommunens energisystem beskrivs med utgångspunkt från en 

kommunal energibalans. Miljöbedömning görs, resultat redovisas samt analys av dessa 

görs. 

I kapitel 5 diskuteras sammankopplingsmöjligheter mellan energi- och 

miljösystemanalytiska verktyg samt hur detta kan leda till ett bättre beslutsunderlag. 

I de sista kapitlen görs mer allmänna analyser av hela arbetet och slutsatser dras. 

4 

Metod 

kapitel 3 

Nulägesbeskrivning= 

Resultat 

kapitel 4 

Diskussion 

Slutsatser, syntes 

kapitel 5, 6

Kapitel 2 Energiplanering med ett miljö- och energisystemanalytiskt angreppssätt 

2 Energiplanering med ett miljö- och energisystemanalytiskt 

angreppssätt 

Detta kapitel är en litteraturgenomgång och sätter in de tilldelade metoderna i ett sammanhang samt 

motiverar verktygens relevans. Först redovisas vilka lagkrav som finns på energiplanering samt vad en 

nulägesbeskrivning bör innehålla. Avsnitt om vilka miljöproblem som kan kopplas till energisektorn 

följer. Därefter beskrivs först allmänt systemanalys och dess verktyg och sedan miljösystemanalytiska 

verktyg med en fördjupning för livscykelanalys. Efter det görs även en genomgång av energisystemoptimeringsmodeller, 

med fokus på MODEST. Slutligen diskuteras systemgränser vid systemanalys. 

2.1 Kommunal energiplanering 

Lagen om kommunal energiplanering (Näringsdepartementet, 1998) anger att 

kommunen ska verka för att främja hushållning och verka för en säker och tillräcklig 

energitillförsel. För att göra det ska samarbete ske med stora aktörer inom området och 

andra kommuner. Ett aktuellt dokument, energiplan, över strategi för tillförsel, 

distribution och användning ska finnas. Energiplanen ska även innehålla analyser om 

dess påverkan på miljön, hälsan och hushållning med mark och andra resurser. 

Lagen om energiplanering kom till i oljekrisens Sverige och dess ambition var då att i 

första hand kunna tillgodose behovet av energi. Förutom med produktionsplanering kan 

detta ske med ett minskat behov, hushållning. I ett senare skede, 1991, infördes även 

krav på analys av miljöpåverkan. Detta då man genom planen har stora möjligheter att 

påverka energisektorns miljöpåverkan. Kommunerna kan även ha många andra viktiga 

roller i samhället, förutom planeringsinstans (Nutek, 1991): som informatörer, genom 

bland annat energirådgivning, myndighetsutövande och som energiproducenter, av t.ex. 

fjärrvärme. Kommunerna är även energianvändare, genom lokaler och fastighetsbolag. 

Genom dessa roller har de en påverkansmöjlighet som gör att planen kan få 

genomslagskraft. 

En granskning av ett antal utförda energiplaner visar dock på att miljöbedömningar inte 

finns med i någon större omfattning och vanligen i ganska allmänna ordalag (Stenlund 

Nilsson och Tyskeng, 2003) 

Det finns idag inga tillämpningar inom energiområdet med krav på formella strategiska 

miljöbedömningar (SMB) och inga riktlinjer för dessa tillämpningar. Men SMB har 

framöver potential för att förbättra beslutsfattandet mot hållbar utveckling, se vidare om 

SMB i kapitel 2.4. I ett EU-direktiv (2001/42/EG) finns ett beslut om att det ska införas 

SMB för planer och program där det kan vara till nytta, från 2004 (Naturvårdsverket, 

2001). En av de planer som Naturvårdsverket anser ska använda sig av SMB, enligt 

detta direktiv, är energiplaner. 

2.1.1 Nulägesbeskrivning 

I en handbok om energiplanering (Johansson, 2001a) beskrivs nulägesbeskrivningens 

roll som att den ska ange utgångspunkt för mål och handlingsplan, kunna fungera som 

bas vid analys av framtida alternativ samt ge idéer till frågeställningar att ta upp. För att 

uppnå detta bör nulägesbeskrivningen presentera data för energisystemet och utsläpp 

samt visa på trender i energisystemets utveckling. Vidare bör fokus ges på viktiga 

energi- och miljöfrågor, styrkor och svagheter. Annat som kan vara en del av 

nulägesbeskrivningen är frågor som rör användningen och attityder till energisystemet 

5


(Joanneum Research, 2000). Det kan t.ex. var sådana saker som användningsmönster, 

invånarnas syn på energi, hur energifrågor hanteras i kommunens verksamhet och hur 

energifrågor undervisas i skolan. I detta examensarbete kommer dock fokus i 

nulägesbeskrivningen vara på de tekniska/naturvetenskapliga delarna. 

2.2 Miljöpåverkan knuten till energiproduktion 

I lagen om energiplanering påbjuds energihushållning. Två huvudskäl till energi- och 

resurseffektivisering kan ses: Knapphetsskäl, d.v.s. resurserna finns i ändlig mängd, och 

miljöskäl. Miljöskälen anses vara de viktigaste motiven för energi- och 

resurseffektiviseringen. 

Miljöeffekter kan vara av lokal, regional och global natur. Lokala effekter är ofta 

lättupptäckta och källan lätt att identifiera, till exempel utsläpp av partiklar. Regionala 

effekter, såsom försurning, kommer från ett flertal diffusa källor. Globala problem är 

komplexa, exempelvis global uppvärmning, och oberoende av var utsläpp sker. 

Energisektorn ger påverkan i alla dessa kategorier. 

Energikedjan, det vill säga de steg som följer från naturresurs till slutlig användning av 

energitjänst, ser i princip ut som Figur 2. 

Energikälla 

Råolja 

Uran 

Utvinning 

Gruva 

Uttag av 

biomassa 

Energiomvandling 

Raffinanderi 

Värmeverk 

Energibärare 

Värme 

Bensin 

Figur 2 Principskiss över energikedjan från energikälla till energitjänst, med exempel i varje länk 

(modifierat Naturvårdsverket, 2000). 

I energikedjan sker miljöpåverkan i alla faser: vid utvinning, energiomvandling, 

distribution och användning. I utvinningen tas stora mängder material ut och 

markanvändningen är i vissa fall stor. Under användningsfasen och omvandlingsfasen 

är emissioner från förbränning en stor källa till miljöpåverkan. Hur stor den totala 

miljöpåverkan blir beror även på hur effektiv energikedjan är. I slutändan är det en 

energitjänst man vill ha med så liten resursförbrukning och miljöpåverkan som möjligt. 

I Naturvårdsverkets rapport Mål för energianvändningen sker en diskussion om behovet 

av energianvändningsmål, t.ex. energianvändning per invånare (Naturvårdsverket, 

2000a). Man finner att sådana mål kan vara av godo men de bör vara underordnade 

miljömålen och användas som ett medel för att nå dessa. 

Energisystemets sammansättning är dock av stor betydelse för möjligheten att nå de 15 

nationella miljökvalitetsmålen, som riksdagen satte upp 1999 för att nå en ekologiskt 

hållbar samhällsutveckling. Målen är en uppdelning av de övergripande målen för 

ekologisk hållbar utveckling: skyddet av miljön, hållbar försörjning och en effektiv 

användning av energi och andra naturresurser. Det bör påpekas att begreppet hållbar 

utveckling i stort även innefattar en ekonomiskt och socialt hållbar situation. De 

nationella miljökvalitetsmålen används även för att ställa upp mål på regional och lokal 

nivå. 

6 

Distribution 

Elnät 

Fjärrvärme 

Fordon 

Användning 

Panna 

Fordon 

Glödlampa 

Tjänst 

Uppvärmning 

Belysning


Statens energimyndighet deltar som sektorsmyndighet i arbetet med att nå 

miljökvalitetsmålen (STEM, 2003b). Myndigheten finner beröringspunkter mellan 

energisektorn och samtliga målen men främst de som direkt kan förknippas med 

luftföroreningar från förbränning. De fyra som är särskilt prioriterade är: frisk luft, bara 

naturlig försurning, begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Även 

övergödning kan häröras från förbränning men lantbruket är den dominerande källan. 

Nedan följer en kort genomgång av de fyra prioriterade miljökvalitetsmålen samt hur de 

berör energiområdet (STEM, 2003b): 

Frisk luft 

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte 

skadas. För att uppnå detta har riksdagen ställt upp ett antal delmål vad gäller 

koncentrationer i luft av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), marknära ozon (O3) och 

flyktiga organiska ämnen (VOC). Men även andra emissioner än dessa kan ha negativ 

påverkan. 

Bara naturlig försurning 

Försurningen skall inte vara större än vad mark och vatten tål samt nedbrytning av 

infrastruktur, kulturföremål och byggnader ska inte vara onaturligt snabb. Detta skall 

uppnås genom minskade kväve- och svavelutsläpp (NOx och SOx). 

Begränsad klimatpåverkan 

Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en acceptabel nivå, för detta 

krävs minskade utsläpp av växthusgaser, t.ex. koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas 

(N2O). 

God bebyggd miljö 

Bebyggd miljö ska var god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och 

globalt god miljö. De delmål som berör energi är att planering skall ske för: 

energieffektivisering, hur förnybara energiresurser ska användas och utbyggnad av 

produktionsanläggningar för dessa samt fjärrvärme främjas. Dessutom eftersträvas en 

minskad energianvändning i bostäder och lokaler. 

7


2.3 Systemanalys 

Det som i avsnitt 2.2 beskrevs som en energikedja, för att visa på miljöpåverkan under 

olika steg, kan även beskrivas som ett system. Ett system (Figur 3) är enligt definition 

ett antal komponenter och sambanden mellan dessa samt att det kan avgränsas mot 

omgivningen (Ingelstam, 2002). 

Omgivning 

System 

Energikälla/ 

Utvinning 

Energikälla/ 

Utvinning 

Energikälla/ 

Utvinning 

Omvandling 

Omvandling 

Omvandling 

Omvandling 

Figur 3 Ett system med komponenter (Källa, omvandling och användning m.m.) och samband mellan 

dessa samt systemgränser (Modifierad med energikomponenter, Ingelstam, 2002). 

Ofta har man ett stort komplext system där man kan få fram kunskaper om många 

detaljer. Det kan då vara svårt att få en klar bild av helheten. Systemanalys är ett 

angreppsätt för problemlösnings av sådana frågeställningar. Den är ofta 

tvärvetenskaplig, använder sig av vetenskapliga och systematiska metoder och tillämpar 

vetenskapliga kriterier. Systemanalysverktyg studerar frågeställningen utifrån ett vidare 

perspektiv. Man studerar exempelvis inte enbart vilken prestanda en enskild 

produktionsanläggning har utan studerar hela systemet. Detta gör att det finns bättre 

förutsättningar att undvika en suboptimal 2 lösning. En viktig punkt i systemanalys är 

även klargörandet av systemgränser och hur dessa påverkar resultatet, se vidare i kapitel 

2.6. 

Systemanalysmodeller kan ha olika angreppssätt, man kan studera ett system från två 

håll. Antingen utgår man från en översiktlig modell och studerar detaljer där så behövs, 

”Top-down” eller så utgår man från detaljer och bygger upp ett system därur ”Bottomup”. 

En uppdelning av systemanalysverktyg kan även ske i följande kategorier 

(Naturvårdsverket, 1999): 

1. Deskriptiv analys av naturliga, tekniska och sociala system med utgångspunkt från 

mer eller mindre explicit systemansats 

2. Preskriptiv beslutsfattarorienterad systemanalys som innebär analys av 

beslutssituationen enligt ovannämnda karaktäristiska 

3. Algoritmisk analys och syntes av data 

2 Suboptimering innebär t.ex. optimering av delar i ett system utan att beakta hela systemets prestanda. 

8 

Systemgräns 

Användning 

Användning 

Användning 

Användning


Systemanalys och preskriptiva systemanalysverktyg kan dock inte på något sätt ersätta 

ett vanligt beslut, eftersom det i alla beslutssituationer finns ett inslag av subjektiv 

värdering. Men den kan ge stöd vid beslut och att utföra analysen ger i sig ökad kunskap 

om systemet. Systemanalys kan tydliggöra vad som är kunskap och vad som är 

värderingar. Detta möjliggör en systematisk hantering av dessa värderingar och på ett 

tydligare sätt se vad olika värderingar kan ge för olika beslutsalternativ. En av de största 

fördelarna med systemanalys är även att man genom dess tvärvetenskap kan värdera 

beslutsalternativ från flera synvinklar samtidigt. T.ex. tekniska data tillsammans med 

värderingar av miljövärden och medborgaråsikter. 

Det är preskriptiva metoder som kommer studeras närmare i nästkommande avsnitt där 

en genomgång görs av verktyg med fokus på miljö och energi. 

2.4 Miljösystemanalytiska verktyg 

En genomgång av miljösystemanalytiska verktyg har gjorts av Naturvårdsverket (1999). 

I den ges en kort introduktion till ett antal verktyg och de diskuteras i ett gemensamt 

sammanhang utifrån olika aspekter. 

I Naturvårdsverkets rapport tas preskriptiva verktyg upp. En uppdelning är där gjord i 

fem kategorier efter i vilka beslutssituationer olika verktyg är tillämpbara samt vilka 

aspekter som verktygen beaktar, se Figur 4. 

De kategorier som kan anses som intressanta i detta examensarbete är ”Policy, plan, 

projekt” och eventuellt produkt, där produkten är energitjänst. Energisystemet som 

studeras är lokalt men fokus är inte på regionen utan på planen eller produkten. De 

aspekter som är av intresse i den här studien är både naturresurser och miljöpåverkan 

medan samhällsekonomiska aspekter utelämnas. 

Figur 4 Verktygen har delats in med avseende på deras fokus, dvs vilket objekt som studeras och som 

påverkan relateras till, samt vilka typer av påverkan de tar upp (modifierad: Naturvårdsverket 1999). 

9 

SMB, MKB 

LCA


De verktyg som då kan ses som intressanta (Figur 4) är för ”policy, plan, projekt”: SMB 

(Strategisk miljöbedömning) och MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) samt för 

produkt, LCA (Livscykelanalys). MKB och SMB är relativt lika verktyg men medan 

SMB används för ”policy, plan” används MKB för ”projekt”. I detta examensarbete och 

i det fortsatta forskningsprojektet studeras energiplanen och denna tillhör kategorin 

”policy, plan”. Därför studeras SMB nedan medan beskrivning av MKB utelämnas. 

Nedan studeras även LCA. 

2.4.1 Strategisk miljöbedömning – allmänt och verktyg 

Strategisk miljöbedömning (SMB) används för att tidigt och systematiskt få med miljön 

i strategiska beslutsprocesser. En SMB är en process som ska utmynna i en rapport som 

beskriver vilken påverkan på miljön åtgärder enligt planen kommer att ha. Även olika 

alternativ ska redovisas inklusive ett nollalternativ och det ska visas att samråd skett 

samt att dess resultat tagits hänsyn till. Slutligen ska valt alternativ motiveras 

(Naturvårdsverket, 2000b). 

Ett exempel på arbetsgång i SMB (modifierat Finnveden et. al. 2003): 

0. Delaktighet och samråd är en viktig del i en SMB process. Detta ska komma in vid 

flera tillfällen under processens gång. 

1. Definition av objektet (jämför engelskans ”screening”) 

-Vad ska studeras och med vilka systemgränser? 

2. Formulera alternativ 

-Alltid ett nollalternativ och ett antal framtida alternativ 

3. Scenarieanalys 

-Olika scenarier för omgivningens utveckling 

4. Miljöanalys (vetenskaplig del, kvantitativ) 

-Vilken miljöpåverkan ger de olika alternativen i de olika scenarierna? 

- Vikta ihop miljöpåverkan till kategorier 

5. Värdering 

- Värdera de olika miljöpåverkanskategorierna mot varandra 

- Värdera de olika alternativens miljöpåverkan mot varandra 

6. Slutsats 

-Val av alternativ 

-Sammanväg med andra faktorer såsom ekonomi och politik 

Vid arbetet bör någon slags känslighetsanalys genomföras då framtiden nästan alltid får 

ses som osäker. Övriga krav på SMB är bland annat att den ska vara transparent, 

systematisk och relevant så att man skall våga lita på processens resultat. Samt att den 

är så pass enkel att genomföra att metoden verkligen används i praktiken. 

Finnveden et. al. (2003) beskriver verktyg som används för SMB inom energiområdet. 

Finnvedens urval utgår från de verktyg som är välkända och som tidigare använts inom 

energisektorn. I detta examensarbete är verktyg rörande miljöanalys intressanta (se 

Tabell 1). En viss värdering/analys av resultatet kommer göras men detta är till stor del 

användaren av resultatets uppgift, eftersom det steget inte är vetenskapligt objektivt. I 

detta examensarbete görs värderingen av kommunala beslutsfattare i samarbete med 

övriga medverkande i den fortsatta SMB-processen. 

10


Tabell 1 Kända metoder inom SMB som använts inom energiområdet enligt Finnveden (2003). 

Metoder för analysdelen Förklaring Steg i SMB 

LCA (livscykelanalys) Bred syn på miljöpåverkan från en Analys 

”produkts” hela livscykel Värdering 

IOA (input-outputanalys) Räknar på in och utflöden till ett 

land eller en sektor 

Analys 

Riskbedömning Olyckors frekvens och 

konsekvenser 


Impact-path Följer kedjan från aktivitet till Analys 

konsekvens, specialfall av 

riskanalys. 

Värdering 

Ekologisk konsekvensbedömning Påverkan på ekologin, inga bra 

verktyg finns enligt författarna 


Faktorer som påverkar val av verktyg är användningsområdet. Vid undersökning av 

kritiska punkter i ett system är kvalitativa metoder bra medan vid val mellan olika 

alternativ krävs kvantitativa metoder. Arbetet i examensarbetet bör därmed fokusera på 

kvantitativa metoder då metoden är tänkt att kunna användas för att studera trender. 

Andra saker att tänka på vid val och utförande av metod är krav på: platsberoende, 

tidsspecificering, systemgränser samt typ av studerade effekter och påverkan. 

Av analysverktygen i tabellen ovan utläses tre huvudsakliga (relativt heltäckande) 

alternativa metoder: IOA, LCA och impact-path. IOA används främst för regioner, 

varav enligt resonemang i föregående avsnitt om användningsområden IOA inte är 

lämplig för analysen i detta examensarbete som studerar ”produkten” energi. Artikelns 

genomgång visar att de tillgängliga verktygen oftast täcker in miljöpåverkan från 

emissioner medan olycksrisker och påverkan på ekosystemet och landskap ofta förbises. 

Riskbedömning och ekologisk konsekvensbedömning skulle därmed kunna användas 

som ett komplement till en LCA. Både LCA och impact-path är kvantitativa metoder 

men den senare metoden får ses som mer arbetskrävande då den är platsspecifikare och 

går längre vad gäller bedömningen av effekter. 

Värdering och viktning kan ske utifrån olika metoder. I artikeln nämns ekonomisk 

värdering, värdering i markanvändning, expertpaneler eller värdering utifrån miljömål. 

2.4.2 Livscykelanalyser 

Livscykelanalyser allmänt 

Livscykelanalys är i dag en vedertagen metod och grunderna för dess uppbyggnad är i 

stor grad lika i de flesta beskrivningar. Detta avsnitt är skrivet med innehållet i boken, 

En liten lärobok om livscykelanalys (Lindahl, Rydh och Tingström, 2002) i minnet. 

En livscykelanalys används för att beskriva en produkts miljöpåverkan från uttag av 

resurser till resthantering, ”från vaggan till graven”. Den består av huvudstegen 

definition av mål och omfattning, inventering, miljöpåverkansbedömning och en 

analysdel. 

Mål och omfattning 

En genomgång av varför livscykeln genomförs och vilka krav som ställs på den. En 

funktionell enhet, den funktion man vill studera, definieras. Val av systemgränser görs, 

11


dessa kan innebära avgränsningar mot natursystem, geografiskt, tidsmässigt och mot 

andra tekniska system. Kvalitetskrav på data ställs upp med avseende på specificering 

vad gäller tids-, geografisk- och teknologinivå relevans. 

Inventering 

Datainsamling och beräkningar för relevanta in- och utflöden till produktsystemet sker. 

Till dessa data bör även metadata 3 eller källhänvisning finnas. Tidsmässigt så ligger 

normalt den största arbetsinsatsen under denna fas. Även allokering av processer som 

delas med andra livscykler utförs. 

Miljöpåverkansbedömning 

För miljöpåverkansbedömning så införs ett antal miljöeffektkategorier eller en indikator 

som anses representera miljöeffektkategorin. Miljöeffektkategorierna representerar var 

för sig någon slags miljöproblem. Olika indata från inventeringen kan knytas till olika 

miljöproblem, denna sortering betecknas klassificering. Inom varje miljöeffektkategori 

gör sedan en kvantifiering av de ingående datakategoriernas bidrag, karakterisering. En 

värdering kan sedan göras efter vilken vikt de olika miljöeffektkategorierna har för 

miljön i stort. Detta är dock en subjektiv bedömning och ingen vedertagen standard 

finns. Detta gör att detta steg ofta inte ingår i livscykelanalyser. 

Resultattolkning 

Utifrån det resultat man får fram kan man utvärdera målet med arbetet. Man bör då ta 

hänsyn till osäkerheter i modellen samt känslighet för ändringar i indata, antingen 

kvalitativ eller kvantitativt. Man kan med hjälp av livscykeln och andra data, till 

exempel ekonomiska, utföra en analys av möjliga förbättringar i produktens livscykel. 

Livscykelanalyser av energi 

Livscykelanalyser för fjärrvärme –en förstudie (Johansson, Finnveden, 2002) är en 

genomgång av metoder och systemavgränsningar vid livscykelanalyser. I denna framgår 

att det finns många studier gjorda på energiproduktionsanläggningar i Sverige, men 

även att det saknades en LCA för hela fjärrvärmesystemet från utvinning av bränsle till 

kund inklusive byggnader m.m.. De flesta livscyklarna innehåller bara utsläpp från 

bränsleproduktion och driftsfasen, då dessa steg är de som har störst inverkan. En 

genomgång av ett stort antal livscykelanalyser är gjord av IVL (1999ab) och en 

sammanställning är gjord med miljöfakta för olika bränslen och användningsområden. 

Vid livscykler av energisystem kan i stort de olika ingående 

energiproduktionsanläggningarnas livscykler adderas. Dock kräver detta större krav på 

systemgränser och allokeringar, så att inga flöden dubbelbokförs (Kuemmel, Krüger 

Nielsen, Sørensen, 1997). 

2.4.3 Indikatorer 

Många fenomen i samhället som man vill studera är komplexa. Många olika parametrar 

kan studeras för ett fenomen, några av dessa ger en särskilt bra bild av tillståndet och 

kan fungera som indikatorer (OECD,1994). Nedan beskrivs några krav på indikatorer 

och hur de används. 

3 Metadata betyder data om data. Specifikation av datakvalitet och representation, vad gäller t.ex. tid och 

tekniknivå. 

12


I och med att indikatorerna ska kunna ge en bra bild av fenomenet så behöver de 

uppfylla vissa krav. Följande kriterier kan till exempel ställas på en lämplig indikator 

(OECD, 1994): 

• ge en representativ bild 

• vara enkel och kunna visa tidsserier samt jämförelser mellan olika platser 

• ha ett referensvärde (t.ex. medelvärde i landet) 

• grunda sig på vetenskap 

• databehov tillgängligt 

Indikatorer kan användas för att påvisa tillstånd i olika delar av en orsak-verkankedja. 

En klassificeringsmetod för miljöindikatorer, som kan användas på de indikatorer som 

ges av miljöanalytiska metoder, är DPSIR (Miljödepartementet, 2000): 

• Drivkrafter ex. bostadsyta per person 

• Påverkan ex. emissioner från elektricitetsproduktion 

• Status ex. koncentrationer av föroreningar i miljön 

• Inverkan ex. antal cancerfall 

• Respons ex. användning av mer förnyelsebara ämnen 

Ytterligare beskrivning av de olika klassificeringsalternativen och relationen mellan de 

olika klasserna ges i Figur 5 nedan. 

Drivkrafter 

Aktiviteter bakom 

-energianvändning 

-transporter 

Påverkan 

Orsaken 

-surt nedfall 

-emissioner 

Status 

Tillstånd 

-radonhalt 

-pH i sjö 

Figur 5 DPSIR-modellen för klassificering av indikatorer (modifierad, SOU 2000:52). 

Ett av huvudsyftena med modellen är att göra det möjligt för beslutsfattare att få en bild 

av orsakskedjorna som är aktuella i arbetet med miljöproblem (SOU 2000:52). DPSIR 

kan alltså ses som ett sätt att länka ihop samhället och miljön på ett systematiskt vis. 

Impact-path ger indikatorer på påverkan, status och inverkansnivån medan LCA ger 

indikatorer på enbart påverkan och inverkan. Studier av dessa indikatorer kan sedan 

leda till åtgärder, respons. Risken är att även åtgärder då riktas på att minska påverkan 

och status men ej på drivkraftnivån. Det är i så fall en brist men förstås genom att då 

krävs en större omställning av värderingar, livsstil m.m.. En ökad användning av SMB 

13 

Respons 

Åtgärder 

-sjökalkning 

-rostskydd 

Inverkan 

Konsekvenser 

-cancerfall 

-korrosion


skulle förhoppningsvis ge en större överblick och därmed även initiera åtgärder på 

drivkraftnivån. 

Att använda indikatorer 

Nedan presenteras några av de indikatorer som används i Sverige idag för att studera 

energisektorns miljöpåverkan. Två kategorier av parametrar kan ses: de som studerar 

drivkraftnivån (energianvändningen) och de som studerar påverkansnivån (utsläpp). 

I rapporten Naturgasutbyggnad i Sverige –metod för strategisk miljöbedömning inom 

energisektorn (Naturvårdsverket, 2001) gjordes en genomgång av metoder för SMB. En 

metod är gjord för naturgasutbyggnad men rapportskrivarna anser att deras metod är 

applicerbar även på lokala energiplaner. De har där gjort en checklista (Bilaga 1) för 

innehåll i inventeringsfasen utgående från de nationella miljökvalitetsmålen. I 

Checklistan föreslår de att man skall fylla i kvantitativa värden från studier i metoderna 

LCA eller ExternE 4 . Många av målen är dock svåra att kvantifiera och kräver ett vidare 

angreppssätt än det tekniska, d.v.s. det räcker inte med storlek på utsläpp. 

En vanlig uppdelning i miljöeffektkategorier är enligt riktlinjer från Nordiska 

Ministerrådet (Lindfors et. al., 1995), till vilka en större mängd indikatorer kan 

sammanfattas med hjälp av vetenskapliga kriterier, se Tabell 2. 

Tabell 2 Miljöeffektkategorier enligt rekommendation från Nordiska ministerrådet, kopplade till 

indikatorer och miljömål. 

Miljöeffektkategori Ex. på indikatorer 

(Dethlefsen,Setterwall, 

1996) 

Användning av naturresurser 

Användning av energi och material Icke förnybara och 

förnybar energi samt 

material 

Vatten -kvantifieras ej 

Mark (inkl. Våtmark) För oljeutvinning, 

materialuttag 

Hälsoeffekter 

Toxiska effekter 

Icke toxiska 

Arbetsmiljö 

NOx, SO2, CO, HC, 

Stoft, COD (vatten), 

Tot-N (vatten), olja 

(aq) 

14 

Prioriterade 

miljökvalitetsmål 

(STEM 2003b) 

God bebyggd miljö 

Frisk luft 

(Gäller ej de som rör 

vatten) 

Ekologiska effekter 

Växthuseffekt CO2, CH4, N2O Begränsad 

klimatpåverkan 

Nedbrytning av stratosfäriskt ozon N2O 

Försurning NOx, SO2 Bara naturlig 

försurning 

Eutrofiering COD, NOx, Tot-N 

Bildning av fotokemiska oxidanter HC, CO, NOx Frisk luft 

Ekotoxiska effekter Se hälsoeffekter 

Påverkan på biologisk mångfald - kvantifieras ej 

Övriga flöden 

Inflöden som ej har följts till vaggan och utflöden som ej har följts till graven 

4 Impact-path metod med värdering genom externa kostnader


Energimyndigheten har valt ett antal indikatorer för att följa utvecklingen på 

energiområdet varav några berör miljön (Statens energimyndighet, 2003a), de är dock 

ganska få till antalet och är mer att se som nyckeltal. Dessa är: 

• Andel förnybar energi i förhållande till: 

• Total använd energi 

• Total elanvändning 

• Total fjärrvärmeanvändning 

• Andel fossila bränslen i förhållande till all använd energi uppdelat på sektorer 

• Koldioxid- , svaveldioxid- respektive kväveoxidutsläpp per sektor 

• Industrins el- respektive energianvändning per förädlingsvärde 

• Energianvändning för uppvärmning per ytenhet uppdelat på olika bostäder, lokaler 

• Självförsörjandegrad och andel kraftvärme 

Även på kommunal nivå finns nyckeltal (Svenska Kommunförbundet, 2000) de som 

berör energi är: 

• Energianvändning per invånare (kWh/invånare) 

• Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kWh/invånare) 

• Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kWh/invånare) 

• Energi för transporter, bränsleförsäljning m.m. (kWh/invånare) 

• Utsläpp av fossil koldioxid från energiomvandling i kommunen (kg/invånare) 

• Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 

2.4.4 Användning av miljösystemanalystiska verktyg -beslutssituationer 

De olika verktygen beskrivna ovan kan oftast användas tillsammans för att få ett bra 

resultat. 

MKB 

LCA 

SMB 

Verktyg 

LCA 

Figur 6 MKB och SMB är överlappande metoder i vilka LCA kan var inkluderad (modifierat 

Naturvårdsverket, 1999). 

SMB och MKB är dock inte att se som verktyg i strikt mening utan snarare som ett 

koncept / en procedur i vilken olika verktyg kan användas, till exempel LCA. För 

energiplanearbete kan hela processen för att komma fram till ett beslut betecknas som 

SMB, medan den del som innefattar miljöbedömningen utgörs av bland annat 

livscykelanalyser. LCA blir inkluderat i SMB (se Figur 6). SMB och MKB har samma 

mål men medan MKB utförs för ett avgränsat verkligt projekt så utförs SMB på planer 

och idéer. MKB och SMB kan ses som kompletterande metoder eller delvis 

överlappande, där SMB görs för planen och MKB görs för de eventuella anläggningar 

som rekommenderas att byggas av planen. Det resultat som man får fram består bland 

annat av indikatorer och analys av dessa. 

15 

Resultat 

Indikatorer


2.5 Energisystemanalytiska verktyg 

Modeller för analys av energisystem används bland annat för att ur komplexa samband 

och mycket data få fram samband som inte är direkt tydliga. Energisystemanalys och 

miljösystemanalys har många grundförutsättningar gemensamma men de har olika 

fokus, den ena främst på det tekniska energisystemet och den andra på miljön, vilket 

även är mer kvalitativt och beroende av värderingar. 

Energisystemmodeller finns i stort antal och i många olika inriktningar. I en genomgång 

av i Sverige kommersiellt tillgängliga system inom energibranschen återfinns drygt 160 

olika system (ERA, 2002), varav 12 st under rubriken Energiplanering och 

energianalys. Där ibland KRAM, MARTES, MARKAL och MODEST vilka är de som 

framstår som mest lämpade för övergripande kommunal energiplanering. 

Uppdelningar av energisystemmodeller kan göras efter syfte, metod med mera. I Tabell 

3 är ett antal egenskaper listade. MODEST har ett brett användningsområde, tänkbara 

egenskaper för modellen är kursiverade. 

Tabell 3 Olika klassificeringsmöjligheter för modeller, kursiverat beskriver MODEST (modifierat 

Henning, 1999). 

Uppdelning efter Typer av modeller 

Tidsupplösning Stationär Kvasidynamisk Dynamisk 

Tidshorisont Kort sikt Medellång sikt Lång sikt 

Värden Deterministisk Stokastisk 

Geografisk (ex.) Hus/industri Region Land 

Sektor (ex.) Tillförsel av Tillförsel och Hela samhället 

fjärrvärme behov 

i industri 

Syfte Drift Nyinstallation Dimensionering 

Metod Prognos Simulering Optimering 

För att vara lämpliga för långsiktig strategisk planering av energisystem krävs att 

verktygen uppfyller vissa krav på modelleringsmöjligheter (se Tabell 4). 

Tabell 4 Exempel på krav på energisystemanalysmodeller, (modifierat Henning, 1999). 

KRAV på modeller för strategisk Uppfyllande av krav för olika modeller 

planering på hantering av följande: MODEST MARKAL KRAM MARTES 

Multipla energiformer Ja Ja Ja Ja 

Nationella och lokala system 

innehållande fjärrvärme 

Ja Ja Nej Nej 

Investeringskostnader samt fasta 

och rörliga driftskostnader 

Ja Ja Nja / Ja Nja / Ja 

Ekonomisk redovisning Ja Ja Nja / Ja 

Energilagring Ja Nja / Nej Nej Ja 

Åtgärder på användarsidan Ja Nja / Ja Nja / Nej Nej 

Flexibel tidsindelning, säsonger, 

månader, veckor och dygn 

Ja Nej Nej Nja / Ja 

Minimering av totalkostnad Ja Ja Ja Nja / Nej 

Optimala investeringar, storlek och 

tidpunkt 

Ja Ja Nja / Nej Nej 

Optimal drift Ja Nja / Ja Nej Ja 

Marginalkostnad Ja Ja Nej Nja / Ja 

16


2.5.1 Modest 

MODEST (Modell för Optimering av Dynamiska EnergiSystem med Tidsberoende 

komponenter och randvillkor) är ett verktyg som är utvecklat vid Linköpings universitet 

och som använts vid studier av ett stort antal fjärrvärmesystem och även studier av 

elsystemet i Sverige. Det är ett optimerande 5 program och därmed uppbyggt av 

matematiska ekvationer. Dessa bildas dock per automatik av programmet efter 

inmatning av indata i ett grafiskt gränssnitt (kan även bildas manuellt för speciella 

funktioner). Det som optimeras är systemkostnaden (”teknisk/ekonomisk” med 

investerings- och driftkostnader) men miljöpåverkan kan till viss del tas med som 

bivillkor eller externa kostnader. 

Modellen är uppbyggd av noder (bränsle/källnod, omvandlingsnod och last/spillnoder) 

och kopplingar mellan dessa. Det finns en del ”globala” val, t.ex. ränta, som gäller hela 

systemet, men den mesta indatan ges i respektive nod. Indata består av priser inklusive 

skatter, drifts- och investeringskostnader, tekniska data såsom verkningsgrad och 

maxeffekt, se Figur 7. 

Globalt 

Tidsperioduppdelning 

Ränta 

Utsläpp:Typ, summeringstyp och begränsningstyp 

Startnod 

-Enbart utflöde 

-Begränsning 

på effekt eller 

energi 

Flöde 

Verkningsgrad 

Bränslekostnad 

Utsläpp 

Figur 7 Förenklad bild av MODEST uppbyggnad. Uppbyggnad sker med indata i noder och flöden samt 

globala parametrar. 

För utförligare beskrivning hänvisas till Henning (1999). 

Miljöpåverkan i MODEST 

Omvandlings 

nod 

-Begränsning 

på effekt eller 

energi 

-Investerings 

kostnader 

Utsläppsbegränsningar 

Till de energiflöden som modelleras kan kvantiteter av olika slag knytas, till exempel 

emissioner. Det som främst studerats är koldioxidutsläpp bland annat av Sveriges 

nationella eltillförsel, med avseende på till exempel kärnkraftsavveckling. I modellen 

kan begränsningar på dessa kvantiteter införas, såsom ett tak på maximalt utsläpp av 

koldioxid under en tidsperiod. 

Externa kostnaders inverkan på tekniska energisystem 

En annan möjlighet är att få med miljöpåverkan i monetära termer genom att införa 

externa kostnader. Detta har gjorts i en undersökning av biobränsleanvändningens 

möjligheter i tre regioner (Carlson, 1999). I det arbetet jämfördes hur resultatet utskiljde 

sig mellan en vanlig företagsekonomisk MODEST-analys inklusive miljöskatter och en 

5 Använder sig av linjärprogrammering. De flesta egenskaperna i energisystemet kan modelleras med 

linjära funktioner, kan dock inte lösa logiska funktioner såsom ”antingen eller”. 

17 

Flöde 

Verkningsgrad 

Driftskostnad 

Utsläpp 

Lastnod 

-Enbart inflöde 

-Behov


analys utan skatter men med inkluderande av samhällskostnader på grund av utsläpp av 

koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, stoft och bildning av marknära ozon samt 

påverkan på självförsörjningsgraden. Resultatet visade på stora skillnader beroende på 

hur man värderade koldioxidens externa kostnader (uppskattningen av dessa är väldigt 

osäkra). 

2.5.2 Ytterligare verktyg 

Här följer en genomgång av de övriga metoderna som valdes ut ovan, för ge lite 

perspektiv på MODEST-modellen. I Tabell 4 ovan visas några skillnader mellan 

programmen. 

KRAM 

Ett verktyg som är utvecklat för energiplanering. Det undersöker olika 

uppvärmningsalternativ, dess kostnader och miljöpåverkan. Det ska vara enkelt att 

använda för kommunerna. Indata hämtas från källor som alla kommuner har tillgång 

till, såsom SCB (Statistiska centralbyrån), kommunala och energiföretagens register. 

Modellen är simulerande vilket innebär att den räknar på olika scenarier man själv 

konstruerar. Jämfört med MODEST har den vissa begränsningar men oftast så används 

den tillsammans med MARTES som simulerar investeringar i fjärrvärme och då 

uppfyller de tillsammans något fler av punkterna i Tabell 4. (Formas, 2001) 

MARTES 

MARTES är ett simuleringsprogram för fjärrvärme-, el- och ångproduktion. Det är det 

dominerande verktyget för analys av fjärrvärmeproduktion i Sverige idag. Programmet 

är uppbyggt kring behovskurvor för energi och driften simuleras för att ge den lägsta 

rörliga kostnaden. Dessutom kan bland annat nyinvesteringar studeras. Till programmet 

kan tilläggsmoduler anslutas för mer detaljerade studier. (Profu, 2004) 

MARKAL 

MARKAL är en välanvänd metod som från början utvecklades av IEA (International 

Energy Agency). Den använder sig liksom MODEST av en linjärprogrammerande 

optimeringsmetod och är i mångt och mycket ganska likt MODEST. Dess 

tillkortakommande ligger i den begränsade tidsupplösning men detta är uppmärksammat 

och utveckling av en ny metod TIMES görs (Henning, 1999). En skillnad är att 

MARKAL följer energikedjan ända till resursuttag och att även materialflöden kan 

studeras. 

På senare år har det tillkommit databaser för energi och material och en slags livscykel 

kan göras med ett utvidgat MARKAL. De miljöparametrar som modelleras är 

växthusgaser, NOx, SOx resurserbehov, markanvändning och avfallsvolym. 

Databaserna är utvecklade inom MATTER-projektet i Holland för att studera strategier 

för minskat utsläpp av växthusgaser, genom val av energi, material, tillverkningsformer, 

avfallshantering m.m. (Gielen, 1998). 

18


2.5.3 I beslutssituationer 

Energisystem är väldigt komplexa genom att de till exempel innehåller många olika 

bränslen och anläggningar, olika intressenter och påverkas av samhällsutvecklingen vad 

gäller lagar och skatter. Detta gör beslutsfattande svårt, därför kan 

energisystemanalysverktyg vara användbara som beslutsunderlag. De kan fungera som 

”objektiv” instans där olika idéer och framtidsplaner kan testas (Stridsman, 2000). 

En granskning av hur energisystemmodeller kan involveras i strategiska beslut för 

energisystemet i lokala energibolag gjordes av Byman (1999). Den visade på att 

energisystemmodeller mycket väl kan användas för sådana studier (Byman, 1999). En 

MODEST-analys gjordes och jämfördes med en traditionell konsultberäkning. De 

visade på samma resultat, vilket gjorde att tilltron till MODEST ökade. När man väl 

litade på MODEST-resultatet visade sig den ha fördelen att det var enkelt att ändra 

förutsättningar för att studera nya alternativ, vilket inte var möjligt att göra med 

konsultberäkningarna. Systemangreppssättet ansågs dessutom pedagogiskt och 

kunskapsfrämjande vilket ledde till bredare engagemang och ökat samarbete. Detta 

beror på att man ”lär känna” energisystemet när man bygger upp en modell av det. 

MODEST har på lokal nivå hittills använts mest till att studera enbart elenergi och 

fjärrvärme. Men det skulle vara möjligt att även studera hela det stationära lokala 

energisystemet, inklusive individuell uppvärmning och därutöver eventuellt även 

transporter (Henning, 1999). Sådana studier är lämpliga att använda för 

energiplanearbete. 

2.5.4 Begränsningar 

I detta avsnitt beskrevs modeller och då främst av optimerande typ. Man bör ha i åtanke 

att detta bara är ett sätt att se på ett system och kanske det mest användbara, men det 

finns brister. En modell kan aldrig beskriva verkligheten exakt och resultatet påverkas 

av val av indata och systemgränser. (se även Begränsningar 5.2.1) 

De i Tabell 4 redovisade kraven är bara krav på den teknisk-ekonomiska analysen som 

görs med energisystemanalytiska verktygen. För en kommun tillkommer även andra 

krav, såsom utsläpp, resursanvändning, restprodukter, transportbehov och antalet 

arbetstillfällen. 

19


2.6 Systemgränser vid användning av olika systemanalytiska verktyg 

I systemanalys är en viktig del att bestämma vilka systemgränser man avser att studera 

systemet med, exempelvis: 

• Tid 

Skall man studera systemet i nutid, dåtid eller framtid ? 

Vilka krav ställer det på indata? 

• Rum 

Hur ska systemet avgränsa sig geografiskt? 

• Organisation: Företaget, samhället 

Skall man t.ex. se samhällskostnaden totalt eller bara se lokalt 

Vid en jämförelse av miljö- och energisystemanalys (LCA och energisystemoptimering) 

för energiplanering skulle ovanstående systemgränser kunna väljas så att de är lika. I 

praktiken är de dock troligen så att energiverktyg mer studerar nutid-framtid och mer 

ser ur ett företagsperspektiv. Miljöverktyg studerar mer dåtid-nutid, större geografiskt 

rum och mer med ett samhällsperspektiv. 

Studerar man vilka parametrar som studeras och indata som används så är skillnaderna 

större. Detta beror på det olika fokusen som verktygen har. Ambitionen för MODEST är 

att optimera energisystemet så att det får lägst systemkostnad. Indata till detta är främst 

data om tillgängliga omvandlingsanläggningar i form av kostnader och tekniska data 

samt kostnader och tillgång för bränslen. Man behöver även veta energibehovet. 

Ambitionen för LCA är däremot att sammanställa miljöeffektpåverkan från 

energisystemet. LCA är simulerande, man utgår ifrån energibehovet som ska uppfyllas 

och vad som används för att uppfylla detta i form av omvandlingsanläggningar och 

bränslen. Till dessa produkter kopplas sedan miljödata och summeras. 

Med MODEST betraktar man alltså ett antal anläggningar eller tänkbara anläggningar 

med dess tekniska data och försöker få driften, anläggningsmixen samt bränslemixen så 

kostnadseffektiv som möjligt. Medan man med LCA studerar ett givet energisystem och 

analyserar dess miljöpåverkan 

20

Kapitel 3 Metod 

3 Metod 

I följande kapitel beskrivs metoden som används för att ta fram en nulägesbeskrivning i en kommun. Val 

av mål och omfattning görs och tillvägagångssättet beskrivs. En beskrivning av LCA-programvaran 

SimaPro görs. Efter det redovisas indatakällor, valda miljöparametrar och miljöbedömningsmetod. 

Slutligen anges några begränsningar. 

3.1 Genomförande 

Arbetet med nulägesbeskrivningen av Finspångs kommuns energisystem har bestått av 

dels informationsinsamling av kommunfakta och dels koppla ihop dessa med miljödata. 

Kommunfakta söktes först genom SCB:s statistik. Därefter skedde viss 

informationsinhämtning från kommunala förvaltningar och bolag, samt från 

länsstyrelsen. Därefter användes livscykelanalys med data från informationsinsamlingen 

för att miljöbedöma energisystemet. 

3.2 Mål och omfattning 

Nedanstående gäller hela studien, med fokus på miljöpåverkan (påverkan i DPSIRmodellen) 

som studeras med LCA. 

Energisystemet har som funktion att omvandla energi för slutlig användning som värme 

och el samt försörja industrierna med processenergi. Förbränningsmotorer behandlas 

även för jämförelse med det ”stationära” energisystemet. 

Studien skall genomföras för miljöbedömning av ett energisystem i nuvarande 

utförande. Resultatet skall resultera i en nulägesbeskrivning av en kommuns 

energisystem som ska användas som bakgrundsunderlag i energiplaneringen. Studien 

bör vara utformad så att resultatet kan jämföras med uppställda miljö/energimål (om 

sådana finns). I Finspångs fall finns ej dessa klara och då får nulägesbeskrivningen 

fungera som utgångspunkt när dessa sätts. Detta arbete skall ge indata till den SMBprocess 

som skall utföras för energiplanen inom det forskningsprojekt som detta arbete 

ingår i. Dessutom skall det senare utvärderas inom forskningsprojektet vilken verkan 

dessa studier och den fortsatta SMB-processen hade på energiplaneringen. 

Det viktigaste är att dels få en miljöpåverkansbeskrivning av energisystemet och dels 

finna svaga punkter i systemet. För att finna svaga punkter räcker kvalitativa metoder. 

Men i och med att olika alternativ ska studeras, till exempel för att se trender i utsläpp, 

är det ett krav att man använder sig av kvantitativa data. 

Funktionell enhet 

För hela livscykeln så är den funktionella enheten: att uppfylla behovet av 

energitjänster, i form av till exempel värme, ljus, industriprocesser, inom kommunen 

under ett år. 

I livscykeln relateras miljöpåverkan till MJ bränsle, dels utsläpp per MJ bränsle under 

produktion/distribution och dels utsläpp från förbränningsprocess per tillfört MJ 

bränsle, vilket då kan ses som den funktionella enheten för dessa dellivscyklar. 

21


Systemgränser 

Vad som ingår respektive inte ingår i studien ges av nedstående systemgränser (Vissa av 

systemgränserna är inte aktuella för det energisystem som finns i Finspångs kommun 

idag och kan då ses som mer allmänna rekommendationer) : 

Geografiskt 

Den el och värme som produceras för att användas inom kommunen skall tas med. Det 

vill säga även den produktion som sker utanför kommunen bör belasta kommunens 

miljöpåverkan. På motsvarande sätt bör eventuell energiproduktion som exporteras inte 

belasta kommunen. Industrier i kommunen tas dock med, även om större delen av 

produkterna används utanför. Detta på grund av att det är en viktig del i kommunens 

energiplanering att undersöka samordnings- och effektiviseringsmöjligheter, till 

exempel att ta tillvara spillvärme. 

Natursystem 

Ingen hänsyn tas till var utsläpp av ämnen sker vid karakterisering. Dock kommer två 

olika studier att göras: en med enbart utsläpp vid slutanvändningen inom kommunens 

gränser och en med de totala utsläppen under hela livscykeln. 

Tidsmässigt 

I ett första skede görs en mer eller mindre statisk analys av energisystemet. Vid 

studerande av framtida alternativ (kapitel 5) bör en längre tidsperiod studeras. Då ställs 

även krav på att utveckling av skatter och priser samt tekniknivå ingår i modelleringen. 

Tekniska system 

Byggnad och rivning av energiproduktionsanläggningar tas ej med och detsamma gäller 

övrig infrastruktur under livscykel såsom oljeplattformar, fordon, fjärrvärmenät och 

dylikt. Detta eftersom bränsleförbränning står för 90% av utsläppen under livscykeln 

(IVL, 1999a) och därutöver står bränsleutvinning och distribution för en stor del av 

utsläppen. Anläggningarnas bidrag kan bortses ifrån eftersom de används under lång tid 

så utslaget per producerad energienhet blir tillskottet lite. 

Övriga avgränsningar 

Aktiviteter som utförs av anställda under livscykeln, till exempel persontransporter 

under eller till och från arbetet tas ej med, utan bara de direkt energiproduktionstekniska 

anläggningarnas flöden och utsläpp tas med. Anläggningarna förväntas fungera enligt 

normaldrift, inga driftsstörningar eller olyckor tas med. 

Allokering 

Allokering vid speciellt avfall är viktigt att studera samt allokering vid 

kraftvärmeproduktion och spillvärmeproduktion. I första hand bör allokering göras 

genom att ändra systemgränserna: 

1. Dela upp gemensam process på två delprocesser 

2. Utvidga systemgränserna till att inkludera båda processerna 

I andra hand kan man allokera efter lämplig enhet, t.ex. energiinnehåll eller ekonomiskt 

värde.(Lindahl, 2002) 

Avfall 

Hushållsavfall är en restprodukt från hushållen som de avser göra sig av med. Sedan 

2002 (Miljödepartementet, 2001) får brännbara material ej deponeras. Att dela upp på 

olika processer är omöjligt. Nästa val är då att dra bort utsläpp för alternativ 

22


avfallshantering: Om detta anses vara förbränning (utan värmeåtervinning) så kan 

värmen ses som spillvärme från avfallsförbränning (resultatet blir annorlunda om man 

jämför med till exempel återvinning och kompostering). Alternativt (rimligare) ser man 

avfall som vilket bränsle som helst och allokerar alla utsläpp till energiutvinningen, 

utom möjligen restprodukten aska. Resultatet beror mycket på vilket val man gör, vilket 

man bör vara medveten om. Valet av allokeringsmetod, för avfallsförbränning, är svårt 

och kräver vidare utredning. 

Spillvärme 

Spillvärme kan ses som en fri resurs förutom eventuell extrautrustning, tillskottsvärme 

m.m. som krävs för att ta den tillvara. I vissa fall kan det dock vara så att effektivisering 

av huvudprocessen ej görs på grund av tillvaratagande av spillvärme, då bör även delar 

av den energianvändningen belasta spillvärmen. I detta examensarbete kommer 

spillvärmen dock att ses som en fri resurs. 

Elproduktion 

Elproduktion inom kommunen kommer inte ge något utslag i resultatet utan det är 

användningen som studeras. Elens utsläpp räknas som medelvärde i Sverige eller 

Europa och man kan inte tillgodoräkna sig t.ex. lokal vattenkraft eller avtal om 

”miljöel”. 

Datakrav 

Data tas från: Statistik, tidigare studier i kommunen och bör så långt som möjligt vara 

uppdelad på sektorer då många milö- och energinyckeltal är detta. 

3.3 Tillvägagångssätt 

Tillvägagångssättet illustreras av Figur 8. Statistik på energitillförsel, -omvandling och 

–användning för inom kommunen använda energislag. För bränslen och 

omvandlingsanläggningar så tas miljödata fram. Energi- och miljödata kopplas ihop i ett 

livscykelverktyg (SimaPro) och en total miljöpåverkansbedömning görs. 

Inventering 

Bränsle X 

Inventering 

Anläggning Y 

Energi-statistik 

"Utsläpp" 

Bränsleflöde 

XY 

Energiflöden 

Figur 8 Schematisk bild av tillvägagångssättet för att studera energisystemet och dess miljöpåverkan. 

3.3.1 Verktyget SimaPro 

SimaPro är en programvara som används för att utföra LCA av olika typer (Pre, 2004). 

Programmet är uppbyggt för att underlätta ett utförande av en bra livscykelanalys som 

följer den ISO-standard som finns. Strukturen liknar en LCA-checklista med stegen mål 

och omfattning, inventering, miljöbedömning m.fl.. 

Till programmet finns olika databaser och olika miljöbedömningsmetoder man kan 

välja mellan. Inventeringsdata redovisas i form av processer och produkter från valda 

23 

Miljöpåverkansbedömning


databaser och även egna kan läggas till. En process har data om in- och utflöden, 

emissioner och avfall, medan produkter enbart är sammansatta av ett visst inflöde från 

olika processer. Olika alternativa avfallmetoder kan definieras och det finns även en 

speciell livscykelkategori, dessa består av länkade produkter, processer och man kan 

välja alternativ för slutlig hantering. I Figur 9 visas den principiella uppbyggnaden i av 

ett livscykelträd i SimaPro. 

Delprodukt 

Process Process Process 

Produkt 

Process Process Process 

Figur 9 Principiell uppbyggnad av en livscykel för en produkt i Sima-Pro. I energisystemets livscykel 

används dock enbart processer och produkter. Ex. Process: bränsleproduktion. Ex. Produkt: behov av 

energi i bostäder. 

För analys av livscykeln kan man välja den process, produkt eller livscykel man vill 

studera genom att markera dessa i huvudfönstret. I huvudfönstrets menyrad kan man 

sedan välja att se livscykeln som ett träd eller ett nätverk. Man kan även se 

livscykelinventeringsresultat och miljöbedömningsresultat dels i trädet och dels i 

tabeller eller grafer. 

3.3.2 Indata 

Energianvändning 

För att veta hur stort energibehov som finns till olika ändamål inom kommunen utgår 

man från de data som finns i den kommunala energibalansen för respektive år, se kapitel 

4 samt bilaga 2. För trafiken gjordes kompletterande undersökningar. 

Kartläggning av trafiken 

Att kartlägga vilket trafikarbete som sker inom en kommun är väldigt svårt, i och med 

att fordon är rörliga. Då fordonstrafik står för stor del av energianvändningen i Sverige 

är det dock av vikt att få med trafiken ändå. Trafiken stod 2002 för 23 % av 

slutanvändningen, industrin för 38 % och bostäder samt service för 39 % (STEM, 

2002). Tre alternativa metoder för att räkna på trafikarbetet kommer att användas: 

• Försäljningsstatistik inom kommunen 

• Registrerade fordon 

• Trafikflödesstatistik 

Samtliga metoder kommer att tillämpas på kommunen och resultatet mellan dem 

jämföras för att studera överensstämmelsegraden samt välja ut den bästa uppskattningen 

av trafikens bränsleanvändning. Vidare beskrivning av metoderna ges i bilaga 7. 

Förutom att ge ett bättre sammanslaget underlag har metoderna olika fördelar. 

För att se eventuella förändringar av trafikarbetet är försäljningsstatistiken från 

kommunala energibalansen de som är användbart medan trafikflödesanalysen kan ge 

24 

Livscykel 

Dellivscykel 

Delprodukt 

Process Slutlig hantering


kunskap om var trafiken går. Man kan även koppla utsläppen till respektive vägavsnitt 

och på så sätt få en geografisk spridning på dessa. 

Energislags miljöpåverkan under produktions och distributions fasen. 

Datan är hämtad från IVL Miljöfaktabok för bränslen (2001) och avser ett medelvärde i 

dagens svenska förhållanden. Dessa rekommenderade siffror är framtagna av IVL 

genom en granskning av ett stort antal livscykelanalyser. 

I bilaga 11 finns en sammanställning av den miljöpåverkan som sker under produktion 

och distribution av de i energisystemet Finspång kommun mest använda energislagen. 

Denna produktion sker i första hand på annan ort än i kommunen och kan då räknas 

som externa utsläpp som kommunens energisystem ger upphov till. Undantagen är 

produktionen av avfall och skogsbränsle som i första hand antas ske inom kommunens 

gränser. 

Miljöpåverkan och data för förbränning av bränslen 

Miljödata hämtas från IVLs (2001) rekommendation (bilaga 11) används. 

Transporter 

I miljöbedömningen antas utsläppen för övrig användning av diesel, t.ex. 

arbetsmaskiner, vara av samma storlek som för större fordon, utsläppen ska i 

verkligheten vara större. Miljöbedömning görs genom att det beräknade trafikarbetet 

läggs in tillsammans med övriga energisystemet i SimaPro-modellen. 

Hushåll 

Hushållen värms av el, oljepannor, biobränslepannor eller fjärrvärme. I bilaga 11 visas 

utsläppen från förbränning i villapannor. 

Fjärrvärme och industri 

I tabellen i bilaga 11 anges även de utsläpp som sker från förbränning i fjärrvärmeverk. 

Dessa data kommer även användas för pannor och övrig användning i industrin, då det 

inte finns speciella data specificerade för det användningsområdet . 

3.3.3 Indikatorer-Miljöparametrar 

Ett viktigt steg i miljöbedömningen är att välja ut vilka parametrar som ska studeras. 

Dessa ska ge en så heltäckande bild som möjligt men ändå vara få till antalet. Om man 

utgår från de av energimyndigheten prioriterade nationella miljökvalitetsmålen är det 

emissioner till luft allmänt, av försurande ämnen och växthusgaser som är prioriterade. 

I Tabell 2 gjordes en sammanställning av indikatorer till Nordiska ministerrådets 

miljöeffektkategorilista och de prioriterade miljökvalitetsmålen. Utöver de prioriterade 

miljökvalitetsmålen så kan även övergödning härröras till energisektorn. De 

utsläppsindikatorer som valts ut för att spegla dessa miljömål ses i Tabell 5. 

25


Tabell 5 Valda parametrar för miljöbedömning av energisystemet, kopplade till prioriterade miljömål. 

Ämne Frisk 

luft 

Bara 

naturlig 

försurning 

26 

Begränsad 

klimat- 

påverkan 

CO2 Koldioxid x 

NOx Kväveoxider x x x x 

SOx Svaveloxider x x 

CO Kolmonoxid x 

Partiklar x 

NM- Flyktiga x 

VOC organiska 

material 

(ej metan) 

CH4 Metan x 

NH3 Ammoniak x x 

N2O Lustgas x 

Övergödning 

Ovanstående val av parametrar speglar ej helt det prioriterade miljökvalitetsmålet God 

bebyggd miljö. Det som återstår är de indikatorer som gäller mängden 

energianvändning och andel förnybar energi. 

Indikatorer som kommer att studeras i nulägesbeskrivningen: 

• Energianvändning per invånare och sektor 

• Andelen förnybar energi per sektor 

• Emissioner per sektor (enligt Tabell 5) 

3.3.4 Miljöbedömningsmetod 

Miljöbedömning används för att koppla utsläpp av ett ämne till en 

miljöeffekt/miljöeffektkategori. Detta ger ett resultat som är lättare att förstå. Olika 

viktningar och kategorier kan användas. Valet av metod är gjort så att flertalet av ovan 

valda parmetrar tas med, samt att kategorierna motsvarar de prioriterade miljömålen. 

Därför används CML 2 baseline 2000 (bilaga 10) i detta arbete för att jämföra de olika 

sektorerna alternativt omvandlingsstegen mot varandra. De kategorier som tas med är 

växthusgaser, övergödning, försurning, fotokemiska oxidanter och hälsa. Genom 

programmet sker klassificering av ämnena till kategorier och inom vardera kategori sker 

en viktning, med ekvivalentsfaktorer, av de olika ämnenas inverkan. Viktning sker 

genom att med vetenskapliga metoder bedöma ett ämnes påverkan relativt ett 

referensämnes, detta benämns karakterisering. I bilaga 10 är klassificeringen och 

karakteriseringen som använts i detta examensarbete sammanställd. 

3.4 Begränsningar 

En specifik begränsning i detta fall är dels detaljeringsgraden i beskrivningen av 

energisystemet vad gäller t.ex. uppdelning på olika panntyper. I energibalansen finns en 

begränsning i det att verkningsgraden för slutanvändning av bränslen inte finns. För att 

ge upphov till samma energitjänst kan det krävas olika mängd bränsle då olika pannor 

har olika verkningsgrad. Jämför man dessutom bränslen med elenergi så är energin mer 

ordnad i elenergin, högre exergi, och kan därmed uppfylla fler energitjänster.


I nulägesbeskrivningen har enbart IVL’s (2001) data använts. Detta för att få data av 

motsvarande kvalitet för alla aktiviteter samt ge en mer generell metod. Detta ger dock 

upphov till förenklingar. För små biobränslepannor så påverkar t.ex. typen av system 

utsläppen i stor utsträckning. Detta har dock inte modellerats här då IVL’s Sverigedata 

använts, men undersökningar är gjorda i kommunen som visar att stora förbättringar är 

möjliga (Finspångs kommun, 1998). För fjärrvärmen finns för vissa ämnen mätvärden, 

men även här har IVL’s data använts med motiveringen ovan. 

Miljöbedömningen missar även vissa faktorer såsom påverkan på vatten, mark, 

biologisk mångfald m.m.. Dessa är inte lika lätt att kvantifiera och beror i större 

utsträckning på lokalisering av verksamheten. Dessutom tas inte toxiska ämnen upp, till 

exempel dioxinutsläpp vid avfallsförbränning. 

27

Kapitel 4 Nulägesbeskrivning –Finspångs kommun 

Allmänna förutsättningar 

4 Nulägesbeskrivning- Finspångs kommun 

4.1 Allmänna förutsättningar 

I detta avsnitt görs först en beskrivning av kommunen och dess förutsättningar vad gäller bland annat 

näringsliv, befolknings- och bebyggelsestruktur och infrastruktur med anknytning till energi. En kort 

genomgång av tidigare miljö- och energiarbete görs. Beskrivningen är tänkt att ge en bild av kommunen 

för att senare underlätta förståelsen av energisystemets uppbyggnad. 

4.1.1 Geografi-Natur-Miljö 

Finspångs kommun ligger i nordöstra Östergötland. Angränsande kommuner är i 

Östergötlands län Motala (V), Linköping (S) och Norrköping (Ö) i Södermanland 

Katrineholm (NÖ), Vingåker (N) samt i Närke Örebro (N) och Hallsberg (NV). 

Kommunens yta är 1060 km 2 . 

Figur 10 Kommunkarta över Finspång (Finspångs kommun, 2004) 

Större delen av kommunen (76 %) täcks av skog. Jordbruksmark täcker 7,5 % av ytan 

och finns i ett stråk längs väg 51 från Ljusfallshammar, Sonstorp och Finspång ner mot 

sjön Glan. I kommunen finns även ett stort antal sjöar inom två avrinningsområden 

(Motala ström och Nyköpingsån). Område karaktäriseras av sprickdalsbetonad terräng 

med mjukt rundade former, barrskog på fattiga marker samt rikedom på fattiga 

våtmarker. Berggrunden i området är gnejs och granit vilka har låg buffertförmåga. I 

norra delarna av kommunen finns försurade vattendrag (60 av 378 sjöar i kommunen). 

29



De mest näringsrika sjöarna i kommunen ligger i söder i jordbruksbygderna. (Finspång 

kommun, 2002) 

4.1.2 Näringsliv 

Området i nuvarande Finspångs kommun har en lång brukstradition, speciellt vad gäller 

bergsbruk, med anor redan från 1500-talet. Brukstraditionen präglar näringslivets 

sammansättning även i dagsläget. Stor delar av industrin arbetar med metallbearbetning 

av något slag. I kommunen är 48 % av arbetstillfällena inom industrin mot 20 % i 

riksgenomsnitt (Figur 11). I den klassificering av kommuner som görs av 

kommunförbundet är Finspång en utpräglad industrikommun (Svekom, 2003). Antalet 

pendlare är också relativt stort dels inpendling till de stora industriföretagen i Finspång 

och dels utpendling till de större städerna Linköping och Norrköping 

Figur 11 Arbetstillfällen i Finspångs kommun år 2001 uppdelat på sektorer (SCB, 2004a). 

4.1.3 Befolkning 

Finspång kommun har med sina 21200 invånare (i dec. 2002) på en yta av 1060 km 2 en 

befolkningstäthet på 20 personer/km 2 . Den är därmed att betrakta som en glest befolkad 

kommun, speciellt i de norra delarna. Medelbefolkningstätheten är 21,6 inv./km 2 i riket 

och 38,9 inv./km 2 i Östergötland (Sveriges Nationalatlas, 2003). 

Befolkningsutvecklingen har varit negativ under många år (se Figur 12). 

Invånare 

26000 

25000 

24000 

23000 

22000 

21000 

20000 

19000 

8% 

9% 

3% 

4% 

3% 

3% 

18% 

48% 

1968 

1970 

1972 

1974 

1976 

1978 

1980 

1982 

1984 

1986 

1988 

1990 

1992 

1994 

1996 

1998 

2000 

2002 

Figur 12 Antal invånare i Finspångs kommun (SCB, 2004b) 

4% 

30 

Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 

Hälso- och sjukvård, socialtjänst; 

veterinärer 

Handel; transport, magasinering; 

kommunikation 

Forskning o utveckling; utbildning 

Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, 

företagstjänster 

Personliga och kulturella tjänster 

Byggindustri 

Civila myndigheter, försvar; internat. 

organisationer 

Jordbruk-skogsbruk-jakt/ energi-vattenavfall/okänt 

År 

Finspång



4.1.4 Bebyggelse 

I Finspång samhälle bor den största delen av befolkningen, 12800 invånare (dec. 2000). 

I kommunen finns dessutom elva stycken mindre tätorter varav Rejmyre är störst med 

930 invånare (dec. 2000). 

Finspång2000 

4395 

3 712 

12796 

Figur 13 Antal invånare i Finspångs kommun år 2000 uppdelat på olika boendestruktur (SCB, 2004c). 

De flesta samhällena är uppbyggda kring bruk och många av industrierna är i drift än 

idag. På de mindre orterna finns idag ingen fjärrvärme utbyggd men med tanke på att 

många av orterna är uppbyggda kring en industri kan potential finnas, med tanke på 

värmeunderlag och tillvaratagande av ev. spillvärme. 

I bilaga 4 redovisas befolkningen i mindre orter samt invånartäthet och uppskattat 

värmetäthet. I tabellen i bilagan är hela orterna medtagen men vidare utredning skulle 

troligen visa på högre värmetäthet i centrala delarna. Sifferuppgifterna är gamla men 

kan ge en övergripande bild av storleksordningen. Ett vanligt villaområde har ca 30 

GWh/ km 2 och jämfört med det är dessa siffror väldigt låga. I Kungälvs energiplan 

(1998) anges att områden på minst 0,2 GW med en värmetäthet på 20 GWh/km 2 kan 

vara av intresse att utreda. En generell tumregel är annars att det krävs 50 GWh/km 2 per 

år för att uppnå ekonomisk lönsamhet. 

Ett energisystems behov beror på hur det ser ut på användarsidan. För bostäder beror 

t.ex. isolering och uppvärmnings system på dess byggperiod. En genomgång av 

bebyggelsens åldersstruktur ges i Figur 14. Befolkningen och byggnationen av bostäder 

ökade under 1950-70 talet, medan på senare år ett visst överskott av lägenheter och 

utflyttning har uppkommit. 

Antal 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Figur 14 Hushåll i Finspångs kommun efter byggnadstyp och byggnadsår (SCB, 2004d). 

574 

31 

Utanför tätort 

småort 

Finspång 

övriga tätorter 

Hushåll efter byggnadsår och hustyp 

före 1921 

1921-1930 

1931-1940 

1941-1950 

1951-1960 

1961-1965 

1966-1970 

1971-1975 

1976-1980 

1981-1985 

1986-1990 

1991-1995 

1996- 2000 

2001-2002 

uppgift saknas 

övriga hus 

sm åhus



4.1.5 Fjärrvärme 

I och med uppbyggnaden av hyreshusområden i Finspång byggdes även lokala 

panncentraler upp, vilket kan ses som närvärme eller med andra ord lokal fjärrvärme. 

En sammanställning av vilka pannor som fanns år 1982 och dess läge i tätorten samt 

byggår är gjord i Finspångs kommuns Energi översikt (1982). En beskrivning av den 

vidare utvecklingen till en utbyggnad av fjärrvärmenätet är gjord av Mayer (2001). Han 

beskriver att intresset efter hand ökade för att samordna närvärmen i samhället och en 

kommunal fjärrvärmeenhet bildades. När behovet av att byta ut lokalpannorna ökade 

investerade man i mobila pannor att flytta runt efter behov. Under 1990-talet skedde ett 

antal externa utredningar av olika energiaktörer för utbyggnad av ett fjärrvärmenät. 

Inspirerade av detta samt att oljepriset började stiga började man ihopbyggnaden av 

fjärrvärmeöarna och investerade i ett biobränsleeldat värmeverk 1998. Vidare beskriver 

Mayer företagets utveckling till den form det har idag som det kommunala bolaget 

Finspång Tekniska Verk AB. 

Utbyggnad av nätet har sedan skett efterhand och utbyggnadsplaner finns i stort sett 

färdiga fram till 2007, se nedan. Nätet försörjs från värmeverket där förutom 

biobränslepannan även finns oljepannor för topplast. I nätet finns även ett antal äldre 

pannor bevarade, i bland annat kommunhuset, som spets eller reservanläggningar. 

Företaget sköter även ett närvärmenät ute på stadsdelen Norrmalm. Samtliga pannor i 

nätet är hetvattenpannor och ingen kraftvärmeproduktion är i dag möjlig. I bilaga 13 är 

nätets pannor beskrivna med effekt, bränsle och driftstyp. 

Utbyggnad av fjärrvärmenätet och ökad tillförsel med ny avfallspanna 

I och med att utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Finspång fortskrider krävs ny 

värmeförsörjningskapacitet. Fjärrvärmeunderlaget var år 2001 runt 70 GWh/år och det 

krävde då en toppeffekt på 27 MW. En snabb tillbyggnad med anslutning av industrier 

kunde ge ett behov på 110 GWh vilket kräver en toppeffekt på 42 MW (Mayer, 2001). 

Det beräknade totala värmebehovet är när hela tätorten är ansluten är 120 GWh, vilket 

kräver omkring 50 MW i toppeffekt (Finspångs tekniska verk, 2003).För uppskattning 

av nyanslutningar och karta på utbyggnadsplaner se bilaga 12. 

Den tillgängliga effekten år 2001 var biopanna 15 MW, oljepanna, 10 MW samt äldre 

pannor i kommunhuset på 7,4 MW. För att klara ett nät på 110-120 GWh krävs därmed 

omkring 20-25 MW i nyinstallationer. En utredning om nya värmetillförselalternativ 

gjordes av Mayer, (2001). Studien analyserade investeringsalternativ, med verktyget 

MODEST, ur ett systemanalysperspektiv samt ett driftoptimeringsperspektiv. Det som 

studerades var olika alternativ på avfallspannor och biobränslepannor. Det alternativ 

som med givna indata och systemgränser var lönsammast för företaget var alternativet 

med en avfallspanna med regional bränsleförsörjning. Därefter kom en ny avfallspanna 

på 15 MW för omhändertagande av lokalt avfall och slam kombinerat med en oljepanna 

på 10 MW för topplaster. Det alternativ som slutligen beslutades om var att bygga en 

avfallspanna för främst lokalt avfall (Finspång och Vingåker) på 10 MW tillsammans 

med en 10 MW oljepanna. Oljepanna är uppförd, denna ska fungera som 

topplastanläggning för det utbyggda nätet som kommer få sin baslast från en ny 

avfallsanläggning. Mer om den nya avfallspannan redovisas nedan. 

Enligt förordning 2001:512 (miljödepartementet, 2001) om deponering av avfall är det 

ej tillåtet att deponera brännbart avfall och från år 2005 ej heller organsikt avfall. Vidare 

stödjs förbränningen av hushållsavfall av Finspångs Avfallsplan (2003), vilken dock 

kom till efter utbyggnadsbeslutet. 

32



Den nya avfallspannan kommer att förbränna Finspångs hushållsavfall på 8000 ton/år 

samt 2000 ton/år från grannkommunen Vingåker (Finspångs tekniska verk, 2004). 

Pannan kommer därutöver även kunna ta emot industriavfall samt rivningsmaterial. 

Med ett antaget energiinnehåll på 10,5 MJ/kg (Lindahl et.al., 2002), så motsvarar 10000 

ton cirka 29 GWh bränsle. Pannan är förberedd för rökgaskondensering och är dessutom 

även förberedd för att i ett längre perspektiv ha möjlighet att byggas ut till ett 

kraftvärmeverk (Wikner, 2003). Drifttagningen av panna sker under våren 2004. 

En avfallspanna på 10 MW är att se som en liten panna, IVL (2001) klassificerar en 

avfallspanna som är mindre än 50 MW som liten. 

4.1.6 Trafik 

Större delen av trafiken inom kommunen sker med vägtrafik. Inom kommunen finns 

inget flyg och ingen båttrafik. En järnväg finns till Finspång centralort söderifrån från 

stambanan (järnvägen Norrköping-Linköping) via Skärblacka. Den används till viss 

godstransport. Diskussion har dock tagits upp av kommunen om eventuell nystart av 

persontrafiken (Finspång kommun, 2002). 

Antalet pendlare är relativt stort, dels inpendling till de stora industriföretagen i 

Finspång och dels utpendling till de större städerna Linköping och Norrköping . Antal 

inpendlare var 1600 och antalet utpendlare var 2000 år 2001 (SCB, 2003a). Förutom 

privatbilism finns inom kommunen ett antal busslinjer varav de två största går till 

Linköping, via Skärblacka, och till Norrköping. Dessutom finns turer in från tätorterna i 

kommunen till Finspång. 

Vidare beskrivning, med energimängder och utbredning sker under avsnitt 4.2.6 

respektive i bilaga 8. I bilagan ses att största delen av trafikarbetet sker längs riksväg 51, 

speciellt intensiv är trafiken öster om Finspång mot Norrköping. 

4.1.7 Naturgas 

En utbyggnad av naturgasnätet i Sverige planeras (Sydkraft, 2004). Inget är dock i 

dagsläget beslutat och ingen nationellt beslut finns på utbyggnaden, utan planeringen 

sker på Sydkrafts initiativ. Finspång kommun har varit i kontakt med företag som på 

uppdrag av sydkraft undersöker olika alternativ för utbyggnad av naturgas till Finspång. 

Sydkraft har ett nät längs västkusten med gas från Nordsjön. En utbyggnad av ett nät 

från detta till Jönköping och Boxholm är under planering . Även en fortsatt utbyggnad 

mot Norrköping är på tidigt planeringsstadium. För Finspångs del är två alternativ 

tänkbara, antingen att en planerad ledning till Örebro dras förbi eller att en stickledning 

byggs på den planerade ledningen till Oxelösund. Detta kan påverka gasolanvändningen 

inom industrin och i ett längre perspektiv leda till gaskraftvärmeverk. I dagsläget har 

kommunen ingen officiell åsikt om naturgasutbyggnaden. I planeringsprocessen ska de 

också i princip bara ha åsikter om ledningsdragningens påverkan och inte om det är 

principiellt riktigt, bland annat med tanke på att det är ett fossilt bränsle, att bygga ut 

naturgasnätet. 

33



4.1.8 Energi och miljöarbete 

En idékatalog är framtagen för arbetet med Agenda21 inom kommunen. I denna finns 

flera punkter som har direkt anknytning till energiplanering. Ett avsnitt behandlar vikten 

av att få med miljöaspekter i beslutsprocessen, här föreslås bland annat ökad 

användning av LCA och MKB. Under avsnittet boende och närmiljö tas behovet av 

energiplanering för hållbart samhälle, utbyggnad av fjärrvärme och övergång från olja 

och el till förnyelsebara energikällor upp. Energiplanering nämns även i sammanhanget 

miljöanpassat näringsliv, speciellt för spillvärmeanvändning. 

När det gäller tidigare energiplanering i kommunen så har kommunen tidigare inte haft 

någon tydlig utarbetad plan. Ekonomiska perspektiv har främst fått styra och 

miljöbeaktande samt planer har kommit fram i efterhand, till exempel för fjärrvärme 

(Lindqvist, 2000). 

34


Energitillförsel, -omvandling och -användning 

4.2 Energitillförsel, -omvandling och -användning 

I detta kapitel kommer energianvändningen i kommunen redovisas. 

Statistiska centralbyrån (SCB) har sammanställt och kompletterat befintlig statistik för 

att få fram värden på energisituationen i kommunen. För olika energiformer anges 

bruttotillförsel, omvandling, användning och förluster inom energisektorn. samt 

användning uppdelat på sektorerna industri, offentligt, jordbruk, transporter, övrigt och 

hushåll (hushåll är uppdelad ännu finare). Värdena kan beteckna både primära och 

sekundära energikällor. Exempelvis för användning av fjärrvärme eller olja för att 

uppfylla ett specifikt värmebehov så verkar fjärrvärmen vara mer effektiv än den är i 

och med att värmen kan användas direkt och inte har någon verkningsgrad som 

oljepannan har. Statistiken är i vissa fall inte helt fullständig t.ex. så har 

biobränsleanvändningen hos jordbruk inte värderats. Det rör sig dock om mindre flöden, 

varför detta inte påverkar resultatet i någon större utsträckning. Statistiken baserar sig i 

stort på försäljningsstatistik inom kommunen. Detta ger en viss osäkerhetsnivå speciellt 

för lätt rörliga energiformer, t.ex. bensin. Ett utdrag av energibalansen för Finspång 

finns i bilaga 2. 

4.2.1 Tillförsel och omvandling 

MWh 

1 400 000 

1 200 000 

1 000 000 

800 000 

600 000 

400 000 

200 000 

0 

Energitillförsel inkl. el 

1990 1995 2000 2001 Årtal 

El-energi 

Träbränsle 

Naturgas 

Gasol 

Eldningsolja>1 

Eldningsolja 1 

Diesel 

Bensin 

Figur 15 (t.v.) Trender i bruttotillförsel av energi till Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

Figur 16 (t.h.) Trender i bruttotillförsel av energi till Finspångs kommun, exkl. el (SCB, 2003b) 

El står för en mycket stor del av energitillförseln (Figur 15), förändringarna mellan åren 

beror till stor del på elanvändningen. Tillförseln av diesel är relativt konstant och bensin 

har en liten nedgång. En viss minskning av oljeanvändningen kan skönjas, medan 

användningen av gasol och biobränsle ökar. Trenderna vad gäller tillförseln syns 

tydligare när elen avlägsnas ur diagrammet (Figur 16). 

35 

MWh 

500 000 

450 000 

400 000 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Bruttotillförsel exkl. el 

Träbränsle 

Naturgas 

Gasol 

1990 1995 2000 2001 Årtal 



Diesel 

Bensin



Fjärrvärme 

M W h 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

T illfö rt fjä rrvä rm e 

Figur 17 Tillförsel till fjärrvärmen i Finspång (SCB, 2003b). 

Figur 17 visar bruttotillförseln av energiformer för värmeproduktion. Som synes har 

bränsleanvändningen ökat, detta till följd av att utbyggnad av fjärrvärmenätet skett i 

Finspångs tätort. Den största bränsletillförseln är träbränsle men även oljeanvändningen 

har ökat. Elpannor finns även i nätet med en relativt konstant energianvändning. 

Användningen av gasol och naturgas har ökat, detta används i ett industriinternt 

fjärrvärmenät. I bilaga 2 är en uppskattad uppdelningen gjord, för år 2001, av tillförseln 

på ett industrinät och på det allmänna fjärrvärmenätet. 

4.2.2 Användning fördelning mellan sektorer 

MWh 

1 200 000 

1 000 000 

800 000 

600 000 

400 000 

200 000 

0 

1990 1995 2000 2001 

Slutlig användning 

1990 2000 Årtal 

Figur 18 Användning av energi Finspångs kommun, fördelat på sektor och år (SCB, 2003b). 

Ungefär hälften av den totala energianvändningen sker inom industrin och runt en 

fjärdedel av hushållen, runt 15% av trafiken och resterande av offentliga verksamheter 

och jordbruk. I detta diagram (Figur 18) är det tydligt att industrin står för en stor del av 

36 

Träbränsle 

Naturgas 

G a s o l 

El-energi 


Å r ta l 

Slutanv. 

Industri, 

byggverks. 

Slutanv. 

Hushåll 

Slutanv. 

Övriga tjänster 

Slutanv. 

Transporter 

Slutanv. 

Offentlig 

verksam het 

Slutanv. 

Jordbruk,skog 

sbruk,fiske



energianvändningen, man ser även att den ändras från år till år. Sektorerna förutom 

industrin har en mer konstant energianvändningskurva. 

4.2.3 Användning- Jordbruk, skogsbruk och fiske 

M W h 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Figur 19 Energianvändning inom jordbrukssektorn i Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

Figur 21 visar energianvändningen i jordbrukssektorn. Dieselanvändningen avtar liksom 

elanvändningen. Oljeanvändningen varierar men är något ökande. I energibalansen är 

dock inte biobränslen medtagna och ej heller gasol. Speciellt biobränslen torde vara 

använt i relativt stor utsträckning. En uppskattning av storleksordningen på 

användningen av dessa bränslen ges i bilaga 5. Uppskattningen är relativt osäker men 

visar på att bioenergianvändningen är i storleksordningen 70% av energianvändningen 

från olja och att gasolanvändningen är låg. 

4.2.4 Användning -Industri 

M W h 

800 000 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

Användning jordbruk 

1990 1995 2000 2001 

Användning industri 

1990 1995 2000 

Årtal 

2001 

Figur 20 Användning inom industrisektorn i Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

37 

El-energi 


Diesel 

Årtal 

El-energi 

F jä rrv ä rm e 

G a s o l 



Diesel



El står för en stor del av energianvändningen i industrin (Figur 20). Studerar man övrig 

energianvändning står fjärrvärme för en stor del. Oljeanvändningen avtar medan 

användningen av gasol ökar. 

Eftersom Finspång är en industrikommun så står företagen för en stor del av den totala 

energianvändningen inom kommunen. Ett antal större företag i Finspång står för 

merparten. I bilaga 6 är en sammanställning gjord av energianvändningen i de större 

företagen, utifrån deras miljörapporter för åren 1999, 2001 och 2002. 

4.2.5 Användning –Offentlig verksamhet 

M W h 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

Figur 21 Användning inom offentliga sektorn i Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

Elanvändningen står för en stor del och verkar vara på uppåtgående. Utöver elen ser 

man ökad fjärrvärmeanvändning och rejält minskad oljeanvändning inom den offentliga 

sektorn (Figur 21). 

4.2.6 Användning–Transporter 

M W h 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

A n v ä n d n i n g o f f e n t l in k l e l 

1990 1995 2000 2001 

A n v ä n d n in g t r a n s p o r t e r 

1990 1995 2000 2001 

Figur 22 Bränsleanvändning för transporter i Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

38 


Fjärrvärm e 

El-energi 

Diesel 

El-energi 

D ie s e l 

B e n s in



Bensinanvändningen avtar medan dieselanvändningen ökar något enligt grafen ovan. I 

hela riket är bensinanvändningen under samma period konstant och medan diesel visar 

en tydlig ökning. 

4.2.7 Användning -Övriga tjänster 

M W h 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

Figur 23 Användning inom tjänstesektorn och småföretag i Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

Användningen ökar något enligt diagrammet ovan och består mest av el. Under de 

senare åren sker dock en ökning av fjärrvärmeanvändningen och minskad elanvändning. 

Oljeanvändningen varierar. 

4.2.8 Användning –Hushåll 

M W h 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

0 

A n v ä n d n in g ö v r ig t 

1990 1995 2000 2001 

Användning hushåll 

1990 1995 2000 2001 

Figur 24 Energianvändning inom hushållssektorn i Finspångs kommun (SCB, 2003b). 

En viss ökning av elanvändningen inom hushållssektorn kan skönjas i grafen ovan. För 

övriga energityper ses en ökning av fjärrvärmen och en minskning av oljeanvändningen. 

39 

Fjärrvärm e 

D iesel 


El-energi 

El-energi 

F jä rrv ä rm e 

Träbränsle 

Eldningsolja 1



Motsvarande grafer (som Figur 24) kan tas fram för delar av bostadssektorn och dessa 

visar följande: 

Småhus 

År 2001 var i stort sett ingen fjärrvärme utbyggd till småhus. En nedåtgående trend på 

oljeanvändningen och en viss ökning vad gäller el finns. Studerar man enbart hus med 

elvärme syns även där en viss ökning. En uppskattning av installerade värmepumpar är 

därför gjord i bilaga 9. Där ses en ökning av installationerna under senare år. 

Flerbostadshus 

Här syns en kraftig ökad användning av fjärrvärme och minskning av olje- och 

elanvändningen. Annat att notera är att det totala behovet verkar öka. 

Fritidshus 

För 2001 saknas värden på träbränsle men bör vara ungefär konstant. Fritidshus värms 

med el i första hand och ett visst ökat behov kan ses. 

4.3 Finspångs kommuns energianvändning i ett nationellt perspektiv 

Ett försök till att se hur en kommuns energianvändning ligger till jämfört andra 

kommuner, samt hur utvecklingen sker, kan göras genom att man tar fram nyckeltal 

som man jämför mellan kommuner och över tid. En genomgång (bilaga 3) för 

kommuner är gjord och normerad med antal invånare för total energianvändning samt 

användning i sektorerna industri, transporter respektive hushåll. Resultatet är följande: 

• Total energianvändning 

Vad gäller total energianvändning per invånare ligger Finspång, på grund av 

industrierna, klart på den övre halvan av de svenska kommunerna. Men vilken plats 

varierar mycket år från år, troligen med konjunkturen för industrierna. 

• Industri 

Finspång är en industrikommun och ligger högt vad gäller energianvändning inom 

industrin per invånare. Men vilken plats varierar även här mycket år från år, troligen 

med konjunkturen för industrierna. 

• Transporter 

Vad gäller transporter ligger Finspång bland de kommuner med lägst 

energianvändning per invånare, troligen p.g.a. avsaknad av större vägar, flyg m.m.. 

En viss tendens till att klättra (relativ ökning mot andra kommuner) på listan kan 

ses. 

• Service 

Kommunen ligger på en medelhög nivå jämfört med övriga kommuner. 

• Hushåll 

För hushållssektorn ligger kommunen bland de med lägst energiförbrukning men 

tendensen verkar vara att energianvändningen ökar jämfört med övriga kommuner. 

4.4 

40


Miljöbedömning 


I detta kapitel redovisas miljöbedömningen av fallstudien för Finspångs kommun. Studerade alternativ 

redovisas liksom miljö och energi indata till programmet . Slutligen redovisas resultatet och en analys 

görs. 

Studerade alternativ… 

… för utsläppskällor 

Energisystemet studeras med flödesscheman för respektive ämnen för att se vilka källor 

och sektorer som ger upphov till mest utsläpp (inkl. livscykelutsläpp och sverigeel). 

Siffror från energibalansen år 2001 kommer att användas eftersom det är den nyaste 

statistik som finns tillgänglig (och den får därmed ge en bild av nuläget). 

…för utsläppstrender 

Det som kommer att studeras är energisystemet enligt år 1990, 1995 och 2000. För 

samtliga fall kommer två olika miljöbedömningar att göras: För det första enbart de 

utsläpp relaterade till slutanvändningen 6 som sker inom kommunen, för det andra även 

inkluderande av livscykelutsläpp 7 (utsläpp från produktions- och distributionsfasen av 

bränslet samt utsläpp för el enligt Sverigemedel). 

…för utsläppsmängder 

Energibalansen kommer att vara utgångspunkten (2001 års värden vilka är de nyaste 

och de får därmed ge en bild av nuläget). Utsläpp kommer sedan redovisas för 

energisystemet totalt och per sektor. Olika utsläppsalternativ kommer att studeras för att 

ge en bild av vad olika antaganden har för betydelse: 

• Enbart utsläpp från slutanvändningen (inom kommungränsen) 

• Inklusive livscykelutsläpp med el av Sverigemedel 

• Inklusive livscykelutsläpp med el av Europamedel 

4.4.1 Indata 

Energianvändning 

För att veta hur stort energibehov som finns till olika ändamål inom kommunen så utgås 

från de data som finns i energibalansen för respektive år, se föregående kapitel samt 

bilaga 2. 

Energislags miljöpåverkan under produktions- och distributionsfasen, samt 

miljöpåverkan och data för förbränning av bränslen. 

I bilaga 11 finns en sammanställning av den miljöpåverkan som sker under produktion 

och distribution respektive slutanvändning av de i energisystemet i Finspång kommun 

mest använda energislagen. 

4.4.2 Resultat 

Redovisningen av resultatet görs ämnesvis, efter det val av studerade parametrar som 

gjordes i metodavsnitt 3.3.3. Diagram som visar utsläppsmängder och trender kommer 

att visas. För ämnena redovisas även kort vad som ger upphov till utsläpp i 

energisektorn samt eventuella övriga dominerande källor. De dominerande källorna för 

Finspångs energisystem beskrivs nedan utifrån flödesscheman i bilaga 14. 

6 

Utsläpp vid slutanvändning innefattar de utsläpp som sker inom kommunen, främst från förbränning av 

bränslen. 

7 

Livscykelutsläpp inkluderar de utsläpp som sker vid produktion och distribution av bränslen samt 

produktionen av el. 

41



Koldioxid 

Koldioxidutsläppen kommer från förbränning av fossila bränslen. I Finspångs kommun 

så står trafiken (bensin och diesel) för en stor del. Ett annat specifikt 

användningsområde som har stor betydelse är användningen av gasol inom industrin, 

därutöver så står användningen av olja för uppvärmning för en del. 

Någon tydlig trend är svår att se i Figur 25, eventuellt något minskande. Den offentliga 

sektorns utsläpp ökar 1990-95 men minskar sedan kraftigt till år 2000. Hushållssektorns 

utsläpp visar på en minskning och övriga sektorers utsläpp är relativt konstanta. 

I Figur 26 ses att utsläppsmängden år 2001 av koldioxid var 90 kton vid 

slutanvändningen och runt 110 kton inklusive livscykel-utsläpp. Transporterna står för 

störst del, därefter kommer industrin. För europael så blir, p.g.a. den stora användningen 

av fossila bränslen, det totala utsläppet flera gånger större och industrins och även 

hushållens roll ökar. 

kg 

120 000 000 

100 000 000 

80 000 000 

60 000 000 

40 000 000 

20 000 000 

0 

Koldioxid 

1990 1995 2000 

Figur 25 Utsläppstrend för koldioxid från Finspångs energisystem. 

kg 

120 000 000 

100 000 000 

80 000 000 

60 000 000 

40 000 000 

20 000 000 

0 

309 000 000 167 000 000 

Total 

Hushåll Behov 

Industri behov 

Jordbruk-behov 

Offentligt behov 

Koldioxid 

Transporter 

Figur 26 Utsläppsmängder av koldioxid från Finspångs energisystem år 2001. 

42 

Övrigt behov 

Offentligt 

Övrigt 

Transporter 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 

Totalt inkl. 

livscykelutsläpp 

Slutanvändning 

inkl. livscykel, sverigeel 

inkl. livscykel, europael



Kväveoxider 

Utsläpp av kväveoxider sker vid all förbränning. Den enskilt största källan är tyngre 

dieselfordon. Utsläppet av kväveoxider är relativt konstant, möjligen kan en ökning ses 

i industrisektorn (Figur 27). Utsläppsmängden år 2001 av kväveoxider var 260 ton vid 

slutanvändningen och 320 ton inklusive livscykelutsläpp, enligt Figur 28. Trafiken står 

för störst del och därefter kommer industrin och hushåll. Med europael så ökar 

utsläppen kraftigt. 

kg 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Kväveoxider 

1990 1995 2000 

Figur 27 Utsläppstrend för kväveoxider från Finspångs energisystem. 

kg 

400 000 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

900 000 

Total 



443 000 



Kväveoxider 

Transporter 

Övrigt behov 

Figur 28 Utsläppsmängd av kväveoxider från Finspångs energisystem år 2001. 

43 

Övrigt 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 

Totalt inkl. 







Svaveloxider 

Utsläppet av svaveloxider, se Figur 29, visar en avtagande trend för slutanvändningen 

medan livscykelutsläppen ökar med ökad elanvändning. För slutanvändningsutsläpp 

beror minskningen främst på minskad oljeanvändning i industrin. En viss ökning inom 

hushållssektorn beror på ökad fjärrvärmeanvändning, då IVL’s data ger större utsläpp 

från stora oljepannor än villapannor. 

Utsläppsmängden år 2001 av svaveloxid var drygt 50 ton vid slutanvändningen och 

nästan dubbelt så mycket inklusive livscykelutsläpp, vilket ses i Figur 30. Hushållen 

står för störst del och därefter kommer industrin. För europael så ökar utsläppen enormt. 

kg 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 


1990 1995 2000 

Figur 29 Utsläppstrend för svaveloxider från Finspångs energisystem. 

kg 

100 000 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

1 770 000 397 000 

Total 



1 080 000 




122 000 

Transporter 

Övrigt behov 

Figur 30 Utsläppsmängd av svaveloxider från Finspångs energisystem år 2001. 

44 

142 000 

Övrigt 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 

Totalt inkl. 







Kolmonoxid 

Utsläppen av kolmonoxid uppstår vid ofullständig förbränning, till största delen från 

förbränning av biobränslen men även från fordon. 

Kolmonoxidutsläppen visar en avtagande trend i Figur 31. Främst syns en minskning 

hos hushållens utsläpp, vilket dock ökar igen år 2001 enligt Figur 32. Större delen av 

utsläppen är från slutanvändningen. 

Utsläppsmängden år 2001 av kolmonoxid var 375 ton från slutanvändningen och runt 

400 ton inklusive utsläpp under livscykeln. Hushållen står för störst del, genom 

småskalig biobränsle förbränning, därefter kommer transporter. För europael ökar 

livscykelutsläppen, vilket även ökar industrins del i utsläppen. Men fortfarande är 

slutanvändningens bidrag det dominerande. 

kg 

400 000 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Kolmonoxid 

1990 1995 2000 

Figur 31 Utsläppstrend för kolmonoxid från Finspångs energisystem. 

kg 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

Total 





Kolmonoxid 

Transporter 

Övrigt behov 

Figur 32 Utsläppsmängd av kolmonoxid från Finspångs energisystem år 2001. 

45 

Övrigt 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 

Totalt inkl. 







Partiklar 

Största interna källan är fordon, främst tyngre dieselfordon men även personbilar. 

Partikel utsläppet från biobränsleförbränning är inte medtaget, men torde var en stor 

slutanvändningskälla även det. 

Utsläppet av partiklar visar på en ökning i Figur 33. Men i Figur 34 ses en nedgång igen 

år 2001. Fluktuationen som syns beror till stor del på förändringar av elanvändningen i 

industrin. 

Utsläppsmängden år 2001 av partiklar var drygt 5 ton internt och det dubbla inklusive 

livscykelutsläpp. Transporter står för störst del och därefter industrin och hushåll om 

elens livscykelutsläpp räknas med. För europael saknas data för partiklar, men bör vara 

mer än för sverigeel. 

kg 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

P artiklar 

0 

1990 1995 2000 

Figur 33 Utsläppstrend för partiklar från Finspångs energisystem. 

kg 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

Total 





Partiklar 

Transporter 

Övrigt behov 

Figur 34 Utsläppsmängd av partiklar från Finspångs energisystem år 2001. 

46 

Övrigt 


Transporter 

O ffentligt 

Jordbruk 

Industri 

H ushåll 

Totalt inkl. 






NMVOC 

NMVOC, (Flyktiga kolväten förutom metan) uppstår vid ofullständig förbränning, 

främst från småskalig biobränsleförbränning men även trafiken ger ett visst tillskott 

Utsläppet av NMVOC visar på en minskning, enligt Figur 35. Detta beror på en 

minskad användning av träbränsle i småhus. I Figur 36 ses att utsläppsmängden år 2001 

av NMVOC var 129 ton vid slutanvändningen och 166 ton inklusive livscykelutsläpp. 

Hushållen står för störst del och därefter kommer trafiken. För europael saknas data för 

NMVOC. 

Figur 35 Utsläppstrend för NMVOC från Finspångs energisystem. 

kg 

180 000 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

kg 

NMVOC 

200 000 

180 000 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

1990 1995 2000 

Total 





NMVOC 

Transporter 

Figur 36 Utsläppsmängd av NMVOC från Finspångs energisystem år 2001. 

47 

Övrigt behov 

Övrigt 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 

Totalt inkl. livscykelutsläpp 






Metan 

Förbränning av biobränslen ger upphov till metan lokalt, men totalt sett är elens utsläpp 

de dominerande. Ser man utanför energisektorn så står jordbruket och avfallsdeponier 

för den dominerande delen. 

Utsläppet av metan visar på en ökning i Figur 37, men i Figur 38 ses en nedgång igen år 

2001. Fluktuationen som syns beror till stor del på förändringar av elanvändningen i 

industrin. 

Utsläppsmängden år 2001 av metan var omkring 20 ton lokalt och runt 100 ton 

inklusive livscykelnsutsläpp. Vid slutanvändningen bidrar hushållen mest men med 

livscykelutsläpp dominerar industrin. För europael ökar livscykelutsläppen markant. 

Figur 37 Utsläppstrend för metan från Finspångs energisystem. 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

kg 

180 000 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

0 

kg 

Total 

Metan 

1990 1995 2000 

638 000 


155 000 


381 000 



Metan 

Transporter 

Figur 38 Utsläppsmängd av metan från Finspångs energisystem år 2001. 

48 

Övrigt behov 

Övrigt 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 

Totalt inkl. livscykelutsläpp 






Ammoniak 

Ammoniakutsläpp kommer generellt främst från gödsel i jordbrukssektorn, men ungefär 

15 % härstammar från energisektorn eller trafiken (SCB, 2003d). De utsläpp som 

modellen visar på sker främst från biobränsleförbränning och externt genom 

elproduktion. Trafikens utsläpp är okända. 

Utsläppet av ammoniak visar på en ökning i Figur 39. För utsläpp vid slutanvändningen 

beror detta främst på den ökande användningen av biobränsle i fjärrvärmen och vad 

gäller utsläpp i övriga delar av livscykeln på mängden använd el. 

Utsläppsmängden år 2001 av ammoniak var 800 kg lokalt och runt 1200 kg inklusive 

övriga utsläpp i livscykeln, enligt Figur 40. Hushållen står för störst del och därefter 

kommer industrin. För europael saknas data för ammoniak. 

Figur 39 Utsläppstrend för ammoniak från Finspångs energisystem. 

kg 

1 400 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

kg 

1 400 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

Total 





Ammoniak 

0 

1990 1995 2000 

Ammoniak 

Transporter 

Övrigt behov 

Figur 40 Utsläppsmängd av ammoniak från Finspångs energisystem år 2001. 

49 

Övrigt 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

H ushåll 

Totalt inkl. 

Livscykelutsläpp 






Lustgas 

Liksom för ammoniak och metan är jordbruket (och då inte relaterat till 

energianvändning) den dominerande källan för lustgas. Den energianvändning som har 

störst inverkan är personbilar med bensin och även större biobränslepannor ger ett 

tillskott. Lustgas bildas speciellt i bilar med katalysatorer. 

Utsläppet av lustgas visar på en ökning i Figur 41. För slutanvändningsutsläpp beror 

detta främst på den ökande användningen av biobränsle i fjärrvärmen och vad gäller 

utsläpp utanför kommungränsen på mängden använd el. 

Utsläppsmängden år 2001 av lustgas var drygt 9 ton lokalt och drygt 10 ton inklusive 

livscykelutsläpp, enligt Figur 42. Trafiken står för störst del och därefter kommer 

industrin och hushållen. För europael saknas data för lustgas. 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

Lustgas, Dikväveoxid 

kg Övrigt 

0 

1990 1995 2000 

Figur 41 Utsläppstrend för lustgas från Finspångs energisystem. 

kg 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

Total 




Dikväveoxid 


Transporter 

Figur 42 Utsläppsmängd av lustgas från Finspångs energisystem år 2001. 

50 

Övrigt behov 

Transporter 

Offentligt 

Jordbruk 

Industri 

Hushåll 


Totalt inkl. 

Livscykelutsläpp 





4.4.3 Miljöbedömning med indikatorer 

Energianvändningen per sektor och invånare kan utläsas i avsnitt 4.3. Här redovisas en 

uppskattning av andelen förnyelsebar energi respektive fossila bränslen. För 

elanvändningen räknas med svensk medelel och detta med 51% förnyelsebar energi. 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Figur 43 Andel använd förnyelsebar energi, inklusive el, per sektor i Finspångs energisystem. 

I figuren ovan kan ingen helt tydlig trend ses, möjligen en något positiv trend. Den höga 

andelen förnyelsebar energi beror på att elenergin till stor del är förnyelsebar i denna 

graf. Nedan visas tydligare vilka trender som är för slutanvändningen i kommunen. 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Total 


Total 




Andel förnyelsebar energi 



Andel förnyelsebar energi 


Transporter 


Övrigt behov 

Transporter 

Figur 44 Andel använd förnyelsebar energi, exklusive el, per sektor i Finspångs energisystem. 

Inom kommunen ses en ökad andel av förnyelsebar energi, totalt från omkring 10 % 

upptill 20 %. Detta kan knytas till utbyggnaden av biobränslebaserad fjärrvärme. Att 

notera är den relativt höga andelen hos hushållen, tack vare användningen av fjärrvärme 

samt småskaliga biobränsle pannor. 

51 

Övrigt behov 

Finspång1990 sverige-el 




Finspång1990 

Finspång1995 

Finspång2000 

Finspång2001



4.4.4 Miljöeffektkategorier 

Avsnittet ska visa de olika sektorernas påverkan till respektive miljöeffektkategori 

(Figur 45, Figur 46). Studerade kategorier är från vänster i figurerna: global 

uppvärmning, humantoxicitet samt fotokemiska oxidander (representerar målet frisk 

luft), försurning och övergödning. Att notera är transporternas stor bidrag i samtliga 

kategorier, räknat med svensk medelel. Räknat med europael så är de olika sektorernas 

bidrag mer fördelade efter motsvarande del av den totala energianvändningen. 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

global warming (GWP100) 

100 100 100 100 100 

Hushåll Industri Jordbruk Offentligt Transport Övrigt 

Analyzing 1 p assembly 'Finspångs kommuns totalbehov'; Method: CML 2 baseline 2000 / World, 1990 / characterization 

Figur 45 Olika sektorers procentuella bidrag till respektive miljöeffektkategori (år 2001 med sverigeel) i 

Finspångs energisystem. 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

human toxicity 

photochemical oxidation 

Hushåll Industri Jordbruk Offentligt Transporter Övrigt 

Analyzing 1 p assembly 'Finspångs kommuns totalbehov'; Method: CML 2 baseline 2000 / World, 1990 / characterization 

Figur 46 Olika sektorers procentuella bidrag till respektive miljöeffektkategori (år 2001 med europael) i 

Finspångs energisystem. 

I Tabell 6 nedan redovisas vilka ämnen, av de i avsnitt 4.4.2 redovisade, som ger störst 

inverkan på respektive miljöeffektkategori samt trender vad gäller de olika 

miljöeffektkategorierna. Detta redovisas dels för utsläppen vid slutanvändningen och 

52 

acidification eutrophication 

100 100 100 100 100 

global warming (GWP100) human toxicity photochemical oxidation acidification eutrophication



dels inklusive utsläpp i övriga delar av livscykeln. Intressant att notera är att de 

”etablerade” utsläppen (NOx, SOx och CO2) har stor inverkan i de studerade 

kategorierna. För övergödning står NOx för 99% av tillskottet från slutanvändning i 

energisektorn. Försurningeffekten kommer till ca 66% från NOx och till ca 33% från 

SOx. För global uppvärmning står CO2 för 96-97%. Vad gäller toxicitet står NOx för 

dominerande del. För fotokemiska oxidanter står dock CO för störst del men SOx står 

ändå för 1/5. 

Tabell 6 Olika utsläppens bidrag till miljöeffektkategorier och trender vad gäller dessa 

Vid slutanvändning Inklusive livscykelutsläpp och sverigeel 

Bidrag Trend Bidrag Trend 

99% NOx 

1% NH3 

NOx ca 66% 

SOx ca 33% 

CO2 96-97% 

N2O 3% 

NOx 98%, SOx 1% 

Partiklar 1% 

CO 78% 

SOx 22% 

Övergödning 

Ökar totalt år 2000, 99% NOx 

Andel NH3 ökande 1% NH3 

Försurning 

Totalt konstant, NOx ca. 55% 

Andel NOx ökande SOx ca. 45% 

Global uppvärmning 

Ökar 1990-1995 CO2 94% 

Minskar 1995-2000 2% CH4, 3% N2O 

Toxicitet 

Ökande trend, NOx 95%, SOx 3% 

Andel SOx avtar Partiklar 2% 

Fotokemiska oxidanter 

Minskande CO 62 % 

SOx 32%, CH4 6% 

4.5 Analys av Finspångs energisystem 

53 

Ökande trend 

Ökande trend 

Ökar 1990-1995 

Minskar 1995-2000 

Ökande trend 

Något ökande 

Analysen i detta avsnitt är tänkt att sammanfatta och dra slutsatser av de fakta som tidigare presenterats 

i nulägesbeskrivningen. Sammanfatta och peka på intressanta delar i energisystemets utseende och 

trender liksom i dess miljöpåverkan. I analysen återknyts även till de förutsättningar som gäller speciellt 

för Finspångs kommun. Trender i utsläpp analyseras även utifrån de Nationella miljökvalitetsmålen. 

Tidigare delar i nulägesbeskrivningen innehåller mycket data, vilket kan fungera som en 

kunskapskälla för den fortsatta energiplaneringen. I den stora mängden data kan det 

dock vara svårt att få en övergripande bild och se intressanta delar. Detta kan analysen 

förenkla. 

Industrin är dominerande i Finspångs energisystem. Ändringar i industrins 

energianvändning har därmed stor betydelse för trender i energianvändningen i hela 

energisystemet. Större delen av dess energianvändning, vilken också är den som 

varierar mest, är el. Om man räknar med svensk medelel har detta inte så stor inverkan 

på miljöpåverkan då denna el är relativt ”ren”. Industrin har dock ökat användningen av 

gasol och minskat oljeanvändningen vilket ger större genomslag i miljöutsläppstrender. 

Man har även ökat användningen av fjärrvärme för uppvärmning. Ökningen i 

användning av andra energislag än el ger ökade utsläpp av bl.a. kväveoxider. 

Utbyggnaden av fjärrvärme i tätorten har haft stor betydelse för utvecklingen av 

energisystemet i kommunen. Dels har flera mindre pannor ersatts med få stora och dels 

så har stor del av energitillförseln till fjärrvärmen varit biobränsle mot olja i de utbytta. 

Detta speglas även i miljöpåverkan. För svaveldioxiden visar trenden på minskade 

utsläpp i och med minskad oljeanvändning. Detta är speciellt positivt i och med



försurningsproblematiken i kommunen. Totalt i kommunen minskar dock inte 

försurningen p.g.a. ökade kväveoxidutsläpp. En viss minskning av koldioxidutsläppen 

kan ses för hushållen och offentliga sektorn efter fjärrvärmeutbyggnaden till år 2000. 

Biobränsleanvändning ökar däremot andra utsläpp såsom partiklar, ammoniak och 

lustgas. 

I Finspång är även utsläppen från småskalig biovärme uppmärksammad, i 

energibalansen ses en minskning av denna. Detta har lett till en minskning av därtill 

förknippade utsläpp som CO och NMVOC, vilka påverkar luftkvalitén. 

Trafiken har en betydande roll i energisystemets miljöpåverkan speciellt om man ser till 

dess andel av energianvändning. Trafiken står för omkring 15% av energianvändningen 

(Figur 18) men hade mer än den dubbla procentuella inverkan på de studerade 

miljöeffektkategorierna (Figur 45).En viss minskning av bensinanvändningen kan dock 

ses. Kommunen är relativt glesbefolkad och arbetspendlingen är relativt stor till och 

från kommunen. 

I analysen ovan har jag antagit att man räknar utsläpp från el enligt sverigemedel. 

Denna elmix består till stor del av vattenkraft och kärnkraft, vilka har låga utsläpp. 

Elenergianvändningen är procentuellt största energislaget i energisystemet. Räknar man 

med annan elmix, t.ex. europamix som kan anses rimligt då den europeisk elmarknaden 

avregleras, fås en mycket större miljöbelastning. Då minskar också trafikens relativa 

betydelse. 

Genom att vikta ihop utsläppen till miljöeffektkategorier så kan trender vad gäller 

miljöpåverkan tydligare följas, detta gjordes i Tabell 6 ovan. De där medtagna 

miljöeffektkategorierna speglar de av STEM prioriterade nationella 

miljökvalitetsmålen: Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 

En iakttagelse är att det är de ”kända” utsläppen, CO2, SOx och NOx, som enligt 

modellen har dominerande påverkan. Detta beror främst på att det är de som uppstår i 

störst mängd vid förbränning. 

• För försurningen så är påverkan från slutanvändningen i kommunen konstant, men 

man kan se en liten förskjutning till att svaveloxidernas betydelse avtar medan 

kväveoxidernas ökar. 

• Klimatpåverkan domineras av koldioxid men lustgas och metan ger även dessa 

någon procents tillskott. Trenden är inte tydlig: påverkan ökade år 1990-95 och 

minskade sedan igen 1995-2000. 

• Frisk luft visar på en minskning vad gäller utsläppen av svaveloxider och 

kolmonoxid, vilka ger upphov till fotokemiska oxidanter. En ökning av NOx 

utsläppen ger dock en ökning av påverkan i kategorin humantoxicitet. 

• Miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö strävar efter ökad fjärrvärmeutbyggnad och 

ökad andel förnyelsebara energislag. Där går energisystemet i rätt riktning. Man 

eftersträvar även minskad energianvändning i bostäder och lokaler. På den punkten 

kan dock ingen trend i rätt riktning ses. 

54

Kapitel 5 Syntes av energi- och miljösystemanalys 

5 Bättre beslutsunderlag genom syntes av energi- och 

miljösystemanalys 

En diskussion om möjliga ”sammankopplingsalternativ” och behov av dessa görs. Detta kan ses som en 

förbättringsrekommendation för att vid analys av lokala energisystem få ett bättre beslutsunderlag 

5.1 Bakgrund 

Tidigare studier av Finspångs energisystem har främst haft drivkraften i ekonomiska 

perspektiv och planering samt miljöbeaktande har skett i efterhand (Lindqvist, 2000) 

Detta gäller bland annat fjärrvärme utbyggnaden. I Mayers studie (2001) av 

fjärrvärmeutbyggnadsalternativ modelleras miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp. 

Detta ger en indikation på påverkan i kategorin global uppvärmning, men i övrigt en 

begränsad bild av miljöpåverkan. Eftersom energisystemmodellering användes av 

Mayer skulle det vara positivt att få med ytterligare miljöhänsyn kombinerat med detta 

verktyg. 

Den miljöanalys som gjordes i nulägesbeskrivningen använde sig av statistik. Detta är 

tillräckligt för att beskriva nuläget men för det vidare arbetet med energiplanering så bör 

framtida alternativ och scenarier kunna studeras. Detta kan visserligen göras genom att 

simulera miljöpåverkan för tänkbara alternativ. Men att kombinera livscykelanalys med 

energisystemoptimering (MODEST) skulle även få med ett ekonomiskt perspektiv. 

Framtidsanalys med det kombinerade verktyget skulle kunna visa vilken miljöpåverkan 

som uppstår samt vad systemkostnaden uppgår till och vilka (när, vad, hur stora) 

investeringar som ger den lägsta systemkostnaden. Man skulle även kunna studera ett 

antal möjliga framtida försörjningsalternativ eller effektiviseringsalternativ och se vilka 

som ger lägst investerings och driftskostnader vid krav på minskad miljöpåverkan, till 

exempel med utsläppstak på koldioxid. 

Det är tänkbart att ett verktyg som kombinerar miljö- och energisystemanalys skulle 

leda till ett bättre beslutsunderlag. Nedan i kapitlet ges förslag på några möjliga 

sammankopplingsalternativ. 

5.2 Verktygets uppbyggnad 

Det förfaringssätt som kunde valts i detta arbete (Figur 47) är att energisystemet först 

modelleras i MODEST för att ge lägst ”teknisk” systemkostnad och för att få reda på 

vilka energiflöden i energisystemet som detta ger upphov till. För att studera nuläget 

eller tidigare år kan detta steg i stället ersättas med den faktiska driften. Energiflödenas 

storlek används därefter för miljöbedömning med SimaPro. Detta sätt är det enklaste 

alternativet och man kan inte optimera med begränsningar på utsläpp i MODEST. 

55


Inventering 

Bränsle X 

Inventering 

Anläggning Y 

Figur 47 Beskrivning av metod för nulägesbeskrivning av ett kommunalt energisystem 

Alternativa tillvägagångssätt 

Alternativ 1 

Ett första alternativ är (Figur 48) att en livscykelinventering (LCI) görs för varje 

omvandlingsanläggning. För omvandlingsanläggning med alternativa bränslen görs 

separata LCI för de olika driftsfallen, där tillfört bränsle är den storhet som värdena 

relateras till. En inventering görs dels för varje bränsle och dels för varje anläggning i 

drift med en viss energikälla. Dessa resultat registreras i MODEST som utsläpp hos 

energiflödena och efter optimering av ekonomiskt bästa alternativet kan energisystemets 

totala flöden av indikatorerna fås som totalt utsläpp per år eller analysperiod alternativt 

även uppdelat per bränslenod för motsvarande perioder. Dessa totala flöden 

klassificeras och karaktäriseras sedan i enlighet med LCA metodiken. 

I praktiken innebär det att all LCI-data matas in både i SimaPro och MODEST. Efter 

MODEST-körningen, med utsläppsbegränsningar, används storleken på flödena för att 

bygga upp livscykeln i SimaPro. Därefter sker miljöbedömningen i SimaPro. 

Inventering 

Bränsle X 

Inventering 

Anläggning Y 

"Utsläpp" 


XY 

"Utsläpp" 


XY 

MODESTkörning 

Alt. 

Statistik över 

driften 


med 

utsläppsbegränsning 

på utsläpp 

Figur 48 Alternativ metod med MODEST körning med begränsning på utsläpp av ämnen 

Alternativ 2 

Ett andra alternativ (Figur 49) som liknar det ovan är följande där en 

livscykelinventering görs enligt alternativet ovan. Men redan innan MODESToptimeringen 

klassificeras miljöparametrarna till olika miljöeffektkategorier. Därefter 

görs en karakterisering inom varje miljöeffektkategori och ett sammanslaget värde ges 

för varje kategori. (För växthuseffekt brukar t.ex. det sammanslagna värdet vara 

koldioxidekvivalenter, en ekvivalent ger lika stor påverkan som en enhet koldioxid). 

Dessa resultat registreras i MODEST som utsläpp hos energiflödena och efter 

optimering av ekonomiskt bästa alternativet kan energisystemets totala påverkan på de 

56 

Totala flöden 

Totala flöden 

Miljöpåverkans 

bedömning 

Ekonomiskt 

optimalt 

energisystem 


bedömning 

Ekonomiskt 

optimalt 

energisystem


olika miljöeffektkategorierna ges som totalt utsläpp per år eller analysperiod alternativt 

även uppdelat per bränslenod för motsvarande perioder. 

Detta innebär i praktiken att en mini LCA först görs för varje bränsle/pannakombination. 

Dessa resultat registreras sedan i MODEST och en körning med 

utsläppsbegränsningar görs. 

Inventering 

Bränsle X 

Inventering 

Anläggning Y 


bedömning 

"Utsläpp" 

(effektkategori) 


XY 

Figur 49 Alternativ metod med MODEST körning med begränsning på miljöbedömnings- kategorier 

Jämförelse 

Det första förfaringssättet innebär att optimera olika alternativa energisystem för lägst 

systemkostnad och sedan göra en livscykel efter den uppkomna driftsvärdena och se hur 

resultatet utföll. De två alternativa förfaringssätten beskrivna ovan kan delvis ta med 

miljöparameterar i optimeringen medan det första förfaringsättet enbart simulerar 

miljöpåverkan för olika fall. Men för nulägesbeskrivning med energisystemoptimering 

kunde detta vara tillräckligt då driftsalternativen i det befintliga systemet är begränsade. 

Detta kan ses som det första alternativet men att möjlighet till utsläppsbegränsning tas 

bort. 

För scenarieanalys däremot, där nya anläggningar och ombyggnad för bränslebyte 

tillåts, så är den kompletta versionen av den första av de alternativa metoderna att 

föredra då denna tillåter att hänsyn kan tas till miljöpåverkan, genom 

utsläppsbegränsningar, vid val av det optimala energisystemet. 

Det som skiljer de två alternativen ovan åt är när en miljöpåverkansbedömning görs. 

Det första alternativa tillvägagångssättet ger möjlighet att begränsa utsläpp av enstaka 

ämnen medan alternativ två ger möjlighet att modellera med begränsningar på en 

miljöeffektkategori. Vidare kan det andra alternativet vara svårare att följa (mindre 

transparent) genom att grupperingen görs tidigare. Den förra metoden har även fördelen 

att miljömål och lagkrav oftast begränsar enstaka ämnen och detta kan då modelleras. 

Samtidigt ger klassificerings- och karakteriseringssteget i slutet möjlighet att se hur bra 

dessa mål uppfyller syftet. Hur stor del av växthuseffekten kommer till exempel från 

koldioxid? 

Ett ytterligare alternativ kunde vara att värdera miljöpåverkan i ekonomiska termer och 

lägga in dessa som externa kostnader på flödena. Då skulle miljöparametrarna komma 

med ytterligare i optimeringen. Ekonomisk värdering är dock svår att göra, speciellt för 

effekter som inte direkt har ekonomiskt värde. Detta tillsammans med optimeringens 

ogenomskinlighet gör att detta resultat är svårare att lita på. Till exempel så har val av 

nivå på externkostnad för koldioxid stor betydelse för resultatet (Carlsson, 1999). 

57 


med 

utsläppsbegränsning 

på kategorier 

Total påverkan 

från respektive 

kategori 

Ekonomiskt 

optimalt 

energisystem


5.2.1 Begränsningar 

Dels finns det generella nackdelar vad gäller modellering och dels finns det 

begränsningar specifika för det utvecklade modellverktyget samt indata. 

En modell är bara en bild av verkligheten och därmed finns alltid brister. Modellerna är 

uppbyggda med matematiska samband vilket gör att tekniska och ekonomiska samband 

ofta kan modelleras bra. Däremot kan ”mjukare” termer såsom sociala faktorer ej tas 

med i modellen lika enkelt. Hur detaljerat man ska bygga upp en modell är en 

avvägning mellan arbetsmängd och behov. En enklare modell som tar med de viktiga 

parametrarna kan även ofta var bättre då den är enklare att förstå än en mycket 

komplicerad och exakt modell. Men å andra sidan kan en överförenklad modell ha 

brister i hur noggrann beskrivningen blir. Man ska inte se resultatet som ett sant värde, 

utan som en indikation på storleksordningen och förändringstakten. Förutom 

förenklingar i modellen så kan även val av indata och eventuella brister i indata påverka 

resultatet. 

5.3 Mervärdet av att kombinera energi- och miljöanalys 

Ett kombinerat verktyg skulle troligen kunna bidra till ett samhällsmässigt bättre beslut. 

En energisystemanalys i MODEST optimerar energisystemet med avseende på lägst 

systemkostnad. I den mån miljöaspekter tas med i analysen så är det ofta ett fåtal 

emissioner från förbränning och utsläppen under bränslets livscykel utelämnas. 

Livscykelanalysen utgår från ett givet energisystem och beräknar utsläppen under hela 

livscykeln. Detta innebär att miljöpåverkan simuleras medan energiaspekterna 

optimeras. 

Sett från energisystemanalysverktygsanvändarens synvinkel skulle kombinationen 

kunna utöka förståelsen för hur val av energianläggningar påverkar miljön, man får en 

”samhällskostnad”. Genom möjlighet att koppla utsläpp till miljöeffektkategorier kan 

samband med en specifik miljöaspekt tydligare ses. När man studerar fler utsläpp och 

med ett livscykelperspektiv minskar risken för ”problem shifting”, d.v.s. att om man 

försöker minska ett utsläpp får ökade utsläpp av något annat ämne eller någon 

annanstans. 

Sett från livscykelanalysanvändarens synvinkel så skulle kombinationen kunna ge en 

ökad förståelse hur minskad påverkan i miljöeffektkategorierna skulle inverka på 

energisystemetssytemkostnad. Detta genom att man kan optimera med begränsningar på 

utsläppen. 

En förhoppning är även att man med kombinationen skulle kunna få en ökad ömsesidig 

förståelse för de bägge synvinklarna. En av fördelarna med systemanalys brukar sägas 

vara att man vid uppbyggnad av modellen lär känna systemet. Om modellen då 

innehåller både energi-, ekonomi- och miljöaspekter skulle man troligen lära känna 

systemet bredare och därmed kunna göra ett mer balanserat beslut. 

58

Kapitel 7 Avslutande diskussion 

6 Avslutande diskussion 

Diskussion om det teoretiska angreppssättet och hur det användes i ”fallstudien” av Finspång görs 

nedan. Mer konkret analys om Finspångs energisystem görs i kapitel 4.5 . 

För att ge en bra bild av energisystemet är det bra med ett brett angreppsätt. 

Systemanalys har ofta ett relativt brett angreppsätt, i och med att den studerar system 

och inte enskilda delar var för sig. I examensarbetet har studerats systemanalys med 

tillämpning för analys av energisystem i energiplanering. Dessa har haft fokus dels på 

miljöaspekter och dels på energiaspekter. I diskussionen i föregående avsnitt framgår 

fördelen med att ytterligare bredda angreppssättet genom att kombinera miljö- och 

energisystemanalysverktyg. 

En viktig del i arbetet med systemanalys är välja systemgränser och hur man skall 

allokera. I nulägesbeskrivningen framstår valet av vilka utsläpp man kopplar till 

elenergin som ett av de viktigaste valen. Där studerades även miljöpåverkan med två 

systemgränser: Enbart utsläpp från slutanvändningen och dessutom med inkluderande 

av livscykelutsläpp för bränslen samt el. För vissa utsläpp står livscykelutsläppen för en 

stor del. 

Val av indata är en osäkerhetsfaktor i analysen av energisystemet. Dels är statistiken av 

energianvändningen som finns tillgänglig inte årsfärsk och dels finns det osäkerheter i 

dessa, men detta är ändå den bästa statistiken som finns att tillgå. När denna statistik 

sedan kopplas i hop med miljödata så görs en generalisering. Alla pannor inom en 

sektor och med ett bränsle antas ha samma utsläpp, motsvarande sverigemedel. 

En intressant iakttagelse i nulägesbeskrivningen var att det var de ”kända” utsläppen 

(SOx, NOx, och SO2) som var de som dominerade i de studerade 

miljöeffektkategorierna. Detta kan vara bra att ha i åtanke om kommunen ska följa upp 

trender och inte har resurser att studera alla de parametrar som medtagits i detta 

examensarbete. 

Fortsatt arbete 

Det finns en del möjligheter till att utveckla den studie som har gjorts, dock har detta 

inte nu varit möjligt på grund av datatillgång och arbetsinsats. En sådan punkt är mer 

lokalanpassade data vad gäller vilka pannor som används och vilka utsläpp som dessa 

har. En annan punkt som skulle vara intressant att studera är den geografiska 

spridningen av energianvändningen inom kommunen. Ett underlag till detta kunde vara 

den ny Folk och bostadsräkningen (FOB2005) vilken även kommer att innehålla 

energirelaterade uppgifter. Detta kunde t.ex. tillsammans med GIS-hjälpmedel 

(Geografiska Informationssystem) ge möjlighet att studera lämpliga områden för 

fjärrvärmeutbyggnad. Inom arbetet med översiktsplan planerar även kommunen en ökad 

användning av GIS. 

Med tanke på att industrin står för så stor del av energianvändningen och att deras 

användning varierar skulle en fördjupad studie av dessa vara av intresse. Industrins stora 

användning av gasol aktualiserar även frågan om utbyggnad av naturgas till Finspång. 

Om denna blir av bör man vara beredd på vad detta kan leda till för energisystemet i 

kommunen i stort. Finns det fler verksamheter som i så fall har intresse av att använda 

sig av gas, vilken inställning har man till det, hur påverkar det energisystemets 

miljöpåverkan? 

59

Kapitel 7 Avslutande diskussion 

I detta examensarbete lades fokus på naturvetenskapliga/tekniska aspekter. Andra 

aspekter såsom en undersökning av vilka som påverkar energisystemet, vilka attityder 

folk har i frågor som påverkar energisystemet bör även det vara en del i 

bakgrundsmaterialet till det fortsatta energiplanearbetet. En viktig del i att få ett 

energisystem med lägre och effektivare energianvändning är att få användarna att ha 

lämpliga vanor. 

60

Kapitel 7 Referenser 

7 Referenser 

Carlson Annelie, Externa kostnaders inverkan på tekniska energisystem; Simulering av 

biobränsleanvändningen I tre regioner, Rapport Lith-IKP-R-1074, Linköpings 

universitet, Linköping, 1999 

Dethlefsen, Setterwall, Livscykelanalys oljekondens, Vattenfall 1996 

Drakenberg Olof, Jakobsson Johanna, Gröna räkenskaper- om olika 

miljöredovisningssystem, Naturskyddsföreningen och Svenska kommunförbundet, EKO 

Miljöinformation, Stockholm, 1995 

ERA, Datorprogram och IT-system för energi Marknadsöversikt 2002-2003, Energi & 

IT nr 1-2 bilaga, ERA, Stockholm, 2002 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning 

av vissa planers och programs miljöpåverkan 

Finnveden Göran m.fl., Strategic environmental assessment methologies-applications 

within the energy sector, Environmental Impact Assessment Review 23, 2003,sid 91- 

123 

Finspångs Kommun, Avfallsplan, 2003 

Finspångs kommun, Miljöanalys av Finspångs kommun, 2002 

Finspångs kommun, Översiktsplan, www.finspong.se, 2004-03-08 

Finspångs tekniska verk, www.finspong.se/ftv/, Aktuellt- ny avfallspanna,2004-01-22 

Finspångs tekniska verk, Broschyr , JS Gruppen AB, 2003 

FN, RIO DECLARATION ON ENVIRONMENT AND DEVELOPMENT, 1992 

Gielen, The MARKAL system engineering modell for waste management, System 

engineering models for waste management: Internationell workshop in Göteborg 25-26 

February 1998, www.entek.chalmers.se/~josu/art-dgiel.htm, 2003-10-29 

Gulasidorna, www.gulasidorna.se, 2003-11-21 

Henning Dag, Optimisation of Local and National Energi Systems: Development and 

Use of the MODEST Model, Linköping Studies in Science and Tecnlogy, Disertations 

no. 559, Linköping 1999 

Ingelstam Lars, System –att tänka över samhälle och teknik, Kristianstad 2002 

IVL (1999 eller 2001 a) Miljöfaktabok för bränslen Del 1 Huvudrapport,1334A, 

Stockholm 1999 eller 2001 

IVL(1999 eller 2001 b) Miljöfaktabok för bränslen Del 2 Bakgrundsinformation och 

Teknisk bilaga,1334B, Stockholm 1999 eller 2001 

Joanneum research, Handbuch für kommunale und regionale Energieplanung, 2000 

Johansson Birgitta, Effektiv energiplanering för ett hållbart samhälle –En handbok, 

Formas, Stockholm, 2001a 

61


Johansson Birgitta, Stadens tekniska system och miljön, Formas, Katarina Tryck AB, 

Stockholm, 2001b 

Johansson, Finnveden, Livscykelanalyser av fjärrvärme- en förstudie, FMS rapport 179, 

Stockholm 2003 

Kungälvs energiplan, 1998 

Lindahl, Rydh,Tingström , En liten lärobok om Livscykelanalys, upplaga 3,Institutionen 

för Teknik Högskolan I Kalmar, Kalmar 2002 

Lindfors m.fl. Nordic guidelines on Life-Cycle assessment. Nord 1995:20. 

Nordic Council of Ministers, Copenhagen. 1995 

Lindqvist Per, Lokala energistrategier -Integration av energi och miljö i fem svenska 

kommuner under 1990-talet, Tema Teknik och social förändring, Linköping, 2000 

Miljödepartementet, SOU 2000:52, 2000 

Miljödepartementet, Förordning 2001:512, 2001 

Naturvårdsverket, Kartläggning Miljösystemanalytiska verktyg, AFR-report 251, 

Naturvårdsverket,Stockholm 1999 

Naturvårdsverket, Mått och mål för energianvändningen- Verktyg I arbetet för en 

hållbar samhällsutveckling, Rapport 5115, Naturvårdsverkets reprocentral, Stockholm 

2000a 

Naturvårdsverket, Strategiska miljöbedömningar: ett användbart instrument i 

miljöarbetet, Stockholm 2000b 

Naturvårdsverket, Naturgasutbyggnad I Sverige, Rapport 5161, Naturvårdsverkets 

reprocentral, Stockholm 2001 

Nutek, Miljöanpassad lokal energiplanering, MILEN-serien, Nutek, Stockholm, 1991 

Näringsdepartementet, SFS 1977:439, Lagen om kommunal energiplanering, 1998 

Pre, (Produkt ecology consultants), http://www.pre.nl/default.htm, 2004-02-19 

Profu, www.profu.se/martes.htm , 2004-05-06 

Rixlex, http://www.riksdagen.se/debatt/sfst/index.asp, 2004-01-14 

SCB, Kommunfaktablad 2003 Finspång, 2003a 

SCB,2003b Kommunal energibalans, 

http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/temp/enbalkom20031013593162.xls 2003-11-21 

SCB, Databas: enanvinv.px Energianvändning per invånare (kWh/inv), 

http://www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/cgi-bin/bj_mapp.exe/enbal, 2003 c, 2003-11-21 

SCB, MI 37 SM 0201, Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige 2001, 2003d 

SCB, Taxeringsenheter 2002 Finspång 

62


SCBa, AM Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (RAMS) efter 

kommun, näringsgren, www.scb.se , 2004-02-19 

SCBb,BE Befolkningen efter kommun, civilstånd, ålder och kön. År, www.scb.se , 

2004-02-19 

SCBc, Miljö-Småorter; arealer, befolkning -Befolkning i småort, tätort och utanför 

småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 1995 och 2000 , 

www.scb.se , 2004-02-19 

SCBd, Bostadshushåll (FoB75/80/85/90) efter region, hustyp, byggnadsperiod och tid, 

www.scb.se , 2004-02-19 

SIKAa, Personbilar i trafik i län och kommuner efter ägande m.m. vid årsskiftet 

2001/2002 

www.sika-institute.se 2003-11-21 

SIKAb, Fordon i trafik efter fordonsslag och län vid årsskiftet 2001/2002 

www.sika-institute.se 2003-11-21 

SIKA, 2003c, KÖRSTRÄCKOR UNDER 2001 

Resultat och metoder för att skatta fordons körsträckor 

baserade på besiktningsuppgifter, SIKA rapport 2003-3 

SIKAd, Bestånd av personbilar i trafik efter bränsleslag vid slutet av åren 1990– 

2000www.sika-institute.se 2003-11-21 

Statens Energimyndighet (STEM), Energiindikatorer 2002,Statens Energimyndighet, 

Eskilstuna, 2003a 

Statens Energimyndighet (STEM), Miljömålsrapport 2002,Statens Energimyndighet, 

Eskilstuna, 2003b 

STEM, 2003, Energiläget 2002, Energimyndigheten, Eskilstuna 2003c 

Statens offentliga utredningar, SOU 2000:52, Framtidens miljö –allas vårt ansvar 

Stenlund Nilson och Mårtensson, Municipal energy-planning and development of local 

energy-systems, Applied Energy 76 sid 179-187, 2003 

Stenlund Nilsson Jenny, Tyskeng Sara, The scope of municipal energy plans in a 

Swedish region- A review of energy and environmental issues in the plans, Report No 

LiTH-IKP_R-1274, Linköpings Universitet, Linköping, 2003 

Stridsman Daniel, Plan och Verklighet: Kommunal energiplanering som strategiskt 

beslutsstöd, Teknisk licentiatuppsats, Energisystemteknik, Chalmers tekniska högskola, 

Göteborg, 2000 

Svekom, Svenska kommunförbundet, www.swekom.se, 2003 

Sveriges geologiska undersökningar, brunnsarkivet, 

http://www.sgu.se/databaser/index.htm 2004-01-14 

Sydkraft, Naturgas Mellansverige -Naturgasutbyggnad i Östergötlands och Örebro län, 

2004 

Sävenhed Jonny, Internt material, Bygg och miljöförvaltningen, Finspångs kommun, 

2004-01-13 

63


Wikner Dan, Finspång bygger avfallspanna och möter ökad efterfrågan på fjärrvärme, 

Nordiska Industriprojekt Nr 4, 2003 

Vägverket, http://www.vv.se/vag_traf/traf_flode/index.htm Trafikflöden och 

Hastigheter, inloggningssidan, 2003-11-21 

64

Bilaga 1 

Bilaga 1 Miljöbedömningskategorier i SMB för naturgas 

(Naturvårdsverket ,2001) 

i

Bilaga 1 

ii

Bilaga 2 

bilaga 2 Energibalans för Finspångs kommun (SCB,2003 b) 

ÅR 1990 MWh 

Hushåll 

Värme-biobränsle-hushåll 35597 

Värme- olja-hushåll 55381 

Värme-el 21035 

Fjärrvärme 11736 

Hushållsel 66404 

Övrig diselanvändning 1086 

Industri 

Medelel 237704 

Gasolpanna 37436 

Värme-olja-stor 48952 

Fjärrvärme 

Övrig diesel 

Jordbruk 

Medelel 4385 

Värme-Olja-Stor 2869 

Övrig diesel 12003 

Offentligt 

Medelel 19795 

Värme-Olja-Hushåll 5789 

Fjärrvämre 6325 

Övrigt 

Värme-olja-hushåll 2850 


Medelel 40554 

Fjärrvärme 

Naturgaspanna 

Värme-biobränsle-stor 

Medelel 10817 


Spillvärme 18453 

Trafik* 

Bensin 93413 

Dieselbil 4527 

Diesellastbil 43800 

* Uppskattning enligt bilaga 7, samma alla år 

iii

Bilaga 2 

ÅR 1995 MWh 

Hushåll 







Industri 




Fjärrvärme 

Övrig diesel 

Jordbruk 

Medelel 4639 



Offentligt 

Medelel 31127 



Övrigt 



Medelel 40627 

Fjärrvärme 

Naturgaspanna 

Värme-biobränsle-stor 

Medelel 11639 



Trafik* 

Bensin 93413 




iv

Bilaga 2 

ÅR 2000 MWh 

Hushåll 







Industri 






Jordbruk 

Medelel 2168 



Offentligt 

Medelel 29417 



Övrigt 



Medelel 37935 

Fjärrvärme 

Naturgaspanna 8021 

Värme-biobränsle-stor 51242 

Medelel 5688 



Trafik* 

Bensin 93413 




v

Bilaga 2 

ÅR 2001 MWh 

Hushåll 







Industri 






Jordbruk 

Medelel 2814 



Offentligt 

Medelel 31117 



Övrigt 



Medelel 35780 

Fjärrvärme 



Medelel 5988 



Trafik* 

Bensin 93413 



*Uppskattning enligt bilaga 7, samma alla år 

vi

Bilaga 2 

ÅR 2001 med uppskattad uppdelning av fjärrvärmen industriintern och FTV 

MWh 

Hushåll 







Industri 




Fjärrvärme FTV 20000 

Fjärrvärme Industri 20179 


Jordbruk 

Medelel 2814 



Offentligt 

Medelel 31117 



Övrigt 



Medelel 35780 

Fjärrvärme FTV 


Medelel 2700 


Fjärrvärme industri* 


Medelel 3300 



*Uppskattning gjord utifrån energibalansen och miljörapport (bilaga 6) 

Trafik* 

Bensin 93413 



*Uppskattning enligt bilaga 7, samma alla år. 

vii

viii

Bilaga 3 

bilaga 3 Finspångs energianvändning i ett nationellt perspektiv 

Rangordning av Sveriges 289 kommuner (lägre plats vid högre förbrukning) (SCB, 2003 c) 

1990 1995 2000 2001 

Invånare antal 23291 22996 21477 21279 

Totalt 

kWh/invånare 34291 42432 54320 42455 

Medel 51 811 48 433 55 000 55 307 

Median 37 388 35 899 39 018 39 113 

Plats (av kommuner) 165 98 69 122 

Industri 

kWh/invånare 14929 21482 32412 21096 

Medel 23 399 20 752 25 931 26 106 

Median 8 099 7 431 8 940 8 853 


Transport 

kWh/invånare 5926 6623 6111 6040 

Medel 9 667 9 143 9 942 10 429 

Median 8 768 8 448 9 002 9 580 


Service 

kWh/invånare 5226 5710 7539 6285 

Medel 7 645 7 316 8 124 7 815 

Median 6 941 6 725 7 261 6 943 


Hushåll 

kWh/invånare 8211 8617 8258 9033 

Medel 11 100 11 222 11 003 10 957 

Median 10 888 10 983 10 868 10 638 


• Kommentar till tabell: 

*Användningen avser både primärenergi i form av t.ex. olja och sekundärenergi i form av t.ex. 

fjärrvärme. Detta innebär att vid övergång från olja till fjärrvärme blir energianvändningen mindre, 

ty i slutlig använd energi är det enbart ca 70 % av oljans och 100% av fjärrvärmen. 

*Dessa nyckeltal är graddagsjusterade. 

*Invånarantalet har sjunkit i Finspång sedan 1990. Troligen så sjunker energianvändningen i 

servicesektorn och hushållssektorn inte i takt med befolkningsminskningen. 

ix

Bilaga 4 

bilaga 4 Tätorter och småorters storlek och bebyggelsetäthet 

Invånare och befolkningstäthet i tätorter och småorter 

Tätort 

Ort yta (Ha) Invånare 2000 täthet (inv/km2) 

Finspång 807,5 12796 1584,643963 

Rejmyre 114,4 930 812,9370629 

Lotorp 96,4 732 759,3360996 

Sonstorp 56,9 480 843,5852373 

Falla 71,1 454 638,5372714 

Hällestad 99,9 391 391,3913914 

Ljusfallshammar 65,8 354 537,993921 

Grytgöl 72,3 301 416,3208852 

Igelfors 64,8 280 432,0987654 

Borggård 42,5 262 616,4705882 

Butbro 45,9 211 459,6949891 

17191 

Småort 

Hävla 37 165 445,9459459 

Bränntorp 146 144 98,63013699 

Byle 44 136 309,0909091 

Lämmetorp 15 67 446,6666667 

Lövlund (-95) 8 62 775 

Prästköp (-95) 9 58 644,4444444 

Kolstad (-95) 8 51 637,5 

Källa:http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM0101.pdf 

http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf 

Energibehov i småorter i Kommunen (Finspångs kommun, 1982) 

Nyckelkod 

område 

Ort Individuell 

panna 

(GWh) 

xi 

El 

Panna 

(GWh) 

2111 Lotorp 3,9 2,2 4,4 

2211 Falla 1,8 1,8 3,0 

3111 Ljusfallshammar 2,9 0 3,9 

3211 Hällestad 1,9 1,0 

3221 Sonstorp 3,3 0 4,4 

3231 Borggård 1,5 0 2,7 

3311 Grytgöl 2,1 0 2 

4111 Igelfors 1,8 0 0,9 

4121 Regna 0,2 0 0,04 

5111 Rejmyre 5,4 1,3 4,5 

5121 Hävla 4,2 0 9,3 

Värmetäthet 

(GWh/km 2 )

xii

Bilaga 5 

bilaga 5 Undersökning av energianvändning i jordbruk 

SCB har gjort en undersökning av energianvändningen i Sverige år 2002. De kom då 

fram till följande siffror: 

År 2002 

Energianvändning för 

uppvärmning, belysning m.m. 

(ej i bostäder och växthus) (Lindahl,2002) 

MJ förhållande 

Olja för uppvärmning (m3) 68 007 2399286960 1 

Bark, flis, spån (m3) 190 535 533498000 0,222357 

Halm (ton) 81 758 1226370000 0,511139 

Gasol (ton) 207 9542700 0,003977 

Elenergi (MWh) 1 283 270 4619772000 1,925477 

Drivmedel för jordbrukets fordon 

Bensin (m3) 15 869 498286600 0,207681 

Diesel (m3) 277 060 9752512000 4,064754 

Källa:http://www.scb.se/statistik/OV/OV0020/_dokument/Energiundersokning_2002.doc 

xiii

xiv

Bilaga 6 

bilaga 6 Energianvändning hos större företag 

Nedan är energianvändningen för de större företagen sammanställda (för år 1999, 2001 

och 2002) utifrån de uppgifter de lämnat i miljörapporterna för respektive år. Slutligen 

är motsvarande siffror från den kommunala energibalansen medtagna som jämförelse 

Tabell 6.1Energianvändning hos företag med miljörapport i Finspångs kommun år 1999 (Finspångs 

kommun, 2002) 

År 1999 MWh MWh MWh MWh MWh MWh 

Företag El Gasol metan Värme olja energi per 

företag 

Alstom Power Sweden AB 30600 87928,06 118528,1 

Sapa Profiler AB 29117 29117 

Sapa AB Division service 8496,875 9293,29 17790,17 

Sapa Profiler AB FiMa 245,335 245,335 

Borgårds bruk 1344,436 1344,436 

Reymyre ädelmetall 1418 549,5504 1967,55 

Outokumpu Copper Strip 41936 3473,082 45409,08 

AB 

SSAB Tunnplåt AB 8221 42099,9 50320,9 

Sapa recycling AB 51486 51486 

Hävla bruk 10000 10000 

Reymyre glasbruk 765,4452 765,4452 

Sunstrip 245,335 245,335 

Lämneå bruk 686,938 686,938 

Summa alla företag 162778 54069,86 0 0 99360,68 316208,5 

Tabell 6.2 Energianvändning hos företag med miljörapport i Finspångs kommun år 2001 

År 2001 MWh MWh MWh MWh MWh MWh MWh 

Företag El Gasol metan Värme olja 1 olja >1 energi per 

företag 

Sapa Heat Transfer 113531 29681 

AB 

10386 153598,4 

Alstom 

Sweden AB 

Power 29600 4,614 21987 6577,8 58169,4 

Sapa Profiler AB 30540,6 30540,6 

Sapa 

service 

AB Division 16062,6 14219,1 4729,1 35010,8 

Sapa Profiler AB 

0 

FiMa 

Grytgöls Bruk AB 4109,4 3051,96 7161,37 

Borgårds bruk 1327 206,08 1308,518 2841,6 

Reymyre ädelmetall 550 ? 550 

Outokumpu 

Strip AB 

Copper 42896,9 5328,8 5307 53532,7 

SSAB Tunnplåt AB 8941,5 41737,2 393,52 51072,2 

Sjömnasängs 

avfallsanläggning 

96 117,76 213,7608 

Summa alla företag 247655 90971,2 0 37680 15076,2 1308,52 392690,9 

xv

Bilaga 6 

(Sapa recycling har enligt miljörapporten för SAPA service en gasolförbrukning på 

29647 MWh. Enligt energibalansen för kommunen så ska naturgas ha använts ungefär 

motsvarande det för SAPA service.) 

Tabell 6.3 Energianvändning hos företag med miljörapport i Finspångs kommun år 2002 


Företag El Gasol metan Värme olja 1 olja >1 energi 

per 

företag 

Sapa Heat Transfer 123472 

AB 

32398,3 9377 165247 

Alstom 

Sweden AB 

Power 28500 5,194 19589 14229,4 62323,6 

Sapa Profiler AB 31230,9 31230,9 

Sapa 

service 

AB Division 15193,9 9112,03 9175,53 33481,5 

Sapa Profiler AB 235,6 53,974 289,574 

FiMa 

Grytgöls Bruk AB 4329,85 3081,41 7411,26 

Borgårds bruk 1186 225,71 1265,26 2676,97 

Reymyre ädelmetall 550 ? 550 

Outokumpu Copper 43202,5 4735,44 

Strip AB 

4430 52367,9 

SSAB Tunnplåt AB 9239,5 44765,6 333,656 54338,7 

Sjömnasängs 88 68,694 156,694 

avfallsanläggning 

Summa alla företag 257228 91011,4 5,19415 33396 27168,4 1265,26 410074 

Skillnaden mellan år 2001 och 2002 består av en ökning av elanvändningen hos Sapa 

Heat Transfer AB, Minskning av gasol och ökning av oljeanvändningen hos Sapa AB 

Division service. En ökning av gasolanvändningen hos SSAB. En minskning av värmen 

hos Alstom och Outukompo. För Alstom en ökning av oljeanvändningen. 

Tabell 6.4 Energianvändning inom industrisektorn (och byggsektorn) i Finspångs kommun år 2001 enligt 

kommunal energibalansen (SCB, 2003b) 


El Gasol Naturgas Värme olja 1 olja >1 summa 

Industrisektor 274218 92688 0 40179 18945 1695 427725 

Jämförelse mellan tabell 6.2 och 6.4 ger resultat enligt tabell 6.5. Ett positivt resultat 

kan tolkas som den mängd som mindre företag och byggsektorn använder. 

Tabell 6.5 Skillnad mellan energibalans och miljörapporterna år 2001 


El Gasol Naturgas Värme olja 1 olja >1 summa 

Skillnad 26563 1716,838 0 2499 3868,772 386,4818 35034,09 

xvi

Bilaga 7 

bilaga 7 Trafik 

Såld bensin och diesel inom kommunen 

I kommunen finns 7 st bensinstationer, alla ligger efter väg 51, i eller i närheten av 

Finspång, (Gulasidorna. 2003; SCB taxeringsenheter 2002) .Dessutom levereras diesel 

direkt till större konsumenter. I en årlig kommunal energibalans från SCB redovisas den 

mängd bensin och diesel som sålts inom kommunen. Osäkerheten i detta mått består i 

att förbrukningen inte säkert sker inom kommunens gränser. På samma sätt kan fordon 

tankas i andra kommuner men ändå framföras inom Finspångs kommun. Hur stor 

påverkan dessa faktorer har är svårt att veta. Statistiken ger i vart fall ett värde på 

storleksordningen av användningen. I Tabell 7.1 nedan ses en nedåtgående trend för 

försäljning av bensin medan någon trend för diesel inte går att tyda. 

Tabell 7.1 Såld bensin och diesel (MWh) i Finspångs kommun, för användning i fordon (SCB, 2003b) 

1990 1995 2000 2001 Medel 95,00,01 

Bensin (MWh) 111002 107159 96938 80837 94978 

Diesel (MWh) 26652 43952 34051 47334 41779 

I kommunala energibalansen visas även såld diesel till andra användningsområden än 

trafik, dessa värden antas vara relativt riktiga då dessa användningsområden är mindre 

rörliga över stora avstånd än transporter. I Tabell nedan kan en nedåtgående trend ses 

för dieselanvändningen för dessa områden. 

Tabell 7.2 Såld diesel (MWh) i Finspångs kommun, för användning i arbetsfordon, maskiner och dylikt. 

(SCB, 2003b) 

Diesel (MWh) 1995 2000 2001 

Slutanv. Jordbruk,skogsbruk,fiske 10481 9937 8767 

Slutanv. Industri, byggverks. 0 6638 5474 

Registrerade fordon 

Denna metod utgår från statistik på antalet registrerade fordon och undersökningar om 

medelkörstäckor. Så lokalrelevant data som möjligt används i annat fall antas 

fördelningen var lika som närmast geografiska överensstämmelse. Följande data har 

använts, för att få fram resultatet i tabell 7.5 och tabell 7.6 

• Antal bilar i Finspång årsskiftet 2001/2002 (SIKA, 2003a) (Tabell 7.3) 

• Antal fordon av olika slag i länet årsskiftet 2001/2002 (SIKA, 2003b) (Tabell 7.3) 

• Trafikmängd för fordon efter län och årsmodell år 2001 (SIKA, 2003c)(Tabell 7.4) 

När trafikarbetet är framtaget räknas dessa om till motsvarande bränsleförbrukning 

En brist med denna metod är att inte all användning sker inom den kommun som bilarna 

är registrerade i och att bilar registrerade i andra kommuner används i kommunen. 

Dessutom antas för viss statistik samma förhållande gälla i kommunen som i länet 

respektive landet i stort vilket är ytterligare en felkälla. 

Tabell 7.3 Fordon i trafik årsskiftet 2001/2002, med antagande om samma fordonsstuktur i Finspång 

kommun som i Östergötlandsmedel (SIKA, 2003 a b ) 

Personbilar Lastbilar Bussar 

Östergötlands län 180 917 17 566 655 

Finspång 10 262 996 37 

xvii

Bilaga 7 

Tabell 7.4 Körsträcka för olika trafikslag i Finspångs kommun, med antagande om samma 

körsträckestuktur i Finspång kommun som i Östergötlandsmedel (SIKA, 2003c) 

Personbilar Lastbilar Bussar 

MedelSträcka (mil) 1308 1927 5318 

Total sträcka (mil) 13422696 1919292 196766 

Tabell 7.5 Bränsleförbrukning hos personbilar, med 5 % av körsträckan med dieselbilar (SIKA, 2003d; 

IVL, 1999 ; Lindahl et.al.,2002) 

bensin diesel 

Sträcka (mil) 12751561,2 671134,8 

medel förbrukn. (l/mil) 0,84 0,69 

MJ/l 31,4 35,2 

kWh/MJ 0,278 0,278 

MWh bränsle 93501 4531,5451 

Tabell 7.6 Bränsleförbrukning hos lastbilar och bussar (IVL, 1999 , Lindahl et.al.,2002) 

diesellastbil 

Sträcka (mil) 2116058 

medel förbrukn. (l/mil) 4 

MJ/l 35,2 

kWh/MJ 0,278 

MWh bränsle 82827,58866 

Fordonsflöden 

Vägverket gör mätningar och utifrån dessa beräkningar av trafikflödena på de statliga 

vägarna i Sverige (Vägverket, 2003). Mätningarna görs på några referensvägar 

kontinuerligt medan det på de flesta vägarna görs kortare mätserier vilka sedan antas ha 

samma struktur som någon av referensvägarna. Trafikflödena redovisas sedan som 

årsmedeldygnstrafik, dels för personbilar och dels lastbilar (för fordon med längre 

axelavstånd). Med årsmedeldygnstrafiken menas medelvärdet under ett år av antal bilar 

som passerar per dygn. Genom att studera de trafikflöden som sker på de statliga 

vägarna inom kommunen och genom att med en digitalkarta mäta längden på 

motsvarande vägsträcka ges ett värde på antalet fordonskm under en vald tidsperiod på 

de statliga vägarna. Enligt vägverket (ref. från Johansson,2001b) så sker 70 % av 

trafikarbetet på statliga vägar, 26 % på kommunala och 4 % på enskilda. Genom det 

antagandet kan sedan det totala trafikarbetet i kommunen ges, se Tabell 7.7. När 

trafikarbetet är framtaget räknas dessa om till motsvarande bränsleförbrukning. Detta 

redovisas i Tabell 7.8 och Tabell 7.9 nedan. 

Osäkerheten i metoden härrör från data på trafikflödena (felmarginal anges och varierar 

mellan 8 och 20 % med minst variation på vältrafikerade vägar), från tidsspridningen av 

data och från analysen av vilken vägsträcka flödet är giltigt för. Beräkningarna av 

trafikflödena inom kommunen är från något år 1993 till 2001 där de mest trafikerade 

vägarna har färskast data. 

Denna metod ger för utom det totala trafikflödet en bild av var flödena sker. Flödena 

visar på störst trafik på riksväg 51, i väster runt 2000 fordon per dygn ökande till runt 

xviii

Bilaga 7 

4000 in mot Finspångs centralorten där flödet som störst är runt 8000 och vidare österut 

från Finspång ligger flödena på runt 6000 fordon per dygn. Totalt 53 % av 

personbilstrafikarbetet och 63% av lastbilstrafikarbetet på statliga vägar sker längs 

riksväg 51. 

Tabell 7.7 Trafik i Finspång kommun under ett år 

Sträcka (km) Bil Lastbil/buss 

Statliga vägar 93870700 7832900 

Totalt 134101000 11189857 

Tabell 7.8 Bränsleförbrukning hos personbilar under ett år ,med 5 % av körsträckan med dieselbilar 

(SIKA, 2003d; IVL, 1999 ; Lindahl et.al.,2002) 

95% bensin 5 % diesel 

Sträcka (mil) 12739595 670505 

medel förbrukn. (l/mil) 0,84 0,69 

MJ/l 31,4 35,2 

kWh/MJ 0,278 0,278 

MWh bränsle 93413 4527 

Tabell 7.9 Bränsleförbrukning hos lastbilar och bussar under ett år (IVL, 1999 , Lindahl et.al.,2002) 

diesellastbil 

Sträcka (mil) 1118985,7 

medel förbrukn. (l/mil) 4 

MJ/l 35,2 

kWh/MJ 0,278 

MWh bränsle 43800 

Jämförelse 

En jämförelse (Tabell 7.10) mellan resultatet från flödesmetoden och 

besiktningsmetoden ger överensstämmelse för personbilar. För lastbilar/bussar ger 

besiktningen en dubbelt så hög siffra. Tänkbara förklaringar till detta skulle kunna vara 

att större del av trafiken med lastbil sker på kommunala och enskilda vägar, till exempel 

distribution och timmertransporter. En annan förklaring kan vara att stor del av 

transportarbetet sker utanför kommunen eller att antalet antagna lastbilar är felaktigt, 

det vill säga att den antagna Östgötastrukturen på fordonsparken inte är riktig. 

Tabell 7.10 Jämförelse mellan körsträckeresultatet från olika metoder 

Sträcka (km) Personbilar Lastbilar/buss 

Flödesmetod 134101000 11189857 

Besiktningsmetod 134226960 21160580 

Flöde/besiktning 0,9991 0,5288 

Jämför man där utöver resultaten av energiförbrukning med den i kommunala 

energibalansen angivna (Tabell 7.11) ses en överensstämmelse mellan alla metoder vad 

gäller bensinåtgång. För dieselåtgång stämmer flödesmetoden och energibalansen bäst 

ihop vilket tyder på att detta resultat är det mest riktiga. I och med att dieselåtgången är 

xix

Bilaga 7 

högre i bägge metoderna än i energibalansen kan detta tyda på att energibalansen räknar 

en aning lågt på denna punkt. 

Tabell 7.11 Jämförelse av energiåtgång, för fordon under ett år, mellan de tre metoderna 

Bränsle (MWh) Diesel Bensin 

Flödesmetod 48327 93413 

Besiktningsmetod 87359 93501 

Energibalans, medel 41779 94978 

Flöde/energibalans 1,157 0,9835 

Besiktning/energibalans 2,091 0,9845 

Valda värden på bränsleåtgång 

Bränsleåtgången från flödesmetoden används enligt resonemanget i föregående avsnitt.. 

Övrig diesel tas från kommunala energibalansen. Valda data på energiåtgång redovisas i 

tabellen nedan (Tabell 7.12). 

Tabell 7.12 Valda data på bränsle användning 

Bensin Dieselbil Diesellastbil övrig diesel 

MWh 93413 4527 43800 14241 

MJ 336020000 16285000 157553000 51227000 

xx

Bilaga 8 

bilaga 8 Trafikflödesdata 

Från Till Trafik 

antal 

Lastbilar 

antal 

xxi 

längd km Personbilskm 

lastbilskm 

Sverigekartan 

resplan 

inkl busskm 

RV 51 

Kommungräns 

v 51 öst 

5540 460 13 66040 5980 

rejmyre Avfart 

näs Avfart 

tätort 6240 490 1 5750 490 

6660 420 1 6240 420 

570 0 

falla Avfart 

tätort ut 7890 460 1 7430 460 

sonstorp 3880 340 7 24780 2380 

grytgöl Avfart 

hällestad 3070 300 3 8310 900 

söderut Avfart 

2310 270 4 8160 1080 

tjällmo Avfart 

avfart ljusfallshammar 1800 230 4 6280 920 


kommungräns 1130 200 5 4650 1000 

Summa: 39 137640 13630 

Rejmyre 

rv51 rejmyre 1110 70 17 17680 1190 

rejmyre hävla 640 60 10 5800 600 

regna Avfart 

rejmyre hävla 460 40 1 420 40 

brenäs Avfart 

hävla skedevi-byle 360 25 7 2345 175 

byle kommungräns 600 20 10 5800 200 

Summa: 45 32045 2205 

lotort 

finspång näs 2380 90 4 9160 360 

rv51 näs 550 30 2 1040 60 

näs lotorp 1540 80 3 4380 240 

lotorp ut 1030 50 1 980 50 

lotorp igelfors 710 45 13 8645 585 


igelsfors regna 570 40 6 3180 240 

väster ut Avfart 

regna ut 470 20 1 450 20 

nord väst 130 10 7 840 70 

hävla Avfart 

regna kommungräns 290 20 7 1890 140

Bilaga 8 

Summa: 44 30565 1765 

Falla 

finspång falla 5080 260 3 14460 780 

falla kommungräns 1880 180 7 11900 1260 

Summa: 10 26360 2040 

väst 0 0 

sonstorp korsning 1 620 10 4 2440 40 

hällestad korsning 1 440 45 4 1580 180 

korsning 1 korsning 2 570 35 5 2675 175 

korsning 2 igelfors 150 10 9 1260 90 

korsning 2 grytgöl 410 25 3 1155 75 

grytgöl ljusfallshammar 340 25 4 1260 100 

hällestad 

söderut 

210 20 11 2090 220 

Summa: 40 12460 880 

öst 

rejmyre öst 650 25 8 5000 200 

regna hävla 80 5 12 900 60 

hävla brenäs 210 15 10 1950 150 

brenäs syd 370 15 12 4260 180 

brenäs öst 510 20 5 2450 100 

Summa: 47 14560 690 

tjällmo 

rv51 tjällmokommungräns 

Källa: vägverket 

flödesdatabas 

inloggningssidor 

760 50 5 3550 250 

Summa: 5 3550 250 

Totalt: 230 257180 21460 

per år 93870700 7832900 

xxii

Bilaga 9 

bilaga 9 Värmepumpar 

Värmepumpar finns av olika typer. De ger med en insatts av el ut värme med 

energimängd på upp till 3 gånger den insatta elenergin. Värmen tar de från omgivningen 

antingen från luften, marken, sjövatten, grundvatten eller berggrunden. Inom industrin 

används värmepumpar även för att ta till vara energin i spillvatten. Värmepumparnas 

miljöbelastning beror på vilken elenergikälla som används. Antalet luftvärmepumpar i 

en kommun är svåruppskattat. Mängden av värmepumpstyper kan ges dels från 

brunnsarkivet samt dels från kommunen. Resultatet av detta anges vidare nedan. 

Lag (1975:424) ”om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och 

brunnsborrning” anger anmälningsplikt till brunnsarkivet hos Sveriges geologiska 

undersökning (SGU) vid anläggande av vatten eller energibrunn (Rixlex,2004). Arkivet 

finns bland annat att tillgå som en interaktiv karttjänst på SGU:s hemsida. I databasen 

finns dock än så länge bara brunnar till och med 1999 med. En sammanställning av 

resultatet från en sökning, på energibrunnar inom Finspångs kommun, i denna databas 

är redovisat i 9.1 nedan. I tabellen finns även en uppskattning av den installerade effekt 

på värmepump detta kan motsvara. Uppskattningen är följande: Ett borrhål i berggrund 

ger ca 3-4 W per m och K (sänkning av temperaturen i berget). Ett rimligt värde kan då 

vara mellan 20-50 W/m. Då skulle borrade hål (innan 2000 ) enligt brunnsarkivet 

motsvara 600-1500 kW installerad effekt. 

Tabell 9.1 Antal anmälda energibrunnar till brunnsarkivet, deras sammanlagda djup i berggrund och 

uppskattad effekt (SGU, 2004) 

År Antal nya summa djup Uppskattad min Uppskattad 

energibrunnar 

effekt 

max effekt 

1984 34 4618 92 231 

85 25 3796 76 190 

86 13 1795 36 90 

87 10 1054 21 53 

88 13 1862 37 93 

89 7 452 9 23 

90 14 1729 35 86 

91 11 1422 28 71 

92 1 65 1 3 

93 4 450 9 23 

94 1 90 2 5 

95 8 678 14 34 

96 20 2063 41 103 

97 24 2370 47 119 

98 30 3702 74 185 

99 31 4124 82 206 

Summa 246 30270 605 1514 

xxiii

Bilaga 9 

I resultatet tabellen ovan framgår att antalet nya brunnar minskade efter starten av 

registret och var lågt i slutet av åttiotalet och början av nittiotalet, i slutet av nittiotalet 

sker en tydlig ökning igen. Detta syns tydligare i grafen (Figur 9.1) av 

sökningsresultatet. 

5000 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

summa djup 

1984 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 

Figur 9.1 Antal meter nyborrande brunnar, i bergrund, för energiändamål efter år (SGU, 2004) 

Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd §17 så är 

berg- jord, ytvatten och grundvattenvärmepumpar anmälningspliktiga eller i vissa fall 

tillståndspliktiga till kommunen (Rixlex,2004). Luftvärmepumpar behöver inte anmälas 

enligt denna förordning. I tabellen nedan (Tabell 9.2) är en sammanställning gjord av de 

till Finspångs kommun anmälda värmepumparna. Anmälningarna kan till viss del vara 

bristfälliga för äldre anläggningar och främst större anläggningar verkar vara anmälda. 

Tabell 9.2 Anmälda värmepumpar i Finspångs kommun (Sävenhed, 2004) 

Dimensionerad effekt kW Antal Antal 

(med effekt) (utan effekt) 

Bergvärme 1 176 124 10 

Ytvatten 44 6 1 

Jord 20 4 4 

Övrigt , ej känt 372 8 10 

Totalt 1 612 142 25 

Tabell 9.3 Anmälda bergvärmepumpar i Finspångs kommun efter årtal (Sävenhed, 2004) 

År Effekt (kW) Antal med effektangivelse 

2000 67,00 13 9 

2001 190,00 23 21 

2002 195,00 26 24 

2003 472,00 57 57 

Summa 924 114 111 

En uppdelning på antal nya värmepumpar efter år från och med år 2000 är gjord i 

(Tabell 9.3) ovan. En ökning av mängden nya anläggningar syns speciellt år 2003. 

xxiv

Bilaga 9 

Antalet nya energibrunnar är ännu större då större anläggningar kräver flera borrhål. En 

differens mellan totala effekten anmäld bergvärme samt ej känt (Tabell 9.2) och anmäld 

bergvärme år 2000-2003 (Tabell 9.3) blir 624 kW. Denna siffra kan jämföras med den 

ovan utifrån borrhålen uppskattade på 600-1500 kW. 

En överslags beräkning ger att med en antagen driftstid på 5000h per år motsvarar 500 

kW installerad effekt 2500 MWh. 

xxv

xxvi

Bilaga 10 

bilaga 10 CML 2 baseline 2000 

Urval av kategorier samt ämnen enligt val i metodavsnittet. För övrigt karakterisering i 

enlighet med CML 2 baseline 2000 (Metod i SimaPro baserad på kalkylblad från CML 

http://www.leidenuniv.nl/interfac/cml/ssp/projects/lca2/index.html) 

Global warming(GWP100) 

kg CO2 ekv. 

Ämne viktning 

Koldioxid CO2 1 

Metan CH4 21 

Lustgas N2O 310 

Human toxocity 

(kg 1,4-DB ekv.) 


Ammoniak 

Partiklar 

NH3 

(PM10) 

0,1 

0,82 

Kväveoxider NOx 1,2 

Svaveloxider SOx 0,096 

Photochemical oxidation 

(kg C2H2 ekv.) 


Kolmonoxid CO 0,027 

Metan CH4 0,006 

Kväveoxider NOx 0,028* 

Svaveloxider SOx 

NMVOC ? 

*Värdet gäller egentligen Kvävedioxid 

0,048 

Acidification 

(kg SO2 ekv.) 


Ammoniak NH3 1,6 


Svaveloxider SOx 1,2 

Eutrophication 

(kg PO4 ekv. ) 


Ammoniak NH3 0,35 


xxvii

xxviii

Bilaga 11 

bilaga 11 Livscykeldata IVL 

Produktion och distribution 

Tabell 11.1 Miljödata för olika energislag använda i kommunen (IVL, 2001) 

Bränslen: 

Miljöpåverkan 

per MJ 

bränsle 

Eldnings 

olja 1 

Gasol 

Natur 

-gas 

Nordsjönaturgas 

år 2005 

xxix 

Skogsbränsle 

Hushållsavfall 

Bensin Diesel 

Utsläpp till 

luft mg 

NOx 25 27 20 4,3 47 7,8 33 31 

SOx 10 16 3,3 0,59 2,7 1,2 21 19 

CO 2,7 2 0,63 15 0,11 2 2 

NMVOC 3,6 31 2,6 0,11 4,3 0,12 41 33 

CO2 5900 3000 4300 2600 3000 1500 5300 3500 

N2O 0,044 0 0,098 0,0083 - 0 0,0 0 

CH4 3,4 2 12 2,1 - 0,000045 2,0 2 

Partiklar 1,5 1 0,33 0,15 3,9 1,3 1 1 

NH3 0,00017 - 0 - - - - - 

Kommentar: Skogsbränsle approximerar även utsläppen för övriga biobränslen såsom salix och 

briketter. 

Forts tabell 11.1 

Bränslen: El El 

Miljöpåverkan 

per MJ 

bränsle 

Sverigemedel 

1999*# 

Europamedel 

90talet*# 

Utsläpp till 

luft mg 

NOx 15 373 

SOx 13 1005 

CO 18 105 

NMVOC 2,9 - 

CO2 7842 132000 

N2O 0,71 - 

CH4 49 380 

Partiklar 2,5 - 

NH3 0,22 - 

*(Lindahl et.al., 2002) 

Kommentar:El representeras här med 

Sverigemedel 1999, det ger relativt låga utsläpp 

på grund av elproduktionsmixen i Sverige. I och 

med en avreglerad elmarknad vore europamix 

ett bra alternativ, vilket ger större utsläpp. 

Innehåll sverigeel: ca 49% vattenkraft, 46% 

kärnkraft, 5% kraftvärme 

Innehåll europael (UCPTE, 1995): ca 16% 

vattenkraft, 38% kärnkraft, 46% fossilt

Bilaga 11 

Omvandling 

Tabell 11.2 Utsläpp från förbränning i 

förbränningsmotorer (IVL, 2001) 

Utsläpp till luft 

per MJ bränsle 

mg 

Bensinbil Dieselbil Större 

fordon 

NOx 35 250 720 

SOx 9,2 0,48 1,6 

CO 180 160 11 

NMVOC 28 21 11 

CO2 74000 74000 73000 

N2O 20 4 3 

CH4 7 2 6 

Partiklar 3,5 25 11 

Tabell 11.3 Utsläpp vid förbränning i 

villapannor (IVL, 2001) 

Utsläpp till luft Eldningsolja 1 Skogsbränsle 

per MJ bränsle 

mg 

NOx 70 100 

SOx 30 40 

CO 30 2000 

NMVOC 6 1000 

CO2 75000 0 

N2O 0,5 1 

CH4 1 150 

Stoft - - 

NH3 0,1 2 

Tabell 11.4 Utsläpp vid förbränning i större 

pannor (IVL, 2001) 

Utsläpp till luft Eldningsolja 

per MJ bränsle 1 

mg 

Gasol Naturgas Skogsbränsle 

NOx 98 57 49 76 69 

SOx 180 0 0 40 44 

CO 15 10 10 300 45 

NMVOC 3 1 1 20 1,6 

CO2 76000 65000 56000 0 23000 

N2O 0,5 0,5 0,5 5 6 

CH4 0,5 0,1 0,1 5 0,5 

Stoft - - - - - 

NH3 0,6 - 2 2 

xxx 

Hushållsavfall 

, liten panna

Bilaga 12 

bilaga 12 Framtida utbyggnad och uppskattad utbyggnad 2002- 

2003 

Uppskattning av nyanslutningar år 2002-2003 

Antal á total 

Småhus kWh 

2002 44 20000 880000 

2003v 34 20000 680000 

summa 78 1560000 

Offentliga 

2002 4 750000 

Industri 

2003 12 2004000 

Flerbostad 

2003 2 593000 

Totalt MWh 4907 

Studier av enkäter, vilka skickats ut av Finspångs tekniska verken inför utbyggnad, på 

vilka uppvärmningssystem som bostäder i Finspång har visar att de som vill installera 

fjärrvärme har energifördelningen ungefär 40 % olja och 60 % el samt mindre mängder 

ved. Dessa enkäter är dock inte fullständiga vad gäller uppgifter och svarsfrekvens. 

Vidare visar enkäterna att anledningen till att folk avstår ofta beror på dålig lönsamhet 

på grund av: bergvärme, direktel, ved, pellets, nyinstallerad panna eller äldre kunder. 

Planerade utbyggnadsområden i Finspångs tätort: Villor, flerbostadshus ansluts och även större 

industrier är önskade kunder. Totalt anses möjligt behov vara 120 GWh /år 

xxxi

xxxii

Bilaga 13 

bilaga 13 Pannor som ingår i Finspångs fjärrvärmenät 

Panna Bränsle Effekt Verkningsgrad Anläggningstyp 

(MW) (total) 

Biopanna, 

Värmeverk 

Skogsflis 15 1,0 Basanläggning 

Oljepanna 1, 

Värmeverk 

Olja, Eo1 10 0,9 Topplast 

Oljepanna 2, 

Värmeverk 

Olja, Eo1 10 0,9 Topplast 

Oljepannor 

3st,Kommunhus 

Olja, E01 Totalt 7,4 0,8 Reserv 

Oljepanna, 

Grosvad 

Olja, E01 2,5 0,8 Reserv 

Oljepanna, 

Nyhem 

Olja, E01 3 0,8 Reserv 

Oljepannor 2st, Olja, E01 Totalt 2 0,8 Bas i 

Norrmalm 

Närvärmenät 

Elpannor 3st, El Totalt 0,75 0,98 Topp i 

Norrmalm 

Närvärmenät 

Avfallspanna ( ny Hushålls- 10 0,9 Bas 

under 2004) avfall 

xxxiii

xxxiv

Bilaga 14 

bilaga 14 Utsläppsflödesscheman 

I bilagan ses flödesscheman för den procentuella fördelningen, på sektorer och 

omvandlingsteg, för de i examensarbetet studerade utsläppen. Utsläppen som tas med är 

både från slutanvändningen och övriga delar av livscykeln, för el används sverigemedel. 

De noder som visas i figuren är de med stor andel av utsläppen. 

Ammoniak 

1 p 


42% 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

100% 

1,08E8 MJ 

Värme-Biobränsl 

e-Hushåll 

18,1% 

Kolmonoxid 

100% 

1 p 


63,4% 

1,08E8 MJ 

Värme-Biobränsle 

-Hushåll 

53,8% 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

29,6% 

1,61E9 MJ 

Medelel 

7,15% 

1,61E9 MJ 

Medelel 

1 p 


42% 

3,39E8 MJ 

Fjärrv ärme 

47,2% 

2,54E8 MJ 


-Stor 

42,5% 

xxxv 

1 p 

Of f entligt behov 

6,59% 

1,72E8 MJ 

Värme-Olja-stor 

8,6% 

1 p 


14,4% 

3,39E8 MJ 

Fjärrvärme 

20,3% 

2,54E8 MJ 


-Stor 

19,7% 

15,1% 

1 p 

Öv rigt behov 

8,56% 

1 p 

Transporter 

16,2% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil

Bilaga 14 

Koldioxid 

1 p 


14,8% 

1,33E8 MJ 

Värme-Olja-Hus 

håll 

9,89% 

Partiklar 

1 p 


17,8% 

4,85% 

2,08E8 MJ 

Värme-El 

1,61E9 MJ 

Medelel 

11,6% 

1 p 


34,1% 

37,6% 

1,61E9 MJ 

Medelel 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

100% 

1 p 


39,4% 

3,34E8 MJ 

Gasolpanna 

20,9% 

3,39E8 MJ 

Fjärrvärme 

11,1% 

2,54E8 MJ 


-Stor 

9,25% 

3,63E8 MJ 

Biobränsle 

13,2% 

xxxvi 

3,39E8 MJ 

Fjärrvärme 

10,4% 

1,72E8 MJ 


12,9% 

5,31E7 MJ 

Övrig 

diselanvändning 

5,94% 

1,72E8 MJ 


2,4% 

3,04E8 MJ 

Eldningsolja 

4,26% 

14,1% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil 

1 p 

Transporter 

36,8% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil 

24,5% 

100% 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

1 p 

Transporter 

35,7% 

17,6% 

1,58E8 MJ 

Lastbil 

1,58E8 MJ 

Lastbil 

11,1% 

1 p 

Övrigt behov 

4,71%

Bilaga 14 

Metan 

1,08E8 MJ 


-Hushåll 

15,6% 

1 p 


33,9% 

Lustgas 

1 p 


8,75% 

9,81% 

2,08E8 MJ 

Värme-El 

6,84% 

1 p 


15% 

1,61E9 MJ 

Medelel 

11,1% 

1,45E8 MJ 

Hushållsel 

100% 

76% 

1 p 


49% 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

1,61E9 MJ 

Medelel 

3,39E8 MJ 

Fjärrvärme 

13,3% 

2,54E8 MJ 

Värme-Biobräns 

le-Stor 

12,3% 

xxxvii 

1 p 

Of f entligt behov 

5,6% 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

100% 

1 p 

Transporter 

70,4% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil 

65,2% 

4,19% 

1 p 

Transporter 

1 p 


6,57% 

1,58E8 MJ 

Lastbil 

4,59%

Bilaga 14 

NMVOC 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

100% 

1 p 


68,2% 

1,08E8 MJ 

Värme-Biobrän 

sle-Hushåll 

65,5% 

Kvävoxider 

1 p 


15,2% 

1,08E8 MJ 


le-Hushåll 

4,94% 

1,61E9 MJ 

Medelel 

7,49% 

1 p 


10,7% 

3,34E8 MJ 

Gasolpanna 

6,41% 

3,34E8 MJ 

Gasol 

6,21% 

1 p 


26,8% 

3,34E8 MJ 

Gasolpanna 

8,68% 

3,39E8 MJ 

Fjärrvärme 

4,21% 

3,39E8 MJ 

Fjärrv ärme 

14,2% 

2,54E8 MJ 

Värme-Biobrän 

sle-Stor 

9,69% 

3,63E8 MJ 

Biobränsle 

5,28% 

xxxviii 

1 p 

Transporter 

18,6% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil 

13,9% 

3,36E8 MJ 

Bensin 

8,28% 

1 p 


7,85% 

5,31E7 MJ 

Öv rig 

diselanv ändnin 

12,3% 

1,72E8 MJ 


6,54% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil 

7,08% 

4,5% 

1,58E8 MJ 

Lastbil 

4,17% 

2,27E8 MJ 

Disel 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

100% 

1 p 

Transporter 

45,2% 

1,58E8 MJ 

Lastbil 

36,7%

1 p 


24,6% 

1,08E8 MJ 


le-Hushåll 

4,89% 

Bilaga 14 


1,33E8 MJ 

Värme-Olja-Hus 

håll 

5,61% 

1 p 

Finspångs 

kommuns 

100% 

1 p 


46,9% 

1,61E9 MJ 

Medelel 

22,1% 

1 p 

Of f entligt 

behov 

4,42% 

3,34E8 MJ 

Gasolpanna 

5,64% 

3,34E8 MJ 

Gasol 

5,64% 

2,54E8 MJ 


le-Stor 

11,5% 

xxxix 

3,39E8 MJ 

Fjärrv ärme 

29% 

1,72E8 MJ 


34,4% 

1 p 

Transporter 

14,5% 

3,36E8 MJ 

Bensinbil 

10,7% 

3,36E8 MJ 

Bensin 

7,46% 

1 p 


6,34% 

1,58E8 MJ 

Lastbil 

3,43% 

2,27E8 MJ 

Disel 

4,55%

Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?