eget kapital - Liber

KAPITEL 1: 

EKONOMISK INFORMATION 

– GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE 

• Ekonomisk information – centrala frågeställningar 

• Ekonomisk planering och kontroll

EKONOMISK INFORMATION 

– CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR 

EXEMPELVIS 

• Tjänar företaget några pengar? 

• Har företaget några pengar? 

• Är företaget skyldigt några pengar? 

VEM STÄLLER FRÅGOR? (INTRESSENTER) 

• Företagsledning 

•Aktieägare 

• Långivare 

• Kunder 

• Leverantörer 

• Anställda 

• Stat och kommun

EKONOMISK PLANERING OCH KONTROLL 

FÅ SVAR PÅ FRÅGOR SOM: 

• Är det möjligt att starta ett företag: marknad och resurser? (Kan analyseras 

m.h.a. resursmodellen) 

• Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet? 

• Hur styra verksamheten?

KAPITEL 2 och 3: 

REDOVISNINGENS GRUNDER 

• Grundläggande begrepp i sammandrag 

• Planering och budgetering 

• Löpande bokföring 

• Bokslut 

• Budgetuppföljning 

• Arbetsgång för bokslut

GRUNDLÄGGANDE BEGREPP I 

SAMMANDRAG 

• Ekonomi: hushållning med knappa resurser 

• Inkomst och utgift: avyttring och anskaffning 

• In- och utbetalning: kassaflöden in respektive ut ur företaget 

• Intäkt och kostnad: prestation och förbrukning 

• Resultat = intäkter – kostnader 

• Lönsamhet = resultat ställt i förhållande till kapitalanvändning

PLANERING OCH BUDGETERING 

EN VIKTIG DEL AV PLANERINGEN UTGÖR BUDGETERINGEN. 

VI HAR TRE OLIKA SLAGS BUDGETAR: 

• likviditetsbudget (omfattar viss period t.ex. 1/7 – 30/12 20x1) 

• resultatbudget (omfattar viss period t.ex. 1/1 - 31/12 20x1) 

• balansbudget (avser viss tidpunkt t.ex. 31/12 20x1) 

INKOMSTER OCH UTGIFTER 

• Inkomster uppstår vid försäljningstillfället och är vad företaget får för 

de varor eller tjänster de säljer 

• Utgifter uppstår vid anskaffningstillfället och är vad företaget ger för de 

resurser de anskaffar

LIKVIDITETSBUDGET 

• I likviditetsbudgeten gör vi en analys av det förväntade in- respektive utflödet 

av pengar (likvida medel) 

• Inbetalningar är inflödet av pengar och kopplade till betalningstidpunkten 

(när vi får betalt) 

• Utbetalningar är utflödet av pengar och kopplade till betalningstidpunkten 

(när vi betalar)

RESULTATBUDGET 

• I resultatbudgeten gör vi en analys av förväntade intäkter och kostnaderna 

(och som en följd därav det förväntade resultatet) för en viss period 

• Intäkter är försäljningsvärdet på de prestationer (varor och tjänster) som levereras 

eller utförs under en viss period 

• Kostnader är anskaffningsvärdet på de resurser som företaget förbrukar under en 

viss period 

• Svårigheterna att fastställa vad som hänt under en viss period och därmed vilka 

intäkter och kostnader som perioden haft kallas periodiseringsproblemet 

• Matchningsprincipen innebär att man vid bestämningen av kostnaderna utgår 

från periodens intäkter och frågar sig vilka kostnaderna har varit för att erhålla 

dessa intäkter

BALANSBUDGET 

• I balansbudgeten räknar vi upp alla förväntade tillgångar, eget kapital och 

skulder vid en viss framtida tidpunkt 

• Balansidentiteten innebär att: Tillgångarna = Eget kapitel + Skulder 

• Balansidentiteten innebär också att: Eget kapitel = Tillgångarna - Skulder 

• Periodens resultat kan räknas fram som: Eget kapital vid periodens slut minus 

eget kapital vid periodens början

LÖPANDE BOKFÖRING 

• Dubbel bokföring innebär att alla noteringar görs på två ställen samtidigt 

– en gång på en debetsida (dvs. vänstra sidan av ett konto), en gång på en 

kreditsida (dvs. högra sidan av ett konto) 

• Alla affärshändelser skall bokföras 

• Bokföringslagen definierar affärshändelser som ”alla förändringar i storleken 

och sammansättningen av ett företags förmögenhet ….” 

• Alla affärstransaktioner av samma typ bokförs på samma konto 

• Saldo är skillnaden mellan debet- och kreditsidan på ett konto

FYRA TYPER AV AFFÄRSHÄNDELSER UNDER EN PERIOD: 

• Inkomster från försäljning av varor och tjänster 

• Utgifter för anskaffning av varor och tjänster 

• Inbetalningar 

• Utbetalningar 

I DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN BEHÖVS FYRA OLIKA SLAG AV KONTON: 

• Tillgångskonton 

• Konton för eget kapital och skulder 

• Utgiftskonton 

• Inkomstkonton 

• Dessutom behövs det vid bokslutstillfället ett femte slag av konton nämligen 

bokslutskonton

BOKSLUT 

VID REDOVISNINGSPERIODENS SLUT SKALL TVÅ RAPPORTER SAMMANSTÄLLAS 

OCH DETTA GÖRS MED HJÄLP AV FÖLJANDE TVÅ BOKSLUTSKONTON: 

• Resultaträkningen som är ett samlingskonto för kostnader och intäkter 

(kallas även vinst- och förlustkonto) 

• Balansräkningen som är ett samlingskonto för tillgångar respektive eget 

kapital och skulder

BOKSLUT 

AVSKRIVNING: 

• Avskrivning är den förbrukade delen av en utgift för en produktionsresurs 

och utgör en kostnad i resultaträkningen 

• Avskrivning blir normalt endast aktuellt för resurser som har en längre ekonomisk 

livslängd än tre år och har ett värde över en viss nivå

BOKSLUT 

ARBETSGÅNG FÖR BOKSLUT PÅ BOKSLUTSTABLÅ: 

• Upprätta saldobalans 

• Bokför bokslutstransaktionerna (med hjälp av tilläggskolumnen) 

• Intäkter och kostnader förs till resultaträkningen 

• Periodens resultat räknas fram på resultaträkningen och förs till kapitalkontot 

• Tillgångar samt eget kapital och skulder förs till balansräkningen 

• Balansräkningen summeras (och om allt är rätt skall summa tillgångar = summa 

eget kapital + skulder)

BOKSLUT 

UTGÅENDE BALANSER BLIR INGÅENDE BALANSER 

• De utgående balanser i form av tillgångar, eget kapital och skulder som finns vid 

redovisningsperiodens slut finns även med i början av nästa period och därför börjar 

man den nya redovisningsperioden med att föra in ingående balanser (värden) på 

aktuella konton för tillgångar, eget kapital och skulder. Dessa värden finns ju kvar 

även efter övergången till den nya perioden

BUDGETUPPFÖLJNING 

• Budgetuppföljning innebär att företaget efter periodens utgång jämför budgeternas 

siffror med det verkliga utfallet och noterar avvikelser 

• Genom analys av avvikelserna kan man få ökad kunskap om hur verksamheten 

fungerar och därigenom bl.a. bli bättre på att budgetera nästa gång

KAPITEL 4: 

REDOVISNINGENS 

UTGÅNGSPUNKTER 

• Teoretiska utgångspunkter 

• Redovisningsnormer 

• Lagar och regler 

•Praxis

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 

• Gränser i tiden 

• Gränser i rummet 

• Redovisningens syfte 

• En “politisk process”

REDOVISNINGSNORMER 

REDOVISNINGENS NORMBILDARE 

• FAR SRS – ger ut detaljerade rekommendationer 

• Bokföringsnämnden (BFN) – ett statligt expertorgan som ger ut anvisningar 

om hur begreppet god redovisningssed skall tillämpas 

• Finansinspektionen – statligt organ för redovisningsfrågor i finansiella företag 

vilket både utfärdar allmänna råd och bindande föreskrifter 

• Rådet för finansiell rapportering 

• Olika internationella organ

GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN 

(PRINCIPER) 

• Fortlevnadsprincipen: värdering av tillgångar och skulder utgår ifrån ett 

antagande om att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid. 

• Kontinuitetsprincipen och bokföringsmässiga grunder: 

UB = IB, Resultat = intäkter – kostnader (oberoende av tidpunkt för 

betalning), dvs. resultatet kan mätas som förändringen av eget kapital 

(bokföringsmässiga grunder).

REDOVISNINGSPRINCIPER (FORTS) 

• Principen om enskild värdering: Varje beståndsdel i balansräkningen ska 

värderas var för sig. 

• Principen om bruttoredovisning: Tillgångar och skulder får inte kvittas mot 

varandra. Detsamma gäller intäkter och kostnader. 

• Monetärprincipen: Redovisningen ska uttryckas i samma penningenhet.

FLER REDOVISNINGSPRINCIPER 

• Objektivitetsprincipen: Redovisningen ska anknyta till händelser som är 

verifierbara utifrån kvitton, fakturor etc. 

• Väsentlighetsprincipen: Endast utgifter uppgående till större belopp måste 

periodiseras. 

• Konsekvensprincipen: Tillämpning av samma principer år från år.

FLER REDOVISNINGSPRINCIPER (FORTS) 

• Principen om informationsekonomi: Kostnaderna för att lägga upp, 

använda och underhålla ett redovisningssystem ska inte överstiga 

nyttan med systemet. 

• Försiktighetsprincipen: Ej övervärdera tillgångar, ej undervärdera 

skulder, inte ta upp vinster förrän de realiserats (realisationsprincipen), 

ta upp förluster redan när de befaras.

LAGAR OCH REGLER 

• Bokföringslagen (BFL) – fokuserar bokföringsskyldighet och löpande bokföring. 

• Årsredovisningslagen (ÅRL) – fokuserar årsbokslut och årsredovisning. 

• Båda är ramlagar dvs. innehåller generella bestämmelser om företags bokföring 

och redovisning.

BOKFÖRINGSLAGEN 

EN RAMLAG – GRUNDREGLER FÖR BOKFÖRINGSSKYLDIGA 

• Bokföringsskyldighet: fysiska personer och dödsbon som bedriver 

näringsverksamhet samt, med något undantag, alla juridiska personer. 

• Räkenskapsår: normalt kalenderår, kan vara brutet.

BOKFÖRINGSLAGEN (FORTS) 

BOKFÖRINGSSKYLDIGHET INNEBÄR: 

• löpande bokföring av affärshändelser* – grundbok (kronologiskt, 

registreringsordning) och huvudbok (systematiskt) – och årsbokslut 

• verifikationer för alla bokföringsposter (tre typer; från omvärlden, till 

omvärlden samt bokföringsorder) 

• kontoplan – exempelvis BAS 2010 

• arkivering – verifikationer sparas i 10 år 

• systemdokumentation och behandlingshistorik 

• årsbokslut och årsredovisning 

*alla förändringar i storleken och sammansättningen 

av ett företags förmögenhet som beror på företagets 

ekonomiska relationer med omvärlden

ÅRSREDOVISNINGSLAGEN 

BESTÄMMELSER OM UPPRÄTTANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV 

ÅRSREDOVISNING, KONCERNREDOVISNING OCH DELÅRSRAPPORTER 

UPPSTÄLLNINGSFORMER FÖR RR OCH BR 

• Kostnadsslagsindelad eller funktionsindelad resultaträkning 

• Balansräkningen uppställs i likviditetsordning, minst likvid post överst

PRAXIS 

• God redovisningssed 

• Rättvisande bild 

• BAS kontoplanen

GOD REDOVISNINGSSED 

GOD REDOVISNINGSSED: ETT VIKTIGT BEGREPP I 

ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (ÅRL) OCH BOKFÖRINGSLAGEN (BFL). 

• De normer – utöver lag och föreskrifter – som grundas på praxis samt 

rekommendationer och uttalanden från normgivande organisationer.

RÄTTVISANDE BILD 

• Årsredovisningar ska ställas upp på ett överskådligt sätt och i enlighet med 

god redovisningssed, där balans- och resultaträkningar tillsammans med 

noter ska ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. 

• Överordnat god redovisningssed men underordnat lagen. 

• Det går inte att bryta mot lagen med referens till rättvisande bild.

BAS-PLANEN 

• Svensk ”normalkontoplan” – en uppsättning konton och konteringsförslag 

som gör redovisningen mer systematisk 

• Först lanserad i anslutning till BFL 1976 – har uppdaterats kontinuerligt 

(f.n. BAS 2010) – anpassad till BFL, ÅRL och rekommendationer

BAS-PLANEN (FORTS) 

KONTOKLASSER 

1 Tillgångar 

2 Eget kapital och skulder 

3 Inkomster (intäkter) 

4 Utgifter (kostnader för materiel / varor) 

5-6 Övriga externa rörelseutgifter (kostnader) 

7 Utgifter (kostnader) för personal, avskrivningar m m 

8 Finansiella och andra inkomster (intäkter) och utgifter 

(kostnader) 

Extraordinära poster 

Bokslutsposter 

Skatter

BAS-PLANEN (FORTS) 

HIERARKISK UPPBYGGNAD BASERAD PÅ DECIMALKLASSIFICERING: 

1 Kontoklass Tillgångar 

12 Kontogrupp Maskiner & inventarier 

1200 Gruppkonto Maskiner & inventarier (grupp) 

1240 Huvudkonto Bilar och andra transportmedel 

1249 Underkonto Ackumulerade avskrivningar bilar & 

andra transportmedel 

KONTON ÄR KOPPLADE TILL ÅRL UPPSTÄLLNINGSKRAV FÖR RR & BR

BAS-PLANEN OCH ÅRL – BALANSRÄKNINGEN

BAS-PLANEN OCH ÅRL – RESULTATRÄKNINGEN

KAPITEL 5: 

Varutransaktioner 

• Varutransaktioner ur olika aspekter 

• Mervärdesskatt 

• Redovisning av varutransaktioner 

• Kundfordringar och leverantörsskulder i 

utländsk valuta

VARUTRANSAKTIONER UR OLIKA 

ASPEKTER 

• Köpeavtalet – den juridiska aspekten 

• Leveransen – den materiella aspekten 

• Betalningen – den finansiella aspekten

MERVÄRDESSKATT (MOMS) 

• Moms är en skatt på det mervärde som skapas i olika förädlingsled 

• Ingående moms är tillagd på inköpsfakturan från leverantören 

• Utgående moms är tillagd på fakturan till kunden 

• Momsen utgör inte någon utgift eller inkomst för företaget och får därför aldrig 

komma in i kontoklasserna 3-8. 

• Däremot kan momsen tillfälligt komma in i kontoklass 1 och 2. 

• Momsen betalas helt och hållet av konsumenterna - företagen sköter bara 

uppbörden åt staten

MERVÄRDESSKATT (FORTS) 

Omsättning Redovisningsperiod Redovisningstillfälle 

Upp till 1 miljon 12 månader 1 gång per år 

1 - 40 miljoner 3 månader 42 dagar efter periodens slut 

Över 40 miljoner 1 månad 26 dagar efter periodens slut

MOMS VID UTLANDSTRANSAKTIONER 

(UTANFÖR EU) 

KÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL UTLANDET, UTANFÖR EU 

• Vid införsel: moms betalas till tullmyndigheten. 

• Vid försäljning: ej momspliktigt.

MOMS VID UTLANDSTRANSAKTIONER 

(INOM EU) 

KÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL ANDRA EU-LÄNDER 

• Destinationsprincipen: moms ska tillfalla staten i det land där varan 

konsumeras. 

• Säljaren tar inte upp någon moms på fakturan – har ingen utgående 

moms. 

• Köparen behöver inte betala någon moms till tullverket. 

• Köparen bokför utgående moms och samma belopp som ingående 

moms – underlag för statistik.

REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONER 

FAKTURAN – GRUND FÖR REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONEN 

• Kundfordran (1510) hos säljaren 

• Leverantörsskuld (2440) hos köparen 

FEL KVANTITET ELLER KVALITET 

• Regleras med kreditnota (minusfaktura) 

HEMTAGNINGSUTGIFTER – KÖPARENS UTGIFTER FÖR ATT FÅ HEM 

VARAN 

• Redovisas på samma konto som fakturans varuvärde

REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONER 

(FORTS) 

Fakturerade inköp 

-Kreditnoter 

+ Hemtagningsutgifter 

=Anskaffningsutgiften för köpta varor 

+Ingående lager 

-Utgående lager 

=Kostnaden för sålda varor 

Nettointäkt från varuförsäljningen 

-Kostnaden för sålda varor 

=Bruttovinst 

-Övriga rörelsekostnader 

Nettovinst (på rörelsen)

KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRS- 

SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA 

• Fakturan bokförs till rådande växelkurs fakturadagen, den s.k. Ursprungs- 

kursen. Även eventuella kreditnoter och kassarabatter bokförs till 

ursprungskursen. 

• Betalningen (remissan) bokförs till rådande växelkurs vid betalningstillfället 

• Kursdifferens => valutakursvinst (3960) eller -förlust (7960)

KAPITEL 6: 

NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER 

• Personalkostnader 

• Fastigheter 

• Värdepapper 

• Factoring och leasing 

• Aktiebolagets inkomstskatt

PERSONALKOSTNADER 

KOSTNADER FÖR PERSONAL BESTÅR BL. A. AV: 

• löner & arvoden 

• semesterlöner 

• arbetsgivaravgifter & andra sociala avgifter 

• reseersättningar & traktamenten 

BOKFÖRS I 

KONTOKLASS 7

PRELIMINÄRSKATT 

• Arbetsgivaren är skyldig att göra avdrag för preliminärskatt i samband med 

löneutbetalning (redovisas som skuld på 2710) 

• Inbetalning (och deklaration) senast den 12:e efterföljande månad 

• Innehållen preliminärskatt för december betalas in först i januari året därpå 

och blir därför vid bokslutstillfället en skuld

ARBETSGIVARAVGIFTER 

• Lagstadgade avgifter f.n. 31,42 % (2009) 

• Omfattar pensionsavgifter, sjukförsäkring etc. 

• Beräknas på bruttolön (inkl. förmåner) 

• Bokförs vid löneutbetalning: 7510 (debet) – 2730 (kredit)

SEMESTERLÖNER 

• Lagstadgad semester = 25 dagar (tjänas in 1 april till 31 mars) 

• Under semestern erhålls lön + ev semestertillägg 

• I bokslutet bokas intjänad, ännu ej utbetald semesterlön (samt 

arbetsgivaravgifter): lönekonto 7010 (debet) – uppl. semesterlön 2920 (kredit) 

resp. arbetsgivaravgifter 7510 (debet) – uppl. arbetsgivaravgifter 2940 (kredit)

FASTIGHETER 

KÖP AV FASTIGHET (FÖR ANVÄNDNING I RÖRELSEN) 

• Juridiskt skiljer man på fast respektive lös egendom 

• Inskrivningsmyndigheten registrerar/utfärdar 

- fastighetsköp (lagfart) 

- fastighetsinteckning (pantbrev) 

- gravationsbevis – visar lagfart & inteckningar

REDOVISNING AV FASTIGHETSKÖP 

• Fastigheten (byggnader & mark) är en tillgång i rörelsen och bokförs (debet): 

1110 (byggnader), 1130 (mark) 

• Proportionering av inköpspris + lagfartskostnad på 1110 respektive 1130 efter 

taxeringsvärdets fördelning 

• På byggnaden görs årliga avskrivningar 

• På mark görs normalt inga avskrivningar

FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETEN 

• Försäljningsbeloppet bokförs på kontot 3972 reavinst 

• Anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar förs ur bokföringen till 

3972 reavinst 

• Realisationsvinst / realisationsförlust beräknas 

• Om förlust så för beloppet vidare till 7972

VÄRDEPAPPER 

OLIKA MOTIV FÖR AKTIEINNEHAV 

• placering av tillfälligt likviditetsöverskott (kortsiktigt) – omsättningstillgång 

• strategiskt innehav i annat företag (långsiktigt) - anläggningstillgång 

OLIKA GRADER AV INFLYTANDE 

• bestämmande inflytande (> 50% av aktier/röster) – dotterföretag 

• betydande inflytande (> 20% av aktier/röster) – intresseföretag

REDOVISNING AV AKTIEINNEHAV (FORTS) 

FÖRSÄLJNING AV AKTIER DEBITERAS ELLER KREDITERAS (RESULTATET): 

• 8020 (koncernföretag), 

8120 (intresseföretag), 

8220 (annat företag) 

• 8350 (kortfristig placering) 

VID FRAMRÄKNANDE AV REALISATIONSVINST / -FÖRLUST BERÄKNAS 

ANSKAFFNINGSVÄRDET ENLIGT GENOMSNITTSMETODEN.

FACTORING OCH LEASING 

FACTORING 

• Försäljning eller belåning av kundfordringar 

• Factoringföretaget tar (mot en avgift) på sig att driva in fordringarna

LEASING 

• Leasing innebär att företaget hyr en anläggningstillgång, t.ex. en maskin, 

istället för att köpa den. 

• Finansiell leasing omfattar endast själva uthyrningen av maskinen. 

• Operationell leasing omfattar förutom hyran även reparationer och underhåll.

AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT 

• Aktiebolaget är en juridisk person och skattesubjekt 

• Betalar en statlig inkomstskatt på 26,3 %. 

• Utgångspunkt för beskattningen är resultatet före skatt enl. RR 

• Vissa justeringar görs sedan för ej skattepliktiga intäkter (t.ex. utdelning från 

dotterbolag) resp. ej avdragsgilla kostnader (t.ex. icke avdragsgill 

representation) 

• Beskattningsår = inkomstår 

• Taxeringsår = det år då deklaration avges och taxering sker dvs. det år som 

följer på (efter) beskattningsåret

AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS) 

• Preliminär självdeklaration senast 30 november året före beskattningsåret 

• I början på nästa år (beskattningsåret) erhåller företaget skattsedel för preliminär 

F-skatt 

• Preliminär F-skatt betalas sedan den 12:e varje månad under perioden februari 

beskattningsåret - januari nästa år 

• Ev fyllnadsinbetalningar senast 12 februari (om över 20 000) respektive 2 maj 

året efter 

• Självdeklaration lämnas senast 2 maj året efter 

• Skattsedel på slutlig skatt erhålls i början av december 

• Om överskjutande skatt så erhålls denna också i december 

• Om kvarskatt så betalas denna senast in i början av året därpå


ÅRETS SKATTEKOSTNAD 

Prel. F-skatt 

± av företaget själv beräknad kvarskatt/överskjutande skatt för innevarande år 

± skillnaden mellan debiterad kvarskatt/överskjutande skatt för föregående år 

(enl. slutskattsedel) jämfört med den av företaget själv beräknade


SKATTESKULD/SKATTEFORDRAN PER 31/12 

1/12 av den prel. F-skatten (januari) 

± av företaget själv beräknad kvarskatt/överskjutande skatt för innevarande år 

+ av taxeringsmyndigheten debiterad kvarskatt avseende föregående år (enl. 

slutskattsedel)

KAPITEL 7: 

VÄRDERING AV TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar: 

• Immateriella 

• Materiella 

• Finansiella 

Omsättningstillgångar: 

• Varulager 

• Kortfristiga fordringar 

• Osäkra fordringar 

• Kortfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta 

• Kortfristiga placeringar

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (AT) – TILLGÅNGAR AVSEDDA ATT 

STADIGVARANDE BRUKAS ELLER INNEHAS 

• immateriella AT – t ex goodwill vid företagsförvärv 

• materiella AT – t ex byggnader, maskiner 

• finansiella AT – t ex värdepapper, fordringar

OLIKA SLAG AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

• Balanserade utgifter FoU 

• Koncessioner, patent, licenser, varumärken 

• Hyresrätter 

• Goodwill 

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

• Byggnader o mark 

• Maskiner 

• Inventarier 

• Pågående nyanläggningar 

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

• Aktier/andelar i koncern-/intresseföretag 

• Fordringar hos koncern-/intresseföretag 

• Andra långfristiga värdepapper

VÄRDERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

DEFINITION AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNG I ÅRL (4 KAPITLET): 

”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas 

eller innehas i verksamheten.” 

AVSIKTEN AVGÖR ALLTSÅ OM DET ÄR EN ANLÄGGNINGSTILLGÅNG 

• Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång är utgifter för förvärv eller tillverkning 

• Avskrivning är en systematisk värdeminskning av anläggningstillgångens värde 

• Nedskrivning vid bestående lägre värde 

• Uppskrivning vid bestående högre värde

AVSKRIVNING PÅ ANLÄGGNINGS- 

TILLGÅNGAR 

• Avskrivningar görs på immateriella anläggningstillgångar (normalt högst fem år) 

• Avskrivningar görs på materiella anläggningstillgångar (förutom mark) 

• Finansiella anläggningstillgångar skrivs inte av 

• Avskrivning är en kostnad i resultaträkningen

AVSKRIVNING PÅ IMMATERIELLA 


• Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. balanserade utgifter för FOU, 

patent m.m. goodwill 

• Förutsätter att man haft en utgift som sannolikt kommer att ge framtida 

ekonomiska fördelar 

• Restriktiv hållning till aktivering av FOU 

• Normalt högst 5 år, i undantagsfall upp till 20 år

AVSKRIVNING PÅ MATERIELLA 


• Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. byggnader och mark, maskiner m.m., 

inventarier m.m. 

• Ingen avskrivning på mark, men väl markanläggning 

• Olika avskrivningar på olika typer av byggnader (2-4%) 

• Maskiner och inventarier – avskrivning enligt plan respektive avskrivning utöver 

plan (obeskattad reserv, kap 8)

AVSKRIVNING PÅ FINANSIELLA 


• Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. aktier och andelar, andra långsiktiga 

värdepappersinnehav, långsfristiga fordringar 

• Ingen ”begränsad ekonomisk livslängd” inga avskrivningar 

• Nedskrivning vid minskat värde, och återföring om högre värde åter 

• Långfristig fordring = fordring som förfaller till betalning senare än ett år 

• Värdet på långfristiga fordringar kan skrivas ned

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR (AT) ÄR ALLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR 


• Varulager (olika typer) – t ex råvarulager 

• Kortfristiga fordringar – t ex kundfordringar 

• Kortfristiga placeringar – t ex aktier, värdepapper 

• Kassa och bank – likvida medel 

• (I omvänd likviditetsordning dvs. de mest likvida tillgångarna längst ner på 

balansräkningen)

VÄRDERING AV OMSÄTTNINGS- 

TILLGÅNGAR 

GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OCH REGLER (ÅRL 4 KAP. 9§) 

• Högsta tillåtna värdet på omsättningstillgångar är det värde som räknats fram 

enligt lägsta värdets princip (LVP). 

- lägsta värdets princip – LVP 

- lägst av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde 

- om särskilda skäl föreligger kan återanskaffningsvärdet användas istället 

för nettoförsäljningsvärde 

• Anskaffningsvärde 

- utgifterna för tillgångens förvärv/tillverkning 

• Verkligt värde 

- marknadsvärdet (nettoförsäljningsvärde eller återanskaffningsvärde)

VERKLIGT VÄRDE 

• Marknadsvärdet (nettoförsäljningsvärde eller återanskaffningsvärde)

VARULAGER 

OLIKA TYPER AV VARULAGER (ALLA KONTOGRUPP 14): 

• Råvaror och förnödenheter (råvarulager) 

• Varor under tillverkning (produkter i arbete, PIA) 

• Färdiga varor och handelsvaror (färdigvarulager)

VÄRDERING AV VARULAGER 

PRINCIPER FÖR VÄRDERING AV VARULAGER (ANSKAFFNING VID 

OLIKA TIDPUNKTER) 

• Först-in-först-ut-principen (FIFU) 

• Lagret antas innehålla de senast köpta varorna 

• Lägre varulagervärde ger högre kostnad sålda varor (och vice versa)

VÄRDERING AV VARULAGER (FORTS) 

ALTERNATIVREGEL VID LAGERVÄRDERING 

• Enligt skattelagstiftning: lagrets samlade anskaffnings-värde - 3% 

schablonmässigt inkuransavdrag 

• Beräknas på samtliga lagerposters samlade anskaffningsvärde. 

• Gäller inte lager av fastigheter eller värdepapper

KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

KORTFRISTIGA FORDRINGAR OMFATTAR BL A: 

• Kundfordringar (kontogrupp 15) 

• Fordringar på koncern- & intresseföretag (kontogrupp 16) 

• Övriga fordringar, t ex på anställda (kontogrupp 16) 

• Interimsfordringar (kontogrupp 17) 

GRUNDREGEL FÖR VÄRDERING – LVP (LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP)

OSÄKRA KUNDFORDRINGAR 

• Osäkra kundfordringar förs till konto 1515 i bokslutet 

• Befarade eller konstaterade förluster på kundfordringar debiteras konto 6352 

resp. 6351 (värdereglering via konto 1519) 

• Ingen justering av utgående moms för befarade förluster. Först vid konstaterad 

förlust justeras momsen.

KORTFRISTIGA FORDRINGAR (OCH 

SKULDER) I UTLÄNDSK VALUTA 

• Omräknas till balansdagens växelkurs – orealiserad vinst resp. befarad 

förlust redovisas över RR 

• Var i RR vinsten/förlusten redovisas beror på om den är av rörelsekaraktär 

eller finansiell karaktär: 

- rörelsekaraktär – vinst (3960) eller förlust (7960) 

- finansiell karaktär – valutakursdifferenser på fordringar (8330) 

resp. skulder (8430)

KORTFRISTIGA PLACERINGAR 

• Kortfristiga placeringar (kontogrupp 18) omfattar bl a: 

- Andelar i börsföretag 

- Obligationer 

• Värdering enligt LVP (Lägsta värdets princip) 

• Nedskrivningsbehov kan bedömas utifrån hela aktieportföljen 

• Nedskrivning bokförs: 8370 (debet) - 1890 (kredit)

KAPITEL 8: 

VÄRDERING AV SKULDER OCH 

EGET KAPITAL 

• Balansräkningens kreditsida 

•Skulder 

• Obeskattade reserver generellt 

• Överavskrivningar 

• Periodiseringsfonder 

• Eget kapital i olika företagsformer

BALANSRÄKNINGENS KREDITSIDA 

KREDITSIDAN AV BR OMFATTAR: 

• Eget kapital 

• Obeskattade reserver 

• Avsättningar 

•Skulder 

Ordning enligt ÅRL (se sid 128) 

• Poster inom linjen (ställda säkerheter och ansvarsförbindelser)

EXEMPEL PÅ DE OLIKA POSTERNA 

• Eget kapital, t.ex. 

- Aktiekapital, reservfond, balanserad vinst 

• Obeskattade reserver, t.ex. 

- Periodiseringsfonder, överavskrivningar 

• Avsättningar, t.ex. 

- Pensionsåtaganden 

• Skulder, t.ex. 

- Leverantörsskulder, banklån 

• Poster inom linjen, t.ex. 

- Inteckning i fastighet, borgensåtagande

SKILLNADEN MELLAN SKULDER, AV- 

SÄTTNINGAR, & ANSVARSFÖRBINDELSER 

• Avsättning – förpliktelse som är säker eller sannolik till sin existens, men belopp 

och/eller tidpunkt för betalning är osäker 

• Skulder – säker förpliktelse att betala en viss part ett fastställt belopp vid en viss 

tidpunkt 

• Ansvarsförbindelse – möjlig förpliktelse att betala, men förpliktelse, belopp 

och/eller tidpunkt är osäkra 

- Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen

SKULDER ENLIGT ÅRL 

• Uppdelning i olika typer av skulder (enligt ÅRL), bl.a: 

- Skulder till kreditinstitut - banklån 

- Leverantörsskulder 

- Skulder till koncernföretag/intresseföretag 

- Skatteskulder 

- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

• I balansräkningen; Uppdelning på kort- och långfristiga skulder. 

Kortfristig skuld förfaller inom 1 år – övriga skulder är långfristiga 

• Tilläggsupplysning i not om när skulder förfaller – inom 1 år, mellan 

1 och 5 år, senare än 5 år 

• Skulder i utländsk valuta omvandlas enligt balansdagens växelkurs

OBESKATTADE RESERVER 

• Obeskattade reserver utgörs av vinster som ännu inte beskattats – skjuter på 

skatteinbetalningarna 

• Är till 73,7 % eget kapital och till 26,3 % uppskjuten skatteskuld 

• Förändringar i de obeskattade reservernas storlek är en bokslutsdisposition, 

dvs. en resultatreglerande åtgärd, och görs i samband med bokslutet

OBESKATTADE RESERVER (FORTS) 

• Skapas genom bokslutsdispositioner i RR 

- skillnaden mellan civilrättsliga regler och skatterättsliga regler 

- inga ”verkliga” kostnader/intäkter – ingen förbrukning av resurser, 

eller utförande av prestationer 

• Består numera framför allt av 

- avskrivningar över plan (frivilliga) 

- periodiseringsfonder (frivilliga)

ÖVERAVSKRIVNINGAR 

TVÅ TYPER AV AVSKRIVNINGAR 

• avskrivning enligt plan på inventarierna är obligatorisk och görs för att 

inventarierna förslits och/eller blir omoderna (styrs av civilrättsliga regler vilka 

fastställer maxvärdet på inv.) 

• avskrivning över plan på inventarierna är frivillig och är en resultatreglerande 

åtgärd (styrs av skatterättsliga regler vilka fastställer minimivärdet) 

• avskrivningar med större belopp än vad de civilrättsliga reglerna medger kan 

således skattemässigt vara möjligt

AVSKRIVNINGAR (FORTS) 

• de totala ackumulerade avskrivningarna kan aldrig överstiga anskaffningsvärdet 

• ev. överavskrivningar måste successivt upplösas (=underavskrivningar) allt 

eftersom avskrivningarna enligt plan ökar 

• totalt bokförda avskrivningar = avskrivning enligt plan +/- avskrivning över/under 

plan 

• Enligt de civilrättsliga reglerna så är det i redovisningen tillåtet att lösa upp hur 

mycket man vill av de ackumulerade överavskrivningarna vid ett tillfälle 

• Enligt de skatterättsliga reglerna så får däremot i självdeklarationen de 

ackumulerade överavskrivningarna vid ett tillfälle inte lösas upp med mer än 

man gör avskrivningar enligt plan vid detta tillfälle

AVSKRIVNINGAR (FORTS) 

REDOVISNING I RR 

• avskrivningar enligt plan = rörelsekostnad 

• avskrivningar över/under plan = bokslutsdisposition 

REDOVISNING I BR (DELAD AVSKRIVNINGSREDOVISNING) 

• ackumulerade avskrivningar enligt plan: Redovisas i direkt anslutning till 

tillgången 

• ackumulerade avskrivningar över plan: Redovisas som obeskattad reserv

SKATTERÄTTSLIGA AVSKRIVNINGAR 

RÄKENSKAPSENLIG METOD 

• kräver dubbel bokföring och bokföring av alla avskrivningar 

• lägsta tillåtna bokförda värde = det lägsta av de båda värden som framräknats 

enligt 30%-regeln (huvudregel) respektive 20%-regeln (kompletteringsregel) 

RESTVÄRDEMETODEN 

• används av övriga. Ungefär som 30%-regeln men bara 25%. 

Ingen kompletteringsregel.

SKATTERÄTTSLIGA AVSKRIVNINGAR: 

RÄKENSKAPSENLIG METOD 

30%-REGELN (HUVUDREGELN) 

ingående bokfört skattemässigt restvärde 

+ årets inköp* 

– årets försäljning* 

= avskrivningsunderlaget 

70% av ovanstående s.k. avskrivningsunderlag = lägsta värdet 

*/ dock ej ta med inventarier som både köpts och sålts under året 

20%-REGELN (KOMPLETTERINGSREGELN) 

Lägsta värdet = På kvarvarande inventarier: anskaffningsvärdet 

minskat med 20% per år

RÄKENSKAPSENLIG METOD JÄMFÖRD 

MED AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 

Bokfört värde (Antag att avskrivning enligt plan sker över 10 år) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

DELAD AVSKRIVNING: ARBETSGÅNG 

VID MAXIMALA AVSKRIVNINGAR 

• Rensa ut för sålda/utrangerade inventarier från 1220 Inventarier och 1229 Ack. 

avskrivningar på inventarier och för beloppen till 3973 Vinst vid avyttring av 

inventarier. Försäljningsbeloppen är redan bokförda på 3973. 

• Räkna fram saldot på 1220 och för till UB. 

• Årets avskrivningar enligt plan räknas ut och bokförs på 1229 Ack. avskrivningar 

på inventarier och 7832 Avskrivningar på inventarier. 

• Räkna fram saldot på 1229 och för till UB samt räkna ut det planenliga restvärdet 

(saldot konto 1220 – saldot 1229) 

• Räkna ut lägsta tillåtna bokförda skattemässiga restvärde. 

• Jämför det planenliga restvärdet med lägsta tillåtna bokförda skattemässiga 

restvärde. Differensen utgör högsta tillåtna utgående värde på 2150 Ack. 

överavskrivningar. Skriv in värdet på UB. 

• Förändringen mellan IB och UB på 2150 utgör årets över- eller under-avskrivning 

och förs till 8850 Förändring av överavskrivningar.

PERIODISERINGSFONDER 

• Periodiseringsfond… 

- är en skattekredit som används för resultatutjämning 

- skapas enbart i bokföringen (ingen överföring av likvida medel) 

- en ny fond för varje räkenskapsår 

- kan återföras (upplösas) när som. Måste återföras senast efter 6 år 

- återförd periodiseringsfond ingår i beräkningsunderlag för ny 

periodiseringsfond 

• Avsättning till periodiseringsfond får göras med 25% av årets skattemässiga 

resultat efter övriga bokslutsdispositioner

EGET KAPITAL I OLIKA FÖRETAGS- 

FORMER 

• Enskild firma 

• Handelsbolag 

• Kommanditbolag 

• Ekonomisk förening 

• Aktiebolag

ENSKILD FIRMA 

FIRMA: F:A ALMS ÅKERI 

ANSVAR: 

• Företaget och företagaren är en juridisk enhet 

• Företagaren (ägaren) har ett personligt ansvar gentemot företagets 

fordringsägare 

ANTAL ÄGARE: 1 ST

HANDELSBOLAG 

FIRMA: ALM & BOK HB 

ANSVAR: 

• Delägarna är personligt ansvariga gentemot företagets fordringsägare 

• Solidarisk ansvarighet dvs delägarna ansvarar ”en för alla – alla för en” 

ANTAL ÄGARE: 2 ST ELLER FLER

KOMMANDITBOLAG 

FIRMA: ALM, BOK & KRÖSUS KB 

ANSVAR: 

• Komplementärerna är personligen obegränsat ansvariga gentemot företagets 

fordringsägare (Jmf. med HB) 

• Kommanditdelägarna är begränsat ansvariga (Jmf. med AB) 

ANTAL ÄGARE: 2 ST ELLER FLER

EKONOMISK FÖRENING 

FIRMA: SKOGSGLÄNTAN EK. FÖR. 

• Konsumentkooperation (T.ex. COOP, OK, bostadsrättsförening) 

• Producentkooperation (T.ex. Lantmännen, Södra skogsägarna) 

ANSVAR: 

• Inget personligt ansvar för medlemmarna 

• Endast satsat kapital riskerar att förloras 

ANTAL ÄGARE: MINST 5 ST 

• Medlemskap öppet för alla som uppfyller vissa krav 

• En medlem = en röst

AKTIEBOLAG 

FIRMA: AB ALMS ÅKERI (PRIVAT/PUBLIKT) 

ANSVAR: 

• Inget personligt ansvar för aktieägarna 

• Endast satsat kapital riskerar att förloras 

ANTAL ÄGARE: 1 ST ELLER FLER (KAN VARA 100 000-TALS) 

TVÅ TYPER AV AB: 

• Privata aktiebolag (Minst 100 000 i aktiekapital) 

• Publika aktiebolag (Minst 500 000 i aktiekapital)

AKTIEBOLAG (FORTS) 

BUNDET EGET KAPITAL: 

• Aktiekapital 

• Uppskrivningsfond 

• Reservfond 

FRITT EGET KAPITAL (FÅR DELAS UT): 

• Balanserad resultat (vinst/förlust) 

• Överkursfond 

• Föregående års resultat (vinst/förlust) 

• Årets resultat (vinst/förlust)


BESLUTANDE ORGAN VERKSTÄLLANDE ORGAN 

Bolagsstämma 

Val Val 

Val 

Styrelse VD 

KONTROLLERANDE ORGAN 

Revisorer


ARBETSGÅNG VID BOKSLUT: 

• Så fort redovisningsåret gått till ända så påbörjas bokslutsarbetet 

• Styrelse och VD träffas och gör upp ett förslag till bokslut och resultatdisposition 

• Förslaget distribueras till aktieägarna 

• Ordinarie bolagsstämma beslutar om fastställande av BR och RR samt 

resultatdisposition. Bokslutet sänds in till Bolagsverket och blir då offentlig 

handling.


DISPONIBLA VINSTMEDEL, DVS. FRITT EGET KAPITAL, 

KAN ANVÄNDAS TILL: 

• Fondemission 

• Avsättning till reservfond 

• Utdelning till aktieägarna 

• Avsättning till dispositionsfond 

• Balanseras vidare till nästa år


AKTIENS VÄRDE: 

• Kvotvärde: Det värde som står på aktiebrevet/aktien 

• Balansvärde (substansvärde): Totalt eget kapital/antal aktier 

• Börskurs: Bestäms av tillgång och efterfrågan 

BÖRSKURSEN PÅVERKAS BL.A. AV: 

• Balansvärdet 

• Framtida vinstförmåga 

• Marknadens likviditet 

• Alternativa placeringsmöjligheter 

• Skattesystemets utformning 

• Psykologiska faktorer (flockbeteende)

ÖKNING AV AKTIEKAPITAL 

FONDEMISSION 

• Ökning av aktiekapitalet genom överföring från konton för fritt eget kapital. 

• Ingen förändring av det egna kapitalet storlek. 

NYEMISSION 

• Ökning av aktiekapitalet genom tillskott av nytt kapital utifrån. 

• Eventuell överkurs förs till konto 2097 Överkursfond. 

KOMBINERAD FOND- OCH NYEMISSION 

• Fond- och nyemission genomförs samtidigt.

KAPITEL 9: 

Externa rapporter och räkenskapsanalys 

• Externa rapporter 

• Förvaltningsberättelse 

• Räkenskapsanalys

EXTERNA RAPPORTER 

ÅRSREDOVISNINGEN BESTÅR AV: 

• årsbokslutet (balansräkning och resultaträkning) 

• noter till bokslutet (värderingsprinciper etc.) 

• förvaltningsberättelse (styrelsens förvaltning) 

• kassaflödesanalys (i vissa större företag) 

VIDARE SKALL ÅRSREDOVISNINGEN: 

• granskas av revisorer om det är ett aktiebolag (revisionsberättelse bifogas 

årsredovisningen) 

• undertecknas av styrelsen 

• sändas in till Bolagsverket

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN SKA BL.A. TA UPP: 

• sådana förhållanden som inte redovisas i BR, RR eller noterna 

• händelser av väsentlig betydelse som inträffat under året eller efter årets slut 

• bolagets förväntade framtida utveckling 

• förslag till disposition av årets resultat

RÄKENSKAPSANALYS 

RÄKENSKAPSANALYS = ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGEN 

• främst analys av balans- och resultaträkning 

• kan göras ur olika perspektiv, t ex aktieägares, långivares, leverantörers 

perspektiv. 

• är ofta en del av en mer omfattande (extern) företagsanalys

ANALYSOMRÅDEN 

RÄKENSKAPSANALYSEN OMFATTAR VANLIGEN ANALYS AV: 

• lönsamheten (vinstsituationen) 

• soliditeten (kapitalstyrkan) 

• likviditeten (betalningsberedskapen) 

• kassaflöden (hur likvida medel genereras och används)

LÖNSAMHET 

• Lönsamhetsbegreppet: resultatet, dvs. vinsten eller förlusten, ställt i relation till 

något, exempelvis omsättning (marginal), antal anställda e. dyl. 

• När resultatet ställs i relation till kapital i någon form brukar detta kallas 

räntabilitet. 

• Tre exempel på kapitalmått är totalt kapital, sysselsatt kapital och eget kapital. 

• Med resultatet avses här resultat efter finansiella intäkter och kostnader

LÖNSAMHETSMÅTT 

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL = RESULTAT / EGET KAPITAL + 70 % AV 

OBESKATTADE RESERVER 

• Före eller efter schablonskatt (30 %) 

• Räntabiliteten på eget kapital ska vara tillräckligt hög för att aktieägarna ska låta 

kapitalet stå kvar i företaget, samt för att nyemission ska kunna genomföras.

LÖNSAMHETSMÅTT (FORTS) 

RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL = (RESULTAT + FINANSIELLA 

KOSTNADER) / SYSSELSATT KAPITAL. 

• Sysselsatt kapital = Totalt kapital – räntefria skulder och avsättningar. 

• Räntabiliteten på sysselsatt kapital kan även räknas fram som: Vinstmarginalen 

(VM) x Kapitalets omsättningshastighet


VINSTMARGINAL= (RESULTAT + FINANSIELLA KOSTNADER) / 

OMSÄTTNING. 

• Visar hur många procent av omsättningen som återstår för att finansiera 

verksamheten.


KAPITALETS OMSÄTTNINGSHASTIGHET (GGR) = OMSÄTTNING / 

SYSSELSATT KAPITAL 

• Indikation på om företaget binder allt för stora tillgångar i relation till 

verksamhetens omfattning. 

• Kan höjas (förbättras) genom ökad omsättning och/eller minskad kapitalbindning.

SOLIDITET 

• Soliditet = Företagets långsiktiga betalningsförmåga dvs. förmåga att överleva 

förlustår och klara långsiktiga åtaganden. 

- Förluster drabbar det egna kapitalet först. 

• Fördelningen eget kapital – främmande kapital 

- Eventuellt utrymme för ytterligare skuldsättning. Att lämna ytterligare lån 

till företag med hög skuldsättning innebär relativt hög kreditrisk. 

- Lånat kapital medför räntekostnader och amorteringar oberoende av 

aktuellt resultat medan däremot utdelning på eget kapital kan anpassas 

efter företagets vinstsituation och betalningsförmåga. 

- Hög soliditet innebär lägre risk vid konjunkturnedgångar och kriser

SOLIDITETSMÅTT 

• Andel eget kapital = Eget kapital / Totalt kapital 

• Anläggningsgrad = Anläggningstillgångar / Totalt kapital

SOLIDITETSMÅTT (FORTS) 

• Räntetäckningsgrad = (Resultat + Finansiella kostnader) / Finansiella kostnader 

- Mått på kapitalstyrkan med utgångspunkt i resultaträkningen. 

- Förmåga att klara av räntekostnader, dvs. täcker resultatet även 

räntekostnaderna. 

- En räntetäckningsgrad på 1,0 innebär att resultat efter finansiella poster 

är noll. 

- Behöver vara över 1,0 för att klara eventuella framtida räntehöjningar.

LIKVIDITET 

• Likviditet = Företagets förmåga att infria betalnings-förpliktelser 

- Framförallt på kort sikt, dvs. räcker likvida medel till kortfristiga skulder. 

• Likvida medel: kontanter i kassan, bankbehållningar och finansiella placeringar 

som snabbt kan omvandlas till pengar. 

- Poster i balansräkningen: ”kassa och bank” samt ”kortfristiga placeringar”

LIKVIDITET (FORTS) 

• Avvägningsproblem: 

- Ofördelaktigt med stor kassa p.g.a. låg eller ingen förräntning. 

- Svag likviditetsreserv (dvs. för liten kassa) kan leda till akuta 

betalningssvårigheter.

LIKVIDITETSMÅTT 

KASSALIKVIDITET = (OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR – VARULAGER) / 

KORTFRISTIGA SKULDER 

• Varulager ingår inte då det anses utgöra en mindre likvid tillgång. 

• En kassalikviditet på 1,0 (100 %) eller högre innebär att företaget direkt kan 

betala de kortfristiga skulderna.

LIKVIDITETSMÅTT (FORTS) 

BALANSLIKVIDITET = OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR / KORTFRISTIGA 

SKULDER 

• Samtliga omsättningstillgångar, inklusive varulager. 

• Kompletterar kassalikviditeten. 

• Främst för handels- och tillverkningsföretag.

LIKVIDITETSMÅTT (FORTS) 

RÖRELSEKAPITAL = OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR - KORTFRISTIGA SKULDER 

• Samtliga omsättningstillgångar. 

• Kan sättas i relation till exempelvis företagets omsättning. 

• Tumregel: bör vara positivt (innebär att en del omsättningstillgångar finansieras 

med långfristigt kapital).

KASSAFLÖDESANALYS 

KASSAFLÖDESANALYSENS OLIKA STEG 

1.Kassaflödet från den löpande verksamheten (rörelsen) 

- Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av 

rörelsekapital 

- Förändring av rörelsekapital exkl. likvida medel 

2.Kassaflödet från investeringsverksamheten 

3.Kassaflödet från finansieringsverksamheten 

4.Kontroll av att förändringen av likvida medel enligt kassaflödesanalysen 

överensstämmer med den verkliga förändringen av likvida medel under perioden

eget kapital - Liber

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?