TORP I TÄBY
TORP I TÄBY
TORP I TÄBY
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>TORP</strong><br />
I <strong>TÄBY</strong><br />
av<br />
John Ljungdahl, Nils Frejd och Hans Åström<br />
<strong>TÄBY</strong> HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFT NR 31
John Ljungdahl, Nils Frejd, Hans Åström<br />
Torp i Täby<br />
-- befi ntliga och försvunna --<br />
<strong>TÄBY</strong> HEMBYGDSFÖRENINGS<br />
SKRIFT NR 31
Täby Redaktionskommitté 2006<br />
Grafi sk formgivning: Per-Henrik Larson<br />
Foto: Såvida ej annat anges är fotona från Täby Hembygdförenings<br />
arkiv.<br />
Tryck: Stockholms Läns Grafi ska AB, Danderyd<br />
ISBN: 91-631-8718-3<br />
ISSN: 1402-4920<br />
Bilder på omslaget:<br />
Sidan 1:<br />
Ytterbystugan År 2003. Foto Hans Åström<br />
Sidan 4:<br />
Tibblehagen: År 1916 Fotograf okänd
4 Förord<br />
INNEHÅLL<br />
5 Torp och torpare – en allmän översikt<br />
11 Ett torpkontrakt<br />
13 Förteckning över torp i Täby<br />
89 Torpens gårdstillhörighet<br />
93 Bebodda torp i Täby enligt 1930 års församlingsbok<br />
101 Förklaringar och litteraturanvisningar<br />
103 Kartor över torpens lägen
4<br />
FÖRORD<br />
Torp är enligt uppslagsboken beteckningen på mindre osjälvständig<br />
jordbruksenhet, som upplåtits mot fullgörande av vissa arbetsuppgifter<br />
åt jordägaren. Torpbegreppet har funnits i vårt land sedan medeltiden och<br />
upphörde först på 1940-talet. Denna skrift handlar om de torp av olika<br />
slag, som funnits i Täby. Antalet uppgår till mer än 130 torp.<br />
Den som under många år samlat uppgifter om torpen i Täby är John<br />
Ljungdahl, som ansvarar för texten om de olika torpen. Nils Frejd, som<br />
tyvärr avled innan boken slutförts, har skrivit inledningen och sammanställt<br />
uppgifterna om torpens gårdstillhörighet. Hans Åström har ansvarat för<br />
inprickningen av torpen på kartorna samt även gjort en viss bearbetning<br />
och komplettering av texten.<br />
För att ange torpens status, om byggnaderna fi nns kvar ännu idag,<br />
om endast rester av grundera återstår eller om inget återstår av husen<br />
användes olika symboler i boken. I det senare fallet när inga synbara rester<br />
av torpen fi nns, har vi utgått från äldre topografi ska kartor från 1700- och<br />
1800-talen, där torpens lägen i många fall fi nns markerade. Med hänsyn<br />
till landskapets förändring är det dock även i sådana fall svårt att exakt<br />
ange var torpen legat utan en viss osäkerhet i lägesangivelsen existerar i<br />
dessa fall.<br />
Torpbilderna i boken är hämtade ur Hembygdsföreningen bildarkiv.<br />
Bildurvalet är begränsat dels av att det inte alltid fi nns bilder men även av<br />
utrymmesskäl. Om det är någon i läsekretsen, som har tillgång till foton<br />
på något eller några av torpen är vi mycket tacksamma om Hembygdsföreningen<br />
kan få möjlighet att kopiera dessa för vårt bildarkiv.<br />
Vi vill slutligen rikta ett varmt tack till Per-Henrik Larson, som tack vare<br />
sin nyligen genomförda digitalisering av Hembygdsföreningens bildarkiv,<br />
nu rationellt kunde bildsätta och därmed också redigera hela boken samt<br />
till Stig Lindström för en noggrann genomläsning av texten.<br />
REDAKTIONSKOMMITTÉN
<strong>TORP</strong> OCH <strong>TORP</strong>ARE – EN<br />
ALLMÄN ÖVERSIKT<br />
<strong>TORP</strong>ENS HISTORIA<br />
Vad innebär benämningen torp? Betydelsen har växlat genom århundradena.<br />
Ursprungsbetydelsen för östra Sveriges del kan möjligen vara ”inhägnad<br />
odlingsmark”, d.v.s. nyodling, som skett inom en bys område. Under 1500talet<br />
kom ”torp” att beteckna ett enstaka nybygge på allmän mark utan-<br />
för byn och som inte nått en sådan storlek, att det kunde kallas för gård.<br />
Vid denna tid var torparna ingen särskild grupp utan räknades in bland<br />
bönderna. När skattläggning skedde värderades torpen till l/4 eller l/8<br />
mantal och bosättarna kallades ”fjärdings-” eller ”åttingstorpare”. Allt fl er<br />
torp tillkom under 1600-talet, men myndigheterna försökte hindra att torp<br />
togs upp på härads- och sockenallmänningar. Det skapades också torp på<br />
mark, som tillhörde gårdar och som uppläts mot arrende eller dagsverken.<br />
I samband med att det yngre indelningsverket infördes enligt beslut år<br />
1682 ökade antalet torp dramatiskt under 1700-talet. Antalet ryttar-,<br />
båtsmans- och soldattorp kom att uppgå till bortåt 25.000. Dessa torp<br />
uppfördes på gårdarnas mark; ofta i utkanten av ägorna och skattlades<br />
inte. De fl esta torp, som tillkom under senare delen av 1700-talet och<br />
under 1800-talet var dock s.k. dagsverkstorp, som man fi ck bebo och<br />
bruka mot arbetsprestationer på den gård, som ägde marken. Ibland kunde<br />
torparen äga byggnaderna. Den största ökningen av antalet torp ägde<br />
rum under 1800-talet och orsaken var den stora befolkningsökningen i<br />
Sverige. Vid mitten av 1700-talet uppgick torpens antal exkl. soldattorpen<br />
till c:a 30.000. Omkr. 1860 nåddes maximiantalet c:a 100.000 torp<br />
Därefter minskade antalet och orsakerna var utvandringen till Amerika,<br />
utfl yttningen till städerna på grund av industrialiseringen och inte minst<br />
järnvägsbyggandet, där det behövdes mycket folk för anläggningsarbeten<br />
samt personal såsom stationskarlar, banvakter, lokförare etc. 1910 hade<br />
antalet torp minskat till c:a 50.000 och minskningen fortsatte de följande<br />
decennierna. År 1910 fanns det i Stockholms län 2429 torp. Av dessa hade<br />
92 mindre areal än ett tunnland, den största gruppen 559 st. omfattade<br />
6-10 tunnland och 526 torp var större än 15 tunnland. Många torp blev<br />
öde, andra friköptes och levde kvar som smågårdar eller förvandlades till<br />
sommarställen. Möjligheten att friköpa torp tillkom efter lagändringar<br />
under 1800-talet, men först på 1900-talet blev friköp vanligt. 1943 kom<br />
det defi nitiva slutet på den 400-åriga torpperioden. Detta år förbjöds<br />
nämligen upplåtelse av jord mot naturaprestationer.<br />
5
<strong>TORP</strong>ARNA VAR INGEN ENHETLIG GRUPP<br />
Det fanns fria torp, där torparen ägde sin jord och sina byggnader och som<br />
levde på vad torpet gav samt utökade sina inkomster med en bisyssla av något<br />
slag. Dessa torp var skattlagda och i stort sett jämställda med smågårdarna.<br />
Kronotorp upptogs på kronans mark mot att kronotorparen utförde<br />
åkerbruks- och skogsarbete; hjälpte till med körslor och bevakning m.m.<br />
Skogstorp och kolartorp förekom i skogrika trakter. Torparen sysselsattes<br />
med skogsavverkning, tjärbränning, skogsskötsel, transporter av timmer<br />
och virke, kolning och timmerfl ottning. Fiskartorp fanns vid kusterna och<br />
större insjöar.<br />
Arrendet betalades med fi skleveranser.<br />
Jordtorpen var den största och vanligaste gruppen. Jordtorparen deltog<br />
i jordbruksarbetet på den gård eller herrgård som ägde marken. Oftast<br />
skedde detta genom ett visst antal dagsverken, men ibland betalade man<br />
endast arrende. Kombination av arrende och dagsverken förekom.<br />
Torpen kunde upplåtas på längre eller kortare tid. Det fanns torp som<br />
bebotts i fl era generationer av samma familj. En kontraktsperiod på 5-7 år<br />
var vanlig och kontraktstiden kunde sedan förlängas en eller fl era gånger.<br />
Längsta tillåtna arrendetid var 49 år. Arrende kunde ärvas.<br />
Stattorpen var många och vanligen små med obetydliga ägor. Stattorparen<br />
och hela hans familj var hårt bundna till den gård, som man tillhörde.<br />
Ersättningen för att få bo och bruka torpet gjordes genom dagsverken och<br />
naturaleveranser såsom lingon, blåbär och nypon m.m. Statarna inhystes<br />
ofta i s.k. statarlängor i gårdens närhet. Statarna kan beskrivas som näst<br />
intill livegna på den gård där de ³tagit stat.² Statarna och deras familjer<br />
måste ägna all sin tid åt arbeta på gården året runt.<br />
Soldattorpen uppläts till soldater, båtsmän och ryttare i kronans tjänst,<br />
Torpen ägdes av rote eller rusthållare, som ansvarade för att hus och<br />
ägor hölls i skick. Noggranna bestämmelser fanns om husens storlek och<br />
utseende. Regelbundna inspektioner skedde av kompanichef. Till soldaten<br />
skulle utgå vissa kontraktsenliga naturaförmåner i form av spannmål, ved,<br />
stängselvirke m.m. Fler uppgifter om Täbys båtsmän och ryttare (dragoner)<br />
fi nns i Täby Hembygdsförenings årsskrift nr 20.<br />
6
SAMHÄLLSSTÄLLNING<br />
Torparna på de större torpen och soldaterna hade status närmast efter<br />
landbönderna eller landborna, d.v.s. arrendatorerna. Giftermål mellan<br />
landbondedöttrar och soldater var inte ovanliga. Soldaten gynnades av<br />
att han fått viss utbildning i kronans tjänst och kanske fått se sig om litet<br />
mer än de fl esta andra i socknen. Soldaten var bättre läs- och skrivkunnig<br />
än torparna i allmänhet. När soldaten efter avsked måste lämna sitt torp<br />
kunde han få bekymmer med att hitta bostad och försörjning. Ofta blev<br />
han vanlig torpare, ibland fi ck han arbete som kyrkvaktare, skolmästare<br />
eller fjärdingsman. Även landbönderna blev i många fall torpare, när de<br />
inte längre kunde behålla sina arrenden. Orsaken kunde vara ålderdom,<br />
obetalda arrenden eller missnöje med deras sätt att sköta arrendet.<br />
De vanliga torparna ansåg sig nog vara en aning bättre än stattorparna,<br />
som å sin sida ansåg sig förmer än statarna och backstusittarna, även om<br />
gränsdragningen var hårfi n.<br />
LIVET PÅ <strong>TORP</strong>ET<br />
Nya torp skapades ofta på mark, som låg långt ifrån by eller gård. Det var<br />
ofta magra och steniga eller sanka marker, som uppodlades för hand med<br />
enkla redskap och idogt arbete. Körbar väg till torpet fanns sällan eller<br />
tillkom långt senare.<br />
I början av 1800-talet blev det vanligt att skriva ³torpkontrakt² och så<br />
småningom skedde detta på tryckta standardformulär. I kontrakten<br />
redogörs för byggnadernas storlek och skick och vilka skyldigheter, som<br />
ålåg torparen för att få bruka och bebo torpet.<br />
Dagsverken på ägaregården var det vanligaste betalningssättet. Man skilde<br />
mellan mansdagsverken, kvinnsdagsverken, hjonedagsverken och hjälpdagsverken.<br />
Hjonedagsverken utfördes av torpardrängar och torparpigor<br />
eller annan av torparen lejd arbetskraft. Hjälpdagsverken var sådant arbete,<br />
som utfördes av barn eller åldringar. En torpare kunde t.ex vara skyldig att<br />
prestera tre mansdagsverken i veckan samt lika många kvinnsdagsverken<br />
året runt och t.o.m. fl er dagsverken under sådd- och skördetid.<br />
Arbetstiderna var ohyggligt långa. Man kunde börja redan vid 4-tiden på<br />
morgonen och sluta först vid 9-tiden på kvällen. Därtill kunde torparen<br />
ha en halvtimmes gångväg till och från arbetet. Visserligen brukade man<br />
få ett par rejäla raster under dagen, men ändå! Förutom dagsverken<br />
kunde torparen vara skyldig att utföra olika körslor, byggnads- och<br />
nyodlingsarbete, att leverera vissa kvantiteter skogsbär m.m.<br />
7
Avstämning av kontraktet skedde en gång per år. Om torparen hade<br />
utfört fl er dagsverk än stipulerat s.k. överdagsverk, så skulle dessa ersättas<br />
i kontanter eller i natura i form av spannmål, ärter m.m. Ett problem för<br />
torparen kunde vara att han måste göra de fl esta dagsverken samtidigt som<br />
han behövde så och skörda på sina egna åkrar. Hade torparen ej fullgjort<br />
sina skyldigheter kunde han med omedelbar verkan avhysas från torpet.<br />
Vissa torpare ägde egna dragdjur. I äldre tider företrädesvis oxar, senare<br />
häst, men de viktigaste djuren på torpen var korna. Man hade åtminstone<br />
en ko, som ibland fi ck tjäna som dragdjur. Några får och en hushållsgris<br />
fanns det nästan alltid. Man kunde också ha höns och få kontanter genom<br />
att sälja ägg.<br />
Ibland uppfördes två torp nära varandra och kallades då för ”tvillingstorp”.<br />
Det låg en trygghet i att ha en nära granne, och man kunde få litet hjälp<br />
ibland i en besvärlig situation.<br />
Torparlivet var fattigt, hårt och arbetsamt. Nyodling skedde med hacka,<br />
spett och spade. Sådden skedde för hand, skörden med hjälp av lie och<br />
skära, tröskning med slaga. På torpen fanns inga maskiner förrän i slutet<br />
av 1800-talet. Torparna hade många barn, som tidigt fi ck hjälpa till<br />
i det dagliga arbetet. Redan 5-till 6-åringar ansågs stora nog att kunna<br />
utföra enklare arbete. Att skaffa vinterfoder till husdjuren var viktigt<br />
men tidskrävande och arbetsamt. Man slog myrmarker och skogsängar<br />
samt vass i grunda vikar. Lövtäkt gav foder åt får och getter. Blev det långa<br />
och snörika vintrar krävdes det fyllda lador för att få djuren att överleva<br />
till våren, då de magra och eländiga äntligen kunde släppas ut på bete.<br />
BOSTÄDER<br />
Den allra enklaste bostaden var backstugan. Det var en stuga med tre<br />
väggar, Den fjärde väggen var nedgrävning i en backe, vilket gav ett visst<br />
skydd mot kyla. I backstugorna bodde de allra fattigaste, som inte ens<br />
kunde kallas torpare utan ”backstusittare”.<br />
Torpstugorna varierade i storlek både lokalt och provinsiellt. Hade<br />
torparen avtal med en hederlig bonde eller godsägare så inspekterades<br />
bostaden vid tillträdet och brister åtgärdades fortlöpande. Andra bostäder<br />
som inspekterades regelbundet var soldattorpen med tillhörande byggnader<br />
såsom fähus och lada. Detta skedde genom kompanichefen. Med<br />
statsmakten bakom ryggen så var soldattorpen antagligen i något bättre<br />
skick än de vanliga torpen. Det fanns också noggranna bestämmelser<br />
om soldattorpens storlek, som vanligen var c:a åtta gånger fem meter.<br />
Förmodligen har detta i viss mån påverkat byggnationen av andra torp.<br />
8
Stattorparna hade många gånger de minsta och sämsta bostäderna. På<br />
de stora godsen byggdes långa statarlängor, som hyste många familjer i<br />
minimala utrymmen. Det blev en bra grogrund för ohyra och smittsamma<br />
sjukdomar som tuberkulos.<br />
<strong>TORP</strong> I <strong>TÄBY</strong><br />
Några av Täbys äldsta torp var sådana om 1/4 mantal. Här kan nämnas<br />
Risbyle vid Vallentunasjön, Strand vid Stora Värtan, Hästängen vid<br />
Rönningesjön samt Vissinge och Lövbrunna nästan mitt i socknen. Några<br />
av dem blev egna små gårdar. I det föregående har nämnts ”tvillingstorp”<br />
men i Täby har vi faktiskt ”trillingstorp” som uppfördes i slutet av 1700talet,<br />
avsides, i utkanten av Ellas och Vallas ägor, nämligen båtsmanstorpet<br />
Lillskog och ryttartorpen Lovisedal och Mejersberg.<br />
Det har i Täby funnits åtta rusthåll, skyldiga att hålla ryttare och häst.<br />
Båtsmansrotarnas antal var tio och blev elva, när Vågsjö inkorporerades<br />
med Täby.<br />
Idag fi nns inte många av de gamla torpen kvar i Täby. Särskilt sorgligt är<br />
att några av bäst bevarade torpstugorna bara för några få år sedan ödelagts<br />
t.ex. Lillskog vid Täbyvägen, som brann ned, och Hagby grindstuga som<br />
revs helt överraskande.<br />
9
ETT <strong>TORP</strong>KONTRAKT<br />
Förhållandet mellan torparen och bonden eller godsherren reglerades med<br />
skrivna kontrakt. Som ett exempel visas ett kontrakt från 1819 mellan<br />
dragonen på Skålhamra dragontorp och ägaren till Skålhamra gård (THF<br />
nr 14, sid 45).<br />
Dragonen hade även skyldighet att inställa sig till årliga möten på<br />
regementet.<br />
För vanliga torpare och i synnerhet dagsverkstorpare var kraven på<br />
arbetsinsatser på huvudgården avsevärt större.<br />
Kontrakt slutet mellan grosshandlare Jacob Palm Svensson och den<br />
nyantagne dragonen för nr 20 Skålhamra, tidigare drängen Carl Petter<br />
Carlsson den 20 dec. 1819.<br />
Texten lyder:<br />
CONTRACT No 20 Skålberg.<br />
Till Dragon för Rusthållet No 20 Skålhamra vid Kungl. LifRegementet<br />
LifEsqvadron och LifCompagniet är Drängen Carl Petter Carlsson antagen<br />
på öfverenskomna willkor som följer<br />
1. Bekommer han i Lega Tretton Riksdaler och Sexton Skilling<br />
Bancosedlar.<br />
2. Undfår han i Årlig lön räknadt från den 22 December 1819 Fem<br />
Tunnor Spannmål hvaraf hälften Råg och hälften Korn. Samt uti<br />
penningar Sex Riksdaler och Trettiotvå Skilling Banco Sedlar.<br />
3. Lämnar honom till underhåll för en Ko fyrtioåtta Lispund Hö<br />
samt Två Tjåg Halm hvarefter Spillningen bör av Gårdens Ägare<br />
få disponeras.<br />
4. Får han Boställe vid Gården samt Rättighet at för sig begagna<br />
den Jord som till Bostället hörer och kommer han Gärdesgården<br />
däromkring vid magt hålla, äfven blifver han ansvarig det<br />
byggnader ej förfalla genom dess försummelse samt i tid gifva<br />
bristfälligheter tillkänna, äfven som i händelse av Eldsvåda<br />
uppkommer genom dess oförsvarlighet till Ägaren enligt lag<br />
blifver skyldig ersätta skadan.<br />
5. Nödig Wedbrand af Gran och Tall windfällen äger han på Gårdens<br />
ägor sig sjelf förskaffa och ej något träd fälla eller nedhugga utan<br />
Ägarens bifall och utvist ställe.<br />
11
FÖRTECKNING ÖVER <strong>TORP</strong> I <strong>TÄBY</strong>.<br />
Följande symboler och förkortningar har använts:<br />
n Torpet finns kvar<br />
o Synliga rester bevarade<br />
O Ingenting återstår<br />
Hfl = Husförhörslängd<br />
TFAB = Täby Fastighetsbolag<br />
BT = Båtsmanstorp<br />
AL = Anita Lundins avhandling<br />
DT = Dragontorp<br />
Arkb = Arkivarien berättar<br />
DvT = Dagsverkstorp<br />
VtT = Välkommen till Täby<br />
Bou = Bouppteckning<br />
TSpl = Täby - Stan på landet.<br />
THF = Täby Hembf. skrifter.<br />
GMR = Generalmönstringsrulla/straffrulla<br />
Allmänt: Ortnamns betydelse och markbeskrivningar har i stor utsträckning<br />
hämtats från Jonas Ferenius skrift ”Vägnamnen i Täby” THF nr 23.<br />
En mera detaljerad redovisning av de källor, som använts, finns i slutet av<br />
boken.<br />
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o<br />
Karta 4<br />
Arken o DvT under Hagby, även kallat Skogstorp. Låg vid en äng strax<br />
NV om Mörtsjön. Uppfört c:a 1860. Rivet omkring 1900 enligt Carl Svinge.<br />
Källor:<br />
Hfl 1860-65 Skogstorp - Arken<br />
Hfl 1865-66 Arken (Skogstorp)<br />
Hfl 1871-75: Nybyggaren, f.d. båtsman Jacob Bartelsson Ström född<br />
1810 och torparen Jan Erik Wallman född 1811 samt hushållerska.<br />
THF nr 23 sid 67 och AL.<br />
Lantmäteristyrelsens arkiv 1/108-10 Arken.<br />
13
Husgrunden är synlig i terrängen. Torpet togs upp på Hagby utmark<br />
och skildes från gården av det vidsträckta skogsområdet. Härav namnet<br />
Skogstorp. I den första husförhörslängden kallas torparen för nybyggare<br />
och uppges vara född i Hogrän på Gotland. Gotländsk ordbok ger under<br />
ark beteckningen ”ruckel. (gammalt) hus”. Torpet kan ha varit dåligt<br />
byggt. Efter c:a 20 år stod torpet obebott och jorden, kallad ”Gubbens<br />
täppa,” användes som betesmark av det närbelägna torpet Sparringsberg<br />
nere vid sjön Fjäturen. En annan förklaring till namnet kan vara att ängen<br />
nedanför torpet vid snösmältningen ofta var översvämmad och att torpet<br />
ovanför ängen kan ha gett associationer till Noaks ark.<br />
Karta 6<br />
Arninge Båtsmanstorp o BT för Arninge rote nr 79, som omfattade Väster<br />
och Öster Arninge samt Visinge. Låg vid gamla Vaxholmsvägen på Öster<br />
Arninge ägor. Rivet.<br />
Upptogs under 1600-talet. Förste kände båtsman i roten var Casper Arning<br />
född c:a 1630. Avsked 1694. Levde 1708 i Sibbo i Finland, där han hade<br />
en gård. Siste båtsman Claes Otto Ullman Arning var född 1854. Antagen<br />
1877. Död 1896.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 15 sid 45, 59, 67, nr 20 sid 51.<br />
Karta 6<br />
Arninge Grindstuga o DvT under Väster Arninge. Låg vid korsningen<br />
Roslagsvägen/Gamla Vaxholmsvägen. Torpet rivet c:a 1990. Upptagsår<br />
före 1773, då torpet beboddes av dagsverkskarlen Jan Jansson med hustrun<br />
Stina Lundström. Källmtrl: Hfl<br />
Grinden kan inte ha utmärkt någon ägogräns. Stugan låg långt inne på<br />
Väster Arninges ägor. Åkern norr om stugan kallades ”grindstugegärdet”<br />
Namnet Arninge har tolkats som uppskjutande berg. Namnet har<br />
sannolikt uppkommit redan under äldre järnåldern (500 f. Kr - 500 e. Kr.)<br />
Men ”arn” har också tolkats som ”härd” efter det gamla ordet äril, på<br />
fornsvenska ”arin”<br />
Karta 6<br />
Arninge Lägenhet n - Tidigare namn Arnsberg, beläget vid Vaxholmsvägen.<br />
Tillhört Väster Arninge. Rödmålad byggnad av timmer med inredd vind.<br />
Panelad, vita knutar, vindskivor och foder. Sadeltak täckt med tvåkupigt<br />
tegel Tvåluftsfönster med sex rutor. Skorsten av tegel mitt på nocken.<br />
Grund av huggen sten. Invändigt renoverat.<br />
Arnsberg Se ovan Arninge<br />
14
Karta 6<br />
Arningetorp o DvT under Väster Arninge. Har legat c:a 500 m NNÖ<br />
om Hägerneholms gård. Nämns i boskapslängd 1628, då bebott av Hans<br />
Skinnare och hustru Elin. Torpet kartlagt 1637 med åker till 2 ½ tunnland.<br />
Kanske har torpet avfolkats vid pesten 1630, då Arninge var hårt drabbat.<br />
På kartan över Väster Arninge 1691 har platsen markerats som ”gammalt<br />
torp”, Troligen är det samma torp, kallat ”Arningetorpet”, som nämns i<br />
dombok 1676. Sannolikt helt öde vid 1600-talets slut.<br />
Karta 5<br />
BERG<strong>TORP</strong><br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1979<br />
Bergtorp n DvT under Viggbyholm - Tidigare namn Holmberga, Holmberget,<br />
Berget Grindstugan och Viggby torp Ligger vid Bergtorpsvägen/<br />
E18. Grindstugan riven 1740.<br />
Mantalslängd 1699 nämner ”Holmberga” med torparen Per Svensson.<br />
Samma år finns det markerat på karta som ”nybyggt torp” med 3½<br />
tunnland åker. Omfattade två torp mellan 1728 och 1790-talet,” Västra<br />
Bergtorpet” i en rågångsbeskrivning från 1789 torde syfta på ett av dessa,<br />
ev. på Bergtorp för att skilja det från Viggbytorp. Namnen Holmberga och<br />
15
Bergtorp har i kyrkböcker använts även om det närliggande Viggby torp.<br />
Torpet har på senare år varit växtförsäljning med stugan som magasin.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 22 sid 22 och 31 och 39.<br />
Karta 6<br />
Brinkhäll O DT, rusthåll nr 29 under Löttinge - låg längre in på Ryttarvägen<br />
än dragontorpet Råstugan, på Löttinges mark. Rivet. Namnet nämns<br />
tidigast 1762, tidigare ”Ryttarstufwan” nämnt 1758. Enligt karta 1728<br />
fanns en ”Ryttare Stufwa” c:a 400 m. norrut vid kanten av gärdet. Även<br />
Löttinge tä har i början av 1720-talet varit bostad för ryttare. Först nämnde<br />
ryttare under rusthållet är Lars Häger, antagen 1685 för Näsby.<br />
Sista dragon korpralen Johan Axel Öhrlund född 1868 i Vallentuna och i<br />
tjänst 1888-1901. 1910 bebos torpet av dragonen Gustaf Adolf Pihl född<br />
1872 i Järfälla, THF nr 15 sid 45, nr 20 sid 51 med hustru Vilhelmina<br />
Hedberg och tre barn.<br />
Källmaterial: Hfl 1740-1895<br />
Karta 4<br />
BROBY<br />
Broby O DT, även kallat Johannislund och Johannesberg, DT nr 24 under<br />
Broby. Låg c:a 150 m från Täbyvägen inom nuv. Erikslundsområdet.<br />
Källor: Hfl, THF nr 15 sid 46, nr 16 sid 85, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51,<br />
Förste kände ryttare är Anders Blom som finns på rusthållet 1687. Ersatt<br />
av Jacob Pollack 1692. Siste dragon Carl Gustaf Bro född 1869. Antagen<br />
1893. Död 1957 på torpet.<br />
16
Den 4 juni 1779 ingav ryttaren Olof Broberg ett besiktningsbevis till<br />
häradsrätt. Detta utvisade att han vid torpet under fyra års tid utfört<br />
följande arbeten i stenbunden mark:<br />
l. röjt en äng om c:a 5 tunnland med dike igenom samt huggit gärdsel<br />
och stör.<br />
2. gjort åker av mycket stenbunden mark om c:a ¼ tunnland samt 200<br />
famnar diken och omstängt med 260 famnar ”försvarlig gärdesgård”.<br />
3. Av stenen som han bänt ur åkern har han anlagt en källare med murade<br />
väggar.<br />
4. Planterat några ”Löfträn”<br />
För sitt idoga arbete belönades Olof Broberg med Patriotiska sällskapets<br />
Silfverpenning. Dessutom fick han årligen 6 riksdaler specie som tillägg till<br />
lönen för att han helt uppodlat torpet själv. Olof Broberg var född 1746<br />
i Björnlunda och gift med Brita Larsdotter född i Björnlunda 1748. Han<br />
antogs som ryttare 1772 och avled i Täby 16/5 1797.<br />
Samtidigt med Broberg inflyttade en avskedad båtsman, Johan Slaghök,<br />
född 1732, som stannade i två år. Han var båtsman i Hagby rote 1774-75.<br />
Det är lockande att tänka sig att han svarat för stugbygget och som en<br />
hedersbetygelse fått torpet uppkallat efter sig, d.v.s. Johanslund.<br />
Karta 4<br />
Brobylund n DvT under Broby. Beläget snett emot Lövbrunna gård.<br />
Upptaget omkring 1860. Ägan vid torpet kallas ”Brobylundsvreten”<br />
Källmtrl: Hfl 1860-95.<br />
Hfl 1895: Arbetaren Erik Pettersson född 1829 med familj.<br />
17
Karta 5<br />
BUNKEN<br />
Bunken o DvT under Ensta, Näsby och Åkerby - också benämnt<br />
Korsbäcken - låg vid Täby galopp. Revs vid slutet av 1950-talet. Del<br />
av grunden finns kvar mellan stallet och den stora parkeringen närmast<br />
utfarten från Täby Galopp. Torpet har fått sitt namn av den intilliggande<br />
hagen, som kallas ”Bunken” eller ”Bunkhagen” i domböcker på 1690-talet.<br />
Namnet Bunken är en förenkling av ”Bunkhagen”. Bunk är ett<br />
bygdemålsfärgat namn på olika växter, isynnerhet sådana med torra och<br />
styva stjälkar och därför dåligt foder.<br />
Bunk kan också vara en torr markrand mellan skog och våt mark.<br />
Namnet Kassbäcken torde ha tillkommit av misstag. Av allt att döma har<br />
Näsbytorpet ”Kassbäcken” lagts ned omkring 1730 och torparen flyttat<br />
till det närbelägna Bunken, men mantalslängderna har fortsatt att använda<br />
”Kassbäcken” som adress för torparna ända in på 1800-talet! Namnet<br />
förvanskades efter hand till ”Korsbäcken”. Bunken finns i Hfl 1748-55.<br />
Kallas Ensta Bunkhage år 1724 i Stockholms läns lantmäterikontors arkiv<br />
16. Omfattade 18,2 ha enligt Sv. Jordförmedling år 1925. Församlingsbok<br />
1900: torparen Albert Lundin född 1866 med hustru, ett fosterbarn, två<br />
drängar och en piga.<br />
Källmaterial: Hfl 1748-1895, VtT sid 32, AL<br />
18
Karta 1<br />
BYGGET<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1974<br />
Bygget o DvT under Skålhamra, tidigare namn Skålhamratorpet och<br />
Nybygget - beläget c:a l km V om Skålhamra gård. Omnämnt 1665 med<br />
torparen Erik Jöransson (dombok), Namnet ”Nybygget” betyder här mot<br />
vanligheten inte att ”Skålhamratorpet” legat öde och återupptagits, utan<br />
att ett misstag skett i 1763 års mantalslängd. Förkortningen ”Bygget” finns<br />
i Hfl 1891-95. Åkrarna söder om torpet har kallats ”Byggegärdena”.<br />
Källmaterial :Hfl 1748-1895, THF skrift nr 14 sid 57, nr 25 sid 124.<br />
Församlingsbok 1900: torparen Carl Alfred Johansson född 1872 med<br />
hustru och två barn.<br />
19
Karta 7<br />
BURSCH<br />
Bursch(en) O Dvt under Ella, beläget i skogsbrynet c:a 300 m. Ö. om nuv.<br />
Ellagårds-skolan, ungefär vid Lövängsvägen 23. Bebott fram till 1930talet.<br />
Upptaget 1863. Rivet c:a 1960.<br />
Källmaterial: Hfl 1860-1895,<br />
THF nr 16 sid 95, nr 23 sid 71, nr 25 sid 109, AL.<br />
Siste torpare: Slöjdaren f.d. båtsman Anders Gustaf Broström född 1819<br />
med hustru och ett barn. Fanns på torpet 1878-80. 1880-1890 bebos<br />
torpet av Carl Magnus Rydgren.<br />
Burs är en äldre form av ”börs” d.v.s. ”penningpung” Det har troligtvis<br />
använts skämtsamt. Torpare var ju mycket fattiga.<br />
Karta 2<br />
Byle Östra O DvT - även kallat Österbyle - gammalt torp under Täby by<br />
om ¼ mantal, omnämnt 1453 i jordebrev. När Täby by skiftades i början<br />
av 1800-talet erhöll änkeprostinnan Justelius Byle torp med utvidgade<br />
ägor.<br />
Ortnamnet bol, böle eller i Uppland ofta byle hänger samman med verbet<br />
bo och betyder ”boplats”, ”boning” eller ”gård”. Flertalet namn med<br />
denna ändelse är medeltida eller yngre och gårdarna mestadels små.<br />
Källa: THF nr 23 sid 71.<br />
20
Karta 5<br />
Djupdal O DvT under Karby , beläget vid Täbyvägen S om vägen till<br />
Efraimsberg. Tidigare namn Lövlund och Dalen.<br />
”Lövlund” nämns i mantalslängden 1724. Redan året därpå upptar<br />
längden ”Dalen” bebodd av kocken Johan Wasilius, en f.d. rysk krigsfånge,<br />
som blivit lutheran 1710 och därmed kunde gifta sig i Sverige.<br />
Han bodde tidigare i Vallabrink men blev satt i förvar på Barnhuset vid<br />
rysshärjningarna 1719, men frisläpptes sedan landshövdingen bönat för<br />
honom hos drottningen. Hans andra hustru, Anna, dog i Djupdal 1741.<br />
Själv levde han till 1751.<br />
Källor: Hfl 1748-1895, THF skrift nr 13, sid 7, 23, 39, nr 24 sid 53, nr 25<br />
sid 135.<br />
Hfl 1876-80: skomakaren Adolf Fredric Andersson född 1826 samt piga.<br />
Djupdal är ett naturnamn. Söder om torpet rann tidigare Brobyån i en dal<br />
mellan två berg. Numera går ån i en kulvert under Bergtorpsvägen.<br />
Karta 7<br />
DROTTNINGBERGET<br />
Drottningberget O Dvt under Ytterby. Var beläget ca 200 m väster om den<br />
plats där Täby kommunalhus nu står.<br />
Enligt traditionen skall drottning Kristina ha stigit ur sin vagn här för att<br />
rasta, därav namnet.<br />
Källor: THF nr 16 sid 99, nr 18 sid 9 och 20, nr 25 sid 49-50.<br />
Hfl 1871-75: stattorparen Erland Gustaf Jakobson född 1838 med hustru<br />
och två barn.<br />
21
Karta 5<br />
DÄNGAN<br />
Fotograf: S.A. Bayard<br />
Dängan O DvT under Ensta. Annat namn Ryttarstugan (under Näsby).<br />
Rivet på 1930-talet. Låg vid Täby Galopp under nuv. stallarna.<br />
”Ryttarstugan” nämns i dombok och kyrkbok 1716 och är då bebodd<br />
av åländska flyktingar. Enligt beskrivning till kartan över Åkerby 1724<br />
fanns här två stugor, en för ryttare och en för snickare, med drygt ett<br />
tunnland brukad åker och 1 ½ tunnland åkerlinda. ”Snickartorpet”<br />
nämns i kyrkböcker på 1740-talet. Namnet ”Dängan” förekommer från<br />
1747 i kyrkböckerna, men de konservativa mantalslängderna använder<br />
”Ryttarstugan” långt in på 1800-talet.<br />
Namnet Dängan är troligen en bildning till verbet dänga, som i dialekt<br />
kan ha betydelsen ”bulta”. Odling av lin och hampa förekom i socknen. I<br />
Justelius sockenbeskrivning omtalas att ”Lin och hampa brukas blott till<br />
eget behof” En bäck intill Dängan kan ha använts för rötning, och efter<br />
rötningen har tågorna frigjorts genom bråkning, d.v.s. bultning med en<br />
linklubba.<br />
Källmaterial: Hfl 1748-1895, VtT sid 32, THF nr 11 sid 33. 45, AL<br />
Hfl 1890-95: torparen Johan Albert Lundin född 1866 med hustru.<br />
22
Karta 5<br />
EFRAIMSBERG<br />
Fotograf: S.A. Bayard Torpet längst till vänster i bilden<br />
Efraimsberg n DvT under Karby. Tidigare namn: Västra Göttinge,<br />
Vissingetorpet, Västra eller Lilla Göttinge. År 1938 uppges arealen till<br />
12 ha, mangårdsbyggn. uppförd 1866, ekonomibyggnad 1923. Enligt<br />
beskrivning till karta över Karby 1702 hade ”Vissingetorpet” länge legat<br />
öde och nyligen upptagits. Till torpet hörde då 1 1/3 tunnland åker samt<br />
äng till 2 ¾ lass hö. Dess tidigare historia är okänd, men kan ha dolt sig<br />
under det obestämda ”Karby torp”, (se ”Karby torp”) som förekommer i<br />
1600-talslängder och domböcker. I mantalslängderna, som fram till början<br />
av 1800-talet användes ”Göttinge” för både Östra och Västra Göttinge.<br />
1716 tillkommer en torpare, Anders Eriksson, vilket sannolikt innebär<br />
att Västra Göttinge börjat noteras. I kyrkböckerna används benämningen<br />
”Karby torp”. Det kan ha legat i stenbacken c:a 50 m SÖ om närmaste<br />
byggnad i Efraimsberg. Benämningen Efraimsberg uppstår omkring 1870.<br />
(Hfl 1871-75). Någon person med det namnet har inte kunnat spåras,<br />
men möjligen kan det ha samband med den väckelserörelse som uppstod<br />
omkring 1870 och kallade sig ”Efraims budbärare” Kanske någon medlem<br />
av denna sekt har bott här.<br />
På kartan över Karby 1702 finns namnet ”Wissinge Eng”. Den beskrivs<br />
1719-24 av Lantmäteriet såsom ”sanck giöttiewall”. Namnet Visshagen<br />
är troligen en förkortning av ”Wissingehagen” Vissinge torp kan möjligen<br />
vara identiskt med själva Vissinge. Att namnet ”Göttinge” kommer ifrån<br />
den mellantyska staden Göttingen, 25 mil söder om Hamburg är knappast<br />
troligt. En teori är att namnet ursprungligen har varit ”Getänge” vilket<br />
23
efterhand har blivit Göttinge. En annan teori är att namnet har med gyttja<br />
att göra, d.v.s. sank och dyig mark. Se Vissinge! Namnet Vissinge har på<br />
senare år stavats ”Visinge” men det uttalet i trakten har varit med kort i,<br />
alltså Vissinge.<br />
Källmaterial: Hfl Gods och Gårdar 1938. THF skrift nr 13 sid 7 och 23,<br />
nr 15 sid 43, nr 16 sid 81-82, nr 23 sid 76, nr 25 sid 137, AL<br />
Ägare 1920: Gustav Herman Jonsson född 1886; köpte gården 1917<br />
Intill gården uppfördes 1829 Täbys centralskola.<br />
Ella Båtsmansstuga - se Lillskog<br />
Ella DT - se Meijersberg<br />
Karta 4<br />
ELLA KROG<br />
Fotograf: Boris Kuno År: 1916<br />
Ella krog n DvT och krog under Ella , vid Ellakrogsvägen, senare friköpt<br />
till mindre gård. Krog från 1600-talet fram till c:a 1850. 1938 uppges<br />
arealen till 29 ha, varav 10 ha åker.<br />
Torpet är upptaget redan på 1600-talet. Förekommer i mantalslängderna<br />
fr o m 1704, då stället bebos av Olof Olofsson. På kartan över Ella 1715<br />
finns åker till 1 1/3 tunnland. Under senare hälften av 1700-talet tycks<br />
här ha funnits en särskild torpstuga ”Ella torp” och jorden uppges vara<br />
24
ukad till krogen. Det är mera osäkert vad ”Ella torp” avser och som<br />
beboddes av hustru Marie enligt boskapslängder 1629-39.<br />
Den fortfarande kvarstående mangårdsbyggnaden (hopbyggd av två torp)<br />
anses delvis härstamma från 1600-talet. Täbyvägen upp mot Vallentuna<br />
byggdes som ”kungsväg” vid mitten av 1600-talet. Krogverksamheten<br />
bedrevs från omkring 1750 och 100 år framåt.<br />
Källmaterial: Hfl 1748-1895,<br />
THF nr 16 sid 89, nr 19 sid 16, nr 23 sid 89, nr 25 sid 111.<br />
Karta 5<br />
ENSTALUND<br />
Enstalund o DvT under Åva. Andra namn Kroken och Lycka Tä. Låg nära<br />
Kullagränd vid järnvägen. 0,5 ha enligt Svensk Jordförmedling 1925.<br />
I början av 1700-talet var Enstalund ryttarstuga, senare torp och<br />
grindstuga. Efter järnvägens tillkomst fick banvaktsstugan söder om<br />
viadukten namnet Enstalund. Torpet kallas ”Lycka Tä” i hfl 1748 - 1796,<br />
låg därefter öde fram till c:a 1840. Kallades ”Åfva Grindstuga” 1841 -<br />
1860 samt ”Kroken” 1886-90, därefter ”Enstalund”<br />
25
Enligt Hulda Nilsson var den skarpa kröken på landsvägen ett tillhåll för<br />
löst folk, som antastade vägfarande. ”Lycka Tä” skulle alltså ha varit en<br />
välgångsönskan för de förbifarande.<br />
Brändes ner av brandkåren omkring 1970.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 8 sid 44, nr 16 sid 78, nr 25 sid 103, AL<br />
Hfl 1895: Carl Emil Karlsson med fru och son och från 26/11 1895<br />
bokhållaren, fabrikören Nils Gustaf Vilh. Ahlberg f. 1855 i Kristianstad.<br />
Karta 4<br />
ERIKSLUND<br />
¨<br />
26<br />
År: Före 1960<br />
Erikslund O DvT under Valla.<br />
Erikslund var ett enkelt dagsverkstorp och skomakareboställe under Valla<br />
gård och revs i slutet av 1940-talet. Erikslund har ibland sammanblandats<br />
med Broby dragontorp, som också låg inom nuvarande Erikslundsområdet.<br />
Erikslund är ett mycket vanligt ortsnamn.<br />
Källor: THF nr 16 sid 85-86, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51 och 61.<br />
Hfl 1895: Fjärdingsman Carl August Bro, f.d. dragon, född 1823.<br />
Fiskarstugan - se Näsby Udd
Fiskartorpet (under Skålhamra) - se Ön.<br />
Fittja Båtsmanstorp - se Stat ute<br />
Karta 2<br />
Fittjatorp O DvT under Fittja. Två torp som låg c:a 200 m N om Nygård.<br />
Omnämnt i tiondelängd från 1600, borta omkring 1835. Kallades ibland<br />
Ena torp och Andra Torp. Källmaterial: Hfl, AL, THF nr 24 sid 52, nr 25<br />
sid 138.<br />
Karta 5<br />
FÅFÄNGAN<br />
År 1979<br />
Fåfängan n DvT under Tibble. Annat namn Tibblelund 1802. Numera<br />
bilverkstad. Beläget vid Stockholmsvägen 203. Omfattade 3,8 ha enligt<br />
AB Svensk Jordförmedling 1925.<br />
Fåfängan är ett uppkallelsenamn. Fåfäng bör uppfattas enligt äldre språkbruk<br />
och betyder ”där litet står att få”<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 25 sid 104-05, Sv. Jordförmedl.1925, AL<br />
Församlingsbok 1900: torparen Fredrik Johansson född 1859 med familj.<br />
27
Karta 3<br />
FÅGELSÅNGEN<br />
Fotograf: D.A. Larsson År: 1935<br />
Fågelsången n DvT under Skogberga. Annat namn Kakdraget.<br />
Ägs numera av Täby församling. Markerat utan namn på kartan över<br />
Skogberga 1706. Omnämnt som ”Skogberga” (torp) i mantalslängd 1733<br />
med torparen Mårten Mårtensson, då änkling. Namnet ”Kakdraget”<br />
förekommer 1748 (Hfl)<br />
Källmaterial: Hfl THF nr 16 sid 43, nr 24 sid 53 och 68, nr 25 sid 151, AL.<br />
Hfl 1895: torparen Carl August Sjöstrand f. 1859 med hushållerska och<br />
en dotter.<br />
28
Karta 1<br />
FÄLLBRO BT<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1982<br />
Fällbro/Knallborg n BT under nr 84 Fällbro rote. Före 1790 Hagby-<br />
Fällbro rote.<br />
Tillhört Fällbro. Vackert beläget vid Vallentunasjön 1500 m N Hagby<br />
gård.<br />
Upptaget före 1725. ”Fällbro båtsmansstuga nämnd 1748(Hfl) Knallborg<br />
1751. Första kända båtsmän var Pähr Månsson Flink född 1691 på<br />
Åland och Petter Börjesson Allenrot samt fördubblingsmannen Anders<br />
Staffansson Fällbom född 1691 och antagen 1716. Siste båtsman Gustaf<br />
Mauritz Werner Hagman född 1868. Antagen 1885. Avsked 1897.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 15 sid 47, 59, nr 16 sid 18, nr 20 sid 51, nr 25<br />
sid 121 och 122, Sv. Jordförmedl., AL<br />
Karta 4<br />
Galivänt O DvT under Hagby.<br />
Upptaget c:a 1860. Låg i början av byvägen, som går västerut från Hagby.<br />
Folk måste ha tyckt att torpet låg fel på något sätt. Rivet 1901 då den nya<br />
logen byggdes.<br />
Källmaterial: Hfl och THF nr 25 sid 116.<br />
29
Karta 5<br />
Gatan O DvT under Gribbylund. Annat namn Gribbygatan. Har troligen<br />
legat utmed Roslagsvägen vid ett ”tä” eller ”gata”, möjligen nära nuv.<br />
Myrängsvägen. Omnämnt 1780. Namnformen ”Gribbygatan” har troligen<br />
använts för att skilja det från Gatan under Hagby. Här bodde Gribbylunds<br />
trädgårdsmästare Peter Holm några år kring sekelskiftet 1800. Gatan<br />
nämns inte efter 1812 och har möjligen ersatts av Nybygget.<br />
Källmaterial: Hfl.<br />
Karta 4<br />
Gatan O DvT under Hagby. Tidigare namn Hagby torp, Glädjen, Hagbygatan.<br />
Var beläget vid Hagbyvägen, snett emot den senare statarlängan.<br />
Upptaget senast på 1740-talet. I likhet med övriga fem ”Hagby torp” vid<br />
denna tid, fick det eget namn först 1765. (Se Hagby torp). Namnet Glädjen<br />
ersattes efter hand av ”Gatan”, som förekommer på sockenkartan 1851.<br />
Året därpå (1852) blev torpet nedlagt (Hfl). Namnet ”Gatan” beror på läget<br />
utmed vägen, som var en lång gata eller ”tä”. Namnformen ”Hagbygatan”<br />
behövdes för att skilja torpet ifrån Gatan under Gribbylund. Siste brukare<br />
var Johan Salén med hustrun Christina Österram.<br />
Källmaterial: Hfl.<br />
Glädjen Se gatan under Hagby.<br />
30
Karta 5<br />
GRIBBYLUNDS GRINDSTUGA<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1975<br />
Gribbylunds Grindstuga O DvT under Gribbylund. Beläget vid Gribbylunds<br />
Allé. Rivet 1984. Källor: THF nr 27 sid 76.<br />
Gribbylunds BT - se Litz<br />
Gribbymyran - se Myrängen<br />
Grind - se Grindtorp under Näsby och Grindtorp under Karby samt Hagby<br />
grindstuga.<br />
Karta 7<br />
Grindtorp O DvT under Näsby. Även kallat Grind. Beläget vid Grindtorpsvägen<br />
11. Torpet låg vid den gamla vägen mellan Näsby och Tibble.<br />
Grinden markerade gränsen mellan säteriet och Tibble gård. Rivet 1960.<br />
Nämns i mantalslängd 1678 med torparen Erik Eriksson. Torpet finns inte<br />
på kartan över Näsby 1668, men har ritats in i samband med Näsbygodsets<br />
skattläggning 1689.<br />
31
20,6 ha jord enligt Sv. Jordförmedl. 1925. Var svingård fram till 1950talet.<br />
Torpet revs när höghusen uppfördes i början av 1960-talet.<br />
Församlingsbok 1900: torparen Johan Wilhelm Johnsson f. 1856 med<br />
hustru och 7 barn.<br />
Källmaterial: Hfl . THF nr 16 sid 113-14, nr 26 sid 56, 63,73,124, Arkb<br />
nr 16, AL. TSpl sid 157.<br />
Karta 2<br />
Grindtorp O under Karby. Andra namn Grind, Karby grind.<br />
Läget okänt, men torpet har möjligen legat där Karby båtsmanstorp senare<br />
byggdes, söder om Karby gård.. Här bör ha funnits en grind vid nuvarande<br />
Efraimsbergsvägen, där Karbys gärde började. Nämns i mantalslängd 1724<br />
med torparen Olof Hansson. Uppges 1763 vara öde och siste torparen Erik<br />
Carlsson med hustrun Kerstin Persdotter har flyttat till Östra Göttinge.<br />
Har i Hfl kallats ”Karby torp”. Källmaterial: Hfl Karta 4<br />
Karta 4<br />
GRIPSVALL<br />
Gripsvall O DvT och skogvaktarboställe under Ella, troligen uppkallat<br />
efter staden Greifswald och försvenskat. Låg på nuvarande Sellbergs<br />
32
område, Täbyvägen 85. Rivet på 1920-talet, då nytt hus byggdes. Detta<br />
revs 1984. Torpet upptaget 1753.<br />
11,5 ha jord enligt Svensk Jordförmedling 1925. Lades under Ella krog<br />
1879.<br />
Hfl 1765-72 Jägaren och skogvaktaren Erik Mellberg född 1713 i Gottröra<br />
och död 1797.<br />
Hfl 1881-86 skom. Alfred Julius Andersson.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 16 sid 90, nr 22 sid 28 , nr 25 sid 109 och<br />
113, AL, TSpl sid 61.<br />
Gropen: se Löttingedal<br />
Karta 1<br />
Gröndal Stora och Lilla o DvT under Skålhamra gård. Två torp, som<br />
legat c:a 1 km V om Skålhamra gård. Båda torpen fanns 1739 enligt<br />
mantalslängd, med torparna Jan Olofsson och Anders Hansson. På 1764<br />
års karta anges ”Tvenne torp och är inom stängsel” 7 tunnland åker.<br />
Källmaterial: Hfl. THF nr 14 sid 40 och 47, AL<br />
Grönlund: Se Rosenlund<br />
Gärdsgrind: Se Hagby Grindstuga.<br />
Göttinge Västra - se Efraimsberg<br />
Karta 5<br />
Göttinge Östra o DvT under Karby. Beläget nära Efraimsbergsvägen, även<br />
kallat Stora Göttinge. Tre grunder finns: backstuga torp och smedja. Betr.<br />
namnet se även Efraimsberg och Göttinge Västra. Nämns i mantalslängd<br />
1665 under namnformen ”Kiöttinge”, Torparen heter då Anders. Till<br />
torpet hörde enligt 1702 års karta 4 ½ tunnland åker samt äng till 4 lass hö.<br />
År 1706 tillkommer en torpare och fram till 1827 består Östra Göttinge<br />
av två torp. I kyrkböcker och senare mantalslängder talas om ”Västra”<br />
och ”Östra” Göttinge och då avses ibland dessa båda torp, vilket kan<br />
vara förvillande vid identifieringen. (Efraimsberg = Västra Göttinge). Den<br />
inhägnade vägen mellan ”Västra” och ”Östra Göttinge” kallas i domböcker<br />
1663 och 1669 ”Giötingztää och Kiötinge tää”.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 13 sid 7 och 39, nr 24 sid 53, nr 25 sid 137.<br />
Hfl 1895: Arbetaren Carl Gustaf Gustafsson född 1844 med familj.<br />
Hfl 1856-60: torparen Henrik Eriksson f. 1816 med hustru och fem<br />
barn.<br />
33
Karta 4<br />
HAGBY GRINDSTUGA<br />
Foto S.A.Bayard År 1975<br />
Hagby Grindstuga o DvT under Hagby. Tidigare namn Kokörgårn och<br />
Gärdsgrind. Torpet upptaget före 1790, Rivet 1992. Var beläget invid<br />
den skarpa kurvan på Hagbyvägen, där skogen slutar och de öppna<br />
markerna tar vid. Det har funnits två stugor, en vid gårdsgrinden och en<br />
vid gärdesgrinden.<br />
Grindstugan innehöll två rum och farstu, var i gott skick och väl värd att<br />
bevara. Trots detta revs den. Namnet ”Kokörgårn” lär ha uppkommit<br />
genom att några kor på Hagby gård hade dött och grävts ned vid<br />
Grindstugan.<br />
Källa. THF nr 25 sid 116.<br />
Hfl 1891-94: torparen Jan Erik Moberg f. 1833 med hustru.<br />
34
Karta 4<br />
HAGBYLUND<br />
Fotograf: E Jarneberg År: 1979<br />
Hagbylund O 3-dagars DvT under Hagby vid Frestavägen nära gränsen<br />
till Uppl. Väsby. Upptaget 1850, rivet på 1980-talet. I början kallat<br />
”Lövstugan”, så t.ex. på sockenkartan 1851. Har troligen föregåtts av<br />
”Hagbylund”, smedsboställe och backstuga, omnämnd 1773-94 (Hfl)<br />
”Lövstugan”, grindstuga omnämnd 1823-24 i kyrkbok, Sockensmeden<br />
Erik Mellberg bodde här 1773-1780. Hans hustru hade släktnamnet<br />
Haglund, vilket möjligen kan ha bidragit till stugans namn. Tillsammans<br />
bedrev de även skolverksamhet (”läsa för barn”).<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 25 sid 116, AL<br />
Hfl 1886-91 Korpralen Johan Frisk är arrendator, men bor i Skålhamra.<br />
Förste torpare 1851 var Johan Erik Andersson med hustrun Cajsa Lena<br />
Hansdotter<br />
Karta 4.<br />
Hagby torp O DvT - tidigare samlingsnamn för torpen Gatan, Hagen,<br />
Lugnet, Lövlund, Myran, Nygärdet och Strömmen. Se dessa torp! Samtliga<br />
fick sina namn 1765 (Hfl), sannolikt efter påtryckningar från prästerskapet,<br />
som hade behov av exakt adress vid sockenbud och förrättningar. Med<br />
35
ledning av torparnas namn i längderna, kan torpen spåras tillbaka till<br />
åtminstone 1740-talet. Från 1637 och fram till 1720 finns emellertid ett<br />
enstaka ”Hagby torp” noterat i boskaps- och mantalslängder. Det skulle<br />
kunna vara ett av de ovan nämnda, men vi vet inte vilket. Å andra sidan<br />
förekommer minst tre oidentifierade husgrunder på Hagbys utmark.<br />
Karta 4<br />
HAGEN<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1982<br />
Hagen O DvT under Hagby, beläget c:a l km V om Hagby gård, tidigare<br />
namn Hagby torp, Hagbyhagen och Sextingstorp Upptaget senast vid<br />
1740-talets mitt. I likhet med övriga fem ”Hagby torp” vid denna tid fick<br />
det eget namn först 1765 (se Hagby torp). Namnformen Hagbyhagen<br />
har nog använts för att skilja det ifrån Tibblehagen, som också kallades<br />
”Hagen”.<br />
Källor; Hfl och AL<br />
Hfl 1891: torparen, f.d. båtsmannen Karl Johan Fredriksson Hagman<br />
f. 1843 med hustru och fem barn. 1895 finns familjen skriven på torpet<br />
Nygärdet.<br />
36
Karta 5<br />
Hammarstugan O DvT under Tibble. Tidvis använd som ryttarstuga för<br />
Ytterbys ryttare. Låg mellan järnvägen och Grindtorp. Kallad Tibble<br />
Hammarstuga 1802-08 och Ryttarstugan 1809-14. Var ”nyss uppsatt”<br />
enligt karta från 1724. Borta 1814.<br />
Ryttaren Lars Enbuske har möjligen bott här till sitt avsked 1736 och<br />
kanske även ryttaren Johan Olofsson Hammar, som antogs 1692 (för<br />
Näsby?) och som gifte sig i Täby kyrka den 17/2 1712 med Margaretha<br />
Melkersdotter från Skålhamra.<br />
Källmaterial: Hfl Sv. Jordförmedl. AL<br />
Förleden hammar betyder skogbevuxen backe och stugan har legat i en<br />
moränbacke.<br />
Holmberget - se Bergtorp<br />
Hvilan - se Vilan<br />
Hästhagen -Se Hagen<br />
Karta 6<br />
HÄSTÄNGEN<br />
Fotograf: Okänd År: Omkring 1910<br />
37
Hästängen n gammalt torp under Libby, omnämnt 1538 i landskapshandl.<br />
Blev en egen gård om 1/4 mantal.<br />
Källor: THF nr . 16 sid 70, nr 23 sid 88, nr 27 sid 78.<br />
Johannislund och Johanslund - se Broby Dragontorp.<br />
Kakdraget - se Fågelsången.<br />
38
Karta 5<br />
KARBY BÅTSMANS<strong>TORP</strong><br />
År: 1979<br />
Karby Båtsmanstorp o BT under Karby, rote nr 85, beläget nära<br />
Efraimbergsvägen 900 m. SÖ om Karby gård. Upptaget senast 1788.<br />
Båtsmansroten omfattade före 1790 Karby och Hägernäs, varför båtsmännen<br />
tilldelades namnet Hägerman. Förste kände båtsman i roten hette<br />
Lars Ersson Häger och antogs 1701 vid 14 års ålder. Förste båtsman på<br />
torpet var Erik Hägerman, gift med Catharina Persdotter, död 1816, då<br />
Erik Hägerman anges som avskedad. Siste Båtsman blev korpral Gustaf<br />
Reinhold Hägerman född 1841. Död 1931. I tjänst 1866-1896. Stugan,<br />
byggd omkring 1790 och var ”kulturmärkt”. Stugan brann ned 1995.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 13 sid 23 och 39, nr 15 sid 43, 47, 60, nr 16 sid<br />
82-83, nr 20 sid 5l, 54-55, nr 21 sid 17, nr 24 sid 53, nr 25 sid 135.<br />
Karta 2<br />
Karby Lilla O DvT under Karby, även kallat Lillkarby. Beläget c:a 500 m<br />
SÖ om Karby gård. Torpet har sitt ursprung i de två små frälsegårdarna<br />
i Karby, vars landbor avhystes, då hela byn kom under en ägare 1702.<br />
Förste kände torpare är Mats Eriksson 1704. Mellan 1724 och 1740-talet<br />
tycks ha funnits två torp. Under senare delen av 1700-talet boställe för<br />
bl.a. rättare och skomakare. Öde efter 1782.<br />
Källmaterial: THF nr 13 sid 7, nr 16 sid 82, nr 25 sid 135.<br />
39
Karta 5<br />
Karby torp o DvT under Karby. Ett ”Karby torp” finns redan i boskapslängden<br />
1628, då det bebos av Erik, som har 1 häst, 1 ko och 1 får. Torpet<br />
noteras i mantalslängderna fram till 1682 och uppges 1694 vara öde.<br />
Ödetorpet är möjligen identiskt med ”gammalt torpställe” på kartan över<br />
Karby 1702, beläget c:a 200 m NNÖ om det senare båtsmanstorpet.<br />
Här finns en liten husgrund med källare. I mantalslängderna 1654-1682<br />
upptas två ”Karby torp”. Möjligen har det ena avsett Västra Göttinge,<br />
vars tidiga historia är okänd. (Se Efraimsberg).<br />
Det bör påpekas att namnet ”Karby torp” i skilda sammanhang har kunnat<br />
användas om varje torp under Karby.<br />
Karta 8<br />
Kassbäcken O DvT under Näsby. Var beläget på den plats där Ångaren nu<br />
ligger. Finns utsatt på kartan över Näsby 1668, då torpet hade åker till 3<br />
2/5 tunnland och äng till 8 lass hö.<br />
Förste kände torparen 1669 hette Mats. Torpet blev sannolikt nedlagt<br />
omkring 1730, varefter namnet av misstag i mantalslängderna torde ha<br />
överförts till torpet Bunken (se d:o). Namnet kan härröra från fiskekassar<br />
i bäcken, som rann från ängen vid Långlöten.<br />
Kjula BT se Släthäll och Vihem.<br />
Karta 6<br />
KJULAUDD<br />
40<br />
År: 1924
Kjulaudd O DvT under Kjula (Viggbyholm) var beläget vid Kjulauddsvägen<br />
nr 9. Omnämnt i mantalslängd 1682 med torparen Jöran.<br />
Källor: Hfl och THF skrift nr 16 sid 66, nr 22 sid 22, 31, 58, nr 23 sid 92,<br />
AL. Församlingsbok. 1910: torparen Carl Teodor Grandin f. 1861 med<br />
hustru.<br />
Kjulavik - se Lillängen.<br />
Knallborg - se Fällbro BT.<br />
Karta 3<br />
Komötet o DvT under Skogberga. Andra namn Skogshagen, Skogsvreten<br />
och Skogstorp. Låg c: a 250 meter SÖ om Sandborg (Karta 2).<br />
Omnämnt 1745 (kyrkbok) med torparen Mats Andersson.<br />
Källa THF nr sid 54.<br />
Korsbäcken - se Bunken.<br />
Karta 3<br />
Koxmot o DvT under Skogberga. Andra namn Skogsmot och Nybygget,<br />
beläget 400 m NÖ om Skogberga gård. Torpet finns markerat på kartan<br />
över Skogberga 1706, Namnet ”koxmot” förekommer i kyrkbok 1736<br />
med torparen Mats Ersson, som senare gifte sig med Anna Ersdotter. Blev<br />
kameralt öde efter 1780 men gjorde länge tjänst som backstuga; åtminstone<br />
till 1820-talet. På samma tomt uppfördes omkring 1850 en statstuga som<br />
kallades ”Nybygget”.<br />
Källmaterial: Hfl 1748-60.<br />
Karta 4<br />
Kristineberg O DvT och krog under Valla. Ombyggt till villa. Belägen<br />
ungefär där Kristinebergsvägen viker av från Täbyvägen. Kristineberg<br />
ersatte torpet Kråkvilan, som låg på andra sidan Kristinebergsvägen c:a<br />
200 m längre norrut. Finns på karta, stavat Kråkhvilan, men ej i husförhörslängd.<br />
Källa: THF nr 23 sid 93.<br />
Kroken - se Enstalund.<br />
Kråkvilan - se Kristineberg.<br />
41
Karta 8<br />
KRÅKUDDEN<br />
Reproduktion av bild från 1894. Fotograf Bengt Nettelbladt<br />
Kråkudden n DvT under Viggbyholm vid Stora Värtan. Ombyggt till villa.<br />
Finns utan namn på en karta från omkring 1670. Omnämns i mantalslängd<br />
1682 med torparen Erik Andersson. I domboken 1685 behandlas ansökan<br />
om bördsbrev för en yngling, som uppges vara född på Kråkudden. Enligt<br />
karta över Viggbyholm 1699 brukade torparen knappt ett tunnland åker<br />
av sämsta jordmån och hade äng till drygt 5 lass hö.<br />
Källor; Hfl, THF nr 22 sid 22, 31, 43 och 73, nr 25 sid 68 och AL<br />
Bou 2:37 1790 (äldsta) Anders Ekroth.<br />
Församlingsbok 1910: Torparen Carl Johan Sköldeman f. 1865 med<br />
hustru och ett barn.<br />
42
Karta 7<br />
KVARN<strong>TORP</strong><br />
Fotograf: E Jarneberg År: 1980<br />
Kvarntorp n DvT och vattenkvarn under Näsby. Används numera av<br />
Folkdanslaget. Tillhör Täby kommun. Kartan över Näsby 1637 upptar<br />
några vretar vid torpets senare plats. Möjligen fanns det redan då. År 1650<br />
nämner mantalslängden ”hustru Brita i Näsby kvarn” och 1654 upptas<br />
”Kvarnstugan” med hustru Sanna. Enligt kartan över Näsby 1668 fanns<br />
1 1/4 tunnland åker samt äng till fem lass hö.<br />
Uppdämningen av den s.k. Norsängen (mellan Kvarntorp och nuv.<br />
Centralvägen) för att få mer vatten till kvarnen, framkallade långvariga<br />
strider med ägaren till Ytterby gård vid 1690-talets slut. Problemet löstes<br />
1716 i och med att Ytterby gård genom köp införlivades med Näsby.<br />
Källor: THF nr 8, nr 9 sid 64, nr 11 sid 37,38,42, nr 16 sid 103, nr 18<br />
sid 5,7-11 och 17, nr 23 sid 94, nr 25 sid 61-62, nr 26 sid 55, 63, 73 och<br />
91-93, 142. Arkb nr 16,AL.<br />
Församlingsbok 1900: torparen Oskar Pettersson f. 1832 med hustru och<br />
ett barn.<br />
Kvarntorps senare historia är i hög grad förknippad med Sophie-Louise<br />
Alexanderson, som föddes 1870 på Venngarns kungsgård i Uppland och<br />
var lärarinna vid bl. a. Anna Sandströms skola i Stockholm.<br />
Hon var idérik och energisk och hade lätt för att knyta kontakter. 1925<br />
köpte hon Kvarntorp och lät rusta upp de gamla byggnaderna. Torpstugan<br />
43
lev hennes bostad, ladugården gjordes om till en samlingssal och en<br />
gammal visthusbod blev ett mindre kapell. Hon ordnade också bad med<br />
bastu för barnen i Roslags Näsby skola. Hon hade goda kontakter med<br />
skolan och ledde sånglekarna vid julavslutningarna.<br />
Sophie Louise Alexanderson var en av initiativtagarna till Täby Hembygdsförening<br />
och blev dess första hedersmedlem. Kvarntorp blev Hembygdsföreningens<br />
hemvist från dess bildande 1941 till 1957, då man<br />
flyttade till Ytterbystugan. 1944 sålde fröken Alexanderson Kvarntorp till<br />
Näsby Kapellstiftelse, men bodde kvar på Kvarntorp till sin död 1959.<br />
1963 köptes Kvarntorp av Täby kommun.<br />
Karta 6<br />
Kåte O Dvt under Rönninge. Har legat c:a 500 m NÖ om Rönninges<br />
bytomt. Tidigast omnämnt 1740 (kyrkbok) med torparen Anders Olofsson.<br />
Var öde 1773. På kartan över Rönninge finns inte torpet, men åkern där<br />
kallas ”Kåtevreten”.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 17 sid 50 och 71, AL, Vingedal Strövtåg i<br />
Norrort. Kåte var enligt gammalt språkbruk ”liten, oansenlig koja”.<br />
Karta 7<br />
Källtorp o Dvt under Näsby. Låg vid nuv. Centralvägen mellan Nytorpsvägen<br />
och Maskinvägen. Har i samband med Näsbygodsets skattläggning<br />
1689 ritats in på en äldre karta (utan namn men tillsammans<br />
med källan!) Mantalsnämnden 1694 nämner ”Källtorp” med torparen<br />
Carl Hansson.<br />
Det kan ha legat en källa vid Örnstigen/Näsby Allé med fint vatten, men<br />
Källtorp med tillhörande källa var beläget enligt ovan, 350 m åt NÖ.<br />
Samma läge har torpet dessutom på Funcks tryckta karta från 1846!<br />
Slogs samman med Nytorp i mitten av 1800-talet. Torpare - se Nytorp.<br />
Källmaterial: Hfl 1748-1875, THF nr 5 sid 57,58, nr 25 sid 66, nr 26<br />
sid 55, Arkb nr 16, AL.<br />
Karta 5<br />
Kärrtorp o DvT under Löttinge. Låg 1 km SV om Löttinge gård. Nämns<br />
i boskapslängden 1637 som ”Löttinge torp” bebott av hustru Brita, som<br />
hade en fåle och 2 kor. Kallas i mantalslängder alltid ”Löttinge torp” men<br />
börjar i andra källor under 1700-talet att benämnas ”Kärrtorpet”. Man<br />
hade behov av ett särskiljande namn sedan ytterligare torp tagits upp på<br />
Löttinge. Det öppna fält S om torpet omtalas vid 1600-talets slut som<br />
kärr och skogsäng, beväxt med ”små starr”. Kärrtorp låg öde 1774. Sista<br />
bosättare var skomakaren Peter Åman med hustrun Katarina Andersdotter.<br />
Åtta år senare fanns samma par som de sista på torpet Lillkarby.<br />
44
Karta 7<br />
Lahäll O - Gammalt torp under Svalnäs i Danderyd. Svalnäs blev egen gård<br />
om 1/4 mantal. Torpet låg nära Lyckostigen/Lahällsvägen. Usprungligt<br />
namn har troligen varit ”Ladhäll”, vilket betecknat en berghäll, som<br />
använts som lastageplats vid Näsbyviken, som tidigare nådde längre<br />
västerut. Lahällsområdet införlivades med Täby 1947.<br />
Genom byte kom torpet år 1723 i Generalguvernören Johan August<br />
Meijerfeldts ägo och införlivades med Näsby-godset.<br />
Källa THF nr 16 sid 102, nr 25 sid 56, nr 26 sid 91.<br />
Karta 5<br />
LANSEN<br />
Fotograf: S.A. Bayard<br />
Lansen O DT under Libby, senare Gribbylund. Läge: Gtibbylundsvägen nr<br />
27. Rivet omkring 1990. Även kallat Libby Ryttarstuga.<br />
Nämns 1780 (Hfl) som ”Libby Ryttarstuga”. Ryttaren hette då Johan<br />
Lidbom, född i Tyskland 1756 med hustru Anna Maja Edman född i<br />
Björkvik 1754. De var 1779 inhysta på Tegelbacken i Näsby (dombok).<br />
Lägenhet efter 1841.<br />
Förste Ryttare i rusthållet: Anders Engman. Avskedad 1694.<br />
Siste ryttare, dragonen Claes Mauritz Lans (Plomgren) född 1809 i Täby.<br />
Avsked 1841. Död 23/8 1851 i Östra Ryd.<br />
Källor: Hfl, THF nr 12 sid 14, nr 20 sid 51 och 63, nr 23 sid 96, nr 25 sid<br />
101, Robsahms dagböcker.<br />
Hfl 1876-80: torparen Oskar Pettersson f. 1832 med hustru och ett barn.<br />
45
Libby Ryttarstuga - se Lansen.<br />
Lillkarby - se Karby Lilla.<br />
Karta 4<br />
LILLSKOG<br />
46<br />
År: 1982<br />
Lillskog o BT under Ella, rote 78, även kallat Sparrensberg och Ella Båtsmansstuga.<br />
Läge Täbyvägen 115. Omfattade 5,1 ha jord enligt Svensk<br />
Jordförmedling 1925. Eldhärjat nyårsafton 1992. Rivet 1996.<br />
Båtsmansroten omfattade Ella och Torslunda. Torpet bör ha byggts omkring<br />
1780 samtidigt med de närliggande torpen Mejersberg och Lovisedal,<br />
men finns i längderna först 1805. Förste kände båtsman i roten var<br />
Simon Jacobsson Lööf, ordinarie år 1694. Sedan mitten av 1700-talet har<br />
båtsmännen tilldelas namnet Torslund.<br />
Siste båtsman Frans Oskar Andersson Thorslund, född 1864, antagen<br />
1883, avsked 1897.<br />
Källmaterial: Hfl, Sv. Jordförmedl. 1925, THF nr 15 sid 45, 59, nr 16 sid<br />
88, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51-52, nr 25 sid 109 och 113, AL.<br />
Namnet Sparrensberg kommer från grevinnan Lovisa Sparre på Näsby,<br />
som också gett namn åt närliggande Lovisedal. Båtsman Anders Gustav<br />
Torslund (avsked 1883) flyttade till nytt torp nere vid sjön Fjäturen och<br />
gav detta namnet Sparringsberg. Se Sparringsberg!
Karta 6<br />
LILLÄNGEN<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1967<br />
Lillängen O Dvt under Kjula (Viggbyholms gård). Strax NÖ om Viggbyholms<br />
station.<br />
Annat namn Kjulavik. Nämns i mantalslängd 1716 med torparen Hans<br />
Eriksson.<br />
Källor: Hfl, THF nr 16 sid 66, nr 22 sid 31 och 73, nr 23 sid 96.<br />
Rivet omkring 1960.<br />
Församlingsbok 1910: torparen Johan August Karlsson f. 1869 med hustru<br />
och ett fosterbarn.<br />
Littsen - se Litz(en).<br />
Karta 1<br />
Litsby krog O. Även kallad Orrkojan. Möjligen en senare ersättare för<br />
vinterkrogen Rävdansen. Bör ha legat på ungefär samma plats som<br />
Rävdansen. Husförhörslängd omtalar att ”Afskedade Corporalen Johan<br />
Saxström född i Nora Bergslag, Grythyttan 1684, död 1772, informerade<br />
barn i Litzby 1765-67, flyttat till Grind 1768. Gift med Catharina Liung.”<br />
Se även Såstalund.<br />
Hfl 1765-1772.<br />
47
Karta 5<br />
LITZ(EN)<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1979<br />
Litz(en) n BT i Gribbylunds rote nr 80. Tidigare namn Littsen och Gribby<br />
Båtsmansstuga. Läge Gribbylundsvägen 54. Båtsmännen på roten har från<br />
1750-talet burit namnet Litz.”Gribby båtsmansstuga” nämns i längderna<br />
tidigast 1769. I handlingar framkommer att en långvarig tvist om flyttning<br />
av stugan förekommit, och att den stått i Gribbylund sedan slutet av 1740talet,<br />
men sedan 1774 varit förfallen. Roten beordrades vid vite att ha en<br />
ny stuga uppbyggd senast i augusti 1822 och i den flyttade båtsmannen<br />
Gustaf Litz in. Litz var 20 år när han antogs som båtsman 1816. Han<br />
avskedades 1827 utan betyg för liderlighet och oförbätterligt uppförande.<br />
Förste kände båtsman Eric Johansson Rosendal, som finns 1694.<br />
Siste Båtsman: August Larsson Litz, född 1839. Antagen 1866.<br />
Avsked 1896.<br />
Källor: Hfl, THF nr 12 sid 14, nr 15 sid 45, 59, nr 20 sid 51, nr 25 sid 102,<br />
nr 27 sid 45 och Robsahms dagbok.<br />
Ljungdal - se Norrtorp.<br />
48
Karta 4<br />
LOVISEDAL<br />
Fotograf: S.A Bayard<br />
Lovisedal n DvT och f.d. DT under Valla, rusthåll nr 25. Andra namn<br />
Meijersholm och Valla Dragontorp, Beläget vid Täbyvägen nr 119.<br />
Areal 2,5 ha enligt Svenska gods och gårdar 1938. Omtalas som Ella<br />
trädgårdsmästarboställe i hfl 1780-90.<br />
Byggt omkring 1780. Hundra år senare byggdes ett nytt dragontorp<br />
närmare Valla gård. Se vidare Valla dragontorp. Husesynsprotokoll från<br />
1838. Förste kände ryttare på rusthåll nr 25 var Stephan Krakau, som<br />
1691 hade 36 tjänsteår och var gammal och sjuk.<br />
Källor: THF nr 15 sid 45, nr 16 sid 8, 88, nr 20 sid 51, nr 25 sid 129, AL<br />
och Hfl 1895: Stenarbetaren Anders Svensson född 1849 med familj.<br />
Karta 1<br />
Lugnet O DvT under Hagby vid Frestavägen intill Litsby. Anlagt 1765<br />
av Balthasar Knigge, ägare till Hagby gård. Lugnet var en tid hem för<br />
”gamla änkor”, d.v.s. ett slags ålderdomshem. Blev 1814 krogstuga till<br />
Litsbykrogen Orrkojan. THF nr 25 sid 128.<br />
49
Karta 6<br />
Lugnet o DvT under Öster Arninge, beläget väster om E 18, sydöst om<br />
B&W. Omnämnt i dombok 1728. Fanns kvar, men obebott 1932, sedan<br />
rivet. Det har funnits två torp med namnet Lugnet. Det äldsta låg norr om<br />
gamla Vaxholmsvägen.<br />
När det nyare torpet byggdes så övertog det namnet.<br />
Källmaterial: Hfl, AL.<br />
Hfl 1856-60: båtskepparen, arbetaren, Johan Mattsson f. 1816 med hustru.<br />
Karta 4<br />
Lustiglund O DvT och DT under Ella. Rusthåll nr 23. Var beläget c:a<br />
500 meter norr om Ellagårdsskolan. Gammalt torp som har funnits före<br />
1696, då det lades under allmänning och blev öde. Nytt torp med samma<br />
namn och möjligen på annan plats uppfört c:a 1720 men borta c:a 1790.<br />
Omtalas som ryttartorp 1761. Siste ryttare bosatt i Lustiglund var Johan<br />
Fredrich Hansson Ellander. Se också Meijersberg!<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 16 sid 95, nr 25 sid 109. Karta över Ella gård<br />
från 1715.<br />
Lycka Tä - se Enstalund<br />
Karta 5<br />
Lyktan O DvT under Tibble, beläget där nuvarande servicehuset Lyktan<br />
ligger.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 25 sid 35 och 47.<br />
Karta 5<br />
Långbacken o DvT under Karby. Andra namn Kvarnstugan, och Rosenlund.<br />
Låg vid Efraimbergsvägen c:a 700 m S om Karby gård. Omnämnt<br />
1724 med torparen Johan Olofsson och hustrun Lena Eriksdotter. Kallades<br />
de första åren ”Rosenlund”, därefter ”Långbacken” Väderkvarnen var<br />
i drift ännu på 1920-talet, men förföll och revs på 1940-talet. Stugan<br />
försvann på 1980-talet.<br />
Källor: THF nr 13 sid 23, 25,25, 31, 39, nr 16 sid 83, nr 24 sid 53, nr<br />
25 sid 135.<br />
Hfl 1881-85: torparen Johan Erik Karlsson f. i Täby 1795 med hustru och<br />
ett barn.<br />
Karta 8<br />
Långlöt O DvT under Näsby. Låg vid ängen Långlöten S om Täby galopp<br />
vid E 18. Utsatt på kartan över Näsby 1668 med 2 1/5 tunnland åker<br />
50
samt äng till 5 lass hö. Nämns i mantalslängd 1669 med torparen Olof<br />
Matsson. Uppgick på 1800-talet i torpet Nor.<br />
Källa: THF nr 26 sid 56 och 74, Arkb nr 16.<br />
Karta 6<br />
LÖT<br />
Reproduktion av kort från 1930-talet<br />
Löt o DvT under Rönninge, beläget i triangelkorsningen E18 och Arningevägen.<br />
Torpet nämns i tiondelängd 1601, bebott av en Erik. Det ingick 1612<br />
i hertig Johans arvslott efter fru Karin Axelsdotter (Bielke) som ägde<br />
Rönninge by och skänktes 1617 till Gabriel Gustavsson Oxenstierna.<br />
Källor: HFl samt THF nr 17 sid 41, 50 och 85,<br />
nr 21 sid 16 och 23.<br />
Församlingsbok 1910: torparen Erik Gustav Andersson f. 1852 med<br />
hustru och fyra barn.<br />
Karta 6<br />
Löttingedal o DvT beläget vid Vetevägen 12. Rivet 1956.<br />
Källor: THF nr 27 sid 83,84.<br />
Karta 6<br />
Löttingelund O DvT och krog under Löttinge beläget nära Vetevägen.<br />
Andra namn, Löttinge krog, Gropen och ”Löttinge tä”, som nämns<br />
tidigast 1699.<br />
51
Krogen låg förmodligen vid gamla Roslagsvägen, som gick längre norrut,<br />
närmare Löttinge gård fram mot Varggropen. Krogen fanns under hela<br />
1700-talet, strategiskt placerad där landsväg och vinterväg korsade<br />
varandra. Har även varit boställe för ryttare. Ryttaren Peter Flobergs<br />
hustru anklagades 1705 för att sälja öl, gästgivargården Ensta till förfång,<br />
vilken låg endast en fjärdingsväg därifrån, och förbjöds att sälja öl till<br />
resande personer med undantag av dem som färdades ”korsvägen”.<br />
Krogen flyttades 1820 närmare Rönningesjön av krögaren Magnus<br />
Bergström. Krogen drogs in 1843 enligt sockenstämmobeslut, men levde<br />
troligen kvar ännu några år. Namnet ”Gropen” förekommer förutom i<br />
Hfl också på sockenkartan 1851. Vid den bro, som tidigare fanns där<br />
Roslagsvägen korsade bäcken ned till Rönningesjön, stod två numera<br />
försvunna runstenar. Den ena beskrivs av Cl. Justelius 1813 ”som nästan<br />
den vackraste uti Församlingen”. R. Dybeck skriver 1862 att den är<br />
nedsjunken i den sanka marken och skriften i det närmaste utplånad.<br />
Den andra stenen finns avbildad i ett träsnitt från 1750. Fragment av runstenarna<br />
kan möjligen finnas i vägbanken.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 10 sid 62 och 67, nr 16 sid 48, nr 23 sid 39 och<br />
98, nr 25 sid 96, Arkb nr 23.<br />
Karta 6<br />
Löttinge Tä O - skomakarebostad. Låg i hörnet av Skavlötsvägen-<br />
Roslagsvägen. Är inte identiskt med det Löttinge Tä, som omtalas 1699.<br />
Skomakaren som bodde här i slutet av 1800-talet beskrivs som otroligt<br />
snål. De skor han gjorde blev ofta för trånga, därför att han snålade med<br />
lädret Föräldrar, som beställde skor till sina barn, såg till att barnet hade<br />
minst två par tjocka sockor på sig vid provningen. Skomakaren gjorde<br />
Stockholmsbesök endast vintertid då han kunde gå över isen, vilket slet<br />
mycket mindre på skorna än att gå landsvägen sommartid.<br />
Karta 5<br />
Lövbrunna n, gammalt torp under Broby, omnämnt 1453 i jordebrev. Blev<br />
egen gård om 1/4 mantal.<br />
Karta 6<br />
Lövhagen o DvT under Väster Arninge, beläget c:a 500 m. öster om<br />
Skavlötens motionsgård. Torpet finns på kartan 1691 och med 1/2<br />
tunnland åker. År 1711 nämns i kyrkbok torparen Elias Svensson med tre<br />
söner som offer för pesten.<br />
Källmaterial: Hfl, AL<br />
Hfl: 1876-80: torparen Johan Elof Pettersson f. 1853 med hustru och två barn.<br />
Lövhagen under Skogberga - se Skogberga BT.<br />
52
Karta 4<br />
Lövlund o DvT under Hagby, beläget vid Roslagsleden c:a 1 km SV om<br />
Hagby gård.<br />
Tidigare namn Hagby torp, Barkartorpet. Upptaget senast 1732, då Mats<br />
Mickelsson var torpare. I likhet med de övriga fem ”Hagby torpen” vid<br />
denna tid fick det namnet Lövlund först 1765. (Se Hagby torp!) Åren 1735-<br />
1760 har det i kyrkböckerna vid enstaka tillfällen kallats ”Barkartorpet”.<br />
”Barkare” är ett äldre ord för garvare. Vid garvning använde man bark av<br />
lövträd och namnet ”Lövlund” vittnar om nära tillgång till råvaran.<br />
Källmaterial: Hfl<br />
Hfl 1871-75: torparen, stataren Anders Fredrik Ljungström f. 1823 med<br />
hustru och ett barn.<br />
Lövstugan - se Hagbylund.<br />
Karta 4<br />
MEIJERSBERG<br />
Meijersberg O DT under Ella, Ella rusthåll nr 23, beläget vid Tenorvägen<br />
nära Turebergsvägen, annat namn Ella Dragontorp. Se också Lustiglund!<br />
Torpet byggt omkring1780. Rivet omkring 1960.<br />
53
Källmaterial: Hfl, THF nr19 sid 16, nr 20 sid 51, nr 25 sid 109 och 112,<br />
Sv. Jordförmedl. 1925, AL, TSpl sid 61.<br />
Den första dragonen, som bodde i torpet, när det var nybyggt var Johan<br />
Fredrich Hansson Ellander född 1749 och antagen 1770 och död 1790.<br />
Siste dragon Oskar Teodor Feldt född 1875. Antagen 1896.<br />
Församlingsbok 1920: torparen Friden Wilhelm Karlsson Bimback f. 1872<br />
med familj.<br />
En av fruarna på torpet vävde trasmattor som han sålde. Hon lär inte ha<br />
varit särskilt noga. Det påstods att man kunde hitta både knappar, hyskor<br />
och hakar i de färdiga mattorna.<br />
Meijersholm- se Lovisedal.<br />
Karta 3<br />
MOSSEN<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1978<br />
Mossen n DvT under Löttinge , beläget c:a 700 m. NÖ om Löttinge gård.<br />
Tidigare namn Nyborg. Hfl tar upp ”Nyborg” 1826 med trädgårdsmästaren<br />
Abraham Berg och hustrun Carolina Birath. Torpets namn förändras till<br />
”Mossen” på 1860-talet. Det ligger vid sydändan av Löttinge mosse. I Hfl<br />
54
nämns en enstaka gång redan 1748 en backstuga ”Måsen” (dialektal form<br />
av ”Mossen”) på Löttinges ägor. Torpet kan ha anlagts på samma plats<br />
och sedermera återupptagit namnet. Källmaterial: Hfl, THF nr 16 sid 51.<br />
Karta 7<br />
MOSS<strong>TORP</strong><br />
Mosstorp O DvT beläget vid Riddarstigen 24, nära Danderydsgränsen.<br />
Tillhört Ytterby (Näsby). Kallas ”Ytterby torp” på karta 1715, ”Mossen”<br />
i kyrkobok 1741 och ”Mosstorpet” på karta över Ytterby och Åva 1742.<br />
Källmaterial: Arkb nr 16, Hfl, THF nr 11 sid 31, nr 18 sid 8, 17, 20, nr 23<br />
sid 101. Hfl. 1890: torpare Johan Erik Larsson f. 1851 med två barn.<br />
Karta 4<br />
Myran o DvT under Hagby, beläget öster om Lövlund. Tidigare namn<br />
Hagby torp. Upptaget före 1749, då torparen hette Olof Jansson med<br />
hustrun Karin Matsdotter. I likhet med övriga ”Hagby torp” fick det eget<br />
namn 1765. Någon gång har det även kallats ”Hagbymyran”, väl för att<br />
skilja det från ”Gribbymyran” (=Myrängen) under Gribbylund.<br />
Hfl 1886-90: torparen Sven Olsson f. 1834 med hustru, ett barn och ett<br />
barnbarn.<br />
55
Karta 5<br />
Myrängen O DvT under Gribbylund, beläget 100 m NO om korsningen<br />
Myrängsvägen/Torpängsvägen. Annat namn Gribbymyran. Upptaget<br />
senast 1796, då Anders Eriksson med hustrun Brita Cajsa Andersdotter<br />
bebodde torpet.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 12 sid 14 och 25, nr 13 sid 7, nr 23 sid 101,<br />
nr 25 sid 102.<br />
Karta 8<br />
Mårtenstorp O DvT under Näsby. Torpet torde ha legat c:a 300 m Ö<br />
om Näsby slott vid nuv. Allévägens slut, men blev förmodligen avhyst, då<br />
trädgården anlades. På kartan över Näsby 1668 finns kvar endast torpets<br />
åker om 3 1/2 tunnland och äng till 6 lass hö.<br />
Karta 8<br />
NOR<br />
Nor o DvT under Näsby, beläget vid E 18 strax utanför Täby galopp.<br />
13,8 ha enligt Svensk Jordförmedl. 1925. Det första säkra belägget på<br />
torpnamnet är ”Nårhagan” i mantalslängd 1650, då det beboddes av<br />
hustru Anna. Enligt kartan över Näsby 1668 fanns 2 1/4 tunnland åker<br />
samt äng till 6 lass hö. Skrivningen ”Noor” eller ”Nohr” uppträder på<br />
1660-talet, och även ”Norr” och ”Norrtorp” förekommer.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 11 sid 35, nr 16 sid 111, nr 26 sid 56, 63, 73,<br />
75, Arkb nr 2.<br />
Församlingsbok 1900: torparen Carl Fredrik Söderberg f. 1838 med hustru<br />
och tre barn.<br />
56
Karta 3<br />
Norrtorp o DvT under Väster Arninge, beläget c:a 600 meter NNO<br />
om Hägerneholms gård. Tidigare namn Ljungdal. Läget framgår av<br />
sockenkartan 1851. Upptaget före 1746, då det beboddes av Anders<br />
Andersson och hustrun Beata. Rivet på 1870-talet.<br />
Ett tidigare ”Norrtorp” har funnits på Väster Arninge enligt 1630-talets<br />
boskapslängder, där hustru Malin i Norrtorpet i Arninge nämns 1631.<br />
År 1639 hade en Hans i ”Norratorp” 1 häst, 1 kviga, 1 ko, 3 gamla får<br />
och ett ungt svin. Torpet har troligen legat nära Ullnasjön c:a 800 m N<br />
om Hägerneholm. Här har stått ett torp, enligt anteckning på kartan över<br />
Väster Arninge 1691.<br />
Namnet Ljungdal kan möjligen ha ett samband med ägaren till Väster<br />
Arninge, livdrabanten, löjtnanten och rusthållaren Jonas Liungberg, född<br />
1690, död 18/5 1765 på Väster Arninge. Begravd i Täby kyrka.<br />
Hfl 1856-60: statdrängen Carl Johan Eklund f. 1824 med hustru och två barn.<br />
Nyborg - se Mossen<br />
Karta 5<br />
Nybygget O DvT under Gribbylund, beläget vid Gribbylundsvägen 53.<br />
Rivet på 1980-talet.<br />
Har möjligen ersatt det tidigare torpet Gatan. År 1859 omnämns<br />
gårdssmeden Lars Magnus Wiksell och hustru.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 12 sid 14.<br />
Hfl 1895: torparen Frans Oskar Eriksson f. 1860 med hustru och sju barn.<br />
Karta 3<br />
Nybygget o DvT under Skogberga, c:a 400 m NO om Skogberga gård.<br />
Tidigare namn Koxmot.<br />
Källor: THF nr 24 sid 68, Bo.u FII:34.112, FII:33-67.<br />
Hfl 1893: torparen Frans Oskar Karlsson f. 1864 med hustru och tre barn.<br />
Nybygget (Under Skålhamra) - se Bygget.<br />
Karta 4<br />
Nygärdet o DvT under Hagby . Se också Hagen! Var beläget 1100 m.<br />
väster om gården.<br />
Tidigare namn Hagby torp. Upptaget senast 1745. då torparen hette Jan<br />
Ersson med hustrun Marita. Fick eget namn 1765 liksom de övriga fem<br />
”Hagbytorpen”.<br />
Källor; Hfl och AL, Karta 1865.<br />
Hfl 1895: f.d. båtsman Carl Johan Hagman Fredriksson med familj. Han<br />
var född 1843.<br />
57
Nykrog - se Rävdansen.<br />
Karta 7<br />
NY<strong>TORP</strong><br />
58<br />
År: Omkring 1920<br />
Nytorp O DvT under Näsby och beläget inom Nytorps industriområde.<br />
Torpet har upptagits på 1690-talet och beboddes 1699 av torparen Erik<br />
Persson.<br />
Källor Hfl, THF nr 16 sid 112-113, nr 23 sid 102, nr 26 sid 55, 56, 63,<br />
73, 74, 124. Arkb nr 16.<br />
Hfl 1876-80: torparen Johan Lundin f. 1834 med tre barn.
Karta 8<br />
NÄSBY UDD<br />
Fotografi ur familjen Lamms album<br />
Näsby Udd n DvT (fiskartorp) under Näsby. Tidigare namn också Udden<br />
och Fiskarstugan.<br />
Ligger på Torpvägen 7. Drängstugan lär härstamma från 1650-talet.<br />
Börjar nämnas i mantalslängderna 1731, i domböckerna 1732 och i<br />
kyrkböckerna 1736.<br />
Källmaterial Hfl 1860-70, THF nr 11 sid 33 och 50, nr 16 sid 106. nr 23<br />
sid 121, nr 25 sid 68, nr 26 sid 49,55, 63, 73,74 och 153, AL.<br />
Församlingsbok 1920: torparen Gustav Björklund f. 1850 med hustru och<br />
ett barn. Planer fanns på 1930-talet att flytta torpstugan till Skansen, men<br />
det blev ingenting av detta.<br />
Karta 8<br />
Näset O DvT under Näsby, beläget vid Centralvägen 3 (nära Näsa äng).<br />
Finns på kartan över Näsby 1668 med 2 1/2 tunnland åker samt äng till 6<br />
lass hö. Uppges i mantalslängd 1669 vara brukat av Anders skogvaktare.<br />
Beboddes av Carl Andersson och hustrun Brita 1762, därefter öde.<br />
Torpnamnet härrör från läget intill norra sidan av det s.k. Tibblenäset, en<br />
större ängsmark till Tibble, vilken Per Larsson Sparre på Näsby börjat byta<br />
till sig 1667. Torpet kallas ”Tiblanäs” på en karta från omkring 1670.<br />
Källor: Hfl, THF nr 16 sid 108.<br />
Oxhagen - se Hagen.<br />
Prästtorp - se Tärnan.<br />
59
Karta 1<br />
Risbyle n DvT under Skålhamra. Gamla Risbyletorpet var beläget vid<br />
Vallentunasjön invid Vallentunagränsen. Nya Risbyle är beläget c:a 200<br />
m SV därom invid Skålhamravägen. Torpet nybyggt på nuvarande plats<br />
omkring 1880. Gammalt torp omnämnt 1497, som blev gård om 1/4<br />
mantal. Ett torp under Skålhamra omtalas redan i Uppsala domkyrkas<br />
jordebok 1376, År 1479 kallas det ”Torpit”. Enligt boskapslängd m.m.<br />
från 1627 skattade Simon Mattsson i ”Rijssebijla” l daler och 29 öre. Han<br />
hade l häst, 2 kor, 1 ungt sto, 6 gamla får, 6 unga får och 2 svin.<br />
Källor: Hfl, THF nr 4 sid 9, nr 7 sid 22, nr 14 sid 6, 18, 40, 42, 47, 57,<br />
nr 16 sid 14, nr 25 sid 124 och 125, Täby socken sid 27.<br />
Hfl 1895: Torparen Gustaf Ludvig Andersson född 1843 med hustru och<br />
fem barn.<br />
Karta 4<br />
Rosenlund o DvT under Hagby. Torpet togs upp 1846 enligt anteckning i<br />
Hfl. Kallades till en början ”Grönlund”. Torpet låg ca 100 m NV om torpet<br />
Hagen, nära den nuv. Frestavägen. Torpet finns på karta från 1845.<br />
HFl 1886-91: torparen Gustaf Fredrik Lagerqvist f. 1829.<br />
Karta 7<br />
ROSTOCK<br />
Fotograf: S.A. Bayard<br />
60
Rostock O DvT under Ella, beläget vid Rostocksvägen/Täbyvägen 37.<br />
Även stavat Råståck.<br />
Gammalt torp omnämnt 1678, då Eric Pehrsson i Råstock sålde sina<br />
andelar i Eneby omfattande 2 öresland och 6 penningland. (dombok) Siste<br />
torpare 1870-71 var Johannes Theofson Johansson.<br />
Det har hävdats att namnet Rostock skulle komma ifrån den tyska staden<br />
med detta namn. Det är inte så säkert. Torpet fanns långt före det att general<br />
Meijerfeldt förvärvade Näsby-godset och namngav torp efter de viktigaste<br />
städerna i svenska Pommern. Staden Rostock ligger i Mecklenburg och<br />
ingick inte i de svenska provinserna, men stadens universitet besöktes av<br />
svenskar. Källor: Hfl samt Sv. Jordförmedl. 1925 THF nr 16 sid 90, nr 19<br />
sid 16, nr 22 sid 28, nr 23 sid 108, nr 25 sid 108, 109, 113, VtT sid 14,<br />
TSpl sid 6. Svea Hovrätts dombok Uppsala län vol. s8 5/6 1680.<br />
Karta 2<br />
RUNBORG<br />
Fotograf: E Jarneberg År: 1978<br />
Runborg n BT under Täby by rote nr 81, ligger vid Jarlabankes bro. Nu<br />
Museum. Båtsmännen har tillhört Södra Roslags l:a båtsmanskompani<br />
nr 81. Torpet uppfört senast 1802, då båtsman Anders Wahlberg, född<br />
1779, med hustrun Greta Larsdotter bodde där. Enligt kartan över Täby<br />
61
y 1798 fanns ingen stuga på den nuvarande platsen. Däremot fanns den<br />
gamla båtsmansstugan på kyrkbacken strax Ö om klockstapeln, sannolikt<br />
samma backstuga, som kallades ”Täbybacken”. Där hade båtsmännen<br />
även hållit krog (”Nykrogen” 1769) och t.o.m. sålt öl under gudstjänsten.<br />
(1778)<br />
Siste båtsman var Carl Johan Lundberg Wahlberg född 1861. Antagen<br />
1882. Avsked 1889.<br />
Namnet Runborg har med trädet rönn att göra och således inte med de<br />
närbelägna runstenarna.<br />
Källor: Hfl, THF nr 15 sid 46, 57, nr 16 sid 37, nr 17 sid 77, nr 20 sid<br />
51, 65-69, nr 23 sid 108, nr 24 sid 52, 53, 67, 83, nr 25 sid 147, TSpl<br />
sid 61-62.<br />
Ryssens - se Vilan.<br />
Ryttarstugan - (under Näsby), se Dängan och Tullhus.<br />
Karta 6<br />
RÅSTUGAN<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1978<br />
Råstugan n DT under rusthåll nr 28 Väster Arninge vid Ryttarvägen nr 1.<br />
Förste kände ryttare på rusthållet var Daniel Berg död 1694.<br />
Stugan nämns i Hfl 1772.<br />
De sista ryttarna på rusthållet var Peter Arnstedt, Herman Arnberg, Erik<br />
62
Jansson Seger, vilken 1832 fick förflyttning från Segersta i Knivsta socken<br />
samt Carl August Seger, som efterträdde sin far 1854 och Johan Donatus<br />
Arnell, som antogs 1891<br />
Enligt församl.bok 1920 bodde torparen Karl Oskar Pettersson f. 1881<br />
med hustru och två barn på Råstugan.<br />
Källor: Hfl, THF nr 15 sid 45, nr 16 sid 49, nr 20 sid 51 och 63. Hembygd<br />
i Täby nr 2, 1995.<br />
Karta 1<br />
Rävdansen O ,vinterkrog under Såsta, belägen c:a 200 m norr om Litsby<br />
gård vid Vallentunasjön. Finns på karta 1724. Tidigare namn Nykrog.<br />
Nämns i mantalslängd 1699 med hustru Margareta. Krogen var uppbyggd<br />
av länsmannen Jonas Blidberg i Såsta. 1701 klagar arrendatorn av<br />
Vallabrinks krog över konkurrenten. Uppges vara öde 1755<br />
Omnämnt 1740 i dombok.<br />
Karta 8<br />
Röhäll O DvT under Kjula. Läge Röhällsvägen 1. Namnet förekommer<br />
i domboken 1718, då Gribbys ägare, Adam Leijel, har behov av någon<br />
lastageplats, och man hänvisar till att Röhäll från gamla tider använts av<br />
sockenborna i Vallentuna, Markim, Orkesta och Täby som lastplats vid<br />
sjötransporter till Stockholm. En berghäll där har givit torpet dess namn.<br />
År 1724 hette torparen Erik Mårtensson.<br />
Källor THF nr 22 sid 31, 43, 49, nr 23 sid 112, nr 25 sid 70, AL, BoU<br />
19:77 1839 Lars Ersson. Hfl. 1891-95: torparen Carl Anton Pettersson<br />
född 1864 med hustru och fem barn samt dräng.<br />
63
Karta 2<br />
Sandborg n DvT under Skogberga, beläget mellan Tärnan och Fågelsången.<br />
Finns ej i husförhörslängd men på karta.<br />
Karta 1<br />
Sandtorp n DvT under Fällbro - beläget vid Skålhamravägen strax söder<br />
om Torslundavägen. Källa: THF nr 25 sid 121.<br />
Hfl 1895: Torparen Carl Fredrik Jonsson född 1829 med hustru och ett<br />
barn.<br />
Var tidigare Mellangården i Fällbro, men blev torp.<br />
Karta 1<br />
Sextingstorp n Torp under Fällbro, beläget c:a 200 meter norr om<br />
Fällbro. Ursprungligen Nedergården i Fällbro gamla by. Ägotvister mellan<br />
Fällbro och Skålhamra behandlades vid sex olika ting och gjorde att torpet<br />
i folkmun fick namnet Sextingstorp. I privat ägo, ombyggt.<br />
THF nr 25 sid 121.<br />
Karta 6<br />
Sjöstugan o DvT under Väster Arninge, beläget vid Ullnasjön c:a 500<br />
m NÖ om Hägerneholms gård. Rivet omkring 1910 enligt J. A. Evén.<br />
Ursprungligen fiskartorp vid den fiskrika Ullnasjön (Ormgårdssjön).<br />
Nämns i mantalslängd 1721 och då bebodd av flyktingen Anders Eriksson<br />
från Åland, som sedan återvände hem. Källor: Hfl 1748-60 m. fl., AL.<br />
Karta 2<br />
Sjöberg n DvT under Uthamra i Vallentuna, beläget i Täby vid<br />
Vallentunasjöns östra strand intill kommungränsen. Sjöberg förvärvades<br />
på 1860-talet av stenarbetaren m.m. Johannes Classon, som köpte 5<br />
tunnland från Fittja och Uthamra. Han var född 1836 och levde till 1912.<br />
Han uppförde nya byggnader och gjorde en strandskoning mot sjön. Denna<br />
mur ligger nu helt uppe på land eftersom sjön sänkts med 1,5 meter.<br />
65
Karta 3<br />
SKANSEN<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1976<br />
Skansen O DvT under Löttinge. Rivet omkring 1990. Tidigare namn<br />
Skansberga och Skansberg. Förekommer i längderna 1738, då torpet<br />
beboddes av Anders Hultman, en gammal soldat.<br />
Källor Hfl 1748. THF nr 16 sid 51.<br />
Församlingsbok 1900: Torparen f.d. dragonen Karl August Falk f. 1835<br />
med hustru och ett barn.<br />
66
Karta 7<br />
SKARPÄNG<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1974<br />
Skarpäng n DvT under Ella, beläget vid Täbyvägen 29. Torpet Vismar<br />
sammanslogs med Skarpäng 1841. Torpet nämns i längderna 1727 med<br />
torparen Anders Olofsson och hustrun Kerstin Persdotter. Namnet kommer<br />
ifrån den intilliggande ängen Skarpängen, som finns på kartan över Ella<br />
1715 och beskrivs med orden ”skarp och torr hårdwalls äng”. Skarp<br />
betyder att jordmånen var mager och torr. Från 1891 6-dagars torp.<br />
Källor: Hfl 1748-60 THF nr 16 sid 92-93, nr 19 sid 16, nr 23 sid 48 och<br />
113. nr 25 sid 107, 109 och 112, Sv. Jordförm. 1925,<br />
Hfl1894-95 torparen Carl August Carlsson.<br />
67
Karta 6<br />
SKAVLÖTEN<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1979<br />
Skavlöten n DvT under Väster Arninge, beläget vid Rönningesjön. Det<br />
lilla vitrappade huset nära sjön, V. om nuv. friluftsgården. Förleden ”Skav”<br />
betyder ”avskalad bark, foder åt smärre boskap”. Torpet är upptaget före<br />
1800-talets mitt. Den intilliggande ängen heter ”Skavlöten” på kartan<br />
över Rönninge 1786.<br />
Källor: Hfl, THF nr 16 sid 54, nr 17 sid 75, nr 23 sid 113, nr 24 sid 63,<br />
nr 25 sid 87, VtT sid 15, Arkb nr 26, AL<br />
Hfl. 1890-95: torparen Johan Vilhelm Johansson f. 1856 med hustru och<br />
fem barn.<br />
Karta 3<br />
Skogberga Båtsmanstorp o BT under Skogberga. Båtsmansrote nr 77.<br />
Beläget c:a 800 m NNÖ om Skogberga gård. Senare namn Lövhagen. Se<br />
även Fittja BT och Stat ute. Roten hette tidigare Fittja rote.<br />
Källor: THF nr 20 sid 51 och 68, nr 24 sid 68,.<br />
Förste båtsman på Skogberga rote var Jacob Skogsberg född 1721,<br />
avskedad omkring 1765 och finns sedan på Svintravet. Siste båtsman<br />
Johan Wilhelm Skogberg född 1862. Antagen 1880. Avsked 1888.<br />
68
Karta 3<br />
SKOGBERGA GRINDSTUGA<br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1979<br />
Skogberga Grindstuga n DvT under Skogberga, även kallat Smedstugan,<br />
beläget vid Prästgårdsvägen 300 m Ö om Skogberga. Ombyggt och numera<br />
hundpensionat.<br />
Upptaget före 1860. Stugan uppförd samtidigt. Ett par backstugor har<br />
också funnits under Skogberga och haft de märkliga namnen ”Tre spisar”<br />
(se detta ord) och ”Busenhus”.<br />
Källa: TFAB<br />
Skogshagen -se Komötet.<br />
Skogsmot - se Koxmot.<br />
Skogstorp - se Arken. Se även Komötet.<br />
Skogsvreten - se Komötet.<br />
69
Karta 1<br />
SKÅLHAMRA<br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1980<br />
Skålhamra n DT under Skålhamra, beläget vid Skålhamravägen strax<br />
norr om infarten till Skålhamra gård. Stugan är byggd 1796 och ägs nu av<br />
Täby Golfklubb. Detta är ett unikt torp med bevarat uthus från 1700-talet<br />
som nu håller på att förfalla. Får inte försvinna!<br />
Källor, Hfl, THF nr 14 sid 24, 28-30, 32-33, 40, 44, 47. 58, nr 16 sid 15-<br />
16, nr 20 sid 44-47, 51, 63, nr 24 sid 52, nr 25 sid 124.<br />
Förste ryttaren var inhyses 1696 och hette Lars Forsman. Siste dragonen<br />
var korpralen Sven Olof Frisk, antagen 1897 och avsked 1904.<br />
Skålhamratorpet - se Bygget!<br />
Karta 2<br />
Slottet o backstuga och rättarbostad under Karby gård, beläget c:a 200<br />
m norr om gården. Nedbrunnet 1933. Stugan påstås ha fått namnet av en<br />
torparhustru som flyttade in i det nybyggda torpet och tyckte att det var<br />
så fint.<br />
Källor: THF nr 13 sid 7 och 39 samt småskriftsserien nr 2 sid 30.<br />
Hfl 1860-65: Rättaren Carl Fredrik Lundberg f. 1830 med hustru och tre<br />
barn.<br />
70
Karta 6<br />
Släthäll O BT under Kjula, båtsmansrote nr 83. Beläget vid Flyghamnsvägen<br />
nr 8. Namnet kommer ifrån den släta hällen sydost om torpet. Andra namn<br />
Kjula Båtsmansstuga.<br />
Nämnt 1747 med båtsman Mats Tjulman. Roten blev 1865 Viggbyholms<br />
rote och båtsmannen flyttade till Vihem.<br />
Källor: THF nr 15 sid 59, nr 17 sid 77, nr 22 sid 24 och 31, nr 23 sid<br />
115, nr 22 AL.<br />
Förste båtsman Johan Mattsson Wässman, antagen 1718, död i<br />
fångenskap.<br />
Hfl 1890-95: torparen Sven Johan Johansson f. 1834 med hustru och två<br />
barn.<br />
Snickartorpet - se Dängan.<br />
Karta 4<br />
Sparringsberg o DvT under Hagby. Låg strax SÖ om sjön Fjäturen.<br />
Upptaget på 1880-talet. Rivet på 1920-talet. Grunder av stuga och uthus<br />
bevarade. Se även Lillskog!. Källor: Täby Socken sid 27.<br />
Hfl 1891-95: torparen f.d. båtsman Anders Gustaf Thorslund f. 1834 med<br />
hustru och två barn. Ursprungligen var det båtsmanstorpet Lillskog, som<br />
kallades för ”Sparringsberg” efter grevinnan Sparre.<br />
När båtsman Torslund flyttade till det nya torpet vid Fjäturen så tog han<br />
namnet med sig, men ursprunget till namnet hade förlorats.<br />
Karta 2<br />
Stat ute O DvT och BT under Fittja och Ängby - också kallat Fittja Båtsmanstorp.<br />
Kallas Stat ute fr.o.m. 1773. Låg vid Kyrkvägen/Nygårdsv. 2.<br />
Även smedsboställe.<br />
Rotens namn var först Fittja, men ändrades 1790 till Skogberga.<br />
Förste kände båtsman var Hans Jansson Brendberg som fanns på roten<br />
1694.<br />
Siste båtsman var Johan Wilhelm Jacobsson Skogsberg, född 1862 i<br />
Sollentuna och antagen 1880. Han var straffad för fylleri, undanhållande<br />
från tjänst, oanständigt uppförande, vanvörd av aktning m.m. Han deltog i<br />
fregatten Vanadis världsomsegling 1884. Bröt armen i Yokohama. Avsked<br />
1888 med rotens samtycke.<br />
Källmaterial: Hfl, THF nr 12 sid 14, nr 23 sid 116, 24 sid 52 och 76, nr<br />
20 sid 51, nr 25 sid 138, AL.<br />
71
Karta 5<br />
STENHAGEN<br />
Reproduktion (E. Jarneberg) År: omkring 1920<br />
Stenhagen o DvT under Gribbylund, låg c:a 450 m norr om Gribbylunds<br />
gård, väster om Gribbyvägen. Stugan finns markerad i hagen ”Stenhagen”<br />
på kartan över Gribbylund 1849.<br />
Källor: THF nr 12 sid 14, nr 23 sid 116.<br />
Förs.bok 1910; torparen Johan Vilhelm Hagberg f. 1866 med hustru och<br />
fyra barn.<br />
Karta 5<br />
Stolpen o BT under Tibble, Näsby båtsmansrote nr 76, beläget i<br />
Stolpaskogen c:a 75 m söder om Bergtorpsvägen. Andra namn Tövalite<br />
och Tibble båtsmansstuga. Nämns som ”Tibble båtsmansstuga ”1753<br />
(Hfl) bebodd av hustru Karin. Den tidigare båtsmannen Simon Stolpe<br />
hade varit mantalsskriven i Rönninge till sin död vid mitten av 1740-talet<br />
och stugan kan ha varit nyligen uppförd 1753. ”Töva” betyder vänta och<br />
Tövalite således - vänta lite.<br />
Källor: Hfl, THF nr 7 sid 24, nr 15 sid 43, 59, nr 16 sid 81, nr 20 sid 51<br />
och 61, nr 25 sid 106.<br />
Förste kände båtsman i roten var Carl Johansson Möller, som finns 1694.<br />
Siste båtsman Johan Leonard Stolpe född 1867. Antagen 1886. Avsked<br />
1888.<br />
72
Stora Göttinge - se Göttinge Östra.<br />
Karta 4<br />
STRALSUND<br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1974<br />
Stralsund n Dvt under Ella , renoverat och används som kvartersgård.<br />
6,5 ha 1925. Torpet troligen upptaget på 1730-talet och namngivet efter<br />
staden Stralsund i Svenska Pommern. Byggnaden uppförd omkring 1800.<br />
Tidvis i sambruk med Ella krog. Omnämnt i dombok 1734.<br />
Källor: Hfl, THF nr 16 sid 90, nr 19 sid 16, nr 22 sid 28, nr 23 sid 117,<br />
nr 25 sid 109, 111-12, Sv. Jordförmedl. 1925, TSpl sid 61.<br />
Förs.bok 1920: Karl Helmer Karlsson född 18/1 1878.<br />
Karta 8<br />
Strand O DvT. Gammalt torp under Kjula, omnämnt 1538. Blev senare<br />
egen gård om 1/4 mantal och frälsegård med säterivärdighet. Ägdes av<br />
rådsherren Nils Ryning, död 1578. Införlivades 1670 med Viggbyholms<br />
gård och återuppstod som torp under Kjula gård. Här fanns från 1720talet<br />
ett torp kallat ”Strandstugan”, senare åter ”Strand”. Det var beläget<br />
c:a 600 m NÖ om Viggbyholms gård vid nuvarande Alvägens korsning<br />
med Vretvägen. Torparen Jöran Arvidsson bodde här med hustrun Brita<br />
Persdotter i över ett kvartssekel fram till 1750-talet. Rivet 1876.<br />
Källor: THF nr 7 sid 18 och 53. nr 13 sid 15, nr 22 sid 1.<br />
73
Karta 1<br />
Strömmen n DvT under Hagby. Ligger vid Skålhamravägen c:a 700 m. norr<br />
om Hagby gård. I likhet med de fem övriga ”Hagbytorpen” fick det eget<br />
namn först 1765. Dock har det vid enstaka tillfällen kallats ”Strömstorp”<br />
och ”Ström”<br />
Källa: THF nr 24 sid 52.<br />
Hfl 1890-95: torparen Alfred Johansson f. 1832 med hustru och fyra<br />
barn.<br />
Karta 1<br />
STRÖMSBORG<br />
Fotograf: Okänd År: 1976<br />
Strömsborg n BT under Hagby. Båtsmansrote nr 82. Ligger mittemot<br />
Strömmen. Se även Vallabrink.<br />
Källa: THFnr 15 sid 46, 59, nr 20 sid 51 och 57, nr 24 sid 52, nr 25 sid<br />
116.<br />
Förste båtsman Johan Pährsson Lind, född i Vallentuna 1674. Antagen<br />
1717, då sjövan. Avsked 1724. Siste båtsman Axel Fredrik Thorslund<br />
Wallman född 1841. Antagen 1862. Avsked 1890. Död 1917. Såldes<br />
på exekutiv auktion 1924 med ett åsatt saluvärde på 4000 kr. Arealen<br />
uppgavs till 2805 kvm.<br />
74
Karta 2<br />
Svintravet o DvT under Skogberga. Låg 700 meter SV Skogberga invid<br />
Skjutbanevägen.<br />
Bo.u FII:21.232. Markerat på kartan över Skogberga 1706, då som<br />
backstuga, (åkervreten brukades till Skogberga) Förste kände torpare är<br />
Mats Andersson med hustrun Brita Olofsdotter år 1743. Den förkortade<br />
formen ”Travet” är känd från 1825.<br />
Båtsmännen på Skogberga BT arrenderade Svintravet för att få mer jord.<br />
Källor: Hfl 1748-60, THF nr 24 sid 68.<br />
Karta 7<br />
SÅG<strong>TORP</strong><br />
Sågtorp O DvT under Ytterby (Näsby) beläget ungefär vid Sågtorpsvägen<br />
58:A. O,22 ha 1925.<br />
Källor: Hfl och THF skrift nr 18 sid 20, nr 23 sid 118, Sv. Jordförmedl.<br />
1925.<br />
Hfl 1886-90: torparen Johan Erik Wahlqvist f. 1824 med hustru och barn.<br />
Sannolikt har här funnits en vattendriven såg vid samma å som fortsatte<br />
mot Kvarntorp och ev. drev kvarnen där.<br />
75
Karta 1<br />
Såstalund o DvT under Såsta gård, beläget c:a 500 m. väster om Såsta gård<br />
nära Vallentunasjön. Torpet torde vara nyss upptaget 1795, då Anders<br />
Nyström med hustru Anna Lisa Sundqvist flyttade hit från den närbelägna<br />
Orrkojan. Som krog har torpet nog ersatt den då rivna Rävdansen. Rivet<br />
omkring 1902.<br />
Karta 5<br />
TIBBLEHAGEN<br />
Fotograf: Okänd År: 1916<br />
Tibblehagen O DvT under Tibble. Var beläget i vägkorsningen Junkervägen/<br />
Stockholmsvägen. Areal 2,8 ha 1925. Nämns i mantalslängd 1723 med<br />
torparen Nils Hansson, som var ”utfattig”. Även kortformen ”Hagen”<br />
har använts.<br />
Källor: THF nr 25 sid 104, Arkb nr 32, Sv. Jordförmedl 1925, AL<br />
Förs.bok 1910: torparen Johan August Nilsson f. 1851 med hustru och<br />
två barn.<br />
Tibble BT - se Stolpen.<br />
Tibblelund (= Tibblehagen) Se också Fåfängan.<br />
Tjula - se Kjula.<br />
76
Karta 3<br />
TORKAN<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1978<br />
Torkan n DvT under Vågsjö (kallas ibland Lilla Torkan till skillnad från<br />
Stora Torkan, som låg på andra sidan av vägen i Vallentuna socken)<br />
beläget utmed Roslagsvägen c:a 800 m nordost om Vågsjö gård inte så<br />
långt ifrån Ullnasjön. Har tidigare tillhört Östra Ryd och kom till Täby<br />
1956 i samband med kommungränsändringar. Tidigare namn Vågsjötorp.<br />
Nämns i dombok 1672 och i mantalslängd 1674 med torparen Erik<br />
Mårtensson. Namnet ”Torkan” förekommer 1718. Var Rikstelefonstation<br />
i början av 1900-talet.<br />
Siste torpare: (1910) Klas Johan Bergman f. 1864 och hustrun Johanna<br />
Elida Söderström född 1885,två söner och en dotter.<br />
Källor: Hfl, Arkb nr 2 och 32., THF skrift nr 16 sid 51.<br />
Karta 2<br />
Travtorpet o DvT under Prästgården. Beläget strax intill Prästgården.<br />
Rivet.<br />
Karta 3<br />
Tre Spisar o (se också Skogberga Grindstuga) backstuga under Skogberga.<br />
Se även THF nr 8 sid 57-65. Enligt domkapitels protokoll av den 3/6<br />
1761 hände följande: ”Förekallandes Olof Olofsson i Trespisar anklagad<br />
77
och instämd af Comministern Herr Elias Tärnström, för att han d. 30<br />
sistl. Junii då han gick och slog på Skogberga Siöäng utbrutit emot Hr<br />
Comministern wid dess förbigående uti åtskilliga owettiga och smädefulla<br />
ord och utlåtelser. Giörande Herr Comministern härmed annat än att,<br />
såvida detta skiedt uti fleres åhöro, han ock nu inför församlingen måtte<br />
tillstå och återkalla samma utlåtelser, det han ock nu gjorde”.<br />
Karta 8<br />
TULLHUS<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1963<br />
Tullhus O DvT och tidigare ryttarstuga, även benämnt Näsby Ryttarstuga.<br />
och Sjötullsstugan. Nedbränt 1963. Namnet Sjötullstugan tyder på att det<br />
funnits en tullstation för resenärer via Stora Värtan.<br />
Källor: Hfl och THF skrift nr 16 sid 108, nr 20 sid 42, nr 23 sid 21, nr 26<br />
sid 56, 57, 63,73,74 och 134.<br />
Hfl 1890-95: torparen Abraham Englund f. 1812 med hustru, ett barn, ett<br />
barnbarn och två fosterbarn.<br />
78
Karta 2<br />
TÄRNAN<br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1979<br />
Tärnan n DvT under Prästgården. Tidigare namn Prästtorp. Troligen<br />
samma torp som kallas ”Prästtorpet” i boskapslängder 1627 och<br />
1628, då det bebos av Per och en ”Husqvinna”, hustru Elin. Prästtorp<br />
redovisas i mantalslängd 1700 med Erik Jansson, ”skriven dräng hos herr<br />
kyrkoherden, går och tigger”.<br />
Läge C:a 900 m N0 Prästgården. Omdöpt till Tärnan av kyrkoherde Gustaf<br />
Johnsson, som var född den 21/10 1807 i Tärna socken i Västmanland<br />
och kyrkoherde i Täby 1859-1882. Han nyodlade stora delar av torpet,<br />
som bestod av en karg vitmosse. Efter hans död flyttade hans fem ogifta,<br />
sjukliga och oförsörjda döttrar till Tärnan och tog sig an sinnessvaga<br />
kvinnor i ett bredvidliggande hus.<br />
Källor: THF nr 16 sid 44, nr 25 sid 150, Bo.u FII:30.114, FII:26.84, FII<br />
37.119. Hembygd i Täby nr 2 1997. Hfl 1856-60: torparen Jon Erik<br />
Hansson f. 1814 med hustru och tre barn.<br />
Tövalite - se Stolpen.<br />
Karta 4<br />
Vallabrink O DvT, före 1790 även Hagby BT, var beläget på västra sidan<br />
av Täbyvägen, nära Brinkvägen. Torpet tillhörde Valla. Finns omnämnt<br />
79
edan 1669 då torparen Erik Eriksson fick böta för hygge på Ellas skog.<br />
Samme Erik omtalas ha blivit rånad på julafton 1676. Vallabrink var krog<br />
långt in på 1700-talet. Särskilt omtalad i domböckerna är krögaren Hans<br />
Grelsson, som hade åtskilliga duster med gästerna vid 1680-talets slut.<br />
Krogen hade ett utmärkt läge. där vintervägen vek av från landsvägen.<br />
Källor THF nr 15 sid 59, nr 16 sid 88, nr 19 sid 16, nr 25 sid 129.<br />
Karta 4<br />
VALLA DRAGON<strong>TORP</strong><br />
Reproduktiona: Olle Strandberg, År: 1933<br />
Valla Dragontorp o DT , beläget vid Vallatorpsskolan, ombyggt till villa.<br />
Nedbrunnet 1997. Se även Lovisedal! Tillhört Valla. Uppfört omkring<br />
1880. Ombyggt på 1940-talet.<br />
Källor: Hfl, THF nr 16 sid 86-88, nr 19 sid 16, nr 20 sid 51, 63 och 71,<br />
nr 23 sid 123, nr 25 sid 129. Siste Dragon Carl Axel Häll född 1877<br />
Antagen 1896.<br />
Viggbyholms grindstuga -se Bergtorp.<br />
Karta 6<br />
Viggby torp O DvT under Viggbyholm. Låg c:a 200 m Ö om Bergtorp<br />
mellan Flyghamnsvägen och E 18. Torpet bestod i ett f.d. hemman i Viggby<br />
80
y sedan byns landbor avhysts vid 1600-talets slut och större delen av<br />
åkern lagts under säteriet. Mantalslängden 1694 upptar torparen Anders<br />
Bertilsson, som enligt kartan över Viggbyholm 1699 hade c:a 4 tunnland<br />
åker, varav mer än hälften låg öde. Torpet torde ha lagts ned på 1790-talet.<br />
Namnet ”Viggby torp” har ibland använts om det närliggande Bergtorp.<br />
Karta 6<br />
VIHEM<br />
År 1923<br />
Vihem n BT under rote nr 83 Viggbyholm (före 1865 Kjula rote, som<br />
också omfattat Rönninge och Lövbrunna). - se även Släthäll. Ligger vid<br />
Soldatvägen 9. Uppfört 1874.<br />
Siste båtsman Carl Gustaf Viholm, född 1866. Tid som båtsman 1883-98.<br />
Källor THF nr 15 sid 45, nr 17 sid 77, nr 19 sid 71, nr 20 sid 59 och 62,<br />
nr 22 sid 41-43, nr 23 sid 125.<br />
81
Karta 5<br />
VILAN<br />
Fotograf: Bengt Nettelbladt År: 1979<br />
Vilan (Hvilan) o DvT under Löttinge. Tidigare namn Ryssen. Låg vid Rågvägen<br />
2/Roslagsv. Upptaget före 1748. Stugan nedbrunnen i mars 1999.<br />
Namnet Ryssen lär ha uppstått genom att den förste åbon anges som född<br />
i Ryssland 1690.<br />
Hfl 1856-60: Arb. Anders Jansson Stenberg f. 1791 jämte hustru och två<br />
barn.<br />
Källa: THF nr 25 sid 97.<br />
Karta 7<br />
Vismar o DvT under Ella. Var beläget intill Danderydsgränsen nära<br />
nuvarande Vismarsvägen.<br />
Möjligen uppkallat efter staden Wismar i Nordtyskland. Nämns i<br />
mantalslängd 1682 med torparen Erik Jakobsson. Enligt 1715 års karta<br />
över Ella fanns det 3 1/2 tunnland åker, som brukades i ”tvåsäde”. Vismar<br />
kom under Näsby 1722, då Ella köptes av Greve Meijerfelt, men eftersom<br />
namnet Vismar finns redan 1682, så kan han inte har varit namngivare.<br />
Källor: Hfl, THF nr 16 sid 90, nr 19 sid 16, nr 23 sid 125, nr 25 sid 109<br />
och 113, VtT sid 14, TSpl sid 61.<br />
Lägenhet från 1840 tillsammans med Skarpäng.<br />
Hfl 1835-40: torparen Anders Gustaf Lundström f. 1814 med hustru och<br />
ett barn.<br />
82
Visshagen - se Efraimsberg.<br />
Karta 5<br />
Visinge - även stavat Vissinge. Gammalt torp under Karby, omnämnt 1534<br />
(landskapshandlingar). Blev egen gård om 1/4 mantal. Beläget c:a 1 km S<br />
om Karby gård. Var i början av 1700-talet fjärdingsmansboställe. Namnet<br />
är möjligen en ombildning av ”Vissänge”. Förleden ”viss” har tolkats som<br />
”sank” eller ”dyig” och ängen nedanför gården beskrivs på karta från<br />
1724 som ”sank giöttiewall” Se också Efraimsberg!<br />
Karta 6<br />
LILLA VITTENSBERG<br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1979<br />
Lilla Vittensberg O DvT under Gribbylund, vid Kaveldunsvägen.<br />
Källor: THF nr 12 sid 13-14, nr 16 sid 42, nr 17 sid 70, nr 25 sid 97.<br />
Hfl 1891-95: torparen Karl Johan Johansson f. 1853 med hustru och tre barn.<br />
83
Karta 5<br />
Stora Vittensberg o DvT under Gribbylund. Även benämnt Vittensdal,<br />
beläget i korsningen Roslagsvägen/Löttingelundsvägen. Omnämnt som<br />
backstuga omkring 1790, bebodd av Per Svensson, f.d. bonde i Gribby, som<br />
dog här 1802. Namnet ”Vittensberg ” förekommer från 1796. Termerna<br />
”vittensten” och ”vette” har använts för råmärken, och torpet var byggt<br />
alldeles söder om ett s k femstensrör i gränslinjen mellan Gribbylund och<br />
Löttinge. Möjligen kan namnets förled härledas från detta. Intressant<br />
nog kan torpet ha haft en tidig föregångare. Vid en tvist 1667 om den<br />
ovannämnda gränsen nämns just detta gränsmärke som ett ”femstenarå<br />
nordan för det nybyggda torpet på Gribbys ägor”.<br />
Källor: THF nr 12 sid 14, nr 25 sid 97.<br />
Hfl 1871-75: torparen Carl August Lindahl f. 1823 med hustru och fyra barn.<br />
Västra Göttinge - se Efraimsberg.<br />
Karta 3<br />
VÅGSJÖ BÅTSMANS<strong>TORP</strong><br />
Fotograf: E. Jarneberg År: 1979<br />
Vågsjö Båtsmanstorp n under Vågsjö, båtsmansrote nr 89. Beläget c:a<br />
100 m NV Vågsjö gård. strax bakom Vågsjölunds statarstuga. Torpet<br />
belagt 1737.<br />
Källa: THF nr 15 sid 45 och 59, nr 20 sid 51 och 62, nr 25 sid 94.<br />
Förste båtsman Jacob Andersson Hallin eller Hallen - finns i roten 1683.<br />
Siste båtsman Karl August Andersson Vågman född 1861. Antagen 1880.<br />
Avsked 1900.<br />
84
Vågsjö torp - se Torkan.<br />
Karta 7<br />
Ytterby Dragontorp O DT, rusthåll nr 26, var beläget ca 100 m SÖ om<br />
Ytterbyskolan. Tillhört Ytterby gård (Näsby)<br />
Källor: Hfl, THF nr 18 sid 13, nr 20 sid 51 och 63.<br />
Måns Tätting antogs 1692 som ryttare för Ytterby. Rusthållare var då<br />
guldsmeden Hieronimus Wessel. Tätting förflyttades redan 1694 och<br />
ersattes med Erich Krumm.<br />
Siste dragon var Carl Fredrik Burman född 1860. Antagen 1880. Död 1934.<br />
Karta 7<br />
YTTERBYSTUGAN<br />
Fotograf: S.A. Bayard År: 1968<br />
Ytterbystugan n DvT, och senare mjölnarbostad. Tidigare namn Näsby<br />
Grindstuga. Disponeras numera av Täby Hembygdsförening. Stugan<br />
uppfördes på 1790-talet på en plats som kallades för Snåltäppan. På 1880talet<br />
blev den första lärarinnan i Åva skola inhyst i stugan, och när Näsby<br />
ångkvarn, som uppfördes där Täby kommunalhus nu finns, var klar<br />
1904, blev stugan bostad för mjölnaren och andra anställda vid kvarnen.<br />
Kvarnen och ångsågen, som också fanns där, revs på 1940-talet.<br />
Källor: Hfl och THF nr 16 sid 99, nr 18 sid 13-14. Arkivarien berättar nr 16.<br />
85
Åva Grindstuga - se Enstalund.<br />
Karta 5<br />
Åvalund O DvT under Åva, även kallat Postvreten. Var beläget vid<br />
Stockholmsvägen 136.<br />
Hörde till Tibble efter 1875.<br />
Källor: Hfl. THF nr 16 sid 95, nr 23 sid 127, nr 25 sid 110.<br />
Hfl 1871-75: torparen Erik Pettersson f. 1829 med hustru och tre barn.<br />
Namnet postvreten är knutet till Åva gård, som var poststation.<br />
Karta 5<br />
Åvatorp O DvT var beläget vid nuv. Spadvägen. Nämns i boskapslängd<br />
1639, bebott av Margareta. Torpet torde ha lagts ned, eftersom det år<br />
1749 kallas ”backstuga”.<br />
Källa: THF nr 16 sid 95, nr 25 sid 110.<br />
Hfl 1856-60. Stattorparen Carl Anders Hagberg f. 1798 med hustru.<br />
Karta 1<br />
Ön (Öen) o DvT Låg c:a 600 m NÖ om Skålhamra gård. Tidigare namn<br />
Fiskartorpet. Fiskartorp, beläget vid stranden av Vallentunasjön omnämnt<br />
redan på 1600-talet. Det finns på karta över Skålhamra 1688 och noteras i<br />
mantalslängd 1694 med Jacob Jacobsson. Det blev öde 1722 och åkervreten<br />
brukades till Skålhamra. Senast 1740 har ett nytt torp ”Ön” byggts på<br />
andra sidan vreten, och torparen heter Per Olofsson med hustrun Barbro<br />
Johansdotter. Finns på1764 års karta med såväl stuga som fähus inritade.<br />
Halvön nordöst om Skålhamra gård har i äldre tider varit en riktig ö.<br />
Därav namnet. Kallas1714 för ”Skålhamra ö ”.<br />
Källor: Hfl 1790-1802: Sven Skålbom med hustru Anna Stina, ryttare i Ön<br />
- öde. Skålbom antogs som kyrassiär 1793 och fick avsked 1804 på grund<br />
av sjukdom.<br />
THF nr 14 sid 40 och 58, nr 25 sid 124.<br />
Hfl 1895: Fiskaren Nils Nilsson född 1833 med hustru<br />
I ett domstolsprotokoll från Danderyds häradsrätt den 15 juni 1772<br />
omtalas att en sjuårig flicka, som var inhyst hos torparen Jan Persson<br />
och hans hustru Stina Jansdotter i Ön, hade avlidit. Enligt det läkarintyg,<br />
som uppvisades för häradsrätten hade flickan nästan överallt strimmor<br />
efter ris samt på flera ställen sår av en ettörings storlek. Kroppen var<br />
mycket avmagrad och tarmarna inflamerade. Läkaren gör bedömningen<br />
att inflammationen varit dödsorsaken men att hård aga och svält bidragit<br />
86
till dödsfallet. Jan Persson och hustrun försäkrade att barnet inte blivit<br />
hårt agat och icke svultit, men att det varit sjukligt. De skulle till nästa ting<br />
bevisa att de märken, som fanns på flickans kropp ”icke äro genom deras<br />
förvållande tillkomne”. Hur det hela sedan avlöpte är okänt.<br />
Österbyle - se Byle.<br />
87
<strong>TORP</strong>ENS GÅRDS-<br />
TILLHÖRIGHET<br />
V. OCH Ö. ARNINGE<br />
Arninge BT<br />
Arninge Grindstuga<br />
Arnsberg<br />
Arninge torp<br />
Lugnet<br />
Lövhagen<br />
Norrtorp<br />
Råstugan DT<br />
Sjöstugan<br />
Skavlöten<br />
BROBY<br />
Broby DT<br />
Brobylund<br />
ELLA<br />
Bursch<br />
Lillskog BT<br />
Meijersberg DT<br />
Gripsvall<br />
Lustiglund<br />
Rostock<br />
Skarpäng<br />
Stralsund<br />
Vismar<br />
ENSTA<br />
Dängan<br />
Enstalund<br />
Fåfängan (se Näsby)<br />
FITTJA<br />
Stat ute<br />
Fittjatorp<br />
FÄLLBRO<br />
Knallborg BT<br />
Sandtorp<br />
Sextingstorp<br />
GRIBBYLUND<br />
Gatan<br />
Gribbylunds BT<br />
Lansen<br />
Litzen<br />
Myrängen<br />
Nybygget<br />
Stenhagen<br />
L. Vittensberg<br />
St. Vittensberg<br />
89
HAGBY<br />
Arken<br />
Galivänt<br />
Gatan (Glädjen)<br />
Hagby Grindstuga<br />
Hagbylund<br />
Hagby torp<br />
Hagen<br />
Lugnet<br />
Lövlund<br />
Myran<br />
Nygärdet<br />
Rosenlund<br />
Sparringsberg<br />
Strömmen<br />
Strömsborg<br />
KARBY<br />
Djupdal<br />
Efraimsberg<br />
Grindtorp<br />
V. Göttinge<br />
Ö. Göttinge<br />
Karby BT<br />
Karby Lilla<br />
Karby torp<br />
Långbacken<br />
Slottet<br />
Vissinge<br />
LÖTTINGE<br />
Brinkhäll DT<br />
Kärrtorp<br />
Löttingedal<br />
Löttingelund<br />
Löttinge Tä<br />
Mossen<br />
Skansen<br />
Vilan<br />
90<br />
NÄSBY/TIBBLE<br />
Bunken<br />
Fåfängan<br />
Grindtorp<br />
Hammarstugan<br />
Kassbäcken<br />
Kvarntorp<br />
Källtorp<br />
Lyktan<br />
Långlöt<br />
Mårtenstorp<br />
Nor<br />
Nytorp<br />
Näset<br />
Näsby Udd<br />
Stolpen BT<br />
Tibblehagen<br />
Tullhus<br />
Åvalund<br />
Åvatorp<br />
PRÄSTGÅRDEN<br />
Travtorpet<br />
Tärnan<br />
RÖNNINGE<br />
Kåte<br />
Löt<br />
SKOGBERGA<br />
Fågelsången<br />
Komötet<br />
Koxmot<br />
Nybygget<br />
Sandborg<br />
Skogberga BT<br />
Skogb. Grindstuga<br />
Svintravet<br />
Tre Spisar
SKÅLHAMRA<br />
Bygget<br />
Risbyle<br />
St Gröndal<br />
L Gröndal<br />
Skålhamra DT<br />
Ön<br />
SVALNÄS (i Danderyd)<br />
Lahäll<br />
SÅSTA<br />
Rävdansen<br />
Såstalund<br />
<strong>TÄBY</strong> BY<br />
Byle<br />
Runborg BT<br />
VALLA<br />
Erikslund<br />
Kristineberg<br />
Lovisedal DT<br />
Valla DT<br />
Vallabrink BT<br />
VIGGBYHOLM<br />
Bergtorp<br />
Kjula Udd<br />
Kråkudden<br />
Lillängen<br />
Röhäll<br />
Släthäll<br />
Strand<br />
Viggby torp<br />
VÅGSJÖ<br />
L. Torkan<br />
Vågsjö BT<br />
YTTERBY<br />
Drottningberget<br />
Mosstorp<br />
Sågtorp<br />
Ytterby DT<br />
Ytterbystugan<br />
UTHAMRA (i Vallentuna)<br />
Sjöberg<br />
FRIA <strong>TORP</strong> (gårdar)<br />
Hästängen<br />
Lövbrunna<br />
91
BEBODDA <strong>TORP</strong> I <strong>TÄBY</strong> 1930 ENLIGT<br />
FÖRSAMLINGSBOK.<br />
Broby Dragontorp.<br />
Karl Gustaf Bro f.d. dragon född 1869 i Ed , Stockholms län<br />
hustru Hilda Amanda f. Säll född 1869 i Älmeboda, Kronobergs län<br />
s. Ture Rudolf rörarbetare född 1907 i Täby<br />
Brobylund.<br />
Gustaf Värnkvist arrendator född 1847 i Skederid, Stockholms län<br />
hustru Ulrika Sofi a f. Andersson född 1849 i Riala, Stockholms län<br />
s. Georg Folke född 1878 i Vallentuna<br />
Ella Båtsmanstorp Lillskog.<br />
Fredrik Teodor Hammer trädgårdsmästare född 1871 i Lunda, Stockholms<br />
län<br />
hustru Ida Augusta f. Karlsson född 1863 i Tveta, Kalmar län<br />
Anna Margareta Skog hembiträde född 1909 i Stockholm<br />
Ernst Vilhelm Löthgren född 1912 i Stockholm<br />
Karl Fredrik Emanuel Östman trädgårdsarbetare född 1875 på Utö,<br />
Stockholms län<br />
Ella Dragontorp Meijersberg.<br />
Friden William Bimback grovarb. född 1872 i Skälvik, Östergötlands län<br />
hustru Matilda Maria f. Mattson född 1874 i Skå, Stockholms län<br />
d. Ester Maria Josefi na född 1918 i Täby<br />
fosterdotter Irma Adele From städerska född 1902 i Stockholm<br />
Ella Gripsvall.<br />
Carl Ammon Arvid Wahlgren byggnadssnickare född 1874 i Eskelhem,<br />
Gotland<br />
hustru Mathilda Emilia f. Karlsson född 1872 i Åseda, Kronobergs län<br />
d. Olga Maria Mathilda född 1911 i Lerbo, Södermanlands län<br />
d. Lilly Arvida Margareta servitris född 1898 i Stockholm<br />
hennes dotter Berta Margareta född 1929 i Täby<br />
Ella Krog.<br />
Axel Gustaf Söderman hemmansägare född 1890 i Stockholm<br />
hustru Gunhild Emerentia f. Lagerqvist född 1897 i Stockholm<br />
d. Eva Gunborg född 1915 i Täby<br />
s. Karl Yngve född 1917 i Täby<br />
93
s. Gustaf Evert född 1919 i Täby<br />
s. Bengt Olof född 1921 i Täby<br />
d. Ingrid Viola född 1926 i Täby<br />
hustruns mor Ida Charlotta Lagerqvist f. Pettersson 1857 i Fagerhult,<br />
Kalmar län<br />
Kuno Fredrik Hissing född 1910 i Stockholm<br />
Ella Rostock.<br />
Johan Emil Valdemar Ekman trädgårdsmästare född 1871 i Näsum<br />
Kristianstads län<br />
Ella Skarpäng.<br />
Carl Valter Pettersson byggnadssnickare född 1886 i Häradshammar,<br />
Östergötlands län<br />
hustru Sigrid Elisabeth f. Engqvist född 1888 i Floda, Södermanlands län<br />
s. Karl Erik Alexander grovarb. född 1909 i Stora Malm, Södermanlands län<br />
s. Karl Johan Elmer grovarb. född 1911 i Västra Vingåker, Södermanlands län<br />
d. Valborg Marta Alice hembiträde född 1914 i Kila, Västmanlands län<br />
s. Folke Lennart handelsbiträde född 1916 i Kvarsebo, Östergötlands län<br />
d. Hanny Sigrid Viktoria född 1919 i Kvarsebo<br />
s. Helge Elias född 1921 i Kvarsbo<br />
d. Ingalill född 1924 i Sättersta, Södermanlands län<br />
d. Ulla Anna Elisabet född 1926 i Täby<br />
Ella Stralsund.<br />
Karl Helmer Karlsson lantbrukare född 1878 i Vallentuna<br />
Anna Englund hushållerska född 1894 i Gagnef, Kopparbergs län<br />
Axel Tore Efraim Karlsson jordbr.arb. född 1908 i Stockholm<br />
Axel Fridolf Fredriksson stenarb. född 1898 i Bjuråker, Gävleborgs län<br />
hustru Elin Kristina f. Bergsman född 1904 i Bjuråker, Gävleborgs län<br />
d. Emmy Maria född 1928 i Hudiksvall, Gävleborgs län<br />
Ensta Fåfängan.<br />
Viktor Alexius Emanuel Jansson grovarb. född 1887 i Håtuna, Uppsala län<br />
hustru Julia Maria f. Karlsson född 1886 i Ryssby, Kalmar län<br />
d. Anna Elisabet född 1914 i Täby<br />
s. Karl Gustaf Bertil född 1920 i Täby<br />
s. Bror Gunnar Emanuel född 1922 i Täby<br />
s. Knut Oskar född 1924 i Täby<br />
d. Inga Viola född 1928 i Täby<br />
d. Birgitta Elisabet född 1930 i Täby<br />
94
Gribbylund Lansen.<br />
Charlotta Carolina Lindgren född 1871 i Stenkula, Gotland<br />
Gustaf Fredrik Boman född 1896 i Täby<br />
Anna Margareta Lindgren född 1911 i Täby<br />
Christina Pehrsson född 1855 i Skärstad, Jönköpings län<br />
Hagby, Hagbylund.<br />
Petter Lindecrantz f.d. båtsman född 1859 i Tving, Blekinge län<br />
s. Karl Bertil född 1917 i Täby<br />
Edla Lovisa Pettersson hushållerska född 1871 i Gottröra, Stockholm län<br />
Hagby, Knallborg.<br />
Karl Leo Söderström torpare född 1876 i Knivsta, Stockholms län<br />
hustru Ida Elisabeth f. Eriksson född 1880 i Vidbo, Stockholms län<br />
d. Astrid Elisabeth född 1917 i Täby<br />
d. Anna Elisabeth född 1919 i Stockholms Näs, Uppsala län<br />
d. Tyra Viola född 1921 i Yttergran, Stockholms län<br />
s. Josef Eugen född 1923 i Yttergran, Stockholms län<br />
Hagby, Sextingstorp.<br />
Anders Hansson trädgårdsmästare född 1877 i Skurup, Malmöhus län<br />
hustru Jeanna f. Jönsson född 1877 i Hammenhög, Kristianstads län<br />
d. Stylla Emilia född 1912 i Lovö, Stockholms län<br />
Karin Maria Emma Wallin hembiträde född 1904 i Järfälla, Stockholm län<br />
Johan August Blomkvist trädgårdsförman född 1859 i Danmark, Uppsala län<br />
Knut Johan Johansson gårdsdräng född 1874 i Stockholm<br />
Olle Samuelsson kördräng född 1911 i Stockholm<br />
Erik Elmer Eliasson snickare född 1889 i Ljusnarsberg, Örebro län<br />
Hagby, Strömmen.<br />
Karl Eriksson vägarbetare född 1884 i Österåker, Stockholms län<br />
s. Karl Göte Emanuel grovarbetare född 1908 i Skå, Stockholms län<br />
d. Elsa Karolina Elisabeth husföreståndarinna född 1910 i Sorunda,<br />
Södermanlands län<br />
s. Alfred Åke busskonduktör född 1912 i Täby<br />
d. Helga Linnéa född 1916 i Täby<br />
s. Göte Teodor född 1919 i Solna<br />
s. Karl Evert född 1922 i Täby<br />
d. Ester Teresia född 1924 i Täby<br />
d. Elvi Torborg född 1927 i Täby<br />
95
Karby, Efraimsberg.<br />
Emma Kristina Sand f. Jansson född 1860 i Närtuna, Stockholms län<br />
Fritz Emanuel Sand grovarbetare född 1901 i Täby<br />
hustru Eva Maria f. Lundahl född 1895 i Åtvid, Östergötlands län<br />
d. Selma Elisabeth född 1919 i Östra Ryd, Stockholms län<br />
Löttinge Dragontorp, Brinkhäll.<br />
Mårten Henrik Wilhelm f.d. hemmansägare född 1857 i Västerhejde,<br />
Gotlands län<br />
hustru Ida Charlotta f. Pettersson född 1857 i Dädesjö, Kronobergs län<br />
s. Erik Elmer byggnadsarbetare född 1912 i Stockholm<br />
Löttinge, Vilan.<br />
Fritz Hjalmar Erlandsson telefonarbetare född 1903 i Ö. Färnebo,<br />
Västmanlands län<br />
hustru Gerda Kristina f. Englund född 1905 i Skog, Gotlands län<br />
d. Ingegärd Margareta född 1927 i Täby<br />
Klas Viktor Eugen Karlsson snickare född 1871 i Rö, Stockholms län<br />
hustru Elin Viktoria f. Andersson född 1875 i Hammarby, Stockholms län<br />
Johanna Vilhelmina Andersson arbetaränka född 1849 i Vallentuna<br />
Näsby, Bunken.<br />
Oskar Isedor Pettersson Storm djurskötare född 1892 i Stockholm<br />
hustru Barbro Maria f. Löfgren född 1892 i Västland, Uppsla län<br />
d. Iris Ingeborg Mathilda född 1919 i Toresund, Stockholms län<br />
Näsby (Ytterby) Dragontorp.<br />
Karl Fredrik Burman f.d. dragon född 1860 i Täby<br />
Amalia Teresia Karlsson f. d lantbrukaränka född 1881 i Täby<br />
d. Gunborg Maria född 1915 i Flistad, Skaraborgs län<br />
s. Karl Alfred född 1920 i Flistad, Skaraborgs län<br />
fosterdotter Dagmar Elisabet Karlsson född 1923 i Stockholm<br />
Näsby Drottningberget.<br />
Anders Ferdinand Hällstrand trädg.arb. född 1869 i Hedesunda, Gävleb.<br />
Län<br />
hustru Erika f. Forsberg född 1878 i Vendel, Uppl. Län<br />
s. Erik Albert född 1900 i Täby<br />
d. Märta Erika född 1909 i Täby<br />
d. Elin Viktoria född 1915 i Täby<br />
96
Näsby, Kvarntorp.<br />
Agnes Sofi a Lovisa Alexandersson f.d. lärarinna född 1870 i S:t Olof,<br />
Stockholms län<br />
Näsby, Mosstorp.<br />
Erik Bernhard Eriksson grovarbetare född 1878 i Närtuna, Stockholms län<br />
hustru Hedvig Axelina f. Johansson född 1883 i Fresta, Stockholms län<br />
s. Anders Bernhard styckmästare född 1903 i Närtuna. Stockholms län<br />
s. Erik Gunnar styckmästare född 1905 i Närtuna, Stockholms län<br />
d. Svea Axelina Elisabet handelsbiträde född 1908 i Vallentuna, Stockholms<br />
län<br />
d. Rut Linnéa Margareta född 1910 i Täby<br />
s. Rolf Gustaf handelsbiträde född 1913 i Täby<br />
d. Ulla Hedvig Desideria född 1915 i Täby<br />
d. Brita Sonja Viola född 1919 i Täby<br />
d. Greta Gunborg Sofi a född 1922 i Täby<br />
Näsby, Nor.<br />
Hilmer Eugen Gulliksen djurskötare född 1894 i Oslo<br />
hustru Ragna sömmerska född 1885 i V. Borum, Norge<br />
Näsby, Sågtorp.<br />
Gustaf Fredrik Johansson f.d. ladugårdskarl född 1858 i Fresta, Stockholms<br />
län<br />
hustru Sofi a Margareta f. Gustafsson född 1853 i Täby<br />
Karl Harry Johansson styckmästare född 1907 i Stockholm<br />
Näsby Udd.<br />
Gustaf Oskar Björklund torpare född 1850 i Täby<br />
hustru Johanna Augusta f. Andersson född 1854 i Solna<br />
d. Märta Mathilda född 1895 i Täby<br />
Prästgården, Tärnan.<br />
Gustaf Adolf Ålander govarbetare född 1886 i Stockholm<br />
Hustru Johanna Augusta f. Dahl född 1868 i Närtuna, Stockholms län<br />
s. Karl Allan född 1915 i Fasterna, Stockholms län<br />
Risbyle.<br />
Frans Gustaf Jansson f.d. järnarb. född 1873 i Stockholms Näs, Uppsala län<br />
hustru Anna f Hansson född 1877 i Rättvik, Kopparbergs län<br />
97
Sjöberg.<br />
Carl August Andersson träarbetare född 1873 i Täby<br />
hustru Hilda Kristina f. Johansson född 1880 i Köping, Västmanlands<br />
län<br />
Skogberga, Fågelsången.<br />
Gustava Vilhelmina Pettersson f. Jansson trädgårdsmästaränka född 1852<br />
i Västra Vingåker, Södermanlands län<br />
s. Evert Oskar grovarbetare född 1891 i Valbo, Gävleborgs län<br />
Skålhamra, Bygget.<br />
Olof Ragnar Nordlöf torghandlare född 1890 i Norrköping, Östergötlands<br />
län<br />
hustru Signe Gunhild Desideria f. Andersson född 1890 i Fresta, Stockholms<br />
län<br />
Tibble, Tibblehagen.<br />
Erik Verner Nilsson jordbruksarb. född 1877 i Täby<br />
hustru Hulda Maria Nilsson född 1889 i Täby<br />
Tibble, Enstalund.<br />
Sven Ferdinand Hammargren banvakt född 1882 i Skedevi, Södermanlands<br />
län<br />
Valla, Erikslund.<br />
Henrik Leonard Lindberg stenarb. född 1881 i Östra Ryd, Stockholms<br />
län<br />
hustru Lydia Elisabeth f. Karlsson född 1886 i Skepptuna, Stockholms<br />
län<br />
s. Anders Lennart grovarb. född 1915 i Täby<br />
s. Karl Henry född 1920 i Täby<br />
d. Iris Gertrud född 1922 i Täby<br />
d. Rosa Maria född 1923 i Täby<br />
d. Edit Charlotta född 1925 i Täby<br />
s. Arthur Napoleon född 1926 i Täby<br />
Valla, Kristineberg.<br />
Karl Bernhard Winberg född 1897 i Söderhamn<br />
hustru Aina Gunhild Teresia f. Danielsson född 1901 i Köpings förs.,<br />
Kalmar län<br />
s. Per Svante Bernhard född 1929 i Brännkyrka förs.<br />
98
Valla, Lovisedal.<br />
Carl Martin Svensson trädgårdsarb. född 1898 i Adolf Fredriks förs.<br />
Stockholm<br />
hustru Agnes Maria Ottilia f. Torell född 1901 i Östra Ryd, Stockholms län<br />
s. Karl Gerry född 1924 i Täby<br />
Västra Arninge, Skavlöten.<br />
Adele Mathilda Stark f. Sjöblom född 1869 i Madesjö, Kalmar län<br />
s. Birger Albin jordbruksarb. född 1901<br />
s. Erik Ragnar vägarb. född 1909 i Täby<br />
Västra Arninge Dragontorp, Råstugan.<br />
Karl Oskar Nilsson jordbruksarb. född 1879 i Nävekvarn, Södermanlands<br />
län<br />
hustru Elin Lovisa Charlotta f. Lindholm född 1979 i Grödinge, Södermanlands<br />
län<br />
d. Ingrid Viola Cecilia född 1913 i Botkyrka, Stockholms län<br />
Östra Arninge Båtsmanstorp.<br />
Salomon Rickard Lindholm f.d. smed född 1857 i Tuna, Stockholms län<br />
hustru Vilhelmina Kristina Emilia f. Holmberg född 1860 i Stockholm<br />
s. Fritz Emanuel Lindholm född 1889 i Östra Ryd, Stockholms län<br />
hustru Elna Josefi na f. Jansson född 1893 i Edebo, Stockholms län<br />
99
FÖRKLARINGAR<br />
Följande symboler och förkortningar har använts:<br />
n Torpet fi nns kvar<br />
o Synliga rester bevarade<br />
O Ingenting återstår<br />
Hfl = Husförhörslängd TFAB = Täby Fastighets AB<br />
BT = Båtsmanstorp AL = Anita Lundins avhandling<br />
DT = Dragontorp Arkb = Arkivarien berättar<br />
DvT = Dagsverkstorp VtT = Välkommen till Täby<br />
Bou = Bouppteckning TSpl = Täby-Stan på landet<br />
THF = Täby Hembf. Skrifter<br />
GMR = Generalmönstr.rulla/straffrulla<br />
LITTERATURANVISNINGAR<br />
Ferenius, Nordström, Nohrenius, Berglund, Täby-Stan på landet<br />
(Liber 1985).<br />
Generalmönstringsrulla/ straffrulla, Krigsarkivet.<br />
Anita Lundin, Trebetygsuppsats om ägonamnen i Täby sn. framlagd vid<br />
Stockholms Universitet ht. 1966.<br />
Ivan Svanström, Torparna, LTs förlag, Stockholm 1975.<br />
Täby – Stan på landet, Täby kommun 1985.<br />
S.E. Vingedahl, Arkivarien berättar, Täby Hembygdsförenings arkiv.<br />
Välkommen till Täby, Täby kommun 1988.<br />
Kartbilder:<br />
Täby kommuns informationskarta, 1995.<br />
101
<strong>TÄBY</strong> HEMBYGDSFÖRENINGS SKRIFTSERIE<br />
1. Runristningar i Täby (1955)*<br />
2. Roslagens tröskel (1956)*<br />
3. Beskrifning öfwer Täby 1813, C.Justelius (1957)*<br />
4. Täby genom tiderna I (1959)*<br />
5. Täby i konsten (1960)*<br />
6. Täby genom tiderna II (1963)*<br />
7. Täby på 1700-talet. C M Brandelius (1965)*<br />
8. Täby Hembygdsförening 1942-1967 (1967)*<br />
9. Beskrifning öfwer Täby 1813. Faksimilupplaga (1970)<br />
10. Runristningar i Täby (1971)*<br />
11. Näsby slott på Lamms tid (1973)*<br />
12. Gribbylund (1975)*<br />
13. Karby gård (1976)*<br />
14. Skålhamra gård (1980)<br />
15. Täby förr och nu (1981)*<br />
16. Sevärt i Täby med en kort historik (1982)*<br />
17. Rönninge en gammal by i Täby (1983)<br />
18. Ytterby-Roslags Näsby – skola och samhälle i Täby (1984)*<br />
19. Roslagsbanan och bygden 1885-1985 (1986)*<br />
20. Från ledung till landstorm i Täby (1986)<br />
21. F2-Hägernäs (1987)*<br />
22. Viggbyholm (1988)<br />
23. Vägnamnen i Täby (1989)<br />
24. Täby Kyrkby (1991)<br />
25. Täby – historik, trakter, platser (1993)<br />
26. Näsbypark (1995)<br />
27. Gribbylund och Löttinge (1997)<br />
28. Täby förr och nu i bild (1999)<br />
29. Fornminnen i Täby (2002)<br />
30. Runristningarna i Täby (2004)<br />
31. Torp i Täby (2006)<br />
(* anger att boken endast fi nns på bibliotek eller i arkiv).<br />
102
Karta 1<br />
103
Karta 2<br />
105
Karta 3<br />
107
Karta 4<br />
109
Karta 5<br />
111
Karta 6<br />
113
Karta 7<br />
115
Karta 8<br />
117