Nytt i Norrskog nr 4 2012

En mEdlEmstidning från norrskog nummEr 4 2012 

Drömmen 

om ett liv På landet 

Kvinnorna styr i Kramfors | Produktionsrekord För 

nWP östavall | stormen gav mer virKe än beräKnat | 

skogsPraktika | expertpanelen | rågångar 

nYtt 

i norrskog 

Familjeskogsbruk – en hållbar lösning

Nya 

A-serien 

Upplev skillnaden 

Nya HiTechs kopplingsfria fram/back är bara en av fl era stora förbättringar som gör den legendariska Valtra A-serien 

ännu effektivare och enklare att köra. 

Bra val från Lantmännen 

SUNDSVALL 

Conny Hansson 0703 - 78 41 01 

www.lantmannenmaskin.se 

# 7 

1 HiTech kopplingsfri fram/back ger snabb och mjuk manövrering. 2 Automatisk parkeringsbroms kopplas automatiskt ur 

när körriktning väljs. 3 Fart-/vartalshållare. En knapptryckning är allt som behövs för att ställa in motorvarvtal eller körhastighet. 

4 Elhydrauliskt manövrerat kraftuttag, med två varvtal (540/1.874 varv och 1.000/2.080 varv eller Eco krafttutag 540E/1.530 

varv). 5 Valtra AutoTraction automatkörningsfunktion. 6 Valtra AutoControl redskapslyft. Tryckknappar på bakskärmarna gör 

det enkelt att koppla till redskap. 7 Ny 3-cylindrig Common Rail motor. 8 Nya hängande pedaler och elektronisk kopplingsmanövrering. 

9 Rymligt, plant hyttgolv. 10 Högre komfort. Den nya motorn, viskofl äkten och den välisolerade hytten sänker 

ljudnivån och ökar komforten. 

ÖRNSKÖLDSVIK 

Björn Johansson 0730 - 52 32 85 

# 10 

ÖSTERSUND 

Anders Edblad 0703 - 78 41 02 

Jan Persson 0730 - 52 32 86 

# 4 

# 2 

# 1 

# 5 

# 8 

# 9 

# 3 

# 6 

PN1208 Traktorn på bilden är extrautrustad.

en medlemstidning från norrskog 

Din medlemstidning från 

Skogsägarna norrskog 

Tel: 0612-71 87 00 

info@norrskog.se 

www.norrskog.se 

ansvarig utgivare 

Erika Lundin, 

erika.lundin@norrskog.se 

Tel: 0612-71 87 66 

redaktion 

Petra Järnbert 

Redaktör/ADC Media 

petra.jarnbert@adc.se 

Tel: 070-262 91 95 

Nicklas Stavbom 

AD/ADC Media 

nicklas.stavbom@adc.se 

Tel: 0620-68 33 06 

Medarbetare 

Mia Boman 

Olov Söderström 

Clas Tjäder 

Omslagsfoto 

Petra Järnbert 

Tryck 

Ågrenshuset, Örnsköldsvik 

Upplaga 

13 000 

annonsbokning 

Mikael Wännström 

090-711 525 

mikael.wannstrom@display-umea.se 

InneHÅLL 

Kepsen 

– ett laddat Plagg 

häromdagen stod jag öga mot öga 

med rubriken ”våren 2012 – när 

kepsen blev mode”. 

I artikeln kunde jag läsa att kepsen ”är 

ett plagg med integritet”, och att kepsen 

inte bara är snygg, utan också ”laddad med 

värden”. 

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. 

I föreningen Norrskog är vi oslagbara om vi 

har ”rätt keps” på oss när vi talar för vår sak. 

Då utgår jag ifrån att det finns en 

medlems- och skogsägarkeps, en keps för 

förtroendevalda, en för entreprenörer och 

en för tjänstemän. 

Hur många medlemmar har inte i 

efterdyningarna av Dagmar snurrat kepsen 

många varv för att å ena sidan kunna vara 

solidarisk medlem i föreningen, å andra 

sidan skogsägare som vill ha sin egen skog 

omhändertagen, näringsidkaren som vill 

ha det bästa priset och delägaren Norrskog 

som vill se lönsamhet i föreningen – en 

förening som är med i matchen i många år 

framöver och som utgör en viktig spelare 

på marknaden. 

Självklart är det så. 

Men ”fel keps” på rätt huvud kan i 

sämsta fall påverka koncernen Norrskogs 

resultat negativt. 

Vi lyfter blicken något. 

I det lilla landet Sverige är vi ett företag som 

heter Norrskog. Vi arbetar med skogsrådgivning, 

vi säljer råvaror till industrikunder, vi 

sågar och hyvlar trävaror av hög kvalitet, vi 

erbjuder uppskattade varor i 30 länder. 

Norrskog förvaltar ungefär en miljon 

Fler än hälften av de förtroendevalda i Kramfors sbo är 

kvinnor • Produktionsrekord för NWP Östavall • Vykort 

från sommaren • Familjeskogsbruket – en hållbar 

lösning • Stormen gav mer virke än beräknat • Familjen 

Engströms dröm om ett liv på landet • Skogspraktika 

• Expertpanelen • Rågångar • Sommarprojekt med 

ytterpanel från NWP 

Jag har vid många olika tillfällen talat om vikten av att ha rätt keps på 

sig vid rätt tillfälle, alltså att vara tydlig med vilken keps jag har på mig 

beroende på vilken egenskap jag pratar. 

3 

intro 

hektar medlemsägd skog i regionen. Vi 

satsar på lokal förankring och Norrskog 

finns på 25 platser i vår region. 

Vi köper transporter för 250 miljoner 

kronor varje år, vi har en omsättning på 

ungefär två miljarder kronor och de pengar 

vi fakturerar går tillbaka till regionen. 

Sammantaget gör det föreningen till en 

betydande aktör både nationellt och lokalt. 

Som medlem i föreningen är det viktigt 

att hålla reda på sina olika roller och ha rätt 

keps på sig vid rätt tillfälle. 

I vilka situationer är du medlem och 

kund? När är du ägare i styrelsen? Vad 

händer om man råkar gå till 

arbetet som tjänsteman i sin 

kund-keps? 

Lika lite som jag tror att en 

aktieägare i Volvo går till 

bolagsstämman för att 

dryfta växellådan i sin 

egen nyköpta Volvo 

XC70, tror jag att en 

enskild norrskogsmedlem 

ser sina egna intressen 

före föreningens. 

Så tänk på saken. 

Vilken keps sätter du 

förresten på dig i jaktskogen 

i höst, markägarens eller 

jägarens? 

Janne BJörck, VD 

ps. Du som vill läsa mer om Det 

aKtuella KepsmoDet, titta in på 

http://rodeo.net/blog/2012/03/kepsenar-tillbaka-igen/ 

Gillar du Norrskog? 

Gilla oss även på 

Facebook! 

PEFC/05-38-104 

nytt i norrskog

4 

intro 

PrODUkTIOnSrekOrD 

för 

nWP öSTaVaLL 

aldrig tidigare har så mycket 

timmer, så snabbt rullat igenom 

sågverk och justerare i Östavall 

som denna sommar. 

– äntligen ser vi resultat av de 

investeringar vi gjort de senaste 

åren, säger anders lindh, platschef 

på nWp Östavall. 

sedan den nya såglinjen installerades i 

Östavall 2009, har man jobbat hårt för 

att öka produktionstakten per skift och 

timme. 

– Utan vidare har vi denna sommar 

producerat minst fem procent fler kubikmeter 

i timmen än under samma period 

förra året. Det innebär att vi idag har en 

kapacitet som är högre än den någonsin 

varit i Östavall, säger Anders Lindh. 

Med andra ord är NWP Östavall en 

bra bit på väg mot högt ställda mål. 

– Idag känner vi oss trygga med att vi 

klarar den produktionsvolym som vi sagt 

att vi ska klara, men det innebär inte att 

vi lutar oss tillbaka, nu siktar vi på en 

ännu högre produktionshastighet, säger 

Anders Lindh. 

Östavalls justerverk och utlastning har 

sedan 2009 haft en normal produktivitetsökning. 

– Det känns jättebra att vi fått ordning 

på den nya såglinjen och med god marginal 

kan överträffa de volymer vi kunde 

producera med den gamla. Nu får vi utdelning 

för de senaste årens investeringar 

och åtgärder, säger Anders Lindh. 

GILLar DU nOrr- 

SkOG? GILLa OSS 

äVen PÅ faceBOOk! 

nytt i norrskog 

STOrMen GaV Mer 

VIrke än BeräknaT 

redan under annandagen bildade norrskog en stormgrupp. 

i ett första skede handlade det om ett inventeringsarbete, för att få en 

uppfattning om hur mycket virke norrskog skulle fånga under våren. 

– inventeringen gjorde vi dels genom 

flygningar, dels genom stickprover. Den 

bild som växte fram stämde väl överens med 

den Södra vittnade om efter Gudrun. Vi 

bedömde att vi skulle fånga ungefär 300 000 

kubikmeter, till följd av stormen, säger Norrskogs 

tf. fältchef Olof Falkeström. 

Sedan årsskiftet pågick en konstant kontraktering 

fram till sommaren. 

– Prognosen stämde. Bra precis 300 000 

kubikmeter virke har kontrakterats, dock har 

volymerna i många fall underskattats, väl på 

plats har det visat sig att den faktiska volymen 

varit större än den kontrakterade. Därför 

finns det fortfarande vindfällen som vi inte 

hunnit avverka säger Olof Falkeström. 

Denna situation var lika förväntad som 

svår att ta höjd för. Med ett stadigt flöde av 

volymer som var större än de kontrakterade 

växte sig väglagren allt större. 

– I juni var vi tvungna att införa ett kontrakteringsstop 

för leveransvirke, vi flyttade 

alla maskingrupper som inte gick på storm 

till kusten. Vi har en del virke kvar i skogen 

men har fått dispens av Skogsstyrelsen för 

både tall och gran. Inget virke kommer att 

bli mätningsvägrat, säger Olof Falkeström. 

I den situation som uppstod efter stormen 

Dagmar, har Norrskog kunnat utnyttja hela 

koncernen. 

– Norrskog har under våren och sommaren 

haft stor nytta av att ha egna industrier 

som ställt om produktionen för att kunna ta 

emot ökade volymer. Vi bedömde att det var 

viktigast att få ut granen innan svärmningsperioden 

och nu ser vi glädjande rapporter 

om mindre skador av granbarkborren än vi 

förväntat oss, säger Falkeström. 

I slutet av juni införde Norrskog ett avräkningspris 

av travmätta volymer vid kontraktering 

av sent upptäckta vindfällen. 

– Det är ett sätt att kunna ta emot och 

betala även för skadat, insektsangripet och 

blånat virke. I stället för kontrakteringsstopp 

erbjuder vi våra medlemmar ett avräkningspris 

som gör det enklare och mer rättvist att 

ta emot alla typer av sortiment, menar Olof 

Falkeström. 

20% 

En utredning från Skogforsk visar att det är fullt möjligt att öka skogstillväxten med 

20% på 50–100 års sikt. Det kan du göra genom t. ex.: bättre föryngringar, förädlade 

plantor, rätt röjning, dikesrensning och skogsgödsling


Kramfors skogsbruksområde är det första i Norrskog (kanske i hela landet) där 

mer än hälften av de förtroendevalda i rådet är kvinnor. Vi ställde följande fråga 

till de fyra kvinnorna: 

”på vilket sätt anser du att ditt 

skogliga engagemang är värdefullt 

för ditt arbete i rådet?” 

ulla uhlin 

Äganderätten är en viktig fråga, att få göra vad man 

vill med sin mark. Jag har varit skogsägare i ca tjugo år 

men jag skulle inte påstå att jag egentligen kan så värst 

mycket om skog. Det är först de senaste åren som jag 

engagerat mig. Ett tips till ökat engagemang och kunskap 

är att delta i Norrskogs kvinnliga nätverk, där är 

det – precis som i rådet – högt i tak när vi träffas, vilket 

är en förutsättning för att skogligt engagemang och kunskap ska frodas. 

Vi erbjuder… 

… hållbar framtid på och för landet 

Det var vi som ärvde skogen där hemma. En dag ska 

vi lämna den vidare till våra barn. Intill dess är den 

en del av vårt levebröd och livsmiljö. Vi skördar den 

mogna skogen och planterar nya träd för kommande 

generationer. Naturen och vi har våra egna smultronställen 

som vi sköter med varsam hand eller lämnar 

helt orörda. Vi gläds över att bruka en så viktig naturresurs 

som skogen, solfångaren som ger oss alla förnyelsebara 

produkter och är en del av lösningen på 

klimatfrågan, men också är hemvist för poesi, äventyr 

och vila. Att bruka skogen gör det möjligt för oss, 

och många andra, att leva ett bra liv på landsbygden. 

Med stolthet utgör vi en del av samhällets ryggrad, nu 

och i framtiden. 

Sveriges familjeskogsbrukare 

LRF Skogsägarna, 105 33 Stockholm, Telefon 08 787 50 00, www.lrf.se 

anette renlund 

Det föreningen kan erbjuda mig i form av information och omvärldsbevakning 

kommer alltid att överträffa vad jag skulle kunna tillägna 

mig själv hemma på min kammare. Dels för att det finns så mycket 

kompetens samlad i föreningen, dels för att föreningen driver viktiga 

näringspolitiska frågor för min räkning. I mitt arbete i rådet tycker jag 

att det är viktigt att på olika sätt förmedla information till många olika typer av skogsägare, 

även den markägare som är väl insatt i sin skog ska vi ha något att erbjuda. 

åsa rydgren 

Jag tycker att rådet i ett skogsbruksområde ska spegla 

olika typer av nyfikna skogsägare, stora, små, erfarna, 

okunniga, kvinnor och män. I den mixen tror jag att 

mina erfarenheter av att vara skogsägare är värdefulla. 

Jag är kvinna och relativt ny skogsägare (sedan ca 10 år), 

jag driver ett jordbruk tillsammans med min man, så 

skogen blir ett komplement till vårt jordbruk, både som 

ren skoglig inkomst och med en förhoppning om att den även ska ge en inkomst genom 

turistnäringen. Jag är inte insatt i alla skogsfrågor men jag är nyfiken och vet ungefär hur 

jag vill att vår egen skog ska brukas. 

mona åkerlund 

Jag tycker det är viktigt att bevara familjeskogsbruket och 

att Norrskog finns. Föreningens värderingar är positiva 

för familjeskogsbruket liksom det faktum att man som 

medlem har möjlighet att fråga om råd. Norrskog inger 

ett förtroende som betyder mycket. Samma värderingar 

tar jag med mig till rådet och när vi ordnar aktiviteter som 

ska främja utvecklingen av familjeskogsbruket. Själv är jag 

ensam skogsägare och uppvuxen med skogsbruket men är ej fullärd ändå, därför känns 

det bra att kunna rådfråga Norrskog vid behov, samt att man hela tiden lär sig något nytt, 

det är intressant och roligt att vara med. 

Layout Norberg Design Tryck Åtta.45, juni 2012 

Familjeskogsbruket 

erbjuder … 

hållbar framtid på och för landet 

5 

intro 

Familjeskogsbruk 

- en hållbar 

lösning 

Familjeskogsbruket erbjuder en 

hållbar framtid både på och för 

landet. I den nya skriften från LRF 

Skogsägarna berättas mer om vad 

familjeskogsbruket betyder och 

erbjuder. 

LRF Skogsägarna har tagit fram 

en ny skrift som berättar om det 

svenska familjeskogsbruket och 

dess betydelse för Sverige. Den 

svenska modellen av skogsbruk, 

där en stor del av skogen ägs av 

enskilda personer, är framgångsrik 

och väldigt betydelsefull. 

Att skogen ägs av personer som vill 

ta, och tar, ansvar för skogen och 

framtiden är en nyckelfaktor i ett 

långsiktigt och hållbart skogsbruk. 

”Frihet under ansvar” är en av deviserna 

i det svenska skogsbruket. 

I skriften ”Familjeskogsbruket erbjuder 

... hållbar framtid på och för 

landet” finns en historiskt tillbakablick, 

en nulägesanalys och en 

framtidsspaning. 

Ladda ner skriften på 


nytt i norrskog

6 

Vykort – från några av sommarens aktiviteter 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

intro 

birstaDagen 

birstadagen genomfördes lördagen den 5/8 av tre sbo:n, medelpads 

ö:a, sundsvall och indalen. temat i år var ”vägen till skogen” 

med fokus på grusning av skogsbilväg och kantröjning. Wedins 

skog och markus nilsson demonstrerade hur man kan gå tillväga 

för att få bästa möjliga skogsbilväg. 


liggande_kvartssida.pdf 2009-11-10 08:47:36 

fäviKen 

tre fantastiska dagar med många härliga möten med skogsintresserade 

besökare och ytterligare ett besöksrekord med 

28 980 besökare. 

många deltog i vår frågetävling i Fäviken, men ingen prickade 

helt rätt på antalet godisar i burken. det rätta svaret på den 

frågan var 111 stycken. året då norrskogs bildades var 1970 

och hittills i sommar har ca 1 500 personer svarat rätt på 

frågan, ”vilken aktör är den enda på virkesmarknaden i regionen, 

som verkar för den enskilde skogsägarens rättigheter, 

bättre virkespriser och ett långsiktigt hållbart skogsbruk?” 

naturligtvis är norrskog det rätta svaret på den frågan. 

sKogsDag blanD DJur i Junsele 

hälsningar från en annorlunda skogsdag på junsele djurpark. 

intresset var stort, cirka 1200 stora och små, unga och gamla 

passerade in genom grindarna under dagen. 

– vår strävan är att nå hela familjen skogsägare och då är 

djurparken ett bra ställe att vara på. hit kommer farmor och 

farfar med barn och barnbarn och det finns nåt som intresserar 

alla, berättar P-o hedström, ordförande i sollefteå skogsbruksområde. 

norrskog tog emot besökarna i sin monter innanför grindarna.

VI ByGGDe… 

maria jönsson och Ingemar Lampinen 

nappade på erbjudandet om 

täckmålad ytterpanel från NWP i förra 

numret av Nytt i Norrskog. Vi ringde 

upp Maria och hörde hur det gått med 

sommarens byggprojekt. 

– Vi såg att det var ett bra erbjudande 

och eftersom vi planerat att göra en 

utbyggnad på vårt bostadshus på Fröson 

i sommar slog vi till, berättar hon. 

Utbyggnaden blir 66 kvadratmeter 

och ska rymma vardagsrum, sovrum 

och toalett. 

– Vi fick hjälp med resningen men i 

övrigt har vi gjort resten själva. 

7 

intro 

Kvinnor, bioenergi och framtidens skog 

Tid: Lördag 27/10 11.30 – söndag 28/10 kl 13.30 

Plats: Solebo Restaurang & Konferens i Utansjö norr om 

Härnösand. 

Lördag 

Lunch. Klimatet förändras – hur ska skogen då skötas? Biobränsle 

ur ungskogar –ett alternativ för ”de där skiftena jag 

har som skulle varit röjda för länge sen”? Skogsstyrelsen 

öppnar våra ögon för nya och framtida möjligheter. http:// 

www.skogsstyrelsen.se 

Allt du inte visste om Norrskog – Anders Ohlsson blir vår 

ciceron på en virtuell resa. 

Middag. ”Svenska jätteträd och deras mytologiska historia”. 

Kerstin Hellenius Wiklander visar fantastiska bilder och 

berättar. 

Söndag 

Framtidens/nutidens skogskötsel – men vad gör man 

och hur? Vi drar till skogs med Norrskogs skogsrådgivare 

Anette Thelberg. Ingen fråga är för enkel och ingen för svår 

för Anette att ge ett begripligt svar på. Avslutning med 

lunch. 

Ingen deltagaravgift, du blir även bjuden på mat och fika! 

Boende bokar och betalar du själv! Logi från 250:- 

Solebo, tfn 0611-640 11, http://www.solebo.com. 


Norrskogs kvinnliga nätverk 

NORRSKOGSKVINNORNA 

Anmälan (senast 19 okt): Norrskog, 

Elin Evert, , elin.evert@norrskog.se , 

0612-718744 

Frågor på vägen: 

Anita Osterling, 0693-160-29, 070-533 85 80, 

anteanita@gmail.com 

Marianne Norberg, 070-675 42 49, 

tanttl@hotmail.com, 

Norrskogskvinnorna är Norrskogs nätverk av skogsägande 

kvinnor. Här är kvinnor som äger skog, tillhör 

familj som äger skog eller planerar att bli skogsägare 

hjärtligt välkomna. 

Målet med nätverket är: 

• att skapa möjligheter för kvinnor att växa i sin 

roll som skogsägare 

• att synliggöra kvinnor och visa på kvinnliga 

förebilder inom skogsnäringen 

• att öka andelen förtroendevalda kvinnor inom 

Norrskog 

Mellan våra träffar ett par gånger om året sker kontakten 

via epost.Vi utbyter tips om kurser och annat 

skogligt. Vill Du också komma med så skicka din 

e-postadress till tanttl@hotmail.com 

Transportutbildning i Norr AB erbjuder 

SOM ÅKERI... Transporter av gods, maskiner och sand, jord grusschakt mm. 

SOM TRAFIKSKOLA... Vi driver även sedan en tid en Trafi kskola med endast 

TUNGA fordon. Intensivutbildningar C och CE detta i samarbete med Konsult 

Norr som genomför YKB (Yrkeskompetensutbildningar). 

Start Yrkeskompetens grundutbildning den 10/9 i Umeå 140 & 280 timmar 

Delkurser Yrkeskompetens 1-5 fortlöpande 

Körkortsutbildning C/CE intensiv i samband med YKB ring oss! 

Tel 076-836 94 86 

www.tunab.com 

nytt i norrskog

8 

medlem 

Drömmen 

om ett liv på landet 

när drömmar går i uppfyllelse blir det inte alltid som man tror. 

ibland blir det helt annorlunda än man tänkt sig, men ändå bättre än man vågat hoppas. Det är åtminstone 

familjen englunds erfarenhet. 

text och foto: petra Järnbert 

Familjen englund drömde om ett 

liv på landet. 

Mamma Lottas släkt och vänner i 

Stockholm tyckte kanske att just den 

drömmen redan gått i uppfyllelse, när 

Lotta som nyutexaminerad lärare fann 

kärleken i Martin från Grimnäs, och för 

tjugo år sedan valde att slå ner bopålarna 

i Stavre. 

Men för dottern Anna framstår letandet 

efter den perfekta egendomen som 

ett tydligt barndomsminne. 

– Många söndagsutflykter bar det iväg 

till en eller annan fastighet som var till 

salu, men det stämde aldrig helt med 

våra högt ställda förväntningar, berättar 

hon. 

Anna tog studenten i våras, i höst 

börjar hon utbilda sig till lärare. 

Hon minns väl det telefonsamtal hon 

fick av mamma Lotta för bra precis ett 

år sedan. 

– Några dagar tidigare hade mamma 

berättat att hon och pappa skulle hem 

till några bekanta och fika, hon hade 

också utryckt en viss förvåning över 

själva inbjudan eftersom bekantskapen 

var av det mer ytliga slaget. 

Lotta berättar vidare: 

– När vi fikat klart fick vi en rundvandring 

på fastigheten och lagom tills 


att vi förälskat oss i fåren och hönsen och 

börjat ana vidden av att äga skog ställde 

våra bekanta frågan rakt ut: Vill ni ta vid 

här? Vill ni köpa fastigheten? 

Dåvarande ägare hade redan hittat 

en ny fastighet och ville ha ett snabbt 

besked. 

Ställd inför faktumet – att de nu funnit 

sin drömda gård – fick Lotta oväntat 

kalla fötter. 

– Gården var verkligen allt vi någonsin 

drömt om, bara tio minuters 

gångväg från vår villa i Stavre var vi väl 

bekanta med omgivningarna. Under 

många år har vi dessutom haft vår häst 

inhyrd i ett stall på en intilliggande 

gård och många gånger sneglat upp hit. 

Den skog vi ridit i under alla år hade vi 

nu fått erbjudande om att köpa. Men i 

det skarpa läge som uppstod tvingades 

jag erkänna för mig själv att jag är en 

ganska bekväm person och att jag var 

väldigt tillfreds med livet som det var, 

berättar Lotta. 

Övriga familjemedlemmar delade 

inte hennes tvivel, för dem var det 

snarare en fråga om hur och när köpet 

skulle äga rum. 

Anna pluggade fortfarande på gymnasiet. 

– För mig och min sambo Robin 

som pluggade på högskola var det orealistiskt 

att ta ett lån hur gärna vi än ville. 

Men vi kunde ju hyra huset av mamma 

och pappa så länge, inleda en varsam 

renovering och ta hand om djuren. På 

sikt kunde vi bli delägare i fastigheten, 

säger Anna.


9 

medlem 

nytt i norrskog

10 

medlem 


Vid närmare eftertanke insåg de alla att 

det inte var någon dum idé. 

Fyra personer med vanliga jobb skulle 

ha större möjlighet att sköta ruljansen på 

gården än två. 

Sagt och gjort. 

I början av juni i år tog Anna och 

Robin sitt pick och pack och flyttade in 

i det stora huset. Lotta och Martin bor 

kvar i sin villa men får husera som de 

vill i gårdshuset. 

Alla fyra har denna sommar blivit 

varse hur mycket det finns att göra på 

gården. Djur som ska matas, hö som ska 

tas tillvara, garage som ska byggas, hus 

som ska renoveras, mark som ska odlas. 

Allt tar tid.


– Men ännu starkare är känslan av att 

vi alla har oändligt med energi att pumpa 

in i det här projektet, säger Anna. 

Det lyser om henne där hon nu sitter 

vid köksbordet och vilar blicken i 

fönstret som vetter mot ängen där fåren 

just käkat frukost. I tanken fäller hon 

träden som i dagsläget skymmer den egna 

stranden vid Mälgsjön. Där ska landskapet 

öppnas upp. 

Lotta har tagit sikte på fönstret med 

utsikt åt andra hållet, där ett nytt och väl 

tilltaget potatisland frodigt breder ut sig. 

framfÖr allt var Det 

häftigt att Komma på 

sig sJälv meD att tänKa 

”fÖr sJutton, Det här är 

spännanDe, Jag vill lära 

mig mer om Det här! 

Den sKog vi riDit i unDer alla år haDe vi nu fått 

erbJuDanDe om att KÖpa. 

– I alla år har Martin envisats med att 

odla potatis i vår lilla villaträdgård men så 

reser vi bort ett par veckor och allt går åt 

pipsvängen, skrattar hon. 

I familjen Englunds ursprungliga dröm 

om ett liv på landet fanns huset, djuren 

och möjligheten att odla mark. Skogen 

var pappa Martins eget intresse som 

främst härrörde ur hans egen uppväxt på 

en skogsfastighet och längtan tillbaka till 

ansvar för skog och skogsvård. 

– Vi vet att fastighetens faktiska värde 

ligger i skogen. Därför nappade jag och 

11 

medlem 

Anna direkt när vi hörde talas om Norrskogs 

kvinnliga nätverk, säger Lotta. 

– Vi gick en kurs för kvinnliga skogsägare 

i Bispgården i våras och lärde oss 

massor. Framför allt var det häftigt att 

komma på sig själv med att tänka ”För 

sjutton, det här är spännande, jag vill lära 

mig mer om det här!”, säger Anna. 

Om ambitionsnivån var hög innan, 

fick nätverksträffen dem att lägga ribban 

ännu högre. 

– En motorsågskurs skulle vi nog 

behöva alla fyra, konstaterar Anna och 

Lotta när de reser sig från köksbordetbordet 

för att med liv och lust ta i tu 

med dagens sysslor på gården. 

nytt i norrskog

12 

guide 

Rågångar 

– en viktig fråga 

när Kramfors och härnösands skogsbruksområden i våras bjöd in till en kväll i rågångens tecken 

var uppslutningen stor. 

vi passade på att fånga upp några av de många intressanta frågor som ställdes under kvällen. 

lantmäteriets per-anders hamrin gav oss svaren. 

hur gör jag för att hitta min fastighetsgräns? 

– Det första man gör är att ta fram sina förrättningskartor 

för gränsens tillkomst. 

Tala med sin rågranne, han eller hon 

kan veta var gränsen går om man inte kan 

lokalisera de gränsmarkeringar som ska finnas, 

med hjälp av förrättningskartan. Andra 

hjälpmedel kan vara stak-käppar, kompass, 

måttband och en hand-GPS för att hitta 

gränsen och gränsmärkena. 


Har gränsmärken försvunnit kan man 

begära fastighetsbestämning av gränsen, 

eller i vissa fall om man är överens, särskild 

gränsutmärkning, beroende på om man 

kan med hjälp av koordinater göra en ny 

gränsutmärkning. 

Man behöver göra en ansökan till Lantmäteriet. 

hur noggrann är en gps? 

– Lantmäteriet använder en mätutrustning 

som klarar att mäta med cm-noggrannhet. 

Normalt har en hand-GPS har en noggrannhet 

på ca 6 meter. 

vem har ansvaret för att fastighetsgränser/rågångar 

är synliga? 

– Fastighetsägarna är ansvariga för sina 

gränser. Rågångar bör man gå upp tillsammans 

med sin rågranne. För att kunna göra 

en avverkning är det bra om rågången syns 

ute i naturen. Det minskar problemen med


överavverkning på grannens fastighet. 

vem bär ansvaret när något går 

snett, till exempel en överhuggning 

på grannfastigheten där rågångarna 

är obefintliga? 

Det är alltid den som har ”gått över gränsen” 

vid avverkningen som är ansvarig, är 

det osäkert vart gränsen går innan avverkningen 

bör man säkerställa gränsens läge 

innan avverkningen. 

13 

guide 

en råsten skulle i äldre tider bestå av ett så kallat femstensrör, det vill säga en sten i mitten, 

den så kallade hjärtstenen, som vilar på en häll, två fot under jord, och ligger tre fot ovan jord, 

samt av fyra mindre stenar omkring hjärtstenen. På hällen under hjärtstenen skulle rågångens 

väderstreck vara inhugget. 

foto: lantmäteriet 

vad är en rågång? 

En rågång är gränslinjen mellan skilda jordegendomar. Rågången betecknas 

genom märken på marken. Råmärket kan bestå av ett röse eller en råvisare. 

Gränsen kan också vara angiven där den löper, till exempel genom en upphuggen 

gata i skogen. 

vilken gräns är den rätta? Fastighetsgränsen 

på en gps eller ett röse? 

ibland skiljer det 20 m. 

– Det här är en viktig fråga. Är gränsmärket 

utmärkt i laga ordning är det det som 

gäller, se jordabalkens förta kapitel tredje 

paragrafen. 

om jag som markägare har en 

fastighetsgräns som man inte kan 

hitta och ägaren till grannfastig- 

heten inte bryr sig om det, hur gör 

jag då? 

– Även om grannen inte bryr sig vart 

gränsen går, och det går inte att hitta 

den, kan en fastighetsägare ändå begära 

en fastighetsbestämning av berörd gräns. 

Det räcker om ena parten söker en fastighetsbestämning. 

Lantmäteriet skall då 

pröva ansökan. 

nytt i norrskog

14 

skogsPraktika 

– Skogspraktika – 

under ett år följer vi makarna osterling på deras fastighet i mordviken, Jämtland. 

när hösten nu så sakteliga gör sitt intåg i skog och mark, går ante och anita ett nytt skogsår till mötes. 

– som alltid är det en fråga om att 

rätta mun efter matsäck, konstaterar 

ante. 

Under våren såg de över marken och 

planerade höstens och vinterns åtgärder. 

– Ju tidigare vi kan beställa tjänster 

från dem som ska utföra jobbet desto 

bättre, då kan de planera sitt arbete, 

menar Ante. 

Även det arbete de själva utför i skogen, 

som att gallra och röja, planeras i 

god tid. 

– I höst kan vi fortsätta enligt planen. 

Den här våren fick vi släppa allt vi hade 

för händerna för att ta rätt på den stormfällda 

skogen, men nu tar vi vid där vi 

slutade förra hösten, säger Anita. 

gödsling 

Redan i samband med studiecirkeln 

i Kraftsamling skog blev Ante och 

Anita sugna att testa gödsling. Enligt 

beräkningarna skulle internräntan 

på investeringen bli 14,2 procent 

per år. 

– Vi ringde vår skogsrådgivare men 

han avrådde oss i ett första skede, 

med dåvarande priser på kväve 

(granulat) skulle åtgärden inte vara 

ekonomiskt försvarbar, berättar 

Ante. 

– Men för två år sedan ringde han 

upp oss och frågade om vi fortfarande 

var intresserade, kostnaden var 

nu betydligt lägre, fortsätter Anita. 

Sagt och gjort. Med en gödselspridare 

var det klart på några timmar. 

–Under hösten kommer vi att gallra 

bort gran ur det här beståndet, säger 

Ante. 

slutavverkning 

Norrskog gör en slutavverkning på 5 

hektar och tar i samma veva resterande 

vindfällen. 

– Det var omöjligt för oss att själva ta rätt 

på den stormfällda skogen i det här svåråtkomliga 

området, berättar Anita. 

– Först hade vi tänkt att vi bara skulle ta 

gran i det här beståndet, och spara tallen, 

men när vi gick runt där med vår skogsrådgivare 

menade han att skogen är så 

pass gammal att det är lika bra att vi gör 

en slutavverkning, säger Ante. 

– Om vi bara skulle ha tagit hand om 

vindfällena hade det inte blivit många kronor 

över, på det här viset får vi åtminstone 

bara en etableringskostnad, tillägger han. 

snitslat och klart för 

slutavverkning. 

gallring 

– När Dagmar rasat 

klart var det bara att 

släppa det vi hade för 

händerna men i höst 

ska vi fortsätta med den 

gallring vi avbröt i julas. 

Vi har egentligen inte så 

mycket kvar, en halv hektar 

kanske, och det gäller 

ett bestånd av självföryngrad 

tall som vi vill ge 

bättre livskraft genom att 

gallra, säger Anita.


jakt 

En vecka i september och en vecka 

i oktober pausar Ante och Anita allt 

arbete i skogen. 

– Mitt jaktlag går in i den nya älgförvaltningen 

först nästa år, i år får vi en 

tilldelning på 12 älgar på tio man och 

2 500 hektar, säger Ante. 

bidrag 

Markägare kan ansöka om bidrag 

från Skogsstyrelsen när en avverkning 

fördyras av hänsyn till kulturmark. 

Efter genomgång av området 

med en skogsvårdskonsulent 

kommer Ante och Anita att ansöka 

om bidrag för upprensning kring 

kvarlämningar. 

– På gamla kartor ser vi att det går 

en stig till ett av våra bestånd, där 

det har det stått ett torp på fastigheten 

en gång i tiden, vi tycker 

oss kunna se spår av det, liksom 

av gamla utägor och åkrar. Stigen 

skulle vi gärna återskapa, säger Ante. 

älgen vill ha 

påfyllning. 

15 

skogsPraktika 

granbarkborre 

I närheten av Ante och Anitas fastighet 

fick man förra året avverka 32 

hektar till följd av granbarkborrens 

härjningar. 

– Hittills har vi inte upptäckt något 

angrepp på vår egen skog men vi är 

observanta när vi är i skogen, och vi 

stämmer av med våra grannar om de 

upptäckt något. Att vi fick en relativt 

kall sommar kanske är till vår fördel, 

menar Anita. 

alla har inte samma 

förutsättningar att 

ta hand om sin skog, 

kontakta din skogsrådgivare 

om du 

behöver hjälp. 

nytt i norrskog

16 

exPertPanelen 

”räkna med en omloppstid 

på mellan 200 och 300 år” 

vi gallrar för att lägga tillväxten på de bästa träden så de blir större och 

mer värdefulla. 

gallring är också ett sätt att höja vitaliteten i beståndet. 

norrskogs skogsrådgivare torsten lundborg reder ut begreppen. 

gallring ska innebära lite klirr i kassan, 

är det riktigt uppfattat? 

– Ett välskött bestånd ger vid förstagallringen 

ett netto, beroende på volym, 

trädslag och avverkningskostnader, på 

mellan 6 000 och 15 000 kr per hektar. 

Oftast är det vid första gallring man kan 

se effekten av väl utförd ungskogsröjning. 

Om man däremot missat att röja 

är det troligt att vi först måste göra en 

underröjning och sen vänta ett par år 

innan vi gallrar. Att gallra bestånd som 

inte är röjda kan innebära en kostnad för 

markägaren. 

det blir alltså stor skillnad på nettot 

beroende på om man röjt eller inte, 

hur stor skillnad egentligen? 

– Mellan tummen och pekfingret skulle 

man kunna säga så här – exemplet är 

hämtat ur Skogsstyrelsens röjningsfolder 

från 2006 – en väl utförd ungskogsröjning 

kostar ungefär 2 000 kr per hektar, 

den som investerar i röjning får ett netto 

på ca 6 464 kr per hektar vid en första 

gallring och 187 290 kr per hektar vid 

vi upplever att prisbilden håller i sig på 

ungefär samma nivå som i fjol. Det finns 

många spekulanter som vill köpa enbart 

skog i Norrskogs område. Vanligtvis är det 

inte samma konkurrens om gårdar i vårt 

område, så för den som är intresserad av 

skog kan det gå att få lite mer för pengarna 

om man är beredd att flytta och köper en 

gård. För den som söker bostad kan det 


slutavverkningen. Struntar man däremot 

i den första viktiga ungskogsröjningen 

innebär den första gallringen i stället en 

kostnad på ungefär 2 700 kr per hektar 

och nettot vid en slutavverkning landar 

på 137.985 kr. I slutänden innebär det 

alltså en skillnad på nästan 50 000 kr 

per hektar för hela omloppstiden vid 

slutavverkningen. 

men en skog ska väl egentligen 

kunna sköta sig själv? 

– Visst, när väder och vind gjort sitt är 

skogen söndertrasad på grund av självgallring, 

så lämnar du över ansvaret åt 

skogen att sköta sig själv kan du få räkna 

med en faktisk omloppstid på mellan 

200 och 300 år. 

hur ser processen ut om jag anlitar 

norrskog att gallra på min fastighet? 

– Varje gallringsbestånd är unikt och 

Norrskog gynnar kvalitén i varje enskild 

gallring, därför kan processen se 

lite olika ut. Behöver det byggas vägar 

kan det ta ett par, tre år innan dessa är 

alltså gå att få köpa med en del skog relativt 

billig. Gårdar med bostadshus och skog får 

totalt sett en lite lägre prisnivå. I de fallen 

handlar det ju om att boendet ska kännas 

rätt och passa i tiden för hela familjen, och 

det är ofta det viktiga även om värdet av 

skogsmarken ofta kan vara betydlig högre 

än värdet för bostadshuset. 

färdigställda. Ibland är det först nödvändigt 

med underröjning. Ett gott råd är att 

planera i god tid! 

Men en lämplig tidpunkt för första gallring 

är oftast när träden är 35-50 år. 

När vi upprättat ett avverkningskontrakt 

med markägaren kan vi direkt se om vi 

kan samordna flera gallringar och på så 

sätt erbjuda lägre kostnader för dig och 

dina grannar. 

Norrskog sköter oftast all planering och 

nödvändiga myndighetskontakter kring 

avverkningen. När tiden är inne kommer 

ett avverkningslag (skördare och skotare) 

och gallrar området och virket körs 

in till olika industrier. När virket är inmätt 

får du ett mätbesked och redovisningshandlingar 

från Norrskog. 

Man kan gallra flera gånger före slutavverkning, 

tall upp till fyra gånger och 

gran mellan en och två gånger. 

Och har du frågor eller funderingar, hör 

av dig till din skogsrådgivare. Vi finns till 

för dig! 

TOrSTen LUnDBOrG 

nOrrSkOGS SkOGSrÅDGIVare I ÅSeLe/DOrOTea 

priserna står sig på skogsfastigheter 

fortsatt hög efterfrågan på skogsmark. 

Fråga Clas 

Har du en fråga 

till Clas Tjäder? 

Maila den till 

info@norrskog.se 

Skriv Fråga Clas 

på ämnesraden


när jag skriver detta har jag 

semester. eftersom jag läst och 

hört om hur viktigt det är att man 

kopplar av från jobbet när man 

är ledig så tar jag för 

säkerhets skull på 

mig skogsägarkepsen 

när jag skriver 

denna marknadskrönika. 

att vara 

skogsägare är ju 

svårt att ta semester 

ifrån. 

För mig och 

andra skogsägare 

som 

förvärvsarbetar 

utanför 

fastigheten 

blir det snarare 

tvärtom. Jag är 

allra mest skogsägare 

när jag har 

semester. Nu i 

sommar har det 

blivit många 

timmar med röjsågen. 

Jag köpte till 

några hektar i höstas 

och ungefär 15 

ha hade ”röjning 

snarast” som enda 

åtgärdsförslag i 

den medföljandeskogbruksplanen. 

Eftersom röjning 

är bland 

det mest lönsamma man kan göra själv 

(men glöm inte att kolla stamantal efter 

röjning då och då) och det dessutom 

ger naturupplevelser och synnerligen 

god motion så är det ingenting jag har 

något emot. Dessutom har vädret varit 

sådär, regniga dagar är röjning en bra 

utomhusaktivitet. 

När man går där med röjsågen undrar 

man ju hur konjunkturen kommer 

att se ut när 1:a gallringen skall göras 

om 10 – 15 år. Efter någon minut 

kommer man fram till att det är ungefär 

som att fundera på hur stort universum 

är. Funderingarna övergår därefter 

snabbt till närtiden – hur kan hösten 

tänkas bli? Som trogen P1-lyssnare har 

jag tillgång till nyheterna i hörselskyddens 

inbyggda radio. Dessvärre har 

det varit skralt med goda nyheter där 

i sommar. EURO-kris. Kronan stärks 

mot EURO och USD. Tillväxten i 

Kina går ner. 

Att kronan stärks mot EURO och 

USD är inte bra. Sågverksindustrin 

har det besvärligt nog ändå med lågt 

byggande och därmed svag trävarukonsumtion. 

Nu försämras dessutom 

de svenska sågverkens konkurrenskraft 

då de viktiga konkurrentländerna 

Finland, Tyskland och Österrike ingår 

i valutaunionen. Att timmerpriserna 

skall öka under hösten verkar därför 

inte troligt. Men är det så illa att det 

blir sänkta priser på timmer? Mellan 

hörselskydden blir slutsatsen att sänkta 

priser här och var i Sverige är sannolikt, 

återstår att se hur det blir i vårt 

område. 

17 

exPertPanelen 

höstmarknadsfunderingar 

från röjsågsperspektiv 

inte heller för den svenska massa- 

och pappersindustrins konkurrenskraft 

är kronförstärkning positivt. För oss 

som skogsägare slår det dessutom 

dubbelt illa. Dels försämras massavedsköparnas 

betalningsförmåga p.g.a. 

försämrad konkurrenskraft, dessutom 

blir det billigare för dem att importera 

ved och flis. 

I vårt område är det dessutom gott 

om barrmassaved sedan tidigare. Och 

som lök på laxen kommer de ryska exporttullarna 

att sänkas. Nej, det luktar 

inte prishöjning på massaved heller. 

Priserna har ju redan sänkts ett antal 

tior det senaste halvåret, kan det bli ytterligare 

sänkningar i höst? Tveksamt. 

Om trävarukonjunkturen i höst blir 

så dålig som många befarar, kommer 

produktionen av flis att minska, dessutom 

kommer timmeravverkningarna 

och därmed även massavedsvolymerna 

från skogen att minska, då blir det ju 

mindre råvara till massa- och pappersindustrin. 

Allt hänger ihop. Men att 

spå är svårt, Falstaff Fakir konstaterade 

redan för 100 år sedan att det är svårt, 

och ”i synnerhet om framtiden”. 

Jag återgår därför till röjsågen. 

Alldeles oavsett konjunktur och 

virkespriser är röjning en synnerligen 

lönsam skogsskötselåtgärd. Jag vet bara 

två saker som är bättre: Att skaffa sig 

en skogsbruksplan (t ex Norrskogs 

mångbruksplan). Och sedan förstås, att 

följa den. 

OLOV SöDerSTröM, VIrkeScHef nOrrSkOG 

OLOV.SODerSTrOM@nOrrSkOG.Se 

nytt i norrskog

DIESEL & SMÖRJMEDEL! 

Vi har det som håller dina fordon och maskiner igång 

Sundsvall Växel 060-180 180 

Smörjmedel 060-15 77 39 

Vi finns även i Östersund 063-10 91 08 

Vi håller inlandet rullande 

Alltid nära till hands! 

- 75 fordon, anläggning, entreprenader. 

Stor verkstad i Åsele! 

- service Scania-Volvo, stort reservdelslager. 

Torsta AB 

ÅSELE 

Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29 

VILHELMINA 

Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36 

Torsta AB är ett samverkansbolag 

mellan den offentliga sektorn i form 

av Regionförbundet Jämtlands län 

och Jämtlands Gymnasieförbund, 

samt de gröna näringarna i Jämtland 

representerade av skogsnäringen 

genom bl.a. Norrskog och SCA, 

lantbruket genom LRF och träindustrin 

genom ”Träutveckling i Jämtland AB”, 

som i sin tur har nio delägare. 

Vi har flyttat till fd Torstaskolans 

lokaler där vi verkar för skogs- och 

tränäringen i länet med affärsutveckling, 

marknad & produktion. 

Välkommen på ett besök! 

Skog & Träcentrum • Ösavägen 20 • 836 94 ÅS • 070-524 91 51 

Västra Hoting 450 

830 80 HOTING 

Tel 0671-71 30 00 

Komatsu Forest 

Sweden 

0691-311 35 

Stationsgatan, Fränsta 

www.komatsuforest.com 

Östersund 063-16 20 45 

Sollefteå 0620-599 50 

Storuman 0951-777 75 

Öppet Måndag 9-17, Tisdag - Fredag 8-17 • www.ivarsbil.se 

*Sveriges överlägset mest sålda pickup sedan lanseringen år 2005, källa Bil Sweden. Med reservation för 

ändringar. Bilen på bilden kan vara extrautrustad.

Företagare! 

Vi ger dig möjlighet 

att fokusera på din 

kärnverksamhet. 

Kontakta oss! 

Några av våra företagstjänster 

• Redovisning 

• Bokslut 

• Löner 

• Årsredovisningar 

• Deklarationer 

• Skatterådgivning 

• Budget 

Jämtgatan 8 | 881 30 Sollefteå | Telefon: 0620-49 00 60 | Fax: 0620-49 00 69 

Bröderna Jakobssons 

Slakteri-Aktiebolag 

Slakt 

Livdjursförmedling 

Köttlådor 

Varmt välkommen att kontakta oss för beställning. 

Prima kött från Ådalen 

Rossö 2544 870 52 Nyland • 0612-220 15 • brjak.slakt@telia.com

Vi förmedlar ditt 

budskap 

Filmproduktion 

Tillsammans utvecklar vi er idé 

till en färdig produktion 

• Presentation/Informationsfilmer • Företagspresentationer 

• Utbildningsfilmer • Dokumentationsfilmer • Bildspel • Musikvideor 

Kundexempel: 

Forestline – ÅF – Yelloc – Brand och Utrymningsteknik 

Trygg Hansa – ABF – Sollefteå kommun 

Media Lupus • Malin de Wall 

070-307 39 37 • info@medialupus.se 

www.medialupus.se

Nytt i Norrskog nr 4 2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?