En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
och fritidsverksamhet i sina lokaler. Kultur- och musikskolorna har ofta verksamheter för unga i skolan. Skolans lokaler används av studieförbund och allehanda typer av föreningar. Mötesplatser för ungdomar kan inte längre enbart betraktas som en arena för fritidsverksamheter. Utvecklingen tyder på att mötesplatserna kan kopplas till ungdomars sociala etablering och integration i samhället och vuxenvärlden. I dessa fall kan mötesplatsen samarbeta med sociala myndigheter, skolan och arbetsmarknaden. Innehållet i mötesplatsernas verksamhet balanserar kring öppen verksamhet kontra strukturerad verksamhet och relationen till målgrupper. Traditionellt har fritidsgårdarna haft sin tonvikt vid öppen verksamhet med planerade gruppverksamheter som komplement. Många mötesplatser har tvärtom utmärkts av att den planerade och strukturerade gruppverksamheten varit mer framträdande och att den öppna verksamheten i stället varit understödjande. Här har undersökningar visat att de mer expressivt orienterade ungdomarna 19 sökt sig till den öppna verksamheten medan de instrumentellt orienterade ungdomarna 20 söker sig till den strukturerande verksamheten. Att förhållandena ser ut så kring fritidsgårdarna är känt, men hur de nyutvecklade mötesplatserna fungerar finns ingen genomgripande kunskap om. En annan påtaglig utveckling rörande mötesplatser går att iaktta för biblioteken vilka är viktiga för kulturella möten och för kommunala satsningar. Biblioteken har utvecklats från att vara platser för att enbart låna böcker till att erbjuda ett flertal olika medier samt vara en kulturell mötesplats. Vid sidan av detta kan också nämnas att det har vuxit fram ett antal bibliotek med unga vuxna i fokus med Det lila 96 rummet i Alingsås, Lotus i Höganäs, Ungt Forum i Malmö, Punkt Medis i Stockholm och Dieselverkstaden i Nacka. Verksamheten på biblioteken kan vara bokcafékvällar, skrivargrupper, föredragsserier och allehanda estetiska aktiviteter. Samlingslokaler och föreningsdrivna mötesplatser är viktiga. Dessa finns över hela landet och är en resurs för ungas engagemang och som mötesplatser för ungdomar. Exempel på sådana är Folkets hus i Söråker, Rinkeby och Hammarkullen. Där finns också en infrastruktur av scener, dansgolv och replokaler. Flera andra föreningar och ungdomsorganisationer har idag lokaler och erbjuder unga möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter. Exempel på detta är de hundratals musik- och kulturhus som drivs av studieförbunden och de olika församlingar som driver verksamheter för och av unga. Musik och kultur Kultur- och musikskolorna är institutioner för barns och ungas eget kulturutövande. Huvuddelen av skolornas verksamhet är inriktad på barn och yngre ungdomar. Trots det har de också betydelse för ungdomar i övre tonåren då de har en omfattande verksamhet över hela landet som ger en viktig grund för fortsatta kulturaktiviteter. Det finns inget nationellt regelverk kring hur kultur- och musikskolornas verksamhet ska se ut och organiseras. Huvudman för skolorna är med några undantag kommunen. I de andra fallen är huvudmannen ett studieförbund, en ideell eller ekonomisk förening. Kultur- och musikskolornas innehåll och organisering bestäms på kommunal nivå. Därför finns heller ingen enhetlighet för åldersgrupper man vänder sig till för kostnader eller inne-
håll i verksamheten. En hanterbar definition är att en kommunal kultur- och musikskola är en frivillig och organiserad kultur- och/eller musikundervisning som helt eller delvis finansieras med medel på lokal nivå (Persson 2001). 21 Tidigare var skolorna nästan enbart inriktade på att bedriva musikundervisning. Sedan ungefär tio år tillbaka har verksamheten breddats till att omfatta en rad olika aktiviteter som musik, dans, drama, bild och medier. 22 Idag kan fyra av tio musik- och kulturskolor karaktäriseras som bredare kulturskolor. Av de 282 som finns i landet idag är 169 musikskolor och 113 kulturskolor. Sedan 1997 har antalet skolor legat kring 280 stycken. År 1997 var antalet musikskolor 232 stycken och antalet kulturskolor 47 stycken. Räknat i antal skolor har beståndet varit stabilt under perioden 1997 till 2005. Kring åtta av tio skolor är organiserade i Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK). Under 2005 saknade åtta kommuner musik- eller kulturskola. Det var mindre landsortskommuner. Fritid eller skoltid I allmänhet äger kultur- och musikskolornas verksamhet rum under skoltid, det vill säga den tid som eleverna tillbringar i den obligatoriska grundskolan. 23 Detta gäller både deltagande i ämneskurser och i klassorkestrar och körer. Härmed förstärks intrycket av att mycket av de kultursatsningar som görs för barn- och ungdomar äger rum i anslutning till grundskolan. Smok klassificerar verksamheten antingen som ämneskurser eller som övrig verksamhet. Ämneskurser är den frivilliga verksamhet som eleverna är inskrivna till, deltagarna finns med i skolornas register och betalar i allmänhet avgifter för deltagandet. Övrig verksamhet avser sådan som i allmänhet sker i samverkan med 97 grund- eller gymnasieskolan och ofta på uppdrag av dessa skolor. Den övriga verksamheten griper in i grund- och gymnasieskolans ordinarie verksamhet. Exempel på vad som ryms i övrig verksamhet är bland annat klassorkestrar och skolkörer. Statistiken visar att 53 procent av eleverna deltar i de frivilliga ämneskurserna och att 47 procent av eleverna deltar i övrig verksamhet. I framförallt små- och medelstora kommuner har kultur- och musikskolorna en viktig funktion som förmedlande länk till det lokala amatörkulturlivet. För vem: ålder, antal elever Det totala antalet elever i kultur- och musikskolorna har från 1997 till 2005 ökat med 11 procent till knappt 360 000. Av dessa deltog drygt 190 000 i ämneskurser och knappt 170 000 i övrig verksamhet. Varje individ kan delta som elev i flera verksamheter och således räknas flera gånger. Hur många individer som deltar i kultur- och musikskolorna finns inga uppgifter om. Smok har ingen exakt statistik för könsfördelningen bland eleverna. Den skiljer sig mellan musik- och kulturskolorna. Vid musikskolorna är tjejerna cirka 60 procent och killarna 40 procent av eleverna. Vid kulturskolorna är tjejerna än mer dominerande med cirka 70 procent mot killarnas 30 procent. Musik- och kulturskolornas huvudsakliga målgrupper är barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Några exempel på olika åldersgränser finns från Stockholm, Linköping, Tanum och Karlstad. I Stockholm är kulturskolan öppen för alla barn och ungdomar mellan 6 och 22 år. I Linköping och Leksand riktar sig verksamheten till skolungdomar i grundskolan och på gymnasiet. I Tanum riktar man sig också främst till elever i skolan, men vuxna
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
- Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
- Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
- Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
- Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
- Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
- Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
- Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
- Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
- Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 124 and 125: anläggningar samt på kultur- och
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
- Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
- Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
- Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
- Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
- Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
- Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
- Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
- Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
- Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
håll i verksamheten. <strong>En</strong> hanterbar definition<br />
är att en kommunal <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> musikskola är<br />
en frivillig <strong>och</strong> organiserad <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong>/eller<br />
musikundervisning som helt eller delvis finansieras<br />
med medel på lokal nivå (Persson 2001). 21<br />
Tidigare var skolorna nästan enbart inriktade<br />
på att bedriva musikundervisning. Sedan ungefär<br />
tio år tillbaka har verksamheten breddats<br />
till att omfatta en rad olika aktiviteter som<br />
musik, dans, drama, bild <strong>och</strong> medier. 22<br />
Idag kan fyra <strong>av</strong> tio musik- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>skolor<br />
karaktäriseras som bredare <strong>kultur</strong>skolor. Av de<br />
282 som finns i landet idag är 169 musikskolor<br />
<strong>och</strong> 113 <strong>kultur</strong>skolor. Sedan 1997 har antalet<br />
skolor legat kring 280 stycken. År 1997 var antalet<br />
musikskolor 232 stycken <strong>och</strong> antalet<br />
<strong>kultur</strong>skolor 47 stycken. Räknat i antal skolor<br />
har beståndet varit stabilt under perioden 1997<br />
till 2005.<br />
Kring åtta <strong>av</strong> tio skolor är organiserade i Sveriges<br />
musik- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>skoleråd (SMOK). Under 2005<br />
saknade åtta kommuner musik- eller <strong>kultur</strong>skola.<br />
Det var mindre landsortskommuner.<br />
Fritid eller skoltid<br />
I allmänhet äger <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> musikskolornas<br />
verksamhet rum under skoltid, det vill säga den<br />
tid som eleverna tillbringar i den obligatoriska<br />
grundskolan. 23 Detta gäller både deltagande i<br />
ämneskurser <strong>och</strong> i klassorkestrar <strong>och</strong> körer.<br />
Härmed förstärks intrycket <strong>av</strong> att mycket <strong>av</strong> de<br />
<strong>kultur</strong>satsningar som görs för barn- <strong>och</strong> ungdomar<br />
äger rum i anslutning till grundskolan.<br />
Smok klassificerar verksamheten antingen<br />
som ämneskurser eller som övrig verksamhet.<br />
Ämneskurser är den frivilliga verksamhet som<br />
eleverna är inskrivna till, deltagarna finns med<br />
i skolornas register <strong>och</strong> betalar i allmänhet <strong>av</strong>gifter<br />
för deltagandet. Övrig verksamhet <strong>av</strong>ser<br />
sådan som i allmänhet sker i samverkan med<br />
97<br />
grund- eller gymnasieskolan <strong>och</strong> ofta på uppdrag<br />
<strong>av</strong> dessa skolor. Den övriga verksamheten<br />
griper in i grund- <strong>och</strong> gymnasieskolans ordinarie<br />
verksamhet. Exempel på vad som ryms i<br />
övrig verksamhet är bland annat klassorkestrar<br />
<strong>och</strong> skolkörer. Statistiken visar att 53 procent<br />
<strong>av</strong> eleverna deltar i de frivilliga ämneskurserna<br />
<strong>och</strong> att 47 procent <strong>av</strong> eleverna deltar i övrig verksamhet.<br />
I framförallt små- <strong>och</strong> medelstora kommuner<br />
har <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> musikskolorna en viktig<br />
funktion som förmedlande länk till det lokala<br />
amatör<strong>kultur</strong>livet.<br />
För vem: ålder, antal elever<br />
Det totala antalet elever i <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> musikskolorna<br />
har från 1997 till 2005 ökat med 11<br />
procent till knappt 360 000. Av dessa deltog drygt<br />
190 000 i ämneskurser <strong>och</strong> knappt 170 000 i<br />
övrig verksamhet. Varje individ kan delta som<br />
elev i flera verksamheter <strong>och</strong> således räknas flera<br />
gånger. Hur många individer som deltar i <strong>kultur</strong>-<br />
<strong>och</strong> musikskolorna finns inga uppgifter om.<br />
Smok har ingen exakt statistik för könsfördelningen<br />
bland eleverna. Den skiljer sig mellan<br />
musik- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>skolorna. Vid musikskolorna<br />
är tjejerna cirka 60 procent <strong>och</strong> killarna 40 procent<br />
<strong>av</strong> eleverna. Vid <strong>kultur</strong>skolorna är tjejerna<br />
än mer dominerande med cirka 70 procent mot<br />
killarnas 30 procent.<br />
Musik- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>skolornas huvudsakliga<br />
målgrupper är barn <strong>och</strong> ungdomar i grund- <strong>och</strong><br />
gymnasieskolan. Några exempel på olika åldersgränser<br />
finns från Stockholm, Linköping,<br />
Tanum <strong>och</strong> Karlstad. I Stockholm är <strong>kultur</strong>skolan<br />
öppen för alla barn <strong>och</strong> ungdomar mellan<br />
6 <strong>och</strong> 22 år. I Linköping <strong>och</strong> Leksand riktar<br />
sig verksamheten till skolungdomar i grundskolan<br />
<strong>och</strong> på gymnasiet. I Tanum riktar man<br />
sig också främst till elever i skolan, men vuxna
Change language