En analys av ungas kultur och fritid

och fritidsverksamhet i sina lokaler. Kultur- och
musikskolorna har ofta verksamheter för unga
i skolan. Skolans lokaler används av studieförbund
och allehanda typer av föreningar.
Mötesplatser för ungdomar kan inte längre
enbart betraktas som en arena för fritidsverksamheter.
Utvecklingen tyder på att mötesplatserna
kan kopplas till ungdomars sociala
etablering och integration i samhället och vuxenvärlden.
I dessa fall kan mötesplatsen samarbeta
med sociala myndigheter, skolan och arbetsmarknaden.
Innehållet i mötesplatsernas verksamhet balanserar
kring öppen verksamhet kontra strukturerad
verksamhet och relationen till målgrupper.
Traditionellt har fritidsgårdarna haft
sin tonvikt vid öppen verksamhet med planerade
gruppverksamheter som komplement.
Många mötesplatser har tvärtom utmärkts av
att den planerade och strukturerade gruppverksamheten
varit mer framträdande och att
den öppna verksamheten i stället varit understödjande.
Här har undersökningar visat att de
mer expressivt orienterade ungdomarna 19 sökt
sig till den öppna verksamheten medan de
instrumentellt orienterade ungdomarna 20 söker
sig till den strukturerande verksamheten.
Att förhållandena ser ut så kring fritidsgårdarna
är känt, men hur de nyutvecklade mötesplatserna
fungerar finns ingen genomgripande
kunskap om.
En annan påtaglig utveckling rörande mötesplatser
går att iaktta för biblioteken vilka är viktiga
för kulturella möten och för kommunala
satsningar. Biblioteken har utvecklats från att
vara platser för att enbart låna böcker till att
erbjuda ett flertal olika medier samt vara en
kulturell mötesplats. Vid sidan av detta kan
också nämnas att det har vuxit fram ett antal
bibliotek med unga vuxna i fokus med Det lila
96
rummet i Alingsås, Lotus i Höganäs, Ungt Forum
i Malmö, Punkt Medis i Stockholm och
Dieselverkstaden i Nacka. Verksamheten på
biblioteken kan vara bokcafékvällar, skrivargrupper,
föredragsserier och allehanda estetiska
aktiviteter.
Samlingslokaler och föreningsdrivna mötesplatser
är viktiga. Dessa finns över hela landet
och är en resurs för ungas engagemang och som
mötesplatser för ungdomar. Exempel på sådana
är Folkets hus i Söråker, Rinkeby och Hammarkullen.
Där finns också en infrastruktur av scener,
dansgolv och replokaler.
Flera andra föreningar och ungdomsorganisationer
har idag lokaler och erbjuder unga
möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter.
Exempel på detta är de hundratals musik- och
kulturhus som drivs av studieförbunden och de
olika församlingar som driver verksamheter för
och av unga.
Musik och kultur
Kultur- och musikskolorna är institutioner för
barns och ungas eget kulturutövande. Huvuddelen
av skolornas verksamhet är inriktad på
barn och yngre ungdomar. Trots det har de också
betydelse för ungdomar i övre tonåren då de
har en omfattande verksamhet över hela landet
som ger en viktig grund för fortsatta kulturaktiviteter.
Det finns inget nationellt regelverk kring hur
kultur- och musikskolornas verksamhet ska se
ut och organiseras. Huvudman för skolorna är
med några undantag kommunen. I de andra
fallen är huvudmannen ett studieförbund, en
ideell eller ekonomisk förening.
Kultur- och musikskolornas innehåll och organisering
bestäms på kommunal nivå. Därför
finns heller ingen enhetlighet för åldersgrupper
man vänder sig till för kostnader eller inne-