En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

ten. Det finns en stor statistisk osäkerhet kring vad som ska kategoriseras som vad. Den senare kategorin har börjat tas in i Sveriges Kommuner och Landstings statistik först vid 1990-talets ingång. Fram till 1993 kallades dagens ungdomens hus för musikhus. Denna kategorisering visar att de delvis har en annan inriktning än fritidsgårdarna där ungdomens hus har en tydligare inriktning på eget skapande. Definitionsproblem Antalet fritidsgårdar har minskat. Från den första mätningen 1983 fram till 1990 låg antalet fritidsgårdar kring 1 560. Tio år senare hade cirka 200 gårdar försvunnit. Enligt den senaste anläggningsenkäten har nu antalet ökat något. Nästan hela minskningen av beståndet under 1990-talet ägde rum bland kommunalt ägda och drivna fritidsgårdar. Under den senaste 5-årsperioden fortsatte ändringen av drifts- och ägandeformerna, men minskningen upphörde. Siffrorna är inte helt glasklara och i Utredningen om samlingslokaler (SOU 2003:118) lyfts ett resonemang från Sveriges Kommuner och Landsting fram om att siffrorna har en stor osäkerhet som inte handlar om mätfel utan om definitionsproblematik. Där pekas på att beståndet kan vara 20 procent högre beroende på vad som definieras som fritidsgård, det vill säga om motorgårdar, djurgårdar och träffpunkter också ska tas med i statistiken. Den lägre siffran syftar enbart på gårdar med en tydlig koppling till kommunen och med en verksamhet som kan ses som traditionell kommunal öppen verksamhet för det som tidigare kallades föreningslös ungdom. I Sveriges Kommuner och Landstings statistik fanns inte kategorin musikhus/ungdomens hus med före 1990. Detta betyder inte att denna typ av verksamhet saknades tidigare. Vilken 94 omfattning namnändringarna från musikens hus till ungdomens hus i praktiken har haft och om denna namnförändring speglar en ändrad verksamhet går inte att utläsa ur statistiken. I flera kommuner vet vi att det finns flera ungdomens husliknande verksamheter som inte finns uppgivna varför vi kan sluta oss till att statistiken inte är rättvisande för denna kategori av anläggningar. Antalet fritidsgårdar hade inte minskat före 1990 varför minskningen inte kan förklaras med att ett antal fritidsgårdar nu började kallas musikhus/ungdomens hus. År 1990 fanns det 107 musikhus/ungdomens hus, 1997 fanns det 134 och 2005 fanns det ännu fler, men antalet kan inte fastställas exakt. För de musikhus/ungdomens hus som finns i statistiken har driftsformer och ägandeformer inte förändrats så till vida att de lämnat den kommunala sfären som är fallet för fritidsgårdarnas utveckling. För musikhus/ungdomens hus gäller att de i nästan 80 procent av fallen ägs av kommunen och också på något sätt drivs av kommunen eller dess bolag. Ökningen av antalet anläggningar har nästan enbart ägt rum med kommunalt ägda och drivna sådana. Antalet kommunalt förvaltade ungdomens hus har ökat med nästan 50 procent. År 2000 fanns det omkring 60 stycken och 2005 omkring 90 stycken. En minskning av de kommunalt ägda men av föreningar drivna ungdomens hus har skett från cirka 40 hus 2000 till 27 hus 2005. Antalet ägda och drivna av föreningar har också minskat med kring 10 stycken. Mest anmärkningsvärt är att alla i statistiken förekommande ungdomens hus i de tre storstäderna eller i förortskommunerna är kommunalt ägda och drivna av en kommunal förvaltning eller ett kommunalt bolag. Här måste betonas att siffrorna inte är absoluta, men att de ger kunskap om hur utvecklingen ser ut för
ungdomens hus. De ger framförallt belägg för att kommuner i allt högre grad satsar på ungdomens husliknande verksamheter. Nedan förs ett resonemang kring dessa siffror. En alltför snäv inriktning på att räkna antalet anläggningar gör att man lätt missar innehållsmässiga förändringar av verksamheten. Den enhetlighet som tidigare fanns i fritidsgårdarnas verksamhet har försvunnit till förmån för en ökad pluralism. Förändringarna kan delvis förklaras med att den ekonomiska krisen under 1990-talet drev på utvecklingen mot nya driftsformer. Parallellt med detta har också en tanke om aktivt medborgarskap vuxit sig starkare. Brukarstyrning, självförvaltning och stöd till medborgarnas egna aktiviteter och engagemang förändrade verksamheten. Gårdarna fick samtidigt ofta byta lokaler och delade sådana med annan kommunal verksamhet. Inriktning och verksamhet utifrån skilda förutsättningar har bidragit till att enhetligheten har försvunnit. De tidigare tydliga gränserna mellan föreningsverksamhet och kommunal öppen verksamhet har suddats ut. Samtidigt har tidigare tydliga gränser som uppstått av den kommunala sektorsuppdelningen försvunnit, till exempel mellan kultur, arbetsmarknad och utbildning. Detta visar sig också i att gränserna mellan ideell, offentlig och kommersiell verksamhet har blivit otydligare (Ungdomsstyrelsen rapporterar 2001:21). Just verksamheter i stil med ungdomens hus verkar ha blivit fler. Anläggningsenkäten ger stöd för en sådan tolkning. Däremot ger inte enkäten underlag att analysera siffrorna efter typ av kommun, befolkningssammansättning eller liknande. Det redovisade anläggningsbeståndet är alltför litet för detta. För just denna typ av verksamhet är det allmänt svårt att få fram jämförbar statistik. Allaktivitetsinrätt- 95 ningar som riktar sig till breda åldersgrupper, ibland från barn till vuxna, hamnar utanför och detta gäller just kulturverksamheterna. Samma statistiska problem finns för ungdomens hus då de i sin egenskap av kompletterande verksamhet organiserats på ett sådant sätt att de försvinner i statistiken. Sveriges Kommuner och Landsting har pekat på denna problematik i sitt PM, Om kulturoch fritidssektorerna 2004, där man pekar på ökande investeringsvolymer i kultursektorn, utan att denna ökning med en enkel analys kan kopplas till anläggningsbeståndet. Ett fält i förändring Ovanstående resonemang kring statistiken om fritids- och ungdomsgårdarna samt om ungdomens hus, pekar i riktningen mot att en mer genomgripande analys är nödvändig. Var möts egentligen ungdomar och vilka är de politiskt påverkbara arenorna för ungdomars kulturoch fritid? Bakom siffrorna i anläggningsenkäten ryms en intressant utveckling av mötesplatser för unga där nya idéer har utvecklats i den öppna ungdomsverksamheten, dels på landets fritidsgårdar, dels på nya mötesplatser som ungdomens hus, träffpunkter och kulturhus. För dessa nya mötesplatser kan kommunen stå som huvudman men även ideella organisationer och stiftelser. Denna mångfacetterade verklighet har funnits länge, men tecken finns ändå på en förändring. Samtidigt finns en annan utvecklingstendens där fritidsgårdar och fritidsverksamheter i högre grad samverkar med skolan. Detta understryks av Sveriges Kommuner och Landsting som pekat på att samlokalisering ofta sker. Skolan har blivit en allt viktigare arena för ungdomars fritid då de bedriver öppen verksamhet
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?