En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

som kyrkor etcetera, eller fest- och nöjesplatser med. Den enda typ av anläggningar som tas upp i enkäten och som kan kallas kulturella är musikens hus. Dessa kallas sedan 1993 för ungdomens hus i anläggningsenkäten. Enkäterna har hög svarsfrekvens. Tillförlitligheten i uppgifterna är hög framförallt för anläggningar som hyser traditionella kommunala verksamheter vare sig de ägs och/eller drivs av kommuner och föreningar. Osäkerheten är större för privatägda anläggningar. Sveriges kommuner och landsting betonar att uppgifterna från enkäten ska användas med försiktighet för anläggningstyper med stora inslag av privat ägande och drift. 17 Det finns två tydliga trender för utvecklingen under 1990-talet och fram till idag. Den ena handlar om att kommunerna allt oftare anlitar entreprenörer som efter konkurrensutsättning och upphandling tagit över driften av tidigare kommunalt drivna anläggningar. Denna trend är svårare att visa entydigt för nya typer av verksamheter. Den andra trenden är att föreningslivet under 1990-talet alltmer har kommit att ta över ansvar för drift av anläggningar som tidigare drevs med kommunalt anställd personal. Dessutom har ägandet av anläggningar förskjutits från kommuner till föreningar. Detta gäller nästan alla anläggningstyper, men framförallt traditionella lagidrottsanläggningar. Frågan är om denna slutsats är överförbar på ungdomsgårdar och ungdomens hus. Utbudet Idrottsanläggningarna i kommunerna är viktiga för kulturoch fritidspolitikens faktiska utförande. De används av många ungdomar. Ofta är de visuellt påtagliga i stadsplaneringen och varje år satsas stora summor på idrotten. Det största 92 stödet står kommunerna för genom att bygga, underhålla och driva idrottsanläggningar. Det totala utbudet av idrottsanläggningar är mycket stort. Det betyder inte att de är lätt åtkomliga för alla ungdomar. Anledningarna till detta är öppettider, rätten att nyttja dem samt möjligheten för ungdomarna att ta sig till dem. För tävlingsidrotten finns en tydlig trend att kommunerna fortsätter att satsa på fotboll genom att öka antalet fotbollshallar och konstgräsplaner utan att dra ned på antalet naturgräs och sandplaner. Vid sidan av detta har kommunerna under 1990-talet och fram till idag avvecklat både sitt ägande och driften av vissa speciella typer av hallar som till exempel för badminton och squash och även för vissa typer av anläggningar som till exempel utförsåkning. Vi kan också se att anläggningstyper som inte främst är tävlingsidrottsanläggningar som exempelvis tempererade utomhusbad minskar och att bassänger för lek och äventyr ökar. Förr subventionerade kommunerna i allmänhet anläggningarna fullt ut, numera har idrottsföreningarna ett större ansvar. Grovt uppskattat, beroende på hur man räknar, ägs eller drivs mer än hälften av anläggningarna av idrottsföreningar. I allmänhet tar kommunerna ut en subventionerad hyra. Hur stor subventionen blir varierar. Hyran av kommunala lokaler subventioneras till stor del, ibland uppåt 98 procent, medan verksamheter drivna i privata anläggningar främst subventioneras genom lokalbidrag som motsvarar en subvention kring 30 procent. Ett exempel som Sveriges Kommuner och Landsting har lyft fram är att en kommunal ishall nästan fullt ut subventioneras medan en privatägd ridanläggning subventioneras med en tredjedel av kostnaderna, Idrottsanläggningar – en resurs för alla? (Riksidrottsförbundet 2002).
Just fallet med ishallen kontra ridanläggningen är ett exempel på en snedvriden fördelning av resurser mellan killars och tjejers aktiviteter. Hur mycket använder killar respektive tjejer idrottsanläggningar? Först av allt ser vi att tjejer idrottar något mindre än killar i föreningar. Detta betyder att killar redan av den anledningen utnyttjar idrottsanläggningar mer än tjejer. I Ungdomsstyrelsens utredning Unga och föreningsidrotten framgick att 51 procent av killarna och 41 procent av tjejerna var aktiva i idrottsföreningar inom åldersgruppen 13 till 20 år. Dessutom bedrivs ridning oftare än andra idrotter på privata anläggningar. Det finns två undersökningar som kan ge vägledning om könet på deltagarna påverkar möjligheten att använda idrottsanläggningar. Örebro stad undersökte vilka som använde inomhusanläggningarna i staden. I denna framkom att i den yngre gruppen använder tjejer och killar anläggningarna i samma utsträckning. I ungdomsgruppen är det en dubbelt så stor andel killar som tjejer som använder sig av anläggningarna. Detta behöver inte betyda att idrottande tjejer i ungdomsgruppen missgynnas vid fördelningen av tider utan kan bero på att de inte i lika stor utsträckning är aktiva i idrottsföreningar med aktiviteter i idrottshallar. 18 Liknande resultat finns i en undersökning av fördelningen av tider i inomhushallar i Stockholm. Denna visar att tjejer som grupp inte får sämre träningstider i idrottshallar än killar. Resultaten i Får flickorna de sämsta träningstiderna? pekar i stället i motsatt riktning (Blomdahl, Elofsson & Öhman 2003). 93 Fritidsgårdar, ungdomsgårdar och ungdomens hus Ungdomens hus, ungdomsgårdar och fritidsgårdar är viktiga för utbudet av fritid för ungdomar. En fritidsgård kan vara kommunal, kooperativ eller föreningsdriven. I Sveriges Kommuner och Landstings statistik skiljer man på kategorin fritidsgårdar och kategorin ungdomens hus/musikhus/allaktivitetshus. Ungdomsgårdar och fritidsgårdar Idag benämns i allmänhet stöd till öppna verksamheter för yngre som kommunalt stöd för fritidsgårdar. En aning grovhugget kan man säga att ungdomsgårdar och fritidsgårdar ligger nära varandra i profil. Båda är i allmänhet riktade till något yngre ungdomar. Ungdomsgårdarna arbetade tidigare främst med att komma tillrätta med eller motverka sociala problem med sin öppna verksamhet. Det fanns ett socialpreventivt syfte som bestått över tid trots att man i praktiken haft en bredare verksamhet. Denna inriktning kom ibland att ge gårdarna en negativ klang varför användandet av ordet fritidsgårdar skulle indikera att verksamheten var bred och riktade sig till alla. Vidare fanns en tanke med namnändringen att verksamheten skulle bli mer generationsövergripande då begreppet ungdom togs bort. Musikhus och ungdomens hus Ungdomens hus däremot är framförallt verksamheter för egen skapande verksamhet och de riktar sig ofta till något äldre ungdomar. Där fritidsgårdens syfte var socialpreventivt har ungdomens hus mer haft ett salutogent syfte, det vill säga att främja det positiva mer än att motverka negativa beteenden. Denna beskrivning är inte heltäckande men ger ändå en ingång till att förstå den kommunala öppna verksamhe-
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?