En analys av ungas kultur och fritid

En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid

boernekultur.dk
from boernekultur.dk More from this publisher
02.09.2013 Views

tiga i idrott och att de trivs i verksamheten. Här ska dock påpekas hur denna logik kan verka begränsande. Idrotten uppfattas som alltmer kärnlogisk ju äldre de utövande ungdomarna blir och de som inte idrottar identifierar sig allt mindre med denna logik. De känner sig inte hemma i utbudet. Desto äldre en ungdom blir, ju svårare blir det att hitta in i en idrott som motsvarar de förväntningar denne har med sin aktivitet. Här måste betonas att olika idrotter rymmer denna kärnlogik i olika hög grad. Ishockeyn representerar denna kärnlogik i mycket högre grad än exempelvis ridning eller kampsport. Detta kan bero på själva idrotten, men det kan också bero på strukturella skäl. Tillgången till ishockeyhallar är betydligt mer begränsad än tillgången till fotbollsplaner vilket gör att aktiviteter med en bättre tillgång till platser att utöva aktiviteten kan ha en större bredd på verksamheten. Samtidigt finns det saker inom idrotten som ger förutsättningar för hur mottaglig den kan vara. Ett exempel är att de som börjar med ishockey främst har pappor som spelat och att de har börjat spela mycket tidigt. Det är inte självklart att ett större antal ishallar skulle ändra på hur idrotterna är uppbyggda, men det kan ha betydelse. Det är intressant att notera att bland dem som aldrig har idrottat finns inte ishockey med på listan över idrotter som de kan tänka sig att börja med överhuvudtaget, medan idrotter som annars har hög andel utrikes födda bland sina deltagare kommer högt som till exempel kampsport och basket. Framförallt kampsport med sin mindre tävlingsinriktade verksamhet sticker ut som den näst mest efterfrågade idrottsverksamheten efter fotboll. 90 Idrottens tävlingar I Unga och föreningsidrotten berördes inte populariteten hos idrottens tävlingar. Denna aspekt låg utanför uppdraget för utredningen men ligger inom ramen för idrottspolitiken. I idrottspropositionen nämns elitidrotten som värdefull genom att den erbjuder förströelse och glädje. Idrottens tävlingar är mycket populära bland ungdomar. Över 90 procent av ungdomarna har på sin fritid varit och tittat på en tävling minst en gång under året. Så mycket som 62 procent har varit på ett sådant arrangemang minst en gång i månaden. Om man jämför med att besöka en dramatisk teater, 34 procent gör det minst en gång om året och 3 procent minst en gång i månaden, eller besöka en pop/rock/hiphopkonsert, som 53 procent gör minst en gång om året och 7 procent minst en gång i månaden, är skillnaderna mycket stora. Utbudet och tillgängligheten att se en teaterföreställning i förhållande till att titta på ett idrottsevenemang varierar stort lokalt. Dessa skillnader har ingen påtaglig effekt på hur ofta man besöker olika typer av evenemang om man jämför riksgenomsnittet med ungdomar i storstäder. 16 Materialet tillåter inga djupare analyser i ämnet. Det kan därför betonas att det inte går att uttala sig om vilken typ av arrangemang som ungdomarna besöker. Det kan vara de stora elitmatcherna i fotboll, ishockey, speedway eller handboll. Vidare kan det handla om större galor som Stockholm Horse Show och landskamper. Man får i sammanhanget inte glömma bort dessa storarrangemangs motsatser. Att besöka idrottsarrangemang kan lika gärna handla om att titta på när en kompis eller ett syskon idrottar. Det är inte orimligt att förmoda att just denna typ av besök är vanliga.

Mötesplatser i förändring Fritidsgårdar, ungdomsgårdar, ungdomens hus och andra öppna verksamheter har länge varit en central del i den kommunala ungdoms- och fritidspolitiken. När fritiden blev ett eget kommunalt verksamhetsområde i och med att fritidsnämnder kom till under 1960-talet inriktades satsningarna i allmänhet på öppen verksamhet med fritidsgårdar och satsningar på föreningslivet. Ungdomars mötesplatser är ofta kommunala fritidsanläggningar. Dessa är framförallt en lokal och oftast kommunal angelägenhet. Det är simhallar, bibliotek, museer, fritids- och ungdomsgårdar, ungdomens hus och idrottsanläggningar bland mycket annat. I detta avsnitt görs dels en allmän redogörelse om kultur- och fritidsanläggningar, dels en kvantitativ redogörelse för de efterfrågade uppgifterna. En fördjupning i några konkreta verksamheter finns i kapitel 4. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram den statistik som finns på området. Simhallar, bibliotek, museer, fritids- och ungdomsgårdar, ungdomens hus och idrottsanläggningar finns i de flesta kommuner. Fokus 06 handlar om det anläggningsbestånd som har kopplingar till kultur- och fritidspolitiken lokalt. Detta betyder att anläggningar som kan ha stor betydelse för ungdomars fritid som shoppingcentrum, kommersiella nöjeslokaler, biografer etcetera inte tas upp här. Det saknas en djupare kunskap om hur detta utbud ser ut och hur ungdomar använder sig av det. Allmänna samlingslokaler Viktiga platser för ungdomars fritid är allmänna samlingslokaler som stöds med offentliga medel. De har oftast anknytning till föreningslivet. I nedanstående avsnitt kommer inte verk- 91 samheter som bedrivs i folkets hus, bygdegårdar eller i religiöst orienterade lokaler att beröras. För en bredare diskussion kring samlingslokaler hänvisas till Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118). I denna utredning tar man upp frågor kring i vilken utsträckning allmänna samlingslokaler är tillgängliga för det lokala föreningslivet samt olika gruppers användning av lokalerna. Utredningen undersökte och analyserade samlingslokalernas betydelse för invånarnas deltagande i samhällslivet och i de politiska processerna. Även effekterna av det statliga stödet som lämnas till allmänna samlingslokaler analyserades. Anläggningar, ägande och drift Svenska kommunförbundet konstaterade i Om kultur- och fritidssektorerna (2004) att det uppskattningsvis fanns kring 30 000 fritids- och idrottsanläggningar i Sveriges kommuner men att motsvarande bild av anläggningar för kulturområdet är svårare att fånga i siffror. Sveriges Kommuner och Landsting genomför återkommande en anläggningsenkät till samtliga kommuner i landet. I denna kartläggs fritidsanläggningar inom respektive kommun. Undersökningarna har genomförts regelbundet sedan 1983. Den senaste undersökningen gjordes under våren 2006. Materialet fungerar för att ge en övergripande bild av situationen i landet och utvecklingen över tid. I enkäten frågades efter uppgifter om det totala antalet anläggningar av olika typer samt från 1987, ägande och driftsformer. I enkäten finns framförallt anläggningar som omfattas av de kommunala fritidsförvaltningarna. Däremot uppmärksammas inte anläggningar av mer renodlad kulturell art som bibliotek, teatrar och biografer. Inte heller finns samlingslokaler som folkets hus, bygdegårdar, lokaler för religiösa arrangemang,

Mötesplatser i förändring<br />

Fritidsgårdar, ungdomsgårdar, ungdomens hus<br />

<strong>och</strong> andra öppna verksamheter har länge varit<br />

en central del i den kommunala ungdoms- <strong>och</strong><br />

<strong>fritid</strong>spolitiken. När <strong>fritid</strong>en blev ett eget kommunalt<br />

verksamhetsområde i <strong>och</strong> med att <strong>fritid</strong>snämnder<br />

kom till under 1960-talet inriktades<br />

satsningarna i allmänhet på öppen verksamhet<br />

med <strong>fritid</strong>sgårdar <strong>och</strong> satsningar på<br />

föreningslivet.<br />

Ungdomars mötesplatser är ofta kommunala<br />

<strong>fritid</strong>sanläggningar. Dessa är framförallt en lokal<br />

<strong>och</strong> oftast kommunal angelägenhet. Det är<br />

simhallar, bibliotek, museer, <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong> ungdomsgårdar,<br />

ungdomens hus <strong>och</strong> idrottsanläggningar<br />

bland mycket annat.<br />

I detta <strong>av</strong>snitt görs dels en allmän redogörelse<br />

om <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sanläggningar, dels en<br />

kvantitativ redogörelse för de efterfrågade uppgifterna.<br />

<strong>En</strong> fördjupning i några konkreta verksamheter<br />

finns i kapitel 4.<br />

Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting har tagit<br />

fram den statistik som finns på området. Simhallar,<br />

bibliotek, museer, <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong> ungdomsgårdar,<br />

ungdomens hus <strong>och</strong> idrottsanläggningar<br />

finns i de flesta kommuner. Fokus 06 handlar<br />

om det anläggningsbestånd som har kopplingar<br />

till <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitiken lokalt. Detta betyder<br />

att anläggningar som kan ha stor betydelse<br />

för ungdomars <strong>fritid</strong> som shoppingcentrum,<br />

kommersiella nöjeslokaler, biografer etcetera<br />

inte tas upp här. Det saknas en djupare<br />

kunskap om hur detta utbud ser ut <strong>och</strong> hur ungdomar<br />

använder sig <strong>av</strong> det.<br />

Allmänna samlingslokaler<br />

Viktiga platser för ungdomars <strong>fritid</strong> är allmänna<br />

samlingslokaler som stöds med offentliga<br />

medel. De har oftast anknytning till föreningslivet.<br />

I nedanstående <strong>av</strong>snitt kommer inte verk-<br />

91<br />

samheter som bedrivs i folkets hus, bygdegårdar<br />

eller i religiöst orienterade lokaler att beröras.<br />

För en bredare diskussion kring samlingslokaler<br />

hänvisas till Allmänna samlingslokaler – demokrati,<br />

<strong>kultur</strong>, utveckling (SOU 2003:118). I<br />

denna utredning tar man upp frågor kring i vilken<br />

utsträckning allmänna samlingslokaler är<br />

tillgängliga för det lokala föreningslivet samt<br />

olika gruppers användning <strong>av</strong> lokalerna. Utredningen<br />

undersökte <strong>och</strong> <strong>analys</strong>erade samlingslokalernas<br />

betydelse för invånarnas deltagande<br />

i samhällslivet <strong>och</strong> i de politiska processerna.<br />

Även effekterna <strong>av</strong> det statliga stödet som lämnas<br />

till allmänna samlingslokaler <strong>analys</strong>erades.<br />

Anläggningar, ägande <strong>och</strong> drift<br />

Svenska kommunförbundet konstaterade i Om<br />

<strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>ssektorerna (2004) att det uppskattningsvis<br />

fanns kring 30 000 <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong><br />

idrottsanläggningar i Sveriges kommuner men<br />

att motsvarande bild <strong>av</strong> anläggningar för <strong>kultur</strong>området<br />

är svårare att fånga i siffror.<br />

Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting genomför<br />

återkommande en anläggningsenkät till<br />

samtliga kommuner i landet. I denna kartläggs<br />

<strong>fritid</strong>sanläggningar inom respektive kommun.<br />

Undersökningarna har genomförts regelbundet<br />

sedan 1983. Den senaste undersökningen<br />

gjordes under våren 2006. Materialet fungerar<br />

för att ge en övergripande bild <strong>av</strong> situationen i<br />

landet <strong>och</strong> utvecklingen över tid. I enkäten frågades<br />

efter uppgifter om det totala antalet anläggningar<br />

<strong>av</strong> olika typer samt från 1987, ägande<br />

<strong>och</strong> driftsformer. I enkäten finns framförallt<br />

anläggningar som omfattas <strong>av</strong> de kommunala<br />

<strong>fritid</strong>sförvaltningarna. Däremot uppmärksammas<br />

inte anläggningar <strong>av</strong> mer renodlad <strong>kultur</strong>ell<br />

art som bibliotek, teatrar <strong>och</strong> biografer. Inte<br />

heller finns samlingslokaler som folkets hus,<br />

bygdegårdar, lokaler för religiösa arrangemang,

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!