En analys av ungas kultur och fritid

tiga i idrott och att de trivs i verksamheten. Här
ska dock påpekas hur denna logik kan verka
begränsande.
Idrotten uppfattas som alltmer kärnlogisk ju
äldre de utövande ungdomarna blir och de som
inte idrottar identifierar sig allt mindre med
denna logik. De känner sig inte hemma i utbudet.
Desto äldre en ungdom blir, ju svårare blir
det att hitta in i en idrott som motsvarar de
förväntningar denne har med sin aktivitet. Här
måste betonas att olika idrotter rymmer denna
kärnlogik i olika hög grad.
Ishockeyn representerar denna kärnlogik i
mycket högre grad än exempelvis ridning eller
kampsport. Detta kan bero på själva idrotten,
men det kan också bero på strukturella skäl.
Tillgången till ishockeyhallar är betydligt mer
begränsad än tillgången till fotbollsplaner vilket
gör att aktiviteter med en bättre tillgång till
platser att utöva aktiviteten kan ha en större
bredd på verksamheten.
Samtidigt finns det saker inom idrotten som
ger förutsättningar för hur mottaglig den kan
vara. Ett exempel är att de som börjar med ishockey
främst har pappor som spelat och att de
har börjat spela mycket tidigt. Det är inte självklart
att ett större antal ishallar skulle ändra på
hur idrotterna är uppbyggda, men det kan ha
betydelse. Det är intressant att notera att bland
dem som aldrig har idrottat finns inte ishockey
med på listan över idrotter som de kan tänka
sig att börja med överhuvudtaget, medan idrotter
som annars har hög andel utrikes födda
bland sina deltagare kommer högt som till exempel
kampsport och basket. Framförallt
kampsport med sin mindre tävlingsinriktade
verksamhet sticker ut som den näst mest efterfrågade
idrottsverksamheten efter fotboll.
90
Idrottens tävlingar
I Unga och föreningsidrotten berördes inte populariteten
hos idrottens tävlingar. Denna aspekt
låg utanför uppdraget för utredningen men
ligger inom ramen för idrottspolitiken. I idrottspropositionen
nämns elitidrotten som värdefull
genom att den erbjuder förströelse och
glädje. Idrottens tävlingar är mycket populära
bland ungdomar. Över 90 procent av ungdomarna
har på sin fritid varit och tittat på en
tävling minst en gång under året. Så mycket
som 62 procent har varit på ett sådant arrangemang
minst en gång i månaden. Om man jämför
med att besöka en dramatisk teater, 34 procent
gör det minst en gång om året och 3 procent
minst en gång i månaden, eller besöka en
pop/rock/hiphopkonsert, som 53 procent gör
minst en gång om året och 7 procent minst en
gång i månaden, är skillnaderna mycket stora.
Utbudet och tillgängligheten att se en teaterföreställning
i förhållande till att titta på ett
idrottsevenemang varierar stort lokalt. Dessa
skillnader har ingen påtaglig effekt på hur ofta
man besöker olika typer av evenemang om
man jämför riksgenomsnittet med ungdomar
i storstäder. 16 Materialet tillåter inga djupare
analyser i ämnet. Det kan därför betonas att det
inte går att uttala sig om vilken typ av arrangemang
som ungdomarna besöker. Det kan vara
de stora elitmatcherna i fotboll, ishockey, speedway
eller handboll. Vidare kan det handla om
större galor som Stockholm Horse Show och
landskamper. Man får i sammanhanget inte
glömma bort dessa storarrangemangs motsatser.
Att besöka idrottsarrangemang kan lika
gärna handla om att titta på när en kompis eller
ett syskon idrottar. Det är inte orimligt att
förmoda att just denna typ av besök är vanliga.