En analys av ungas kultur och fritid

ie statsbudgeten, dels från en del av det statliga
bolaget Svenska Spels överskott. Det är dock
kommunerna som står för det mest omfattande
stödet till idrotten med anläggnings-, aktivitetsoch
ledarstöd. Vid sidan av detta har idrottsrörelsen
olika typer av egenfinansiering. Det är
med utgångspunkt i de statliga målen för
idrottspolitiken som nedanstående resonemang
kommer att föras.
Statlig idrottspolitik
Idrottspolitiken handlar främst om statsanslaget
till idrottsrörelsen vilket kanaliseras till Riksidrottsförbundet.
Samtidigt är den statliga
idrottspolitiken och ungdomspolitiken tvärsektoriell.
I den ungdomspolitiska propositionen
Makt att bestämma – Rätt till välfärd 2004/
05:2 sorteras idrottsfrågor in under huvudområdet
kultur och fritid. Idrottsföreningar sägs
vara en positiv vardaglig mötesplats för många
ungdomar, både tjejer och killar, med skiftande
bakgrund. Vidare står det att arbetet för jämställdhet,
etnisk och kulturell mångfald samt
breddad rekrytering inom idrottsrörelsen ska
stödjas. Dessa skrivningar kommer att tas som
utgångspunkt för nedanstående resonemang.
Ungdomsstyrelsens utredning Unga och föreningsidrotten
bygger på en undersökning gjord
2005. Utredningen gjordes på uppdrag av Justitiedepartementet
och analyserade föreningsidrottens
effekter på ungas liv i förhållande till
de statliga politiska ambitionerna med stödet.
Två av perspektiven i den nationella idrottspolitiken
togs upp. Dels folkhälsoperspektivet, det
vill säga att idrottandet kan bidra till en bättre
folkhälsa. Dels folkrörelseperspektivet som innebär
att stödja en fri och självständig idrottsrörelse
som med ideellt engagemang bedriver en
bred verksamhet för alla unga som själva vill
delta. Studien utgick från ungdomarnas egna
87
upplevelser, eller icke-upplevelser av föreningsidrotten.
Den belyser därför bland annat hur
ungdomarna själva upplever utbudet av idrott.
Studien undersökte åldersgruppen 13–20 år
som är den åldersgrupp som Riksidrottsförbundet
definierar som målgrupp för ungdomsidrotten.
I detta avsnitt refererar vi till
denna del av ungdomsgruppen om inte annat
anges.
Det är otvetydigt att idrott intar en stor plats i
många ungdomars liv. Riksidrottsförbundets
statistiksammanställning Idrotten i siffror visar
att andelen som tävlar eller tränar i föreningsdriven
idrott var stor 2005. Omkring hälften
av 15–19-åringarna var aktiva i idrott på
detta vis, men denna andel halveras för gruppen
20–29 år. Minskningen är betydligt större i
gruppen tjejer/kvinnor.
Idrottens popularitet ska inte enbart förstås i
förhållande till de som håller på med idrott.
Lika viktigt är det att titta på dem som aldrig
har hållit på eller som har slutat. Detta följs
upp i Ungdomsstyrelsens utredning som visar
att av dem som aldrig har varit med i en idrottsförening
är hälften positiva till idrott och skulle
kunna tänka sig att börja. Bland dem som har
slutat med idrott finns det en stor andel som
gärna skulle kunna tänka sig att börja igen. Mer
än en tredjedel av ungdomarna är med i flera
idrottsföreningar. Nästan fyra av fem ungdomar
som idrottar har gjort det i minst fem år. Ungdomar
bryr sig mycket om och sysslar mycket
med idrott.
Utredningen Unga och föreningsidrottens övergripande
slutsats är att föreningsidrotten når
de idrottspolitiska målen för alla kategorier av
unga som kommer till föreningsidrotten och
stannar kvar där. Deltagandet i idrott rör sig,
precis som alla andra verksamheter, mellan att
å ena sidan vara ett fritt och subjektivt val och å