En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen också ett särskilt bidrag till organisationer vars verksamhet uppfyller målen för statsbidrag, men som till exempel på grund av sin organisatoriska karaktär inte kan komma ifråga för statsbidraget. Detta kan bland annat gälla organisationer för särskilt utsatta grupper. För budgetåret 2005 disponerade Ungdomsstyrelsen knappt 73 miljoner kronor för utbetalning av statsbidrag till organisationerna. Vidare disponerade Ungdomsstyrelsen för samma år 142,5 miljoner kronor ur Svenska Spels vinstmedel. Bidraget fördelades till ett hundratal organisationer. Statsbidraget har stor betydelse för de olika riksorganisationernas ekonomi. Huvuddelen av de organisationer som har en längre tids erfarenhet av statsbidragssystemet är positiva till systemet. Men det är en heterogen bild som framträder av organisationernas inställning till statsbidragssystemet. De som är negativa menar att det ger utrymme för fusk och interna administrativa problem. De organisationer som är positiva har tagit fasta på möjligheterna till utveckling. I detta ligger bidragssystemets dilemma. Hur ska staten skapa ett rättvist system som är trovärdigt, stabilt och lättadministrerbart för organisationerna samtidigt som det ska vara lyhört för de människor som sluter sig samman kring nya mål eller i nya typer av organisationsstrukturer. Ungdomsstyrelsen har nyligen (hösten 2006) avslutat en icke publicerad studie kring kommunala bidragsregler till ungdomsföreningar. Förbundet Vi Unga har samtidigt publicerat en liknande studie kring bidragsgivningen på den regionala nivån. Dessa studier visar exempelvis att omkring 70 procent av de undersökta kommunerna saknar nolltaxa till ungdomsorganisationerna när dessa använder kommunala lokaler. Det finns en stor variation kring vilka typer 86 av bidrag organisationerna kan få som till exempel grundbidrag, utbildningsbidrag, aktivitetsbidrag och lokalbidrag. Det finns också stora skillnader i regelverket kring vilka organisationer som inte kan få kommunala bidrag, till exempel ekonomiska föreningar, skolföreningar, stödföreningar, Svenska kyrkan etcetera. I Vi Ungas kartläggning av den regionala nivån påtalas exempelvis skillnader i bidrag per medlem på mellan 25 och 150 kronor och krav på att organisationen ska ha minst 100 medlemmar i Södermanland eller minst 400 medlemmar i Stockholms län (www.viunga.se). Båda undersökningarna visar på mycket stora skillnader i regelverk kring vilka organisationer som kan få bidrag och kring hur stora bidragen är. Detta betyder att en och samma organisations olika lokalföreningar kan ha helt olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Idrotten Idrottens starka ställning som frivillig och populär aktivitet är väl känd. Riksidrottsförbundet är den organisation som med sina specialidrottsförbund och föreningar utgör idrottsrörelsen. Förbundet fungerar partiellt som en myndighet genom sin roll som mottagare och fördelare av statsanslaget. Trots detta betonar staten att organisationen främst är en fristående folkrörelse som själv formulerar sina mål och utformar sin egen verksamhet. En betydande del av statens stöd till idrotten är riktad till den idrottsverksamhet som idrottsföreningarna erbjuder (Idrott och motion för livet, SOU 1998:76). Medlen går till ”handslagssatsningen”, 14 till specialidrottsförbunden, Riksidrottsförbundets centrala administration och framförallt till idrottsföreningarna som aktivitetsstöd. 15 Medel hämtas dels från den ordina-
ie statsbudgeten, dels från en del av det statliga bolaget Svenska Spels överskott. Det är dock kommunerna som står för det mest omfattande stödet till idrotten med anläggnings-, aktivitetsoch ledarstöd. Vid sidan av detta har idrottsrörelsen olika typer av egenfinansiering. Det är med utgångspunkt i de statliga målen för idrottspolitiken som nedanstående resonemang kommer att föras. Statlig idrottspolitik Idrottspolitiken handlar främst om statsanslaget till idrottsrörelsen vilket kanaliseras till Riksidrottsförbundet. Samtidigt är den statliga idrottspolitiken och ungdomspolitiken tvärsektoriell. I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma – Rätt till välfärd 2004/ 05:2 sorteras idrottsfrågor in under huvudområdet kultur och fritid. Idrottsföreningar sägs vara en positiv vardaglig mötesplats för många ungdomar, både tjejer och killar, med skiftande bakgrund. Vidare står det att arbetet för jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald samt breddad rekrytering inom idrottsrörelsen ska stödjas. Dessa skrivningar kommer att tas som utgångspunkt för nedanstående resonemang. Ungdomsstyrelsens utredning Unga och föreningsidrotten bygger på en undersökning gjord 2005. Utredningen gjordes på uppdrag av Justitiedepartementet och analyserade föreningsidrottens effekter på ungas liv i förhållande till de statliga politiska ambitionerna med stödet. Två av perspektiven i den nationella idrottspolitiken togs upp. Dels folkhälsoperspektivet, det vill säga att idrottandet kan bidra till en bättre folkhälsa. Dels folkrörelseperspektivet som innebär att stödja en fri och självständig idrottsrörelse som med ideellt engagemang bedriver en bred verksamhet för alla unga som själva vill delta. Studien utgick från ungdomarnas egna 87 upplevelser, eller icke-upplevelser av föreningsidrotten. Den belyser därför bland annat hur ungdomarna själva upplever utbudet av idrott. Studien undersökte åldersgruppen 13–20 år som är den åldersgrupp som Riksidrottsförbundet definierar som målgrupp för ungdomsidrotten. I detta avsnitt refererar vi till denna del av ungdomsgruppen om inte annat anges. Det är otvetydigt att idrott intar en stor plats i många ungdomars liv. Riksidrottsförbundets statistiksammanställning Idrotten i siffror visar att andelen som tävlar eller tränar i föreningsdriven idrott var stor 2005. Omkring hälften av 15–19-åringarna var aktiva i idrott på detta vis, men denna andel halveras för gruppen 20–29 år. Minskningen är betydligt större i gruppen tjejer/kvinnor. Idrottens popularitet ska inte enbart förstås i förhållande till de som håller på med idrott. Lika viktigt är det att titta på dem som aldrig har hållit på eller som har slutat. Detta följs upp i Ungdomsstyrelsens utredning som visar att av dem som aldrig har varit med i en idrottsförening är hälften positiva till idrott och skulle kunna tänka sig att börja. Bland dem som har slutat med idrott finns det en stor andel som gärna skulle kunna tänka sig att börja igen. Mer än en tredjedel av ungdomarna är med i flera idrottsföreningar. Nästan fyra av fem ungdomar som idrottar har gjort det i minst fem år. Ungdomar bryr sig mycket om och sysslar mycket med idrott. Utredningen Unga och föreningsidrottens övergripande slutsats är att föreningsidrotten når de idrottspolitiska målen för alla kategorier av unga som kommer till föreningsidrotten och stannar kvar där. Deltagandet i idrott rör sig, precis som alla andra verksamheter, mellan att å ena sidan vara ett fritt och subjektivt val och å
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?