En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
tvekar inför detta. Sex institutioner menar att de saknar medel för att bedriva specialsatsningar av detta slag. Knappt hälften av samtliga institutioner har ägnat sig åt att kartlägga behovet av utbudet riktat till unga i åldern 13–18 år. Huruvida detta är en stor eller liten andel är svårt att säga. Å ena sidan kan resultatet indikera att upp till hälften av institutionerna har god kunskap och därför inte anser sig behöva kartlägga behovet. Å den andra sidan kan det också signalera att det finns ett ointresse för den typen av kartläggningar. Ungefär en fjärdedel har genomfört denna typ av kartläggningar av målgruppen 19–25 år. Således har tre fjärdedelar valt att inte kartlägga behovet av kulturellt utbud för hela ungdomsgruppen. Även detta kan naturligtvis bero på såväl ointresse som en uppfattning om en redan god kännedom. 82 Föreningslivet ”Människor skall ha de bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av föreningar” är det folkrörelsepolitiska mål som ingår i ungdomspolitiken. Inom ramen för det reguljära uppföljningssystemet av ungdomspolitiken sammanställer Ungdomsstyrelsen varje år en indikatorrapport 10 till vilken utvalda myndigheter ska leverera statistik. Dessa statistiska indikatorer ska belysa ungdomars levnadsvillkor kvantitativt. En av dessa gäller huvudområdet kultur och fritid. Medlemskap och aktivitet i föreningar Indikator för huvudområdet kultur och fritid handlar om ungdomars delaktighet i föreningslivet. 11 Tabell 3.7 Andel 16–25-åringar som är medlem i förening 2003/2004. Procent 16–25 år 16–19 år 20–25 år 35–74 år Killar Tjejer Samtliga SAMTLIGA 52 73 66 63 64 89 URSPRUNG Svensk bakgrund 54 77 69 66 68 91 Utländsk bakgrund 40 51 46 47 46 80 SOCIOEKONOMISK GRUPP FÖRÄLDRAHUSHÅLLET Arbetare 44 76 64 62 63 90 Tjänstemän 56 74 68 66 67 90 Företagare (exklusive akademikeryrken) 55 68 66 60 63 89 REGION Storstadsområden (H1-H2) 46 67 59 59 59 87 Större städer (H3) 55 74 65 67 66 90 Övriga (H4-H6) 56 80 75 62 69 90 Källa: Statistiska centralbyråns ULF-undersökning.
Cirka två tredjedelar av ungdomarna i åldern 16–25 år är medlemmar i någon förening. Mellan 2000/2001 och 2003/2004 minskade andelen medlemmar i föreningar bland 16– 25-åringarna. Det råder relativ stora skillnader i medlemskap mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. 12 Unga med svensk bakgrund är i större utsträckning medlemmar i föreningar. Skillnaderna har dessutom ökat mellan mätningarna 2000/2001 och 2003/2004. Det framstår också som att unga i större städer i mindre utsträckning är medlemmar i föreningar än unga i övriga landet. Förutom medlemskap i en förening pekar indikatorn på aktivitet i en förening. Med att vara aktiv avses att man förutom medlemskap också deltar aktivt i föreningens verksamhet. Det kan handla om att vara med och påverka och utveckla föreningens verksamhet genom 83 att aktivt delta i möten eller andra sammankomster som föreningen ordnar. Det finns inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre unga eller mellan killar och tjejer. I jämförelse är gruppen 35–75-åringar mer aktiva i föreningar än ungdomsgruppen. Andelen aktiva är större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund med en skillnad på 15 procentenheter. Om ungdomsgruppen delas in i två åldersgrupper är skillnaden i aktivitet mellan ungdomar med svensk bakgrund och ungdomar med utländsk bakgrund 7 procentenheter i åldersgruppen 16–19 år medan den är väsentligt större för gruppen 20–25-åringar, 21 procentenheter. Det finns inga signifikanta skillnader för aktivitetsgrad beroende på socioekonomisk bakgrund. Tabell 3.8 Andel 16–25-åringar som är aktiva i en förening 2003/2004. Procent 16–25 år 16–19 år 20–25 år 35–74 år Killar Tjejer Samtliga SAMTLIGA 30 27 30 28 29 37 URSPRUNG Svensk bakgrund 31 31 32 30 31 39 Utländsk bakgrund 24 10 18 13 16 26 SOCIOEKONOMISK GRUPP FÖRÄLDRAHUSHÅLLET Arbetare 26 23 24 25 24 35 Tjänstemän 32 31 33 30 32 41 Företagare (exklusive akademikeryrken) 33 25 30 26 28 37 REGION Storstadsområden (H1-H2) 23 22 22 23 23 33 Större städer (H3) 29 29 30 28 29 36 Övriga (H4-H6) 40 32 38 34 36 42 Källa: Statistiska centralbyråns ULF-undersökning.
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
- Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
- Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
- Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
- Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
- Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
- Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
- Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
- Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
- Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
- Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 124 and 125: anläggningar samt på kultur- och
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
- Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
- Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
- Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Cirka två tredjedelar <strong>av</strong> ungdomarna i åldern<br />
16–25 år är medlemmar i någon förening.<br />
Mellan 2000/2001 <strong>och</strong> 2003/2004 minskade<br />
andelen medlemmar i föreningar bland 16–<br />
25-åringarna. Det råder relativ stora skillnader<br />
i medlemskap mellan unga med svensk respektive<br />
utländsk bakgrund. 12 Unga med svensk bakgrund<br />
är i större utsträckning medlemmar i föreningar.<br />
Skillnaderna har dessutom ökat mellan<br />
mätningarna 2000/2001 <strong>och</strong> 2003/2004.<br />
Det framstår också som att unga i större städer<br />
i mindre utsträckning är medlemmar i föreningar<br />
än unga i övriga landet.<br />
Förutom medlemskap i en förening pekar<br />
indikatorn på aktivitet i en förening. Med att<br />
vara aktiv <strong>av</strong>ses att man förutom medlemskap<br />
också deltar aktivt i föreningens verksamhet.<br />
Det kan handla om att vara med <strong>och</strong> påverka<br />
<strong>och</strong> utveckla föreningens verksamhet genom<br />
83<br />
att aktivt delta i möten eller andra sammankomster<br />
som föreningen ordnar.<br />
Det finns inga signifikanta skillnader mellan<br />
yngre <strong>och</strong> äldre unga eller mellan killar <strong>och</strong><br />
tjejer. I jämförelse är gruppen 35–75-åringar<br />
mer aktiva i föreningar än ungdomsgruppen.<br />
Andelen aktiva är större bland unga med svensk<br />
bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund<br />
med en skillnad på 15 procentenheter.<br />
Om ungdomsgruppen delas in i två åldersgrupper<br />
är skillnaden i aktivitet mellan ungdomar<br />
med svensk bakgrund <strong>och</strong> ungdomar med utländsk<br />
bakgrund 7 procentenheter i åldersgruppen<br />
16–19 år medan den är väsentligt<br />
större för gruppen 20–25-åringar, 21 procentenheter.<br />
Det finns inga signifikanta skillnader för aktivitetsgrad<br />
beroende på socioekonomisk bakgrund.<br />
Tabell 3.8 Andel 16–25-åringar som är aktiva i en förening 2003/2004. Procent<br />
16–25 år<br />
16–19 år 20–25 år 35–74 år<br />
Killar Tjejer Samtliga<br />
SAMTLIGA 30 27 30 28 29 37<br />
URSPRUNG<br />
Svensk bakgrund 31 31 32 30 31 39<br />
Utländsk bakgrund 24 10 18 13 16 26<br />
SOCIOEKONOMISK GRUPP<br />
FÖRÄLDRAHUSHÅLLET<br />
Arbetare 26 23 24 25 24 35<br />
Tjänstemän 32 31 33 30 32 41<br />
Företagare (exklusive<br />
akademikeryrken) 33 25 30 26 28 37<br />
REGION<br />
Storstadsområden (H1-H2) 23 22 22 23 23 33<br />
Större städer (H3) 29 29 30 28 29 36<br />
Övriga (H4-H6) 40 32 38 34 36 42<br />
Källa: Statistiska centralbyråns ULF-undersökning.
Change language