En analys av ungas kultur och fritid

Vad tycker de unga
Ett sätt att utveckla verksamheten, såväl kvalitativt
som ifråga om målgruppsanpassning, är
att låta de unga och deras föräldrar och lärare
vara med och utvärdera den. Detta har skett i
olika utsträckning för de två grupper som här
diskuteras. För samtliga former av utvärdering
som enkäten behandlar, har verksamhet riktad
till unga i åldern 13–18 år utvärderats i högre
grad än den för unga vuxna i åldern 19–25 år
(tabell 3.6).
Ungefär tre fjärdedelar av samtliga institutioner
som riktar sig till unga mellan 13 och 18 år
utvärderar verksamheten med hjälp av besöksstatistik.
Två av fem låter de unga själva utvärdera
verksamheten och lika många genomför
någon annan typ av utvärdering. Det kan röra
sig om diskussioner och samtal med ungdomar
eller enkäter riktade till lärare. Lärarenkäter
tycks vara den form av utvärdering som dominerar.
En institution nämnde dock att ”Vissa av
våra program utvärderas i samarbete med samhällsvetenskapliga
institutionen vid Mittuniversitetet
som gör attitydmätningar för att se om våra
program kring värdegrundsfrågor påverkar elevernas
attityder kring till exempel könsroller och
främlingsfientlighet.”
Av detta kan man sluta sig till att utvärderingarna
främst tar sin utgångspunkt i den verksamhet
som riktar sig till barn på skoltid och att det
då är lärarna som bidrar till utvärderingen. Endast
fyra institutioner (7 procent) med verksamhet
riktad till unga i åldern 13–18 år har
uppgett att de inte har någon utvärdering av
verksamheten.
För de unga vuxna i åldern 19–25 år är bilden
delvis annorlunda. Visserligen för en majoritet
av institutionerna någon form av besöksstatistik
i utvärderingssyfte, men en tydlig minoritet låter
ungdomarna själva utvärdera verksamheten.
81
Det rör sig om sex institutioner och nästan lika
få ägnar sig åt annan typ av utvärdering. Dessutom
är det en större andel av de institutioner
som riktar sig till denna målgrupp, jämfört med
de som vänder sig till de yngre, som inte genomför
någon utvärdering alls.
Varför inte satsningar på unga?
De institutioner som inte bedriver speciella satsningar
riktade till unga har i enkäten fått möjlighet
att motivera detta. Trots att det endast är
fem institutioner som inte gör speciella satsningar
till unga i åldern 13–18 år, framträder
ändå en viss variation. Eftersom det endast rör
sig om fem institutioner är det inte möjligt att
ge någon bild i statistisk mening men variationen
för olika typer av institutioner är tydlig. En
nämner att det inte ligger i uppdraget. Ytterligare
två menar att det inte finns några direkta
skäl, eftersom unga kan ta del av den ordinarie
verksamheten. Två institutioner hänvisar till
bristande ekonomi och en menar att det är svårt
att veta vad unga önskar för typ av utbud.
Skillnaden i institutionernas förklaringar blir
åter tydlig då man jämför inställningen till de
två åldersgrupper som diskuterats i detta avsnitt.
Ungefär hälften, av dem som inte bedriver
ungdomsinriktad verksamhet till personer
mellan 19 och 25 år, menar att de inte har några
skäl till detta eftersom de unga omfattas av den
ordinarie verksamheten. Detta tycks vara en
vanlig förklaring till varför de inte väljer att
specialinrikta utbudet till den aktuella målgruppen.
Endast en tredjedel av de institutioner
som bedriver sådan verksamhet gör detta
på grund av att det ligger i deras uppdrag att
ägna sig åt verksamhet riktad till unga i åldern
19–25 år.
Trots detta känner de flesta sig säkra på vad
som attraherar unga, endast två institutioner