En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
Kultur- och fritidspolitik STATEN ALI DEN IDEELLA SEKTORN JOHAN LEILA JOSÉ MONA KARIN KOMMUNERNA LEO 76 OLIVIA ANDREA EMIL KULTUR OCH FRITID LANDSTINGEN NÄRINGSLIVET Bild 3.1
ficerade samtalspartner, inspiratörer och nätverksbyggare. Det senare följer Ungdomsstyrelsen bland annat upp i avsnittet om kulturverksamheten för unga i Västra Götaland som är en region där man arbetar med denna inriktning. Aktionsgruppen lyfter vidare fram att utbudet måste nå fram till de unga. Här är de regionala konsulenterna viktiga. Frågan som Ungdomsstyrelsen anser bör ställas är hur stor del av deras verksamhet som riktas till ungdomarna på deras fritid i förhållande till aktiviteter i skolan. Vid sidan av kulturutbudet på scener, i skolan, i olika typer av kulturcentrum, i studieförbund och föreningsliv finns radio och tv. Här har public service-tv och radion en viktig funktion. De tre public serviceföretagen är UR, SVT och SR. Dessa företag har uppdrag på ungdomsområdet. I Radio och TV i allmänhetens tjänst – Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) konstaterades att egenproduktion av ungdomsprogram på svenska språket främst sker av något av public serviceföretagen. I denna står att mångfalden och kvaliteten är högre i dessa än i de kommersiella kanalerna när man mäter pedagogiskt innehåll, balanserad bild av förhållandet mellan män och kvinnor eller etniska grupper. Radion har förutom för musikutbudet en begränsad konkurrenssituation för ungdomsprogram vilket gör att SR nästan helt är ensam aktör på området. Kulturinstitutionernas prioriteringar Som nämnts tidigare går statens kultursatsningar framför allt till centrala institutioner, myndigheter och stiftelser. Men de går även till rikstäckande kulturverksamhet i form av teater- och musikscener, utställningar, fria grupper och liknande. Här kartlägger vi vilken bety- 77 delse kulturinstitutionerna har för ungas kulturkonsumtion och deras eget skapande. Kulturrådets rapport Kulturen i siffror (Kulturrådet 2006:3) ger en överblick av kulturutgifternas fördelning i Sverige. Sammanlagt avsatte den offentliga sektorn cirka 18,5 miljarder kronor för kulturändamål under 2005, varav staten stod för 48 procent, kommunerna för 42 procent och landstingen/regionerna för 10 procent. Av statens totala kulturutgifter gick 14 procent till teater och dans, 15 procent till musei- och utställningsverksamhet och 3 procent till bibliotek, litteratur och kulturtidsskrifter. 4 I Kulturrådets statistik framgår inte hur stor del av kulturutgifterna som når ungdomar mellan 13 och 25 år. Det finns många myndigheter, bolag, institutioner och stiftelser inom kulturområdet. På grund av uppdragets ramar har det inte varit möjligt att genomföra en heltäckande genomgång av fältet och dess betydelse för ungas kulturkonsumtion och eget skapande. Ungdomsstyrelsen har valt att skicka ut en elektronisk enkät till de största och för målgruppen mest relevanta kulturinstitutionerna och myndigheterna på nationell och regional nivå i syfte att undersöka hur deras verksamhet ser ut för unga. 5 Metod Urvalet av institutioner har utgått från regeringens lista på myndigheter och stiftelser inom kulturområdet. 6 Några av dessa har tagits bort ur undersökningen då de inte berörde målgruppen. 7 För att få med kulturinstitutioner på regional nivå, har vi utgått från information på Kulturnät Sveriges hemsida 8 och fokuserat på museer, länsmusik samt teater och dans. Totalt valdes 104 olika institutioner ut att medverka i studien.
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
- Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
- Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
- Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
- Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
- Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
- Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
- Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
- Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
- Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
- Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 124 and 125: anläggningar samt på kultur- och
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
ficerade samtalspartner, inspiratörer <strong>och</strong> nätverksbyggare.<br />
Det senare följer Ungdomsstyrelsen<br />
bland annat upp i <strong>av</strong>snittet om <strong>kultur</strong>verksamheten<br />
för unga i Västra Götaland som<br />
är en region där man arbetar med denna inriktning.<br />
Aktionsgruppen lyfter vidare fram att utbudet<br />
måste nå fram till de unga. Här är de regionala<br />
konsulenterna viktiga. Frågan som Ungdomsstyrelsen<br />
anser bör ställas är hur stor del <strong>av</strong> deras<br />
verksamhet som riktas till ungdomarna på deras<br />
<strong>fritid</strong> i förhållande till aktiviteter i skolan.<br />
Vid sidan <strong>av</strong> <strong>kultur</strong>utbudet på scener, i skolan,<br />
i olika typer <strong>av</strong> <strong>kultur</strong>centrum, i studieförbund<br />
<strong>och</strong> föreningsliv finns radio <strong>och</strong> tv. Här har<br />
public service-tv <strong>och</strong> radion en viktig funktion.<br />
De tre public serviceföretagen är UR, SVT <strong>och</strong><br />
SR. Dessa företag har uppdrag på ungdomsområdet.<br />
I Radio <strong>och</strong> TV i allmänhetens tjänst – Riktlinjer<br />
för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)<br />
konstaterades att egenproduktion <strong>av</strong> ungdomsprogram<br />
på svenska språket främst sker <strong>av</strong> något<br />
<strong>av</strong> public serviceföretagen. I denna står att<br />
mångfalden <strong>och</strong> kvaliteten är högre i dessa än i<br />
de kommersiella kanalerna när man mäter<br />
pedagogiskt innehåll, balanserad bild <strong>av</strong> förhållandet<br />
mellan män <strong>och</strong> kvinnor eller etniska<br />
grupper. Radion har förutom för musikutbudet<br />
en begränsad konkurrenssituation för ungdomsprogram<br />
vilket gör att SR nästan helt är<br />
ensam aktör på området.<br />
Kulturinstitutionernas<br />
prioriteringar<br />
Som nämnts tidigare går statens <strong>kultur</strong>satsningar<br />
framför allt till centrala institutioner,<br />
myndigheter <strong>och</strong> stiftelser. Men de går även till<br />
rikstäckande <strong>kultur</strong>verksamhet i form <strong>av</strong> teater-<br />
<strong>och</strong> musikscener, utställningar, fria grupper<br />
<strong>och</strong> liknande. Här kartlägger vi vilken bety-<br />
77<br />
delse <strong>kultur</strong>institutionerna har för <strong>ungas</strong> <strong>kultur</strong>konsumtion<br />
<strong>och</strong> deras eget skapande.<br />
Kulturrådets rapport Kulturen i siffror (Kulturrådet<br />
2006:3) ger en överblick <strong>av</strong> <strong>kultur</strong>utgifternas<br />
fördelning i Sverige. Sammanlagt <strong>av</strong>satte den<br />
offentliga sektorn cirka 18,5 miljarder kronor<br />
för <strong>kultur</strong>ändamål under 2005, var<strong>av</strong> staten stod<br />
för 48 procent, kommunerna för 42 procent<br />
<strong>och</strong> landstingen/regionerna för 10 procent. Av<br />
statens totala <strong>kultur</strong>utgifter gick 14 procent till<br />
teater <strong>och</strong> dans, 15 procent till musei- <strong>och</strong> utställningsverksamhet<br />
<strong>och</strong> 3 procent till bibliotek,<br />
litteratur <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>tidsskrifter. 4 I Kulturrådets<br />
statistik framgår inte hur stor del <strong>av</strong><br />
<strong>kultur</strong>utgifterna som når ungdomar mellan 13<br />
<strong>och</strong> 25 år.<br />
Det finns många myndigheter, bolag, institutioner<br />
<strong>och</strong> stiftelser inom <strong>kultur</strong>området. På<br />
grund <strong>av</strong> uppdragets ramar har det inte varit<br />
möjligt att genomföra en heltäckande genomgång<br />
<strong>av</strong> fältet <strong>och</strong> dess betydelse för <strong>ungas</strong> <strong>kultur</strong>konsumtion<br />
<strong>och</strong> eget skapande. Ungdomsstyrelsen<br />
har valt att skicka ut en elektronisk<br />
enkät till de största <strong>och</strong> för målgruppen mest<br />
relevanta <strong>kultur</strong>institutionerna <strong>och</strong> myndigheterna<br />
på nationell <strong>och</strong> regional nivå i syfte att<br />
undersöka hur deras verksamhet ser ut för unga. 5<br />
Metod<br />
Urvalet <strong>av</strong> institutioner har utgått från regeringens<br />
lista på myndigheter <strong>och</strong> stiftelser inom<br />
<strong>kultur</strong>området. 6 Några <strong>av</strong> dessa har tagits bort<br />
ur undersökningen då de inte berörde målgruppen.<br />
7 För att få med <strong>kultur</strong>institutioner på<br />
regional nivå, har vi utgått från information på<br />
Kulturnät Sveriges hemsida 8 <strong>och</strong> fokuserat på<br />
museer, länsmusik samt teater <strong>och</strong> dans. Totalt<br />
valdes 104 olika institutioner ut att medverka i<br />
studien.