En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

I undersökningen konstateras att konsumtionen av kultur bland unga är stor. Utbudet av vad Barnombudsmannen kallar populärkultur i form av tv-serier, dokusåpor, musik och film är både större och mer lättillgängligt än tidigare. Barnombudsmannen menar att utvecklingen inom medieområdet har gjort det väldigt enkelt att konsumera populärkultur. Av de aktiviteter som är vanligast att göra hamnar aktiviteter relaterade till kulturkonsumtion, som att se på film, lyssna på musik eller använda datorer, i toppen. Dessa aktiviteter är sådana som är möjliga att ägna sig åt i hemmiljö. Detta understyrker tendensen att hemmets roll som arena för aktiviteter har förstärkts. Ett svårfångat utbud Från utredningen Tänka framåt, men göra nu (SOU 2006:45) vill vi lyfta fram de strukturella förutsättningarna som identifierats för kulturutbudet. Som strukturella förutsättningar för kulturen finns, enligt Aktionsgruppen, de nationella målen formulerade i Barnkonventionen, de kulturpolitiska målen och läroplanerna. Här lyfter Aktionsgruppen fram ett problem med hur tankegångarna förverkligas i den praktiska politiken då de menar att målen inte bryts ner i uppföljningsbara mål och uppdrag i myndigheternas regleringsbrev. De pekar på att det saknas en tydlig samordning mellan uppdrag som gäller eget skapande och de medel som finns att fördela till regionala och lokala verksamheter. De nationella uppföljningarna på området blir därmed också bristfälliga. De kulturpolitiska målen som antogs av riksdagen 1974 och reviderades 1996 handlar om att värna yttrandefriheten och skapa förutsättningar för att använda den. De syftar till att alla ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet, 74 tillgång till kulturupplevelser och tillgång till eget skapande. Vidare syftar de till att främja kulturell mångfald, förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar. Målen handlar om att ge kulturen förutsättning att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, samt att bevara och bruka kulturarvet. De ska också bidra till att främja bildningssträvanden samt främja internationella kulturutbyten och möten mellan olika kulturer i landet. I de fall de kulturpolitiska målen inte finns med i regleringsbreven för respektive myndighet som till exempel för Ungdomsstyrelsen finns dessa med i den ungdomspolitiska propositionen. Trots att målen är inskrivna i regleringsbreven för alla statliga myndigheter på kulturens område, eller i andra styrdokument, är det inte självklart att de finner sin väg till den kulturpolitik som framförallt bedrivs kommunalt. Sveriges kommuner och landsting presenterade 2005 skriften Ursprungsglöd och värmedöd. Om de nationella kulturpolitiska målen i den lokala kulturpolitiken. I denna konstateras att de nationella kulturpolitiska målen fått litet genomslag i den kommunala kulturpolitiken. Anledningarna till detta menar författaren Dimitrios Iordanoglou vara att staten inte förankrat målen på den lokala nivån och att målen upplevs som alltför abstrakta. I utredningen konstateras att det i kommunerna är oklart om målen ska uppfattas som styrande eller kraftsamlande. Författaren frågar sig hur dessa mål ska kunna vara styrande på detta område som är så fritt från lagstiftning och statliga resultatorienterade sektorsmål. Dessutom upplevs delmålet om att motverka kommersialismens negativa verkningar som förlegat. I skriften förs tanken fram att de kulturpolitiska målen förvisso är nationella men att de i sin tillämpning är statliga, det vill säga att
de fått ett litet genomslag i kommunerna och att genomslaget minskat från 1974 när de första målen antogs fram till revideringen 1996. Ovanstående resonemang belyser de problem som Ungdomsstyrelsen haft i arbetet med Fokus 06. Det utbud som är mest aktuellt för de enskilda medborgarna är det lokala. Detta utbud är främst kommunalt utformat. Samhällets ansvar för att den enskilda ska få möta kulturverksamhet ligger i första hand hos kommunerna som har möjligheten att påverka ungas närmiljö. Där finns kommunala kulturinstitutioner, musik- och kulturskolor, olika kulturcentrum, föreningar och studieförbund. Detta utbud har ingen tydlig koppling till det kulturoch fritidsutbud som är resultat av den statliga politiken. Den efterfrågade utbudsanalysen i Fokus 06 kan därför inte göras med anspråk på fullständighet, eftersom studien främst fokuserar den statliga nivån samt kompletteras av tydligt efterfrågade punktstudier. Aktionsgruppens utredning pekar också på andra problem i studiet av utbudet. De uppföljningar som görs av kulturvanor, till exempel kulturbarometern och mediebarometern, handlar främst om kulturkonsumtion och mycket litet material finns om ungas eget skapande. Just barn- och ungdomsgruppen är också indelad i alltför grova åldersindelningar vilket gör att åldersbundna mönster blir svåra att se. Aktiviteternas organisering Utbudet av kulturoch fritidsaktiviteter organiseras och finansieras av en lång rad institutioner. Detta gör området svåröverskådligt. I nedanstående avsnitt görs dock ett försök till att beskriva dess organisering. Det mesta av kulturpolitiken verkställs på regional och kommunal nivå, även om staten är med och bekostar vissa av verksamheterna. Sta- 75 tens kulturutgifter går framför allt till centrala institutioner, men även till rikstäckande kulturverksamhet i form av teater- och musikscener, utställningar, fria grupper och liknande. På den statliga nivån finns Kulturrådet som fördelar medel till statliga institutioner, stiftelser och bolag samt till de regionala institutionerna och till andra kulturskapare (bild 3.1). Även landstingen stöder en del kulturinstitutioner (länsmusik, länsteatrar och länsmuseer) samt det fria kulturlivet. Kommunerna driver egen verksamhet i form av bibliotek, musikskolor och museer och ger bidrag till olika föreningars kulturaktiviteter. Studieförbunden får den största delen av de kommunala föreningsanslagen, medan fria kulturföreningar endast får en mindre del (Nyberg 1995, proposition 2004/05:2, Svenska Kommunförbundet 2004). Länen och regionerna står för subventionering, samordning och kompetensutveckling av området barnkultur och för regionala barnkulturstrategier. På den regionala nivån finns institutioner som gemensamt finansieras av staten och länen eller regionerna. Exempel på sådana är länsteatrar, länsmusikverksamhet, länsbibliotek och länsmuseer. Från början av 1990-talet har det skapats regionala resurscentrum för film. På den regionala nivån finns olika konsulenter som ska främja och samordna inom sitt område som exempelvis slöjd, teater, konst eller dans. Dessa konsulenter har oftast en regional huvudman men finansieras med regionala och statliga medel samt i viss mån med kommunala medel. Aktionsgruppen lyfter fram att statens möjligheter att främja ungas lika möjligheter till kultur i olika delar av landet inte bara ska knytas till ekonomiska resurser. Det är också viktigt att statens institutioner fungerar som kvali-
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?