En analys av ungas kultur och fritid

I undersökningen konstateras att konsumtionen
av kultur bland unga är stor. Utbudet av vad
Barnombudsmannen kallar populärkultur i
form av tv-serier, dokusåpor, musik och film är
både större och mer lättillgängligt än tidigare.
Barnombudsmannen menar att utvecklingen
inom medieområdet har gjort det väldigt enkelt
att konsumera populärkultur. Av de aktiviteter
som är vanligast att göra hamnar aktiviteter
relaterade till kulturkonsumtion, som att se
på film, lyssna på musik eller använda datorer,
i toppen. Dessa aktiviteter är sådana som är
möjliga att ägna sig åt i hemmiljö. Detta understyrker
tendensen att hemmets roll som arena
för aktiviteter har förstärkts.
Ett svårfångat utbud
Från utredningen Tänka framåt, men göra nu
(SOU 2006:45) vill vi lyfta fram de strukturella
förutsättningarna som identifierats för kulturutbudet.
Som strukturella förutsättningar för kulturen
finns, enligt Aktionsgruppen, de nationella
målen formulerade i Barnkonventionen, de
kulturpolitiska målen och läroplanerna. Här
lyfter Aktionsgruppen fram ett problem med
hur tankegångarna förverkligas i den praktiska
politiken då de menar att målen inte bryts ner
i uppföljningsbara mål och uppdrag i myndigheternas
regleringsbrev. De pekar på att det saknas
en tydlig samordning mellan uppdrag som
gäller eget skapande och de medel som finns
att fördela till regionala och lokala verksamheter.
De nationella uppföljningarna på området
blir därmed också bristfälliga.
De kulturpolitiska målen som antogs av riksdagen
1974 och reviderades 1996 handlar om
att värna yttrandefriheten och skapa förutsättningar
för att använda den. De syftar till att alla
ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet,
74
tillgång till kulturupplevelser och tillgång till
eget skapande. Vidare syftar de till att främja
kulturell mångfald, förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens negativa
verkningar. Målen handlar om att ge kulturen
förutsättning att vara en dynamisk, utmanande
och obunden kraft i samhället, samt att
bevara och bruka kulturarvet. De ska också bidra
till att främja bildningssträvanden samt
främja internationella kulturutbyten och möten
mellan olika kulturer i landet. I de fall de
kulturpolitiska målen inte finns med i regleringsbreven
för respektive myndighet som till
exempel för Ungdomsstyrelsen finns dessa med
i den ungdomspolitiska propositionen. Trots att
målen är inskrivna i regleringsbreven för alla
statliga myndigheter på kulturens område, eller
i andra styrdokument, är det inte självklart
att de finner sin väg till den kulturpolitik som
framförallt bedrivs kommunalt.
Sveriges kommuner och landsting presenterade
2005 skriften Ursprungsglöd och värmedöd.
Om de nationella kulturpolitiska målen i den lokala
kulturpolitiken. I denna konstateras att de
nationella kulturpolitiska målen fått litet genomslag
i den kommunala kulturpolitiken. Anledningarna
till detta menar författaren Dimitrios
Iordanoglou vara att staten inte förankrat målen
på den lokala nivån och att målen upplevs som
alltför abstrakta. I utredningen konstateras att
det i kommunerna är oklart om målen ska uppfattas
som styrande eller kraftsamlande. Författaren
frågar sig hur dessa mål ska kunna vara
styrande på detta område som är så fritt från lagstiftning
och statliga resultatorienterade sektorsmål.
Dessutom upplevs delmålet om att motverka
kommersialismens negativa verkningar
som förlegat. I skriften förs tanken fram att de
kulturpolitiska målen förvisso är nationella men
att de i sin tillämpning är statliga, det vill säga att