En analys av ungas kultur och fritid

Nästan sju av tio unga är kulturaktiva, enligt
denna studies definitioner, minst en gång i månaden.
Ett problem med att mäta aktiviteter i olika
fritidsvanestudier är att ungdomarnas egna upplevelser
av aktiviteterna kommer i bakgrunden.
Ett talande exempel är aktiviteten att besöka ett
badhus. Man kan besöka ett badhus för att man
vill motionssimma, träna inför en tävling,
snacka med kompisar i fiket, busa i duschrummet
eller spana in potentiella partner i bubbelpoolen.
Man kanske går dit antingen för att
slappa lite i största allmänhet, för att engagera
sig i en förening som är verksam där eller för
att lära sig något. Det är viktigt att försöka förstå
hur ungdomar definierar sig själva som fritidspersoner
och inte bara klassificera dem utifrån
faktiska aktiviteter.
Identitet kopplad till aktivitet
Ett riksrepresentativt urval av Sveriges ungdomar,
13–20-åringar, svarade på frågan vem de
anser sig vara på sin fritid. 2 Två typer av svar
särskiljer sig från de övriga. För det första den
grupp som främst ser sig som personer som är
tillsammans med kompisar, 36 procent. Denna
grupp kan kategoriseras som att de värdesätter
kompisintimitet. Den andra stora gruppen av
ungdomar beskriver sig som att de använder
fritiden till fritidsbaserat lärande, 29 procent.
Dessa två grupper följs av 14 procent av ungdomarna
som ser sig som slappare (tabell 3.1).
Det finns skillnader mellan könen där en
större andel tjejer, 12 procent, beskriver att de
värdesätter kompisintimitet och där en större
andel killar, 5 procent, ser sig som slappartyper.
Samtidigt är det en större andel killar, 7 procent,
som identifierar sig som personer som
använder sin tid åt fritidsbaserat lärande.
70
Det är inte omöjligt att tänka sig att killarna
beskriver sin fritid som mer aktivitetsinriktat
lärande och sätter slappandet i motsats till detta,
medan tjejerna ser slappandet som kompisintimitet.
Om man slår ihop slapparna med
kompisintimitetsgruppen förefaller killar och
tjejer tillsammans värdera dessa två aktiviteter
ungefär lika mycket, men fördelningen mellan
aktiviteterna skiljer sig åt.
Det finns skillnader i hur ungdomar ser på sig
själva i olika typer av kommuner. Ungdomar
från glesbygdskommuner använder i högre grad
fritiden för att lära sig saker än ungdomar från
städer och förortskommuner (tabell 3.3).
Frågan i undersökningen syftar på vad ungdomarna
i första hand anser att fritiden bidrar
med till den egna identiteten. Samma undersökning
som ovanstående siffror baseras på visar
att 19 procent av ungdomarna har erfarenhet
av att vara ledare i föreningar. Dessa 19 procent
anser inte att de använder sin fritid främst
till ideellt engagemang.
I Ungdomsstyrelsens studie Unga och föreningsidrotten
berördes frågan om vad som har hög
status. I topp på statuslistan låg att ”ha många
vänner”. På delad andraplats kom ”att vara duktig
i idrott” och ”att ha en snygg kropp”. Det är
påtagligt att olika typer av relationsalternativ
som att ha vänner, ha bra föräldrar, ha flick-/
pojkvän etcetera värderades högt. Därutöver var
det bara att idrotta (70 procent) och att vara
duktig i skolan (55 procent), som prioriterades
högt i statuslistan. Att däremot vara politiskt
intresserad, ha en bokhylla med många böcker
eller att gå på dramatisk teater kom på de tre
sista platserna bland samtliga svarsalternativ.