En analys av ungas kultur och fritid

Ungas fritidsvanor
När frågan om det utbud som ungdomar har
tillgång till på sin fritid ska utredas är det inte
bara viktigt att veta vad de efterfrågar utan också
hur de ser på sig själva i förhållande till sin fritid.
Frågan handlar i grund och botten om identitet.
Det finns flera undersökningar om fritidsvanor,
det vill säga undersökningar om vilka
faktiska aktiviteter som ungdomar ägnar sig åt.
Vilka aktiviteter som dessa undersökningar visar
att unga ägnar sig åt beror på vilka svarsalternativ
som ingår. Ett belysande exempel på
hur frågorna kan styra en undersöknings resultat
är att aktiviteten ”att prata vid frukostbordet”
sällan finns med samtidigt som aktiviteter som
”att sms:a” ofta är ett möjligt svarsalternativ.
Översiktligt kan man säga att när ungdomarna
har fått frågan om vad de gör på sin fritid
svarar de att de lyssnar på musik, tittar på tv och
film, läser böcker och tidningar, går på stan eller
på café/restaurang, använder internet, är
hemma med familjen, träffar vänner, pratar i
telefon eller motionerar.
När de uppger vilken fritidssysselsättning som
betyder mest för dem, säger de flesta att det är att
utöva någon form av idrott, träffa vänner och
lyssna på musik. Ungdomarna verkar vara
idrotts-, nöjes- och relationsinriktade i sina val
av fritidsaktiviteter (Nilsson 1998). Det betyder
inte att ungdomar tycker bäst om att träna
en idrott eller lyssna på musik eller vara med
kompisar.
Verksamheterna är ofta inte avgränsade från
varandra. Många lyssnar på musik samtidigt
som de tränar. Aktiviteterna innebär olika mervärden.
Ett exempel är att många menar att det
viktigaste med idrotten är att träffa kompisar.
Det är inte heller det man gör oftast som behöver
betyda mest och samma aktivitet kan ha
69
helt olika innebörd för olika personer eller för
en och samma person vid olika tillfällen. 1 Att
man deltar i en aktivitet innebär inte heller
nödvändigtvis att man främst vill delta i den i
förhållande till något annat. I en undersökning
gjord av Barnombudsmannen svarade 65 procent
av killarna att de ägnade sig åt sport och
idrott, medan 53 procent av alla killar sa att de
ville ägna sig åt sport och idrott (Barnombudsmannen
2006a). Det är alltså viktigt att fråga
ungdomarna själva hur de resonerar kring sin
fritid.
I Ungdomsstyrelsens utredning Unga och
föreningsidrotten från 2005 ställdes frågan vad
ungdomar mellan 13 och 20 år ägnar sig åt varje
eller nästan varje dag. De vanligaste aktiviteterna
var att lyssna på musik och att titta på tv.
Därefter följde att chatta med människor som
de känner. Att idrotta i föreningar kom på fjärde
plats. Bland de femton vanligaste aktiviteterna
handlade tolv om olika former av medieanvändning
– merparten om medier som medel
för kommunikation. När det handlade om konsumtion
av tv-program eller musik hade dessa
ofta ett relationsbaserat innehåll.
I utredningen konstaterades att ungdomars
fritid i stor utsträckning handlar om relationer
och idrott. Bland de listade aktiviteterna stack
idrotten ut. Av de femton vanligaste aktiviteterna
är det enbart i idrotten som ungdomarna,
vid sidan av datorspelande eller aktiviteter som
kan sättas i samband med relationer, är producerande
aktörer istället för att vara konsumerande
mottagare.
Enskilda typer av att utöva och ta del av kulturaktiviteter
hamnar långt ner på listan. En anledning
till detta är delvis beroende på att alla
typer av idrottande redovisas tillsammans
medan kulturaktiviteter som att spela instrument,
sjunga, skriva etcetera redovisas separat.