En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

den kulturutövning som skapas och förmedlas genom de institutioner som verkar inom folkbildningen eller fritidssektorn. Inom fritidssektorn ryms allt från fritidsgårdar och ungdomens hus till föreningslivet där idrottsrörelsen står i särställning på grund av sin omfattning. I en mellanställning mellan fritid och skoltid finns musik- och kulturskolorna. Vi går igenom de mest aktuella studierna av det offentliga kulturutbudet till unga och kompletterar dessa med exempel. Föreningslivet Vid sidan av ovanstående institutioner och offentligt stödda verksamheter finns föreningslivet. Detta har länge varit och är ännu en viktig arena för ungdomars fritid. I Sverige representerar föreningslivet en bred palett av verksamheter. Det finns filateliföreningar, idrottsföreningar, religiösa föreningar, politiska föreningar, humanitära föreningar och många fler. Ofta samverkar staten, kommunerna och landstingen med föreningar i olika frågor. Föreningarna representerar ett betydelsefullt utbud av verksamheter för, till, av och inte minst med ungdomar. Kommunerna, landstingen och staten har länge betraktat föreningslivet som en av de viktigaste byggstenarna i vårt demokratiska samhälle. Det har främst varit en kommunal angelägenhet men det offentliga möter föreningslivet på alla nivåer: nationellt, regionalt och lokalt. Att det finns en lokal tonvikt i politiken kring föreningar överskuggar inte den vikt som man från statligt håll lägger vid att det finns ett levande och livskraftigt föreningsliv där ungdomar själva är aktiva. I detta kapitel skriver vi om ideella föreningar och om ungdomsorganisationer specifikt. Därefter följer ett avsnitt om idrotten, dess möjligheter och tillkortakommanden. Statens stöd till idrotten är en del i den statliga välfärds- 68 politiken. Idrott i olika former är något som intresserar och värderas högt av ungdomar. Som organiserad aktivitet bedriven av frivilliga deltagare är idrotten mycket stor. Idrott är också en aktivitet som lockar många åskådare ur ungdomsgruppen. Förekomst av mötesplatser Den lokala fritidspolitiken har ofta som inriktning att få in ungdomar i organiserade aktiviteter. Ungdomens hus och liknande verksamheter som kulturhus, allaktivitetshus och musikens hus har ofta utvecklats till lokala kulturcentrum. Därmed är frågor kring mötesplatser centrala för kulturoch fritidspolitiken för unga. Vi ger en översiktlig bild av de övergripande trenderna på detta område och visar den utveckling som sker när nya verksamheter skapas. Ungas eget kulturskapande Därefter följer några avsnitt som handlar om ungdomars eget aktiva kulturskapande. Först ställs frågorna om: Vilka nås av kulturoch musikskolornas verksamhet? Pekar utvecklingen på en större pluralism i verksamheten? och Hur mycket av verksamheten når ungdomar på deras egen fritid? Studieförbunden har omfattande kulturverksamheter för ungdomar. Eftersom mycket av kulturverksamheten för unga i studieförbunden handlar om musik, och framför allt rockmusik, följs musikintresset upp i ett avsnitt om populärmusikarrangörer och deras roll för att möta ungdomars önskemål om kulturföreställningar. Sist i detta kapitel finns två artiklar som handlar om tillgång till utbudet. Det ena handlar om tillgänglighet och funktionshinder, det andra handlar om kostnader och åldersgränser. Båda dessa avsnitt lyfter frågor kring hur utbudet i stort är utformat och vilka tankarna bakom det är.
Ungas fritidsvanor När frågan om det utbud som ungdomar har tillgång till på sin fritid ska utredas är det inte bara viktigt att veta vad de efterfrågar utan också hur de ser på sig själva i förhållande till sin fritid. Frågan handlar i grund och botten om identitet. Det finns flera undersökningar om fritidsvanor, det vill säga undersökningar om vilka faktiska aktiviteter som ungdomar ägnar sig åt. Vilka aktiviteter som dessa undersökningar visar att unga ägnar sig åt beror på vilka svarsalternativ som ingår. Ett belysande exempel på hur frågorna kan styra en undersöknings resultat är att aktiviteten ”att prata vid frukostbordet” sällan finns med samtidigt som aktiviteter som ”att sms:a” ofta är ett möjligt svarsalternativ. Översiktligt kan man säga att när ungdomarna har fått frågan om vad de gör på sin fritid svarar de att de lyssnar på musik, tittar på tv och film, läser böcker och tidningar, går på stan eller på café/restaurang, använder internet, är hemma med familjen, träffar vänner, pratar i telefon eller motionerar. När de uppger vilken fritidssysselsättning som betyder mest för dem, säger de flesta att det är att utöva någon form av idrott, träffa vänner och lyssna på musik. Ungdomarna verkar vara idrotts-, nöjes- och relationsinriktade i sina val av fritidsaktiviteter (Nilsson 1998). Det betyder inte att ungdomar tycker bäst om att träna en idrott eller lyssna på musik eller vara med kompisar. Verksamheterna är ofta inte avgränsade från varandra. Många lyssnar på musik samtidigt som de tränar. Aktiviteterna innebär olika mervärden. Ett exempel är att många menar att det viktigaste med idrotten är att träffa kompisar. Det är inte heller det man gör oftast som behöver betyda mest och samma aktivitet kan ha 69 helt olika innebörd för olika personer eller för en och samma person vid olika tillfällen. 1 Att man deltar i en aktivitet innebär inte heller nödvändigtvis att man främst vill delta i den i förhållande till något annat. I en undersökning gjord av Barnombudsmannen svarade 65 procent av killarna att de ägnade sig åt sport och idrott, medan 53 procent av alla killar sa att de ville ägna sig åt sport och idrott (Barnombudsmannen 2006a). Det är alltså viktigt att fråga ungdomarna själva hur de resonerar kring sin fritid. I Ungdomsstyrelsens utredning Unga och föreningsidrotten från 2005 ställdes frågan vad ungdomar mellan 13 och 20 år ägnar sig åt varje eller nästan varje dag. De vanligaste aktiviteterna var att lyssna på musik och att titta på tv. Därefter följde att chatta med människor som de känner. Att idrotta i föreningar kom på fjärde plats. Bland de femton vanligaste aktiviteterna handlade tolv om olika former av medieanvändning – merparten om medier som medel för kommunikation. När det handlade om konsumtion av tv-program eller musik hade dessa ofta ett relationsbaserat innehåll. I utredningen konstaterades att ungdomars fritid i stor utsträckning handlar om relationer och idrott. Bland de listade aktiviteterna stack idrotten ut. Av de femton vanligaste aktiviteterna är det enbart i idrotten som ungdomarna, vid sidan av datorspelande eller aktiviteter som kan sättas i samband med relationer, är producerande aktörer istället för att vara konsumerande mottagare. Enskilda typer av att utöva och ta del av kulturaktiviteter hamnar långt ner på listan. En anledning till detta är delvis beroende på att alla typer av idrottande redovisas tillsammans medan kulturaktiviteter som att spela instrument, sjunga, skriva etcetera redovisas separat.
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?