En analys av ungas kultur och fritid

I viss mån verkar önskemålen bland de unga om ännu inte realiserade
fritidsverksamheter vara präglade av invånarnas sociala ställning.
Åtminstone kan man anta att så är fallet. Om de unga i Täby
främst varit intresserade av kostsamma äventyrsaktiviteter så är man
i Solna och Botkyrka mer angelägna om att få möjlighet att ägna sig
åt olika kampsporter, men också åt viss kreativ kulturaktivitet med
det egna skapandet i fokus. Naturligtvis kan inte några generella
slutsatser dras utifrån detta med ett så begränsat underlag som det
här är fråga om. Resultatet aktualiserar ändå en tanke som kan vara
värd att fundera vidare på i ett fortsatt utredningsarbete.
Inledningsvis stod det klart att Täby kommun är mycket välbärgad i
förhållande till de övriga två kommunerna och då främst i förhållande till
Botkyrka. Möjligen speglar detta analysens resultat. Ungdomar som
lever i ett väletablerat sammanhang, med de grundläggande behoven
av social och materiell trygghet tillgodosedda, kan också kosta på sig
att önska fritt bland mer eller mindre lyxiga fritidsaktiviteter.
Aktiviteterna kan naturligtvis ha stor betydelse för självförverkligande
och förströelse. Sannolikt är de dock inte av nämnvärd betydelse för att
underlätta etableringen i samhället, vilket man kan tolka att de mindre
etablerade kommunerna har behov av. Kampsport och kreativt kulturarbete
kan nämligen vara, om än på skilda sätt, former för att kanalisera
frustration, ilska och sorg som kommer från en speciell livssituation.
Att behovet av arenor för att kunna realisera detta är större i förorter
präglade av hög arbetslöshet, låga inkomstnivåer, segregation – och
även annat som leder till social utslagning – låter rimligt. Därför är frågan
värd att diskutera vidare.
Tidigare i kapitel 2 framgick bland annat att behoven varierar kraftigt
mellan unga i olika kommuner. Den bilden har förstärkts i detta avsnitt.
65
65