En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
Det är på grundval av tabell 2.10 svårt att säga något generellt om vilka typer av fritidsmöjligheter som saknas av lågaktiva respektive högaktiva ungdomar. Mötesplatser (ungdomsgårdar, allmänna mötesplatser m.m.) eller idrottsaktiviteter efterfrågas inte mer eller mindre av dessa olika grupper. Däremot framträder skillnader med avseende på vilka enskilda fritidsaktiviteter grupperna anser sig sakna. Exempel på detta är 56 shopping, som efterfrågas i högre grad av de lågaktiva ungdomarna (särskilt tjejer) i förhållande till de högaktiva, medan allmänna idrottsanläggningar och musik (utöva) i högre grad efterfrågas av högaktiva ungdomar. Lågaktiva killar verkar också fråga efter kampsport, bowling och områden relaterade till motorsport i större utsträckning än andra ungdomar. Tabell 2.10 De tio fritidsmöjligheter som saknas av flest ungdomar bland högaktiva respektive lågaktiva ungdomar efter skolform och kön LÅGAKTIVA HÖGAKTIVA Högstadiet Gymnasiet Högstadiet Gymnasiet Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Ungdoms-/fritidsgård x x x x x x x x Allmänt mer att göra x x x x x x x Allmänna mötesplatser x x x x x x x Badhus x x x x x Diskotek x x x x x Allmänna idottsaktiviteter x x x x x Shopping x x x x x Dans x x x x Uteställen x x x x Allmänna idrottsanläggningar x x x Motorsportanläggningar x x x Dator/spel x x x Café x x x x Skateboardanläggningar x x x Internetcafé x x Cykel/BMX x x Musik (utöva) x x Fotbollsplaner x x Ridning x Kampsport x Motor (ställen att meka) x Bowling x Ishall x Kommunikationer x Motorsport x Källa: Lupp.
De skillnader som åskådliggörs av tabell 2.10 är inte, med några få undantag, resultatet av små skillnader i rangordningen av de olika alternativen. Fritidsmöjligheter som inte rankas bland de tio högsta i någon av dessa grupper har inte bara rankats något lägre (säg på plats 11 eller 12), utan skillnaderna i rangordning är i den absoluta majoriteten av fall betydligt större. Sammanfattande diskussion Flera undersökningar om ungas kultur- och fritidsvanor bekräftar att det finns stora skillnader mellan killar och tjejer, mellan ungdomar i olika åldrar och mellan ungdomar födda i Sverige och utomlands. Detta kapitel har visat att flera av dessa skillnader kvarstår när frågan om ungas uppfattning om kultur- och fritidsutbudet analyseras. Generellt tycker tjejer att det finns mindre för dem att göra än killar, och ungdomar födda i Sverige som har två föräldrar födda i Sverige tycker att det finns mer för dem att göra än vad andra tycker. Likaså finns det stora skillnader mellan olika skolåldrar, där andelen som tycker att det finns lite för dem att göra på fritiden kulminerar i 17–18-årsåldern. Även om en stor andel av ungdomarna tycker att det finns lite för dem att göra på fritiden, hamnar inte satsningar inom kultur- och fritidsområdet i topp då de unga själva får göra de kommunala prioriteringarna. Å ena sidan (vilket är mer rimligt) kan detta möjligen mana till eftertanke om att inte överskatta betydelsen av kultur- och fritidsaktiviteter i ungdomars liv. Å andra sidan kan flera av de områden som ungdomarna själva tycker är viktiga att kommunen prioriterar, som till exempel att skapa arbeten och arbeta mot kriminalitet, utgöra viktiga förutsättningar för ungdomars kultur- och fritidsutövande. 57 Det finns stora skillnader mellan framför allt killar och tjejer, men även mellan ungdomar i olika åldrar, när de anger vilka fritidsmöjligheter som de tycker sig sakna. Den kanske tydligaste indikationen på detta är att det inte råder något som helst samband mellan de fritidsaktiviteter som killar respektive tjejer på högstadiet tycker sig sakna allra mest. För gymnasisterna finns dock ett visst samband, vilket tyder på att ungdomar efterfrågar mer likartade fritidsmöjligheter ju äldre de blir. Uppfattningar om vad man saknar inom kultur- och fritidsutbudet är inte bara starkt beroende av kön, födelseland och ålder, utan också av bostadsortens särart. Den kanske viktigaste slutsats som kan dras av detta kapitel är att satsningar inom kultur- och fritidsområdet måste ta sin utgångspunkt i de konkreta erfarenheter och önskningar som ungdomar i olika kommuner har. Detta visar sig inte minst när ungdomarna själva får möjlighet att ange vad de saknar för fritidsaktiviteter. Visserligen handlar många av svaren om generella önskemål som fler fritidsgårdar, fler fotbollsplaner, bättre möjligheter att lära sig dans och så vidare. Men väldigt många av ungdomarnas egna synpunkter på vilka fritidsmöjligheter de saknar, tar sin utgångspunkt i det konkreta kultur- och fritidsutbud som står dem till buds där de bor. Det kan till exempel handla om kommunikationer ”det finns saker att göra i xxx ganska ofta, men jag bor i xxx och det är inte så bra bussförbindelse att jag kan t.ex. följa med och ta en fika på kvällen. Mina föräldrar är inte så pigga på att köra fram och tillbaka så jag blir ofta utanför på grund av det” eller förändringar i befintligt utbud ”en riktig dansskola i xxx som lär att dansa och inte xxx som egentligen inte är en professionell dansskola. xxx är en ungefär sådan, men där väntar man flera år på att komma in ibland.
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
- Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
- Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
- Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Det är på grundval <strong>av</strong> tabell 2.10 svårt att säga<br />
något generellt om vilka typer <strong>av</strong> <strong>fritid</strong>smöjligheter<br />
som saknas <strong>av</strong> lågaktiva respektive högaktiva<br />
ungdomar. Mötesplatser (ungdomsgårdar,<br />
allmänna mötesplatser m.m.) eller idrottsaktiviteter<br />
efterfrågas inte mer eller mindre <strong>av</strong> dessa<br />
olika grupper. Däremot framträder skillnader<br />
med <strong>av</strong>seende på vilka enskilda <strong>fritid</strong>saktiviteter<br />
grupperna anser sig sakna. Exempel på detta är<br />
56<br />
shopping, som efterfrågas i högre grad <strong>av</strong> de lågaktiva<br />
ungdomarna (särskilt tjejer) i förhållande<br />
till de högaktiva, medan allmänna idrottsanläggningar<br />
<strong>och</strong> musik (utöva) i högre grad efterfrågas<br />
<strong>av</strong> högaktiva ungdomar. Lågaktiva killar verkar<br />
också fråga efter kampsport, bowling <strong>och</strong><br />
områden relaterade till motorsport i större utsträckning<br />
än andra ungdomar.<br />
Tabell 2.10 De tio <strong>fritid</strong>smöjligheter som saknas <strong>av</strong> flest ungdomar bland<br />
högaktiva respektive lågaktiva ungdomar efter skolform <strong>och</strong> kön<br />
LÅGAKTIVA HÖGAKTIVA<br />
Högstadiet Gymnasiet Högstadiet Gymnasiet<br />
Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer<br />
Ungdoms-/<strong>fritid</strong>sgård x x x x x x x x<br />
Allmänt mer att göra x x x x x x x<br />
Allmänna mötesplatser x x x x x x x<br />
Badhus x x x x x<br />
Diskotek x x x x x<br />
Allmänna idottsaktiviteter x x x x x<br />
Shopping x x x x x<br />
Dans x x x x<br />
Uteställen x x x x<br />
Allmänna idrottsanläggningar<br />
x x x<br />
Motorsportanläggningar x x x<br />
Dator/spel x x x<br />
Café x x x x<br />
Skateboardanläggningar x x x<br />
Internetcafé x x<br />
Cykel/BMX x x<br />
Musik (utöva) x x<br />
Fotbollsplaner x x<br />
Ridning x<br />
Kampsport x<br />
Motor (ställen att meka) x<br />
Bowling x<br />
Ishall x<br />
Kommunikationer x<br />
Motorsport x<br />
Källa: Lupp.
Change language