En analys av ungas kultur och fritid

utgifterna är i en kommun, desto större är andelen
som säger att det saknas idrottsaktiviteter,
även om skillnaderna är relativt små.
Även bland gymnasieungdomar finns det betydande
skillnader mellan vilka fritidsmöjligheter
man saknar i olika typer av kommuner.
De kanske tydligaste skillnaderna finns för kategorin
idrottsaktiviteter, där en mindre andel
ungdomar i kommuner med hög andel tätortsboende
och i kommuner med hög medelinkomst
säger sig sakna denna kategori av fritidsmöjligheter.
Önskemål relaterade
till aktiviteter
Analysen har hittills koncentrerats på efterfrågan
av olika fritidsmöjligheter. I detta avslutande
avsnitt kommer efterfrågan att relateras
till de ungas faktiska aktivitetsnivå. Lupp innehåller
ett antal frågor om hur ofta ungdomarna
utför ett antal aktiviteter på sin fritid. Aktiviteterna
är sådana som vanligtvis brukar förekomma
i undersökningar om fritidsvanor, till
exempel idrottar/motionerar i klubb eller förening,
går på bio och surfar på internet. Sammanlagt
fanns det 25 olika aktiviteter att förhålla sig
till. Ungdomarna fick ange om de gjorde dessa
aktiviteter varje dag, varje vecka, varje månad,
varje år eller aldrig.
För varje sådan aktivitet delades de svarande
in i två ungefär lika stora grupper som skilde
mellan de som angett att de utövar en viss aktivitet
ofta och de som angett att de utövar samma
aktivitet mer sällan. Gränsen varierar naturligtvis
med aktiviteten ifråga. För en aktivitet som
att gå på café går skiljelinjen mellan dem som
går på café varje dag eller varje vecka respektive
de som går på café varje månad, varje år eller
aldrig. För en aktivitet som spelar dator-/tv-spel
går skiljelinjen mellan de som aldrig gör detta
54
och de som gör det varje år, varje månad, varje
vecka eller varje dag.
Aktiviteterna summerades sedan till ett index
som kan variera mellan 0 och 25, där värdet 0
anger att en person utövar samtliga aktiviteter
mer sällan, medan värdet 25 anger att en person
utövar samtliga aktiviteter förhållandevis
ofta. För att göra presentationen mer överskådlig,
klassificerades skalan i fem lika stora grupper,
som benämns lågaktiva, lågmedelaktiva,
medelaktiva, högmedelaktiva samt högaktiva.
Diagram 2.2 visar, för varje grupp, den andel
som säger sig ha lite att göra på fritiden samt
andelen som angett minst en fritidsmöjlighet
som de saknar.
De mest fritidsaktiva ungdomarna är föga överraskande
de som i lägst grad menar att det finns
lite att göra på fritiden. Tendensen gäller för
både killar och tjejer, även om det är en högre
andel tjejer än killar som anger detta. Diagram
2.2 visar också att benägenheten att i de öppna
svarsalternativen ange minst en fritidsmöjlighet
man saknar, ökar med hur aktiv man är på sin
egen fritid. I detta avseende finns det mycket
små skillnader mellan ungdomar på högstadiet
respektive i gymnasiet.
De mönster som återspeglas i diagram 2.2
bekräftas av en analys av den grupp ungdomar
som identifierats som direkt lågaktiva, det vill
säga de som utövar alla aktiviteter förhållandevis
sällan. Eftersom denna grupp är liten (n=57)
bör resultaten tolkas med försiktighet. Totalt i
denna grupp är det 68 procent som säger att det
finns lite eller ingenting av det de är intresserad
av att göra på fritiden, och 19 procent av
dem har i de öppna svarsalternativen angett
minst en fritidsmöjlighet de saknar. På högstadiet
är det 71 procent som menar att fritidsutbudet
är dåligt och 10 procent som i de öppna
svarsalternativen angett minst en fritidsmöjlig-