En analys av ungas kultur och fritid

Under kategorin allmänna idrottsaktiviteter
återfinns de som efterfrågar fler eller andra
idrotter än de som erbjuds där de bor. Exempel
på svar under denna kategori är ”fler idrottsaktiviteter”,
”det borde finnas fler alternativ till
olika sporter och inte bara de allra vanligaste som
fotboll och innebandy”, och ”fler lagsporter där
man är med för att det är kul, inte för att tävla
och träna jättemycket …”. I de fall som den som
svarat efterfrågar fler idrottsaktiviteter men
också gett exempel på en sådan aktivitet har
svaret tilldelats denna senare kod.
Under rubriken shopping hittar vi de svar som
efterfrågar fler affärer. Den absoluta majoriteten
ungdomar som har angett detta efterfrågar
fler shoppingmöjligheter (”mer affärer”, ”bättre
shopping i xxx”, ”jaa jag tycker att det borde finnas
mer roliga butiker och sånt så att man kan ta
med kompisarna och t.ex. shoppa på fritiden ...”
och ”mer klädaffärer”), men det finns också de
som efterfrågar mer specialiserade affärer som
riktar sig till deras särskilda intressen (”tv-spelsbutik”,
”en vinylaffär i xxx”).
De 31 olika alternativ som återfinns i tabell
2.8 svarar för mellan 66 och 90 procent, beroende
på kön och skolålder, av alla de olika
fritidsmöjligheter som ungdomarna saknar. Det
är alltså relativt få alternativ som svarar för en
stor del av de fritidsmöjligheter som ungdomar
saknar.
Variationen mellan olika kommuner är tydlig
i denna fråga. Ett sätt att studera dessa skillnader
är att utgå från rangordningskorrelationen
mellan de enskilda kommunerna. För
högstadieungdomar är denna korrelation 0,375,
med en spridning mellan -0,246 och 0,756.
Detta visar att även om det genomsnittligt finns
ett visst samband mellan vilka fritidsmöjligheter
som ungdomar saknar i olika kommuner,
varierar detta samband mellan att vara
52
mycket starkt positivt till att vara direkt negativt
(dvs. de aktiviteter som efterfrågas i hög grad
i en kommun efterfrågas i låg grad i en annan
kommun). För gymnasieungdomar är motsvarande
korrelation 0,418, med en spridning
mellan -0,163 och 1,000. Sambanden ger besked
om skillnader på kommunnivå när det
gäller fritidsmöjligheter som ungdomar anger
att de saknar.
I tabell 2.9 har skillnaderna relaterats till
kommuntyp. Flera alternativ har slagits samman
under olika rubriker – idrottsanläggningar,
idrottsaktiviteter, mötesplatser, kulturaktiviteter och
övrigt. De huvudsakliga aktiviteter som inbegriper
olika kategorier framgår av tabell 2.7.
Motivet till sammanslagningen är att möjliggöra
jämförelser mellan högstadie- och gymnasieungdomar
efter typ av kommun. Antalet
ungdomar som svarat i vissa kommuner blir då
relativt litet, vilket innebär att det blir missvisande
att använda en alltför detaljerad uppdelning
av olika fritidsaktiviteter. Även om placeringen
av vissa alternativ kan diskuteras, är det
inte några av slutsatserna i detta avsnitt som är
beroende av hur specifika alternativ har kategoriserats.
För högstadieungdomar finner vi störst variation
för alla de olika kommunkännetecknen i
kategorin idrottsaktiviteter. I större städer eller
varuproducerande kommuner, med hög andel
tätortsboende och med hög eller medelinkomst
efterfrågas idrottsaktiviteter i jämförelsevis liten
utsträckning. I glesbygd eller övriga små
kommuner, med låg andel tätortsboende och
låg medelinkomst efterfrågas idrottsaktiviteter
i betydligt större utsträckning.
Mötesplatser är den kategori för högstadieungdomar
som uppvisar näst mest variation
mellan olika typer av kommuner. Mönstret är
här närmast det motsatta i förhållande till ka-