En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

nasiet efterfrågar 0,557 och motsvarande korrelation för tjejer 0,854. Särskilt det sista av dessa samband får anses som mycket starkt och innebär i klartext att det finns ett tydligt samband mellan vad framför allt tjejer i olika åldrar tycker att de saknar för fritidsmöjligheter. Detta gäller även för killarna om än i svagare utsträckning. De stora skillnaderna är mellan killar och tjejer och mellan ungdomar som går på högstadiet respektive i gymnasiet. I övrigt är födelseland den enda bakgrundsvariabel som håller tillräckligt god kvalitet för meningsfulla jämförelser. Här finns det en i sammanhanget liten skillnad mellan de fritidsaktiviteter som utrikes födda efterfrågar, respektive de som efterfrågas av ungdomar födda i Sverige. Det bör dock poängteras att eftersom vi genomgående analyserar högstadie- respektive gymnasieungdomar separat blir antalet utrikes födda i varje grupp litet. En del av skillnaderna i rangordning kan därför förklaras av att små skillnader i absoluta tal kan ge stort utslag i relativa tal. De två grupper som framför allt avviker från rangordningen av efterfrågade fritidsaktiviteter är utrikes födda, både de som är födda utom respektive inom Europa. De fritidsmöjligheter som i mindre utsträckning saknas av utrikes 50 födda ungdomar är uteställen och motorsport samt för utrikes födda i Europa även allmänna idrottsanläggningar och musik (utöva). De fritidsmöjligheter som utrikes födda i Europa istället efterfrågar i större utsträckning än genomsnittet, är basket, fotboll samt kampsporter. Utrikes födda utom Europa efterfrågar i större utsträckning än genomsnittet basket, fotbollsplaner samt fotboll. Innan vi tittar närmare på de enskilda fritidsmöjligheter som ungdomarna i Lupp saknar, är det än en gång viktigt att påpeka att när svaren kodats har det inte funnits någon praktisk möjlighet att göra skillnad mellan svar som efterfrågar förändringar i befintliga verksamheter och svar som efterfrågar helt nya verksamheter. Detta gäller i hög grad för den fritidsmöjlighet som efterfrågas mest, nämligen ungdoms-/fritidsgårdar. En bedömning är dock att en ansenlig andel av de svar som inbegriper ungdoms-/fritidsgårdar efterfrågar förändringar i den befintliga verksamheten. Exempel på detta ”fritidsgården ska vara öppen längre ...” eller ”en riktig fritidsgård med mer kul saker att göra istället för så tråkig och trist miljö” eller ”en ungdomsgård där alla är välkomna (xxx-gården är enbart för ’problembarn’)”. Tabell 2.8 Rangordningskorrelationer mellan vilka fritidsmöjligheter som efterfrågas Högstadiet Gymnasiet Killar Tjejer Killar Tjejer Högstadiet killar 1,000 -0,063 0,557# -0,233 Högstadiet tjejer - 1,000 0,356* 0,854¤ Gymnasiet killar - - 1,000 0,390* Gymnasiet tjejer - - - 1,000 Källa: Lupp Signifikansnivåer: ¤
Samma problematik finns också för kategorin diskotek. Det har av praktiska skäl inte varit möjligt att göra någon skillnad mellan de som efterfrågar ett (eller fler) diskotek och de som efterfrågar förändringar hos existerande diskotek. Det är dock en relativt stor andel som vill ha förändringar i existerande diskotek, nästan uteslutande av skäl som rör ålder. Antingen vill yngre ungdomar ha diskon som de själva har tillträde till, exempelvis ”Disco för folk under 18, själv har jag precis fyllt, det är INTE kul att vara under 18 i xxx”, eller ” Jag vill att dom ordnar discon för ungdomar 13–15 år!”, eller så vill äldre ungdomar ha diskon som utestänger yngre ungdomar ”Jag tycker att dom kan ha något disco för bara 17- och 18-åringar, för på xxx kommer det in såna som går i 8–9, å det e inte kul”. En kategori som är närbesläktad med kategorin diskotek är kategorin uteställen. Så långt som möjligt har dessa kategorier separerats. Inom kategorin uteställen hittar vi således de svar som efterfrågar lokaler för att gå ut och roa sig utan att detta är ett diskotek. Exempel på svar i denna kategori är ”ett uteställe för ungdomar över 16 år”, ”festställen för 15-åringar” och ”för lite nattklubbar att gå till på helgerna. Det finns ingen pub nu längre heller. Bara tråkiga pizzerior!” Under kategorin allmänt mer att göra återfinns de som saknar fritidsmöjligheter men som inte har angett något konkret exempel, exempelvis ”ja, det saknas mycket, det finns inget att göra för ungdomar, särskilt inte för oss under 18 år ...” Kategorin café är relativt oproblematisk, även om det också här finns de som efterfrågar förändringar hos befintliga caféer, vanligtvis i form av längre öppettider eller billigare utbud. En bedömning är dock att i jämförelse med kategorin fritidsgårdar är de som efterfrågar förändringar i befintlig verksamhet mindre, och att de flesta som har angett detta alternativ efterfrågar nya caféer. 51 Även kategorin badhus är relativt oproblematisk, i meningen att en absolut majoritet som har angett detta efterfrågar ett konkret badhus och inte förändringar i befintliga badhus. Det finns dock en mindre andel som istället för existerande badhus efterfrågar äventyrsbad eller liknande. Även kategorin skateboardanläggning är i denna mening relativt oproblematisk. I kategorin allmänna mötesplatser återfinns de som har angett att de saknar mötesplatser men inte närmare preciserat vilken typ av mötesplats (t.ex. café eller ungdoms-/fritidsgård) de efterfrågar. Exempel på sådana svar är ”det borde finnas fler lokaler där folket träffas, och man kan hitta på saker tillsammans ...”, ”fler ställen där man samlas och umgås”, och ”ett ställe att umgås med vänner på nu när det är kallt ute under vinterhalvåret, de enda platserna som finns kostar pengar som t.ex. caféer och shoppingcentrum”. Som antytts ovan kan den andel som har angett dans vara något underskattad. Skälet till detta är att bara i de fall som vi kan vara säkra på att de som svarat menar organiserad dans, och inte till exempel dans på diskotek eller uteställen, har kodats under denna rubrik. Det finns ett antal ungdomar som svarat till exempel gå ut och dansa eller dans, och det är inte orimligt att tänka sig att en del av dessa faktiskt menar organiserad dans. Denna eventuella underskattning är dock inte särskilt stor och bör därför inte ge någon direkt effekt på resultatet. En stor andel av de ungdomar som har angett dans efterfrågar en specifik dansform, framför allt då streetdance och breakdance även om också andra danstyper är relativt rikligt förekommande (till exempel lindyhopp, salsa, klassisk balett). Många ungdomar svarar också att de skulle vilja pröva på olika former av dans ”mer roliga danser som utläres av en professionell danslärare!”.
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?