En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
och skola får dock genomgående ett högre stöd än satsningar på kultur och fritid. En påfallande stor likhet mellan olika ungdomsgrupper (t.ex. mellan killar och tjejer och mellan olika skolåldrar) har också framträtt i analysen. Särskilt intressant är att de ungdomar som säger att de har lite att göra på fritiden inte prioriterar de områden som direkt kan förknippas med ungdomars kultur och fritid högre. Resultaten behöver inte betyda att områden som hör samman med kultur- och fritidsutövande inte bedöms som viktiga. Arbete mot kriminalitet och att skapa arbete för unga, det vill säga att kunna vistas ute och i olika lokaler utan rädsla för att utsättas för brott och att ha ett arbete och därmed en inkomst som kan spenderas på olika kultur- och fritidsaktiviteter, kan ses som viktiga förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter i vidare mening. Aktiviteter som unga saknar I Lupp ombads ungdomarna att ange upp till tre fritidsmöjligheter som de saknar. Inga förutbestämda alternativ var definierade, utan poängen var att svaren skulle formuleras fritt. Detta tillvägagångssätt har stora fördelar, eftersom det inte tvingar in de som svarar i vissa bestämda kategorier. Därmed framträder en mer förutsättningslös bild av hur ungdomarna ser på utbudet av fritidsmöjligheter. Samtidigt ställer denna form av frågor andra krav på bearbetningen av data, jämfört med frågor med fasta svarsalternativ. I de Lupp-undersökningar som används i detta avsnitt, med nära 25 000 respondenter, har nästan 7 000 ungdomar angett minst en fritidsmöjlighet som de säger sig sakna. För att på ett meningsfullt sätt hantera svaren har de kvantifierats genom att varje alternativ har tilldelats en numerisk kod. Sammanlagt identifierades 121 olika fritidsmöjligheter som ungdomarna sade sig sakna. 46 Att på detta sätt kvantifiera svaren ger möjlighet att på ett överskådligt sätt redovisa resultat. Samtidigt innebär tillvägagångssättet vissa problem som det är viktigt att ha i åtanke. För det första riskerar vissa nyanser i svaren att gå förlorade. Av praktiska skäl har vi till exempel inte gjort någon skillnad mellan fritidsmöjligheter som helt saknas och befintliga fritidsmöjligheter som man vill förändra. Konkret betyder detta att en kod som tilldelats ungdomar som säger att de saknar en ungdoms-/fritidsgård innehåller både ungdomar som saknar en konkret ungdoms-/fritidsgård och ungdomar som på något sätt vill förändra innehållet hos en befintlig verksamhet. På samma sätt kan de som kodats som att de saknar sportanläggningar innehålla både ungdomar som saknar en viss idrottsanläggning och ungdomar som saknar tillgänglighet till en existerande idrottsanläggning. För det andra har det ibland varit svårt att avgöra till vilken kategori ett visst svar bör kodas. Ett konkret exempel är de ungdomar som har uppgett dans – man vet då inte om personen menar dans i form av att gå ut och dansa på till exempel ett diskotek, eller dans i meningen mer organiserad träning i form av jazzdans, streetdance eller något liknande. De aktiviteter för vilka det förekommer flest sådana tvetydigheter kommenteras i den löpande texten. En annan skillnad är den mellan aktiviteter och anläggningar. Så långt som möjligt har vi separerat mellan ungdomar som efterfrågar till exempel fotboll som aktivitet (i form av t.ex. ett fotbollslag) och ungdomar som efterfrågar till exempel fler fotbollsplaner att spela fotboll på. I de flesta fall har detta inte varit något stort problem, men ibland har det varit betydligt svårare att göra denna åtskillnad. Detta gäller till exempel ridning – för de flesta ungdomar som efterfrågar ridning som fritidsmöjlighet innebär det
tillgång till ett stall. Därför blir själva aktiviteten och den anläggning där aktiviteten utövas omöjliga att separera. Ett annat exempel är gym – de aktiviteter som vanligtvis utövas på ett gym förutsätter förekomsten av en anläggning i så hög grad att aktiviteten och anläggningen inte på ett meningsfullt sätt går att separera. I de kommuner som 2005 genomförde Lupp, var det totalt 6 978 ungdomar, eller 28,3 procent av det totala antalet ungdomar som besvarat enkäten, som angav minst en fritidsmöjlighet som de saknar. Av dessa hade 2 120 ungdomar angett två fritidsmöjligheter och 718 ungdomar tre. Sammanlagt angav dessa ungdomar således att de saknar 9 816 fritidsmöjligheter. En ungefär lika stor andel högstadie- som gymnasieungdomar svarade på denna fråga. I tabell 2.6 framkommer att det enbart är omkring 45 procent av dem som har lite att göra som också angav någon fritidsmöjlighet som de saknade. Det är således en minoritet av dem som tycker att det finns lite eller ingenting för dem att göra på fritiden som också har angett ett eget förslag på aktiviteter som de tycker saknas. Skälen till detta kan vara flera. Måhända vill alla ungdomar ha mer att göra på sin fritid, även om en minoritet av dessa upplever detta behov som så stort att de i en enkätundersökning finner det mödan värt att ange vad de saknar. En annan möjlighet är att de som saknar fritidsmöjligheter inte vet vad de saknar, eller att de av olika orsaker helt enkelt inte kan eller vill formulera sina behov. Det verkar finnas systematiska skillnader mellan de ungdomsgrupper på högstadiet som är missnöjda med fritidsutbudet. Bland dem som har lite att göra på fritiden är det en mindre andel killar, ungdomar som är födda utom Europa och ungdomar som inte har någon förälder som arbetar, som också angett vilka aktiviteter de saknar. 47 Vilka fritidsmöjligheter tycker då ungdomar att de saknar? I de analyser som följer är det alternativen, och inte individerna, som utgör basen för beräkningarna. Detta innebär att samtliga andelar som redovisas, indikerar hur många gånger som de olika fritidsmöjligheterna är angivna i förhållande till det totala antalet alternativ som har angetts. Eftersom sammanlagt 9 816 olika alternativ angetts innebär en andel om 10 procent att alternativet har angetts 982 gånger. Tabell 2.7 visar de 30 alternativ som förkommer flest gånger i ungdomarnas svar på vilka fritidsmöjligheter de saknar. Alla fritidsmöjligheter som ungdomarna har lyft fram, finns redovisade i bilaga 4.2. I första hand är det ungdoms-/fritidsgårdar som efterfrågas, de utgör drygt 7 procent av svaren. Därefter följer (i fallande ordning) allmänt mer att göra, café, allmänna mötesplatser, badhus, uteställen, diskotek, skateboardanläggningar, shopping, dans och allmänna idrottsaktiviteter. Vi kommer nedan att gå närmare in på vad som döljs bakom dessa rubriker. Exempel på aktiviteter som saknas av killar, men i mindre utsträckning av tjejer, är aktiviteter relaterade till motorsport, dator (inklusive spel och LAN) och internetcafé. Exempel på motsatsen, det vill säga aktiviteter som saknas av tjejer och i mindre utsträckning av killar är café, dans och shopping. Tabell 2.7 indikerar också att det finns avsevärda skillnader mellan vilka aktiviteter som efterfrågas av högstadie- respektive gymnasieungdomar. Medan killar på högstadiet i hög grad efterfrågar dator (inklusive spel och LAN), internetcafé, fotbollsplaner och ishall, efterfrågar killar i gymnasiet i högre grad uteställen, musik (både lyssna och utöva) och diskotek. Däremot är det faktiskt svårt att hitta en enda aktivitet
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
tillgång till ett stall. Därför blir själva aktiviteten<br />
<strong>och</strong> den anläggning där aktiviteten utövas omöjliga<br />
att separera. Ett annat exempel är gym – de<br />
aktiviteter som vanligtvis utövas på ett gym förutsätter<br />
förekomsten <strong>av</strong> en anläggning i så hög<br />
grad att aktiviteten <strong>och</strong> anläggningen inte på ett<br />
meningsfullt sätt går att separera.<br />
I de kommuner som 2005 genomförde Lupp,<br />
var det totalt 6 978 ungdomar, eller 28,3 procent<br />
<strong>av</strong> det totala antalet ungdomar som besvarat<br />
enkäten, som ang<strong>av</strong> minst en <strong>fritid</strong>smöjlighet<br />
som de saknar. Av dessa hade 2 120 ungdomar<br />
angett två <strong>fritid</strong>smöjligheter <strong>och</strong> 718 ungdomar<br />
tre. Sammanlagt ang<strong>av</strong> dessa ungdomar<br />
således att de saknar 9 816 <strong>fritid</strong>smöjligheter.<br />
<strong>En</strong> ungefär lika stor andel högstadie- som gymnasieungdomar<br />
svarade på denna fråga.<br />
I tabell 2.6 framkommer att det enbart är<br />
omkring 45 procent <strong>av</strong> dem som har lite att<br />
göra som också ang<strong>av</strong> någon <strong>fritid</strong>smöjlighet<br />
som de saknade. Det är således en minoritet <strong>av</strong><br />
dem som tycker att det finns lite eller ingenting<br />
för dem att göra på <strong>fritid</strong>en som också har<br />
angett ett eget förslag på aktiviteter som de tycker<br />
saknas. Skälen till detta kan vara flera. Måhända<br />
vill alla ungdomar ha mer att göra på sin <strong>fritid</strong>,<br />
även om en minoritet <strong>av</strong> dessa upplever detta<br />
behov som så stort att de i en enkätundersökning<br />
finner det mödan värt att ange vad de saknar.<br />
<strong>En</strong> annan möjlighet är att de som saknar<br />
<strong>fritid</strong>smöjligheter inte vet vad de saknar, eller<br />
att de <strong>av</strong> olika orsaker helt enkelt inte kan eller<br />
vill formulera sina behov.<br />
Det verkar finnas systematiska skillnader<br />
mellan de ungdomsgrupper på högstadiet som<br />
är missnöjda med <strong>fritid</strong>sutbudet. Bland dem<br />
som har lite att göra på <strong>fritid</strong>en är det en mindre<br />
andel killar, ungdomar som är födda utom<br />
Europa <strong>och</strong> ungdomar som inte har någon förälder<br />
som arbetar, som också angett vilka aktiviteter<br />
de saknar.<br />
47<br />
Vilka <strong>fritid</strong>smöjligheter tycker då ungdomar<br />
att de saknar? I de <strong>analys</strong>er som följer är det<br />
alternativen, <strong>och</strong> inte individerna, som utgör<br />
basen för beräkningarna. Detta innebär att samtliga<br />
andelar som redovisas, indikerar hur många<br />
gånger som de olika <strong>fritid</strong>smöjligheterna är<br />
angivna i förhållande till det totala antalet alternativ<br />
som har angetts. Eftersom sammanlagt<br />
9 816 olika alternativ angetts innebär en<br />
andel om 10 procent att alternativet har angetts<br />
982 gånger.<br />
Tabell 2.7 visar de 30 alternativ som förkommer<br />
flest gånger i ungdomarnas svar på vilka<br />
<strong>fritid</strong>smöjligheter de saknar. Alla <strong>fritid</strong>smöjligheter<br />
som ungdomarna har lyft fram, finns redovisade<br />
i bilaga 4.2. I första hand är det ungdoms-/<strong>fritid</strong>sgårdar<br />
som efterfrågas, de utgör drygt<br />
7 procent <strong>av</strong> svaren. Därefter följer (i fallande<br />
ordning) allmänt mer att göra, café, allmänna<br />
mötesplatser, badhus, uteställen, diskotek, skateboardanläggningar,<br />
shopping, dans <strong>och</strong> allmänna<br />
idrottsaktiviteter. Vi kommer nedan att gå närmare<br />
in på vad som döljs bakom dessa rubriker.<br />
Exempel på aktiviteter som saknas <strong>av</strong> killar,<br />
men i mindre utsträckning <strong>av</strong> tjejer, är aktiviteter<br />
relaterade till motorsport, dator (inklusive spel<br />
<strong>och</strong> LAN) <strong>och</strong> internetcafé. Exempel på motsatsen,<br />
det vill säga aktiviteter som saknas <strong>av</strong> tjejer<br />
<strong>och</strong> i mindre utsträckning <strong>av</strong> killar är café, dans<br />
<strong>och</strong> shopping.<br />
Tabell 2.7 indikerar också att det finns <strong>av</strong>sevärda<br />
skillnader mellan vilka aktiviteter som<br />
efterfrågas <strong>av</strong> högstadie- respektive gymnasieungdomar.<br />
Medan killar på högstadiet i hög<br />
grad efterfrågar dator (inklusive spel <strong>och</strong> LAN),<br />
internetcafé, fotbollsplaner <strong>och</strong> ishall, efterfrågar<br />
killar i gymnasiet i högre grad uteställen, musik<br />
(både lyssna <strong>och</strong> utöva) <strong>och</strong> diskotek. Däremot<br />
är det faktiskt svårt att hitta en enda aktivitet
Change language