En analys av ungas kultur och fritid

och skola får dock genomgående ett högre stöd
än satsningar på kultur och fritid. En påfallande
stor likhet mellan olika ungdomsgrupper (t.ex.
mellan killar och tjejer och mellan olika skolåldrar)
har också framträtt i analysen. Särskilt
intressant är att de ungdomar som säger att de
har lite att göra på fritiden inte prioriterar de
områden som direkt kan förknippas med ungdomars
kultur och fritid högre.
Resultaten behöver inte betyda att områden
som hör samman med kultur- och fritidsutövande
inte bedöms som viktiga. Arbete mot
kriminalitet och att skapa arbete för unga, det vill
säga att kunna vistas ute och i olika lokaler utan
rädsla för att utsättas för brott och att ha ett arbete
och därmed en inkomst som kan spenderas
på olika kultur- och fritidsaktiviteter, kan
ses som viktiga förutsättningar för kultur- och
fritidsaktiviteter i vidare mening.
Aktiviteter som unga saknar
I Lupp ombads ungdomarna att ange upp till
tre fritidsmöjligheter som de saknar. Inga förutbestämda
alternativ var definierade, utan poängen
var att svaren skulle formuleras fritt.
Detta tillvägagångssätt har stora fördelar, eftersom
det inte tvingar in de som svarar i vissa
bestämda kategorier. Därmed framträder en
mer förutsättningslös bild av hur ungdomarna
ser på utbudet av fritidsmöjligheter. Samtidigt
ställer denna form av frågor andra krav på bearbetningen
av data, jämfört med frågor med fasta
svarsalternativ. I de Lupp-undersökningar som
används i detta avsnitt, med nära 25 000 respondenter,
har nästan 7 000 ungdomar angett
minst en fritidsmöjlighet som de säger sig
sakna. För att på ett meningsfullt sätt hantera
svaren har de kvantifierats genom att varje alternativ
har tilldelats en numerisk kod. Sammanlagt
identifierades 121 olika fritidsmöjligheter
som ungdomarna sade sig sakna.
46
Att på detta sätt kvantifiera svaren ger möjlighet
att på ett överskådligt sätt redovisa resultat.
Samtidigt innebär tillvägagångssättet vissa problem
som det är viktigt att ha i åtanke. För det
första riskerar vissa nyanser i svaren att gå förlorade.
Av praktiska skäl har vi till exempel inte
gjort någon skillnad mellan fritidsmöjligheter
som helt saknas och befintliga fritidsmöjligheter
som man vill förändra. Konkret betyder
detta att en kod som tilldelats ungdomar som
säger att de saknar en ungdoms-/fritidsgård
innehåller både ungdomar som saknar en konkret
ungdoms-/fritidsgård och ungdomar som
på något sätt vill förändra innehållet hos en
befintlig verksamhet. På samma sätt kan de som
kodats som att de saknar sportanläggningar
innehålla både ungdomar som saknar en viss
idrottsanläggning och ungdomar som saknar
tillgänglighet till en existerande idrottsanläggning.
För det andra har det ibland varit svårt att avgöra
till vilken kategori ett visst svar bör kodas.
Ett konkret exempel är de ungdomar som har
uppgett dans – man vet då inte om personen
menar dans i form av att gå ut och dansa på till
exempel ett diskotek, eller dans i meningen mer
organiserad träning i form av jazzdans, streetdance
eller något liknande. De aktiviteter för
vilka det förekommer flest sådana tvetydigheter
kommenteras i den löpande texten.
En annan skillnad är den mellan aktiviteter
och anläggningar. Så långt som möjligt har vi
separerat mellan ungdomar som efterfrågar till
exempel fotboll som aktivitet (i form av t.ex. ett
fotbollslag) och ungdomar som efterfrågar till
exempel fler fotbollsplaner att spela fotboll på. I
de flesta fall har detta inte varit något stort problem,
men ibland har det varit betydligt svårare
att göra denna åtskillnad. Detta gäller till exempel
ridning – för de flesta ungdomar som efterfrågar
ridning som fritidsmöjlighet innebär det