En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

anger några av beslutets negativa konsekvenser. På motsvarande sätt är det möjligt att resonera kring ungas kulturoch fritidsvanor. Visserligen kan man anse att det finns för lite att göra på fritiden, men om fritidssatsningen leder till andra negativa konsekvenser, är man kanske ändå rätt nöjd som det är. I detta avsnitt är syftet att analysera hur unga bedömer satsningar på kultur och fritid, just i förhållande till andra områden som också är viktiga i deras liv? I Lupp fick ungdomarna svara på vilka kommunala prioriteringar de skulle genomföra om de själva fick bestämma. 6 Maximalt fyra av 21 olika alternativ var möjliga att välja. Tabell 2.5 redovisar antalet gånger ett visst alternativ har valts som andel av det totala antalet gånger olika alternativ har valts. Även den grupp som tycker att det finns lite för dem att göra på fritiden särredovisas i tabellen. Några av de områden som direkt kan förknippas med ungdomars utövande av kulturoch fritidsaktiviteter, som stöd till föreningar och stöd till kulturverksamhet för unga, prioriteras mycket lågt. Däremot betonas alternativen fritidsaktiviteter, ställen där ungdomar kan mötas och framför allt idrottsanläggningar högre. Vi har också gjort en fördjupad analys av skillnaden mellan killar och tjejer i hur de rangordnar alternativen (detta redovisas inte i tabell 2.5). På högstadiet rankar killar alternativen fritidsaktiviteter och idrottsanläggningar betydligt högre (plats 5 respektive 2) än tjejer (plats 13 respektive 10). Mönstret är detsamma även i gymnasiet. Killar tenderar helt enkelt att i högre grad än tjejerna tycka att idrottsanläggningar och fritidsaktiviteter är viktiga att satsa på (bland killar rankas dessa alternativ på plats 5 respektive 7, och bland tjejer på plats 13 respektive 14). Tabell 44 2.5 indikerar att det inte finns några större skillnader mellan hur de olika ungdomsgrupperna rangordnar alternativen, varken mellan högstadie- och gymnasieungdomar eller mellan ungdomar som säger att det finns mycket och de som säger att det finns lite för dem att göra på fritiden. 7 En intressant iakttagelse är således att såväl unga med ett omfattande fritidsliv som de med ett mer begränsat sådant gör likartade kommunala prioriteringar. I kommuner där högst andel högstadieungdomar säger att det finns lite för dem att göra är dock rangordningen något annorlunda. I dessa kommuner rankas både idrottsanläggningar och fritidsaktiviteter högre (på plats 2 respektive 3), medan rangordningen av övriga alternativ (ställen där ungdomar kan mötas, stöd till föreningar och stöd till kulturverksamheter för unga) är ungefärligen densamma. I tabellen framträder inte några större skillnader mellan ungdomar födda utomlands och ungdomar födda i Sverige. Analysen visar även på stark överensstämmelse mellan hur ungdomar i olika typer av kommuner rangordnar de områden som de tycker att kommunen ska satsa pengar på. 8 Störst skillnad är det mellan storstads- och glesbygdskommuner. I båda dessa kommuntyper hamnar stöd till föreningar och stöd till kulturverksamhet för unga visserligen i den absoluta botten av rangordningen, medan ställen där ungdomar kan mötas hamnar ungefär i mitten av fördelningen i båda kommuntyperna. Däremot rankar ungdomar som bor i glesbygdskommuner fritidsaktiviteter och idrottsanläggningar högre än ungdomar som bor i storstadskommuner. I Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie från 2003 (Ungdomsstyrelsen 2003:1) angav i genomsnitt en tredjedel av ungdomarna
Tabell 2.5 Vilka områden tycker ungdomar det är viktigt att satsa på? Olika alternativ som valts redovisas som andelar (procent) av alla valda alternativ, (max 4 alternativ per respondent). Rangordnat efter genomsnittlig rangordning. Rangordning inom gruppen ifråga inom parentes mellan 16 och 29 år att de tyckte att skattepengarna till kultur och fritid bör öka. Analyserna i detta avsnitt ger delvis en annan bild av hur ungdomar prioriterar satsningar på kultur och fritid. När ungdomarna ombads sätta satsningar på dessa områden i relation till satsningar på andra områden, visade det sig nämligen att flera av de områden som har ett direkt Andel bland de som angett att de har ganska eller Högstadiet Gymnasiet väldigt lite/ingenting att göra på fritiden (högstadiet + gymnasiet) Sjukvård 33,0 (2) 38,4 (1) 31,6 (2) Arbete mot kriminalitet 33,3 (1) 34,9 (4) 29,7 (5) Skola 28,5 (4) 35,5 (3) 29,9 (4) Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 31,3 (3) 27,0 (6) 30,0 (3) Skapa arbeten för unga 19,0 (10) 38,4 (1) 33,5 (1) Idrottsanläggningar 27,8 (5) 21,7 (8) 20,5 (10) Bostäder för unga 18,8 (11) 28,4 (5) 27,4 (6) Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 20,9 (7) 22,6 (7) 21,5 (9) Ställen där ungdomar kan mötas 19,9 (9) 19,7 (9) 27,2 (7) Fritidsaktiviteter 20,7 (8) 18,0 (10) 23,0 (8) Arbete för att minska användandet av alkohol och droger bland unga 21,6 (6) 13,5 (14) 14,9 (12) Ungas psykiska hälsa 14,9 (12) 17,0 (11) 18,8 (11) Ädreomsorg 11,2 (15) 16,8 (12) 13,5 (13) Djurens rättigheter 14,5 (13) 8,2 (17) 11,2 (15) Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg 7,2 (19) 15,7 (13) 13,1 (14) Arbetsmiljö i skolan 13,1 (14) 9,3 (15) 10,2 (16) Barnomsorg 8,7 (18) 9,2 (16) 8,7 (17) Gator, vägar och cykelbanor 9,5 (16) 8,2 (18) 8,6 (18) Arbete för miljön 9,0 (17) 8,0 (19) 7,1 (19) Stöd till föreningar 7,1 (20) 5,6 (20) 4,6 (20) Stöd till kulturverksamheter för unga 2,3 (21) 3,8 (21) 3,7 (21) Källa: Lupp 45 samband med ungdomars kulturoch fritidsutövande prioriteras lågt av dem själva. Detta gäller framför allt områdena stöd till föreningar och stöd till kulturverksamhet för unga, som konsekvent rankas i botten av de 21 områdena. Däremot rankas fritidsaktiviteter, ställen där ungdomar kan mötas och idrottsanläggningar högre. Satsningar på sjukvård, arbete mot kriminalitet
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?