En analys av ungas kultur och fritid

anger några av beslutets negativa konsekvenser.
På motsvarande sätt är det möjligt att resonera
kring ungas kultur- och fritidsvanor. Visserligen
kan man anse att det finns för lite att
göra på fritiden, men om fritidssatsningen leder
till andra negativa konsekvenser, är man
kanske ändå rätt nöjd som det är. I detta avsnitt
är syftet att analysera hur unga bedömer satsningar
på kultur och fritid, just i förhållande
till andra områden som också är viktiga i deras
liv?
I Lupp fick ungdomarna svara på vilka kommunala
prioriteringar de skulle genomföra om
de själva fick bestämma. 6 Maximalt fyra av 21
olika alternativ var möjliga att välja. Tabell 2.5
redovisar antalet gånger ett visst alternativ har
valts som andel av det totala antalet gånger olika
alternativ har valts. Även den grupp som tycker
att det finns lite för dem att göra på fritiden
särredovisas i tabellen.
Några av de områden som direkt kan förknippas
med ungdomars utövande av kultur- och
fritidsaktiviteter, som stöd till föreningar och stöd
till kulturverksamhet för unga, prioriteras mycket
lågt. Däremot betonas alternativen fritidsaktiviteter,
ställen där ungdomar kan mötas och framför
allt idrottsanläggningar högre.
Vi har också gjort en fördjupad analys av skillnaden
mellan killar och tjejer i hur de rangordnar
alternativen (detta redovisas inte i tabell
2.5). På högstadiet rankar killar alternativen fritidsaktiviteter
och idrottsanläggningar betydligt
högre (plats 5 respektive 2) än tjejer (plats 13
respektive 10).
Mönstret är detsamma även i gymnasiet. Killar
tenderar helt enkelt att i högre grad än tjejerna
tycka att idrottsanläggningar och fritidsaktiviteter
är viktiga att satsa på (bland killar rankas
dessa alternativ på plats 5 respektive 7, och
bland tjejer på plats 13 respektive 14). Tabell
44
2.5 indikerar att det inte finns några större skillnader
mellan hur de olika ungdomsgrupperna
rangordnar alternativen, varken mellan högstadie-
och gymnasieungdomar eller mellan
ungdomar som säger att det finns mycket och
de som säger att det finns lite för dem att göra
på fritiden. 7
En intressant iakttagelse är således att såväl
unga med ett omfattande fritidsliv som de med
ett mer begränsat sådant gör likartade kommunala
prioriteringar. I kommuner där högst andel
högstadieungdomar säger att det finns lite
för dem att göra är dock rangordningen något
annorlunda. I dessa kommuner rankas både
idrottsanläggningar och fritidsaktiviteter högre
(på plats 2 respektive 3), medan rangordningen
av övriga alternativ (ställen där ungdomar kan
mötas, stöd till föreningar och stöd till kulturverksamheter
för unga) är ungefärligen densamma.
I tabellen framträder inte några större skillnader
mellan ungdomar födda utomlands och
ungdomar födda i Sverige. Analysen visar även
på stark överensstämmelse mellan hur ungdomar
i olika typer av kommuner rangordnar de
områden som de tycker att kommunen ska satsa
pengar på. 8 Störst skillnad är det mellan storstads-
och glesbygdskommuner. I båda dessa
kommuntyper hamnar stöd till föreningar och
stöd till kulturverksamhet för unga visserligen i
den absoluta botten av rangordningen, medan
ställen där ungdomar kan mötas hamnar ungefär
i mitten av fördelningen i båda kommuntyperna.
Däremot rankar ungdomar som bor i
glesbygdskommuner fritidsaktiviteter och idrottsanläggningar
högre än ungdomar som bor i
storstadskommuner.
I Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie
från 2003 (Ungdomsstyrelsen 2003:1)
angav i genomsnitt en tredjedel av ungdomarna